Nyheter

Digitaliseringen skapar stora möjligheter för samhällsbyggnadssektorn, men innebär också nya sårbarheter. I takt med att allt fler samhällsviktiga funktioner blir beroende av digitala system, informationsflöden och uppkopplad teknik ökar behovet av att kunna förebygga och hantera störningar. Hur kan vi säkerställa att sektorn står bättre rustad när systemen inte fungerar som de ska?

Det är en av utgångspunkterna för forskningsprojektet Beredskap med digitalisering i samhällsbyggnadssektorn, som nu har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Smart Built Environment Strategiska projekt 2026.

Projektet genomförs i samverkan mellan flera aktörer, däribland IQ Samhällsbyggnad, BIM Alliance, Lunds universitet, Brandskyddslaget och cmb. Projektledare är Kristina Mjörnell, forskare vid Chalmers, Lunds tekniska högskola, Uppsala universitet samt egenföretagare.

Från ökade säkerhetskrav till praktiska lösningar

Projektet tar sig an flera av de utmaningar som följer av samhällsbyggnadssektorns ökade digitalisering. Arbetet omfattar bland annat att tydliggöra hur EU regelverk och annan relevant lagstiftning påverkar sektorns arbete med informations- och cybersäkerhet.

– Vi ska ta fram beslutsstöd för rimliga nivåer av IT- och cybersäkerhet, vidareutveckla metoder för kontinuitetshantering med fokus på digitala beroenden samt testa vägledningar, mallar och workshopupplägg i praktiken. Vi ska också undersöka förutsättningarna för säkrare datadelning mellan företag och myndigheter, berättar Kristina Mjörnell.

Ambitionen är att omsätta kunskap och forskning till konkreta verktyg som organisationer i samhällsbyggnadssektorn kan använda i sitt eget beredskapsarbete.

– Målet är att utveckla praktiskt användbara strukturer, metoder och vägledningar som stärker samhällsbyggnadssektorns beredskap och robusthet med fokus på digitalisering, datahantering och cybersäkerhet. Genom detta hoppas vi skapa en gemensam kunskaps- och metodbas som stärker sektorns förmåga att hantera cyberattacker, digitala störningar och andra kriser som kan påverka samhällsviktiga funktioner, säger Kristina.

cmb:s kunskapsgrupp blir en viktig länk mellan forskning och praktik

En central del av projektet är samverkan med samhällsbyggnadssektorns aktörer. Här kommer cmb att bidra genom vår nystartade kunskapsgrupp för beredskapsfrågor, som med våra omkring 20 deltagare kommer att fungera som referensgrupp i projektet.

Genom kunskapsgruppen får forskarna möjlighet att förankra projektets arbete i branschens erfarenheter, behov och utmaningar, samtidigt som deltagarna får ta del av och bidra till utvecklingen av ny kunskap.

– Det ger projektet en tydlig koppling mellan forskningsperspektiv och den praktiska användningen av resultaten. På så sätt förankras forskningen i branschen, förklarar Kristina Mjörnell.

Utöver kunskapsgruppens medverkan kommer cmb också att bidra med kommunikation, kunskapsspridning och arrangemang av workshops och seminarier, för att göra projektets insikter och resultat tillgängliga för fler aktörer i sektorn.

Ett gemensamt arbete för en mer robust samhällsbyggnadssektor

Projektet startar redan under slutet av 2026. För cmb innebär medverkan ytterligare en möjlighet att stärka utbytet mellan akademi och praktik och bidra till kunskapsutveckling inom en fråga som blir allt viktigare för hela samhällsbyggnadssektorn.

Genom att samla forskning, branschkompetens och praktiska erfarenheter är förhoppningen att projektet ska bidra till en mer gemensam förståelse för digitala risker och hur de kan hanteras – och i förlängningen en samhällsbyggnadssektor som står bättre rustad inför framtidens störningar och kriser.

Vinga Energy är ett Göteborgsbaserat bolag som hjälper fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att minska sina energikostnader och klimatavtryck genom smarta, digitala energilösningar. Nu ansluter de sig till cmb som ny partner, med ambitionen att bidra med nya perspektiv på energi, digitalisering och framtidens fastigheter – och samtidigt stärka utbytet mellan näringsliv, akademi och forskning.

Smarta energilösningar för framtidens fastigheter

Vinga Energy arbetar med att hjälpa fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att använda energi på ett smartare och mer kostnadseffektivt sätt. Genom att kombinera tekniska lösningar med digital styrning vill bolaget bidra till både minskad klimatpåverkan och ökad lönsamhet för fastighetsägare.

– Vi hjälper våra kunder att sänka både energikostnader och klimatavtryck. Genom att förbättra driftnettot kan vi samtidigt bidra till att höja fastighetsvärdet och stärka fastighetens motståndskraft, säger Anton Samuelsson, COO på Vinga Energy.

Som helhetsleverantör tar Vinga Energy hand om hela processen, från planering och installation av solceller, batterilager och värmelösningar till löpande drift och uppföljning. En central del av verksamheten är bolagets egenutvecklade digitala plattform, som samordnar fastighetens energisystem och optimerar användningen utifrån aktuella elpriser och behov.

– Vi är ett team med stort driv som arbetar nära våra kunder och har många idéer om hur fastighetsbranschen kan bli både smartare och grönare.

Vill stärka mötet mellan forskning och näringsliv

En viktig anledning till att Vinga Energy valt att gå med i cmb är möjligheten att utbyta erfarenheter och utveckla nya idéer tillsammans med andra aktörer inom samhällsbyggnadssektorn.

– Det finns en väldigt bra blandning av företag inom cmb som kan bidra med både kunskap och nätverk. Fastighets- och byggbranschen utvecklas snabbt, och vi tror att man kommer längst när man lär av varandra, säger Anton.

Som tidigare Chalmerist har Anton också en personlig koppling till akademin och ser ett stort värde i att skapa fler möten mellan studenter, forskare och näringsliv.

– Jag vet hur viktigt det är att forskning, utbildning och näringsliv möts. Inte minst för studenter som får möjlighet att knyta kontakter med företag och skaffa sig praktisk erfarenhet redan under studietiden. Det vill vi gärna vara med och bidra till.

Genom partnerskapet ser Vinga Energy också fram emot att engagera sig i cmb:s kunskapsgrupper, delta i nätverkets aktiviteter och ta del av nya forskningsinsikter.

– Vi vill få en djupare förståelse för hur andra aktörer tänker kring energi, digitalisering och framtidens fastigheter. Vi ser också fram emot att träffa andra företag, utbyta erfarenheter och utforska möjligheterna till samarbeten med studenter och forskare, exempelvis genom examensarbeten eller forskningsprojekt.

Vill bidra med nya perspektiv och utmana invanda arbetssätt

Som ett ungt bolag ser Vinga Energy sin nyfikenhet och vilja att utforska nya möjligheter som en styrka. De hoppas kunna bidra till cmb:s nätverk med både praktiska erfarenheter och nya perspektiv på hur fastighetsbranschen kan utvecklas.

– Vi har mycket driv och utrymme att utforska nya idéer. Vi ställer gärna frågor som branschen kanske inte alltid hinner stanna upp vid. Vi brinner för hur förvaltning kan bli enklare, hur fastigheter kan digitaliseras och hur smarta energilösningar kan ge både lägre kostnader och mindre klimatavtryck.

Avslutningsvis skickar Anton med en öppen inbjudan till alla partnerföretag i nätverket:

– Vi älskar att prata energi, digitalisering och framtidens fastigheter, så hör gärna av er om ni vill utbyta idéer eller se om vi kan ha nytta av varandra!

Vi på cmb säger varmt välkomna till Vinga Energy!

Hur påverkar kulturella skillnader ledarskap, kommunikation och säkerhet på svenska byggarbetsplatser? Det har Aleksandra Chatlińska och Martyna Rewt från DCPM-programmet vid Chalmers undersökt i sitt examensarbete Cultural Perceptions on Multinational Construction Sites in Sweden. Nu tilldelas de Master Thesis Award 2026 för sin studie som utmanar traditionella föreställningar om kulturella skillnader och visar hur ökad förståelse och tillit kan bidra till säkrare och mer inkluderande byggprojekt.

Den 20 oktober delades årets Master Thesis Award ut i samband med ett lunchseminarium hos Liljewall i Göteborg. Inför representanter från samhällsbyggnadssektorn fick pristagarna presentera sitt arbete och ta emot diplom och ett stipendium på 20 000 kronor. Utmärkelsen delades ut av Gabriella Lörnbo Ekberg, vd för Göteborgs Byggmästareförening och jurymedlem för uppsatspriset.

Kulturella skillnader handlar om mer än nationalitet

Den svenska byggbranschen blir alltmer internationell. På dagens byggarbetsplatser möts människor med olika nationaliteter, yrkesbakgrunder och erfarenheter, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för ledarskap och samarbete. Men vad händer när människor som arbetar i samma projekt uppfattar en och samma situation på helt olika sätt?

Det är utgångspunkten för Aleksandra och Martynas examensarbete. Genom 21 djupintervjuer med bland annat platschefer, arbetsledare, yrkesarbetare och fackliga representanter har de undersökt hur nationella, yrkesmässiga och organisatoriska kulturer påverkar vardagen på svenska byggarbetsplatser.

Resultaten visar att utmaningarna inte i första hand kan förklaras av människors nationalitet. Snarare handlar det om skillnader i hur individer uppfattar och förhåller sig till exempelvis hierarkier, kommunikation, säkerhet och personligt ansvar. Studien visar också hur produktionskrav, långa underentreprenörskedjor och otrygga anställningsförhållanden kan skapa ett glapp mellan organisationers formella rutiner och hur arbetet faktiskt utförs i praktiken. Det riskerar i sin tur att påverka både säkerheten och möjligheten för medarbetare att göra sina röster hörda.

En av uppsatsens främsta styrkor är att författarna inte stannar vid att identifiera utmaningarna. De presenterar också konkreta rekommendationer för hur ledare och organisationer kan utveckla samarbetet på mångkulturella byggarbetsplatser. Bland förslagen finns tydligare och mer visuell kommunikation, ökad delaktighet för underentreprenörernas arbetsledare, neutrala rapporteringskanaler och insatser som stärker en gemensam projektidentitet. Det handlar i grunden om att gå från att enbart säkerställa att rutiner och regelverk följs till att också bygga ömsesidig förståelse, förtroende och en arbetsmiljö där alla känner sig delaktiga.

Juryn: ”Stark branschrelevans och tydligt ledarskapsperspektiv”

I sin motivering lyfter cmb:s utbildningsutskott särskilt fram uppsatsens analytiska djup, tydliga ledarskapsperspektiv och förmåga att förena akademisk teori med praktiska erfarenheter från byggarbetsplatser. Juryn framhåller också arbetets bidrag till social hållbarhet och mer jämlika arbetsplatser. Genom att synliggöra hur ledarskap, kommunikation, tillit och organisatoriska strukturer påverkar säkerhet och inkludering bidrar studien med kunskap som är direkt relevant för samhällsbyggnadssektorns utveckling.

Det som särskilt utmärker arbetet är dess framåtblickande perspektiv och förmågan att omsätta forskningsresultaten i konkreta förslag som branschen kan ta vidare. Sammantaget bedömer juryn att uppsatsen ger värdefulla insikter i hur framtidens mångkulturella byggprojekt kan ledas på ett säkrare, mer inkluderande och effektivt sätt.

Från forskning till konkreta verktyg för branschen

Genom Master Thesis Award vill cmb uppmärksamma framstående examensarbeten som bidrar med ny kunskap och nya perspektiv på ledarskap och management inom samhällsbyggnadssektorn. Utmärkelsen är ett sätt att synliggöra nästa generations kunskap och idéer, samtidigt som den stärker kopplingen mellan akademisk forskning och branschens praktiska utmaningar. Årets vinnande bidrag visar hur examensarbeten kan bidra med både fördjupad förståelse och konkreta lösningar på frågor som är avgörande för branschens framtid.

Vi säger stort grattis till Aleksandra och Martyna och önskar dem varmt lycka till framöver!

Läs det vinnande examensarbetet:
Cultural Perceptions on Multinational Construction Sites in Sweden

Årets vinnare av Master Thesis Award 2026, Aleksandra och Martyna, tillsammans med sina handledare Martine Buser från Chalmers och Peter Svenningsson från Veidekke.

Bygg- och fastighetssektorns hållbarhetsomställning ställer allt större krav på de yrkespersoner som förväntas omsätta övergripande hållbarhetsmål i praktisk handling. Hållbarhetschefer, miljöansvariga och KMA-samordnare beskrivs ofta som förändringsledare och eldsjälar med ett starkt personligt engagemang. Deras arbete omfattar samtidigt en växande mängd frågor, berör flera organisatoriska nivåer och många olika samarbetsytor. De förväntas vara både specialister och generalister samt arbeta såväl strategiskt som operativt.

I över 20 år så har jag haft förmånen att fått följa personer i olika hållbarhetsroller i min forskning och funnit att hållbarhetsprofessionella ofta verkar i roller som präglas av otydliga förväntningar, motstridiga krav, begränsade mandat och organisatorisk tröghet. De riskerar att placeras i ”imaginära stuprör”, vid sidan av centrala besluts- och affärsutvecklingsprocesser. Därmed uppstår ett grundläggande dilemma: organisationerna är beroende av deras kompetens och drivkraft, men ger dem inte alltid de förutsättningar som krävs för att åstadkomma långsiktig och genomgripande förändring.

En central utmaning är att hållbarhetsprofessionella behöver navigera mellan fyra institutionella logiker: miljö och ekologi, projekt, affär samt styrning. Logikerna bygger på olika värderingar, mål, legitimitetsgrunder och arbetssätt. Medan miljölogiken betonar expertkunskap och lösning av miljöproblem, fokuserar projektlogiken på genomförande, affärslogiken på lönsamhet och styrningslogiken på kravuppfyllelse. Att verka framgångsrikt kräver därför mer än hållbarhetskompetens. Det kräver förmåga att förstå, kombinera och växla mellan logiker beroende på situation. I en studie tillsammans med Stina Hellsvik visar vi att sådana kombinationer formar tre typer av arbete: det otacksamma arbetet, det givande samarbetet och det visionära utvecklingsarbetet. Hållbarhetsrollen kan således variera från att reaktivt kontrollera, påminna och täcka upp för brister till att bidra med expertkunskap, skapa gemensamma lösningar och formulera framtida mål. För att navigera mellan kontrollant, expert och strateg krävs ett ledarskap och förhållningssätt som präglas av engagemang, envishet, mod och uthållighet men också av problemlösning och anpassning. Hållbarhetsrollen är såldes ett kreativt arbete där olika dimensioner behöver balanseras i samarbete med andra, det är dock inte inte alltid den bild som andra yrkesroller har av den då de hållbarhetsprofessionella ofta ses som en kontrollant eller expert. Att lyfta fram hållbarhetsrollen som ett kreativt yrke skulle lyfta fram och öppna upp för andra samarbeten och ingångar för de hållbarhetsansvariga, t ex skulle de kunna verka som en kraft i hur affären skapas så att den till fullo stödjer en hållbar utveckling.

Hållbarhetsarbete är inte ett fåmansjobb. Det förutsätter att ansvar fördelas mellan flera yrkesgrupper och organisatoriska nivåer. Många hållbarhetsansvariga jag mött utrycker dock en organisatorisk ensamhet. Min och Stinas forskning visar också att otydliga ansvarsgränser leder till att hållbarhetsprofessionella tar över uppgifter som egentligen borde utföras av andra. Rollen tenderar därmed att ”svälla” utöver tillgängliga mandat och resurser. Att bära ansvar utan formell beslutskraft skapar stress och känslor av otillräcklighet, medan det omfattande gränsarbetet gör att miljöarbetet riskerar att bli reaktivt snarare än förebyggande. Ett viktigt utvecklingsbehov är därför att skapa ett delat ansvar för hållbarhetsarbetet, att demokratisera det, och därmed göra navigeringsförmågan mellan logiker till en organisatorisk förmåga, snarare än en individuell. Organisationer behöver kartlägga vilka logiker som dominerar i olika situationer och skapa arenor där målkonflikter kan synliggöras och hanteras och därmed också identifiera var ansvar och mandat finns. I annat fall finns en risk att förmågan att förena miljö-, projekt- och affärsperspektiv fortsätter att vila på enskilda individer.

Det finns en önskan bland företag i byggsektorn att kunna göra hållbarhet till en affär och också en förhoppning att det skulle påskynda hållbarhetsarbetet. Den forskning jag gjort visar dock att affärslogiken ofta är underutvecklad i hållbarhetsarbetet. Många hållbarhetschefer saknar mandat, erfarenhet eller språk för att aktivt delta i utvecklingen av affärsmodeller. Många uttrycker osäkerhet inför hur hållbarhetsvärden konkret kan integreras i affärsmodellsdesign.

Detta pekar mot en avgörande framtidsfråga: ska hållbarhet fortsätta att vara ett komplement till den befintliga affären, eller bli en utgångspunkt för hur värde skapas, levereras och fångas? För att åstadkomma det senare behöver hållbarhetsprofessionella inkluderas tidigare och mer systematiskt i strategi- och affärsutvecklingsprocesser. Samtidigt behöver deras kompetens inom ekonomi, finansiering, kontraktsrelationer och affärsmodellsutveckling stärkas så att bidraget inte får motsatt effekt. Framtida forskning bör närmare undersöka hur hållbarhetsvärden kan översättas till kundvärde, riskhantering, innovationsförmåga och långsiktig konkurrenskraft utan att reduceras till enbart ekonomiska mått.

Fokus behöver också flyttas till vad som möjliggör eller begränsar hållbarhetsansvarigas, och i förlängningen hela företagets, hållbarhetsarbete. Ett centralt utvecklingsbehov är därför att inte bara stärka hållbarhetsrollen, utan även granska dess egen hållbarhet. En särskilt viktig fråga gäller samspelet mellan individuellt ledarskap och organisatorisk förändringskapacitet. Hållbarhetsomställningen kan inte vara beroende av enskilda eldsjälars mod, uthållighet, envishet och engagemang och det kan inte enbart handla om att lösa problem och anpassa arbetet till andras arbete. Nästa steg behöver därför vara att utveckla organisationer där hållbarhetsansvar är fullt integrerat i ledning, affärsutveckling och projektgenomförande. Organisationer behöver tydliggöra mandat, ansvar och beslutsvägar samt skilja mellan värdeskapande samarbete och onödigt kompensationsarbete. Hållbarhetsansvariga bör inte fungera som organisatoriska buffertar för bristande kunskap, otydliga krav eller svagt ansvarstagande i andra delar av verksamheten.

En avgörande framtidsfråga är således inte om byggsektorn behöver hållbarhetsprofessionella, utan hur deras kunskap, kreativitet och förändringskraft kan bli en integrerad del av sektorns sätt att organisera, leda och utveckla sin kärnverksamhet och affärsmodeller.

Om ni vill läsa mer om min forskning så hittar ni det här: Pernilla Gluch

Jag vill också tipsa om Stina Hellsviks avhandling på ämnet: Stina Hellsviks avhandling

I denna kortrapport presenterar forskaren Kamilla Kohn Rådberg från Chalmers resultat från ett cmb-finansierat forskningsprojekt som undersöker hur styrelser kan bidra till organisationers långsiktiga innovationsförmåga.

Resultaten visar att utmaningen inte främst handlar om att få in rätt kompetens i styrelserummet, utan om att skapa förutsättningar för att faktiskt använda den. För att innovation och långsiktig utveckling ska få större utrymme behöver styrelsearbetet utvecklas, med mer strategisk dialog, ett närmare samspel mellan styrelse och företagsledning och större utrymme för framtidsinriktade frågor.

En central slutsats är att styrelsens roll behöver sträcka sig bortom att enbart granska det som redan har hänt. Den behöver också bidra till att forma det som kommer härnäst.

Hur kan styrelsearbetet utvecklas i praktiken?

I kortrapporten presenteras bland annat vilka arbetssätt och förutsättningar som kan hjälpa styrelser att bli mer aktiva i företagens strategiska utveckling. Särskilt lyfts styrelseordförandens roll, utformningen av styrelsemöten och vikten av att ta tillvara ledamöternas olika perspektiv och kompetenser.

Rapporten ger värdefulla insikter för styrelseledamöter, företagsledare, ägare och andra som vill förstå hur ett mer strategiskt och värdeskapande styrelsearbete kan bidra till innovation och långsiktig utveckling.

Ta del av kortrapporten här →

Nordbygg Väst är en ny regional satsning som ska samla samhällsbyggnadssektorn i Västsverige. Under två dagar möts företag, organisationer, beslutsfattare och andra branschaktörer för att utbyta erfarenheter, ta del av ny kunskap, knyta kontakter och skapa nya affärsmöjligheter.

Ambitionen är att etablera en återkommande mötesplats med tydlig regional förankring, där hela samhällsbyggnadssektorn får möjlighet att mötas kring gemensamma utmaningar och framtidsfrågor.

cmb bidrar med forskning och branschperspektiv

Som en del av samarbetet tar cmb plats i Nordbygg Västs Advisory Board, som bidrar till att utveckla mässans teman, innehåll och scenprogram. Genom vårt breda nätverk av aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor vill vi bidra till att lyfta aktuell forskning, relevanta branschfrågor och nya perspektiv på samhällsbyggandets utveckling.

– En av cmb:s viktigaste uppgifter är att bidra till att forskningsbaserad kunskap kommer till nytta i samhällsbyggnadssektorn. Genom samarbetet med Nordbygg Väst får vi en stark plattform för kunskapsutbyte och möjlighet att lyfta frågor som är avgörande för sektorns framtida utveckling, säger Carina Bohm, vd för cmb.

En ny möjlighet för företag i vårt nätverk

Nordbygg Väst skapar också nya möjligheter för företag och organisationer i cmb:s nätverk att synas, knyta värdefulla kontakter och vara med och bidra till utvecklingen av samhällsbyggnadssektorn i Västsverige.

Mässan vänder sig till hela branschen, från byggherrar, fastighetsägare och entreprenörer till arkitekter, konsulter, installatörer, leverantörer och aktörer inom forskning och utbildning.

För företag som vill vara en del av satsningen finns möjlighet att medverka som utställare och visa upp sin verksamhet, sina lösningar och sin kompetens för en bred regional publik.

Vill ditt företag vara med och forma den nya mötesplatsen för samhällsbyggnadssektorn i Västsverige?

Läs mer om möjligheterna att ställa ut på Nordbygg Väst.

Foto: Jens Reiterer

Introduktionsträffen gav årets mentorer och adepter möjlighet att mötas och lägga grunden för sitt mentorskap. I programmet matchas studenter från Chalmers masterprogram Design and Construction Project Management (DCPM) med erfarna samhällsbyggare från cmb:s partnernätverk.

Sedan starten 2010 har mentorprogrammet skapat en personlig kontakt mellan studenter och yrkesverksamma, och intresset för att delta fortsätter att växa.

Tillsammans hälsade cmb:s Carina Bohm och Wilma Johansson välkomna och gav en introduktion till vad mentorskap innebär samt hur deltagarna kan få ut så mycket som möjligt av året. Deltagarna fick konkreta tips om att sätta mål, komma förberedda och ge utrymme för reflektion och lärande åt båda håll.

Inspiration från en tidigare adept

Efter en introduktionsrunda fick gruppen lyssna till Oliver Löfman Nastefski, tidigare DCPM-student och adept i mentorprogrammet. Oliver delade med sig av sin resa och sina erfarenheter samt gav inspiration till deltagarna som nu står i början av sitt eget år tillsammans.

Träffen avslutades med tid för mentorparen att börja sätta sin agenda. De fick diskutera förväntningar, möjliga samtalsämnen och hur de vill lägga upp sina möten under året. På så sätt fick introduktionen bli startpunkten för de samtal som nu fortsätter i varje par.

Ett år av samtal och nya perspektiv

Under läsåret träffas deltagarna vid tre gemensamma tillfällen och däremellan i individuella möten. För adepterna erbjuder mentorskapet ett personligt bollplank och möjlighet att få inblick i branschen, utveckla sin självkännedom och utforska framtida vägval. För mentorerna ger mötena nya perspektiv från nästa generations samhällsbyggare och tillfällen att reflektera över sina egna erfarenheter.

– Det var så roligt att träffa alla och höra vad de hoppas få ut av året. Det fanns ett stort engagemang i gruppen och en nyfikenhet på varandra som känns som en väldigt fin början. Vi är glada över att vara igång och ser fram emot att följa mentorparen under året, säger Wilma Johansson, marknads- och eventansvarig på cmb.

Vi vill rikta ett varmt tack till alla årets mentorer och adepter för ert engagemang och för en riktigt trevlig första träff. Vi ser fram emot att följa er resa under det kommande året!

Att förstå projektledning i teorin är en sak. Att sitta med på ett projektmöte, följa diskussionerna kring en verklig utmaning eller se hur olika aktörer samarbetar för att driva ett projekt framåt är något helt annat. Det är tanken bakom cmb:s initiativ Skugga en projektledare, som återkommer våren 2027.

Initiativet riktar sig till studenter som går första året på masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) vid Chalmers. Under en till tre dagar får grupper om två till tre studenter följa en projektledare, eller någon i motsvarande roll, i dennes vanliga arbetsvardag.

Vad dagarna innehåller ser olika ut beroende på verksamhet och roll. Studenterna kan exempelvis få delta i möten, besöka projekt, följa kundkontakter eller få inblick i tekniska frågor, beslutsfattande och samarbetet mellan olika aktörer.

En väg in i den svenska samhällsbyggnadsbranschen

För studenterna blir dagarna en möjlighet att omsätta det de möter i utbildningen till ett verkligt sammanhang och få en bättre förståelse för vad olika roller inom samhällsbyggnadssektorn innebär.

Samtidigt handlar initiativet om mer än själva projektledarrollen. Genom mötet med yrkesverksamma får studenterna möjlighet att lära känna branschen, bygga sitt professionella nätverk och upptäcka möjliga vägar vidare efter utbildningen.

Det är inte minst betydelsefullt för de internationella studenterna på DCPM, som ofta har ett mindre etablerat nätverk i Sverige och därmed färre naturliga kontaktytor med den svenska samhällsbyggnadsbranschen.

Möt framtidens talanger

För de projektledare och organisationer som deltar är Skugga en projektledare samtidigt en möjlighet att bidra till nästa generations samhällsbyggare.

Genom att öppna upp arbetsvardagen kan ni ge studenterna kunskap och perspektiv som är svåra att förmedla i en föreläsningssal. Samtidigt får ni möjlighet att möta framtidens talanger, visa upp olika roller, projekt och karriärvägar inom organisationen och skapa relationer med studenter tidigt i deras yrkesresa.

Förhoppningen är att mötena ska skapa värde åt båda håll – och bidra till en ännu starkare koppling mellan akademi och samhällsbyggnadsbransch.

Vill du vara med våren 2027?

Ansökan till Skugga en projektledare 2027 är nu öppen.

Vi söker projektledare och personer i motsvarande roller som vill ta emot en grupp om två till tre DCPM-studenter under en till tre dagar våren 2027.

Läs mer och anmäl dig här →

Skicka in er ansökan senast 31 januari 2027.

Fyra nya studenter tar nu plats i cmb:s studentråd. Tillsammans med fyra representanter från årskurs två ska de under de kommande två åren bidra med studenternas perspektiv, skapa engagemang bland sina kurskamrater och stärka kopplingen mellan DCPM-programmet på Chalmers och samhällsbyggnadsbranschen.

Efter årets kick-off och efterföljande ansökningsperiod är årets studentråd nu komplett. De nya representanterna från årskurs ett är Jennifer Kvist, Batuhan Göker, Sara Ismail och Tone Bergh. De ansluter till Molly Jonsson, Jesper Birgersson, Sam Rembo Yoga och Lisa Linnér, som fortsätter från årskurs två.

I veckan samlades gruppen för sitt första gemensamma uppstartsmöte hos cmb, där fokus låg på att lära känna varandra, diskutera studentrådets roll och lägga grunden för årets arbete.

En viktig länk mellan studenter och bransch

En av cmb:s hjärtefrågor är att bidra till att framtidens ledare inom samhällsbyggnad får möjlighet att utveckla både sin kompetens och sitt professionella nätverk redan under studietiden. Studentrådet är en viktig del i det arbetet.

Rådet fungerar som en länk mellan cmb och studenterna på masterprogrammet Design and Construction Project Management, DCPM, vid Chalmers. Representanterna hjälper till att fånga upp studenternas perspektiv, idéer och behov och bidrar samtidigt till att fler studenter får kännedom om de möjligheter till kunskapsutbyte, nätverkande och kontakt med branschen som finns genom cmb. Just möjligheten att skapa den kopplingen var något som flera av de nya representanterna lyfte i sina ansökningar.

– Jag vill skapa fler möjligheter för studenter att tidigt komma i kontakt med branschen, bygga sitt nätverk och få en tidig inblick i arbetslivet, säger Batuhan Göker, ny representant i studentrådet.

Studentrådets uppdrag är både rådgivande och praktiskt. Representanterna fungerar som studenternas röst in i cmb och som ambassadörer för cmb:s möjligheter gentemot sina kurskamrater. De deltar också i cmb:s kunskapsgrupper, där de möter forskare och representanter från våra partners och bidrar med studentperspektivet i samtal om aktuella frågor inom samhällsbyggandet.

Under året kommer studentrådet dessutom bland annat att vara delaktiga i matchningsprocessen av Skugga en projektledare, bidra till kommunikationen kring mentorprogrammet och medverka under Ledarskapsdagen den 15 april 2027. För studenterna själva innebär engagemanget samtidigt en möjlighet att bygga nätverk, få inblick i branschen och möta yrkesverksamma från olika delar av samhällsbyggnadssektorn. Det är just kombinationen av att representera andra och själv få möjlighet att utvecklas som är kärnan i studentrådet.

Årets studentråd

Årskurs 1
Jennifer Kvist
Batuhan Göker
Sara Ismail
Tone Bergh

Årskurs 2
Molly Jonsson
Jesper Birgersson
Sam Rembo Yoga
Lisa Linnér

Varmt välkomna Jennifer, Batuhan, Sara och Tone – och stort tack till hela studentrådet för ert engagemang! Vi ser fram emot ett spännande år tillsammans.

Snart stänger nomineringen till Guldhuset 2026. Nu är det sista chansen att uppmärksamma de unga ledare som bidrar till utveckling, engagemang och framtidstro i samhällsbyggnadssektorn.

Bakom framgångsrika projekt, starka team och hållbara organisationer finns ledare som får människor att växa och utvecklas. Med Guldhuset vill vi uppmärksamma unga talanger som genom sitt engagemang och ledarskap bidrar till att forma framtidens samhällsbyggande.

Har du en kollega under 35 år som:

• Driver utveckling och förbättringar

• Inspirerar och utvecklar människor omkring sig

• Har stor potential att forma framtidens samhällsbyggande

Då är det dags att skicka in din nominering!

Sista dag för nominering är den 30 oktober 2026.

I nomineringen beskriver du kandidatens ledarskap, resultat och påverkan genom konkreta exempel. Utmärkelsen delas ut under Ledarskapsdagen 2027.

Förra året gick utmärkelsen till Anna-Clara Ackebo på NCC. Nu söker vi nästa talang att lyfta fram. Vem tycker du förtjänar att stå på scenen nästa gång?

→ Läs mer och nominera din kandidat här!