Nyheter

Under de närmsta åren planeras för cirka 1300 nya bostäder (en fördubbling), ett nytt resecentrum och ökad handel i Kungälvs stadskärna. Målbilden är tydlig – Kungälv ska utvecklas till en dynamisk stadskärna med hållbarhet och tillväxt i fokus – men hur gör man?

Cecilia Örtendahl, programansvarig för Stadskärnan och Henrik Haglund, chef Samhällsutveckling i Kungälvs kommun, presenterar kommunens arbete för hållbar utveckling och tillväxt i Stadskärnan. De menar att samverkan är nyckeln och den enskilt viktigaste faktorn för att driva utvecklingen framåt och nå målbilden. Kom och hör hur visioner ska bli verklighet.

Staden ska byggas ihop

Det är en stor del av det centrala Kungälv som ingår i utvecklingsarbetet. Bland annat ska ortens resecentrum flyttas närmare E6:an, staden ska byggas ihop och fördjupas västerut mot stadsdelenKomarken där det idag bor cirka 7 000 personer, jämfört med i citykärnans cirka 3 500 personer. Dessutom ska området där den tidigare gymnasieskolan låg, Kongahälla, utvecklas med bostäder, handel och kontor (se mer om projekten i bifogad presentation)

Målet är att skapa en mångfald gällande bostäder – storlek, bostadsrätt, hyresrätt.  Och även exempelvis 4:or och 5:or som är små. Staden behöver fler kontor, trevliga ställen för After Work, butiker, restauranger etc.

Cecilia Örtendahl:

– Vi arbetar med frågor som hur utvecklar vi näringslivet och besöksnäringen? Hur knyter vi samman Gamla staden och Bohus fästning med city och butiksgator? Hur kan vi vara ett alternativ till Göteborg när hotellen där är fullbelagda vid stora evenemang? Hur nyttjar vi bäst vår Gymnasieskola, Mimers, som i dag har ett högt söktryck?

Samverkan

– Svaret tror vi är samverkan! Samverkan mellan näringsliv, staden och medborgarna inom stadsdelar, kommun och region. Vi har idag med oss Fastighetsägarna, kultur- och idrottsföreningar, näringsliv och handel, ideella föreningar etcetera i ett antal olika arbetsgrupper. Vi har också infört så kallade stråkgrupper – aktörer längs stråken i staden för att se hur de vill göra för att lyft just sitt område.

Programmål

Kungälvs kommun arbetar enligt ett antal programmål:
• Utveckla stadens innehåll och utbudets kvalitet
• Förädla stadsmiljön
• Fördubbla antalet boende i stadskärnan
• Stärka Kungälvs stolthet och stadskärnans anseende

– Vi vill att de som bor i Kungälv varmt ska rekommendera andra att bo här. Vi vill att ungefär 1/3 av invånarna aldrig ska vilja flytta härifrån, 1/3 ska vilja bo på annan ort under några år och sedan flytta tillbaka igen, och 1/3 ska flytta för gott och ersättas av nya invånare, förklarar Cecilia.

Strategiska val

Kommunens stora utmaning är att vara knutpunkten för samverkan. Kraften som knyter ihop arbetsliv, fritid, handel, restauranger etc.

– Vi söker efter stadens så kallade ”sweet spot” där interna och externa resurser och förmågor kan möta visionen. Vi måste hela tiden göra strategiska val för tillväxt och hitta rätt nivå – vad kan vi göra själva och vilken input behöver vi få från andra genom hjälp utifrån? Här gäller det att tänka till så att resurserna läggs på rätt ställen.

Styrning

Idag leds arbetet via ett projektkontor som styr genom att kliva ut i linjeorganisationen och skapa program inom olika projekt. Arbetet sker utifrån ett gemensamt ledningssystem (se mer om styrmodellen i presentation).

Stadskärnan är indelad i egna geografiska områden för att kunna arbetet ska kunna genomföras inom rimlig tid.

– Kommunikation och medborgardialog arbetar vi med gemensamt i alla områden. Vill ha med medborgarna tidigt i processen så att vi hela tiden vet vad de tycker – är vi på rätt väg?

Den 1 september är första dagen för våra 17 nya traineer som blivit antagna till Framtidens Samhällsbyggare 2016/2017. Framöver kommer du kunna läsa om vilka de är och vad de gör på deras gemensamma blogg (se länk nedan). Är du och din organisation intresserade av att vara med i omgång tre med start hösten 2016 är det en god idé att anmäla intresse redan nu! Rekryteringsarbetet startar redan efter årssiftet.

Nu startar snart 2015/2016 års CMB mentorprogram och vi vill ha DIG med som mentor! Varje år får programmet lysande recensioner från både mentorer och adepter så vi vågar utlova ett mycket givande deltagande. Adepterna går sista året på masterprogrammet DCPM och under ett år träffas mentorer och adepter fyra gånger gemensamt i grupp kring ett tema, och fyra gånger på egen hand i mentorparen.

Läs mer här

Nu är det klart att Anna Kadefors, idag verksam vid Avdelningen för Service Management vid Chalmers och bland annat ordförande i CMB:s upphandlingsgrupp, som tar den nya professuren vid KTH. En fantastisk möjlighet att ytterligare lyfta managementfrågorna goda chanser till utökat samarbete mellan universiteten tycker vi på CMB.

Läs mer på Fastighetsnytt

Den 4 juni var det dags för årets Master Thesis presentation där studenter från de två masterprogrammen DCPM och IPM redovisade sina examensarbeten. Det blev en mycket inspirerande dag och riktig exsamensstämning!

Under våren har CMB:s marknadsutskott fått en ny ordförande, Johan Ekman. Johan är dagligdags PR-ansvarig på Älvstranden Utveckling och arbetar som sådan brett med såväl med kommunikations- och marknadsfrågor.

Vilka frågor tycker du är viktigast inom CMB?

Under mitt arbetsliv har jag gjort en resa från att till en början ha varit inriktad på krass ingenjörsteknik till att idag arbeta med människan och det personliga mötet i nästan allt jag gör.

Att utveckla utbytet mellan högskolan och näringslivet och mellan forskningen och studenterna är ett viktigt område. Jag vill att forskningen ska spegla vad som som händer, och kommer att hända, i samhället. Den ska vara ett stöd för företagens strävan efter spjutspetskompetens och att kunna göra affärer av de resultat som kommer fram genom forskningen.

Varför tackade du ja till uppdraget som ordförande i marknadsutskottet?

Att förstå mänskliga betéenden och göra kommunikation till en kärnverksamhet är något utav det viktigaste vi kan fokusera på, oavsett bransch. Att CMB ägnade Ledarskapsdagen 2015 åt kommunikation – och drog rekordpublik – visar att denna insikt börjar nå fram i samhällsbyggnadssektorn. Marknadsutskottet är den grupp där CMB:s olika aktiviteter formas och är på så sätt motorn som sätter scenen för verksamheten, och tankar för framtiden.

Vi måste tillsammans skapa och äga berättelsen om varför vi arbetar med samhällsbyggnad. Många gånger kan det gå mycket lång tid mellan att en vision om hur samhället ska utvecklas skapas och till dess planerna genomförs. Då är det viktigt att berättelsen om VARFÖR följer med hela vägen till utföraren och till medborgarna. Det är ett område som jag vill utveckla framöver. Hur vill vi utveckla samhällsbyggandet och skapa delaktighet?

Har du något måtto som du arbetar efter?

”Byt ut ordet MEN till OCH!” – plötsligt blir problemen till möjligheter.
”Framtiden tillhör dem som tror på den” – och det gör vi inom CMB!

Idag lyser solen utanför fönstret och det där med solvarma bryggor och bad känns inte riktigt så avlägset som för några dagar sedan.

Vi på CMB:s kansli finns tillgängliga till den 10 juli och är sedan tillbaka igen den 17 augusti – lite lagom solbrända och laddade för att dra igång höstens aktiviteter!

För i höst kommer det att hända mycket:

• För det första kommer vi att välkomna vår nye medarbetare, Lars Bankvall, som bland annat kommer att ta rollen som utvecklingsledare för våra olika arbetsgrupper.
• Därefter, den 8 september, är det dags för Initiativseminariet – Arkitektur lyfter den komplexa staden. Seminariet arrangerar Chalmers Styrkeområde Samhällsbyggnad i samarbete med CMB, Mistra Urban Futures och Johanneberg Science Park.
• I oktober hoppas vi att du kommer till Chalmers på Lindholmen! Den 16:e avlutar nämligen våra traineer i Framtidens Samhällsbyggare sina 14 månader i programmet genom att redovisa vad de kommit fram till i sitt stadsutvecklingscase om bostäder i Frölunda.
• I november, närmare bestämt den 12:e, lyfter vi upp forskningen under CMB:s strategidag. Då bjuder vi återigen in företag och forskningsansvariga och diskuterar, samt tar fram konkreta förslag, kring utvecklingen av CMB:s forskningssatsningar.

Dessutom arrangerar vi våra lunch- och frukostseminarier som vanligt varje månad. Mer information om alla våra evenemang och intressanta nyheter hittar du på hemsidan www.cmb-chalmers.se

Ha en skön sommar!

Bengt Christensson och Kristin Fridholm

Hur används strategiarbete i ett stort byggföretag? På vilket sätt kan strategiarbete kopplas till långsiktig förändring och utveckling i byggindustrin? Dessa och fler frågor svarade Martin Löwstedt, forskare och lärare på avdelning för Construction Management, Chalmers, på ”från en outsiders perspektiv” under CMB:s frukostmöte den 5 juni.

– Jag är inte byggare och har inte en branschkunnigs kunskap och erfarenhet, men som en outsider med djup teoretisk kunskap om effektivt strategiarbete tror jag mig kunna se andra saker som förhoppningsvis kan vara till nytta för byggbranschen. Så utmana mig gärna kring mina teorier och slutsatser!

Så inledde Martin sin presentation och publiken antog leende utmaningen.

Reagerar på kriser

Bakgrunden till Martins studier, som nu under våren resulterat i en doktorsavhandling, var att han uppmärksammades på att det fanns en brist på långsiktigt och verkningsfullt strategiarbete, och ett forskningsgap rörande strategiarbete, i byggbranschen.

– Strategi är inget som ett företag har utan något som människor gör, började han med att konstatera när han presenterade de frågor och metoder som han arbetat med i sin studie av strategiarbetet i ett av Sveriges största byggbolag.

I presentationen som finns att ladda ner här nedan kan du läsa fler detaljer om studiens upplägg, omfattning och resultat, men det som Martin konstaterade var att företagets chefer hade en uppfattning om att strategi inte var något som man arbetade med särskilt aktivt.

Den generella uppfattningen var att förändring i företaget sker först när den måste ske och beror ofta på kriser av olika slag. I dessa situationer ansåg man sig emellertid vara duktig på att snabbt hantera situationen.

Endast ett fåtal personer i studien refererade till strategiplaner och dessa personer arbetade alla aktivt med just strategifrågor i företaget. Dock kunde Martin konstatera, när han jämförde de faktiska förändringarna med den strategiplan som fanns, att dessa korrelerade relativt väl i tid.

Kollektiv identitet

Ett annat område som Martin berörde handlade om den kollektiva professionella branschidentitet som han fann bland majoriteten av företagets anställda, oavsett ställning eller position.

– Denna identitet verkar vara starkt förankrad i det ursprungliga hantverket kopplat till ”byggande” och att kunna ”bygg”. En stolthet förknippad med att ha ”gått den långa vägen”, berättade han och konstaterade att detta har både positiva och negativa konsekvenser för företaget och dess verksamhet.

– Det är en uppenbar organisatorisk stryka för ett stort byggföretag att ha anställda som kollektivt identifierar och organiserar sig kring det som är det grundläggande uppdraget, d.v.s. bygg- och konstruktionsprojekten. Nackdelen kan vara att man går miste om kunskap och erfarenhet från andra branscher som skulle kunna berika verksamheten.

Läs mer om vilka frågor Martin ställer sig inför framtiden i presentationen och hans avhandling här:

Martins avhandling »