Den hållbara samhällsutvecklingen siktar mot den täta och funktionsblandade staden. Men vad innebär egentligen begreppet blandstad och vilka hinder och möjligheter ser forskarna för att skapa denna typ av stad?
– Blandstad är ett allmänt begrepp och vi inledde studien med att försöka definiera vad vi menar när vi talar om blandstad, inledde Erik Linn, White Arkitekter, som tillsammans med Anders Hagson från Chalmers Arkitektur genomfört en CMB-finansierad forskningsstudie.
Täthetsfrågan har diskuterats livligt i litteraturen sedan 1980-talet och bland annat konstateras att blandstad i betydelse ”nära till matbutiken och hållplatsen” inte är ett verktyg, utan en funktion av täthet:
- Hög befolkningstäthet = högt exploateringstal
- Hög blandning av bostäder och arbetsplatser (god tillgänglighet till service av olika slag, potential för trivsamma, levande och trygga offentliga rum)
Andra viktiga egenskaper är:
- Hög korsningstäthet
- Centralitet (koncentration av arbetsplatser, koncentration av bostäder)
Studien
De metoder som använt i studien har varit en kartläggning av dag- och nattbefolkning, exploatering, blandning på fastighetsnivå, fördelning av lokaler/aktiva bottenvåningar samt identifiering av tydliga hinder och möjligheter för utvecklingen av blandstad.
Fyra kategorier av områden i Göteborg har undersökts: Kvartersstad: Linnéstaden, Gamlestaden, 1940-/50-talaområden: Guldheden, Axel Dahlströms torg, Miljonprogram: Landala och Opaltorget samt 1980-/90-/00-talsområden: Öster om Heden och Sannegården
Är blandstad vad vi tror?
Studien har genomförts genom att forskarna sammanfört och jämfört uppgifter i olika kommundatabaser. Man valde en kvadratkilometer som mått och jämförde förhållandet mellan mängden butiker, kontor, bostäder etc i både de olika områdena i Göteborg och med exempelvis centrala Manhattan.
– Vi har verkligen fått fundera över vad detta med blandstad egentligen innebär och bland annat såg vi att Linnéstaden, som av de flesta anses vara ett gott exempel på fungerande blandstad, har förhållandevis många bostäder med butiker i nedre plan jämfört med andra områden, konstaterade Anders Hagson.
– När vi jämförde Hammarby sjöstad i Stockholm med Sannegårdshamnen såg vi att dessa till synes relativt lika områden har helt olika struktur, fortsate Erik Linn. I Hammarby Sjöstad ligger alla butiker längs huvudstråket tillsammans med kollektivtrafiken, medan Sannegårdshamnen endast vid få tillfällen vänt sina bostadsentréer mot gatan och kollektivtrafiken. Några enstaka butiker har lagts vid kajen, men de flesta har placerats utanför området i Eriksbergs köpcenter.
Läs mer om studien i de nedladdningsbara filerna nedan.
Möjligheter och hinder
Avslutningsvis gjode Linn och Hagson en summering av möjligheter och hinder:
Möjligheter: Städerna växer – finns ett intressa av att bygga. Efterfrågan är stor på stadsmässiga kvaliteter, intresset för den urbana livsstilen breder ut sig, tätare städer ger möjlighet för bättre kollektivtrafik/minskat transportbehov, utvecklingen av 3D-fastigheter ger ökad möjlighet för fungerande handel
Hinder: Begreppet blandstad är oklart. Kunskapsbrist en är stor – fakta saknas. i Sverige är ett relativt glest land vilket gör det svårt att få till blandstad. Samhället är funktionsseparerat och det är svårt med bostäder exempelvis industriområden eller företag i villakvarter. Frimärksplanering – många små projekt som inte ger sammanhang ger samhällsplanerare problem att skapa sig överblick. Långa planprocesser – mediantid i Stockholm för ett byggprojekt är 2.5 år. Kommuner tolkar PBL olika och frågorna blir politiserade. Handeln vill endast satsa där det finns en god chans att få lönsamhet.
Ladda ner kortrapport »
Ladda ner presentation »
Intresset för att vara med och påverka dagens och framtidens ledarskap i samhällsbyggnadssektorn är större än någonsin. Under 2015 tillkom Västfastigheter, Rejlers, Kjellgren Kaminsky, Protek, CAD Q, Development Partner och Integra som nya huvudmän.
Frågor som fastighetsägaren ställer sig inför en större renoveringssatsning är:
