Nyheter

Kunskapsgruppen tar sin utgångspunkt i ett förändrat säkerhetsläge, ökade klimatrelaterade risker och en allt mer digitaliserad ekonomi, där frågor om kris och beredskap har blivit centrala för både samhälle och näringsliv. Med stöd i MSB:s vägledning till företag utforskar gruppen hur beredskap kan förstås, organiseras och utvecklas i gränslandet mellan privat och offentlig sektor.

Kunskapsgruppen vänder sig till dig som arbetar med frågorna och vill bolla med andra, fördjupa din kunskap, utforska nya affärsmodeller och dela med dig av egna erfarenheter.

Arbetet struktureras kring flera kompletterande perspektiv:

1. Företaget som samhällsbärare
Här behandlas näringslivets roll som en del av totalförsvaret och som en förutsättning för samhällets funktion i kris och ytterst i krig. Fokus ligger på hur företag bidrar till samhällsviktiga funktioner genom leveranser, tjänster, infrastruktur och system, samt vilka krav detta ställer på ansvar, styrning och ledarskap.

2. Företaget som sårbar organisation
Detta perspektiv utgår från företagens egen kontinuitet och överlevnadsförmåga. Gruppen belyser frågor om robusthet i leverantörskedjor, beroenden av kritisk infrastruktur, informationssäkerhet och organisatorisk beredskap. Här problematiseras även gränserna för företagens ansvar i relation till statens roll.

3. Kris och beredskap ur ett managementperspektiv
Fokus ligger på hur beredskap integreras i strategiskt ledarskap och styrning. Centrala teman är övergången från traditionell riskhantering till resiliens, ledarskap i osäkerhet samt hur beredskap kan ses som en strategisk investering snarare än enbart en kostnad. Gruppen diskuterar även kopplingar till hållbarhetsarbete och förändrade krav från ägare och investerare.

4. Kris och beredskap i offentlig planering
Här behandlas beredskap ur ett system- och samhällsperspektiv, med fokus på infrastruktur, stadsutveckling, energiförsörjning och försörjningssystem. Gruppen utforskar frågor om samhällsviktig verksamhet, rumslig sårbarhet och behovet av offentlig–privat samverkan, samt hur långsiktig planering kan kombineras med handlingskraft i akuta situationer.

Skärningsfält och övergripande frågeställningar
Kunskapsgruppen lägger särskild vikt vid samspelet mellan organisation och system, mellan affärslogik och samhällslogik, samt mellan effektivitet och robusthet. En central fråga är hur ansvar och kapacitet kan balanseras i ett läge där krisberedskap kräver både resurser och samverkan.

Genom dessa perspektiv är ambitionen att utveckla en fördjupad förståelse för beredskap som en integrerad del av hållbara organisationer och samhällen – snarare än en isolerad insats i undantagssituationer.

Vill du vara med?
Är du intresserad av att delta i kunskapsgruppen eller vill veta mer? Hör gärna av dig till Carina Bohm för mer information!

Att leda handlar ytterst om att välja vad som är viktigt – och att visa det i handling. I en tid där tempot är högt och kraven många är det lätt att låta det kortsiktigt brådskande ta över det långsiktigt betydelsefulla. Just därför förtjänar det att lyftas fram när ledare väljer att prioritera gemensamt lärande och utveckling.

Ledarskapsdagen blev ett tydligt exempel på detta. Att avsätta tid för att delta är i sig ett ställningstagande: att ledarskap inte är något statiskt, utan något som behöver erövras, omprövas och utvecklas i takt med omvärlden. Men det som verkligen gjorde skillnad var inte bara närvaron – utan det engagemang som präglade dagen. Vi är stolta över vad vi lyckades förmedla men ännu mer imponerade över det engagemang och den stämning som ni som ledare och deltagare bidrog med.

När ledare deltar aktivt, delar erfarenheter, ställer frågor och bidrar till samtal, händer något mer än kunskapsöverföring. Det skapas en gemensam rörelse. Engagemang föder engagemang. Perspektiv bryts mot varandra, nya insikter växer fram och en känsla av sammanhang stärks. Det är i dessa möten som grunden läggs för ett ledarskap som inte bara styr, utan också bär och utvecklar.

Detta är särskilt viktigt i organisationer där komplexiteten ökar och där ingen enskild individ sitter på alla svar. Då blir ledarskap i hög grad en fråga om att mobilisera kraften hos många – att skapa förutsättningar för delaktighet, ansvarstagande och gemensam riktning. Ledarskapsdagen visade att denna vilja finns, och att den tar sig konkreta uttryck.

Att prioritera en sådan dag är därför inte en paus från det “egentliga arbetet” – det är en investering i just det. Det är ett sätt att stärka både förmågan att leda och modet att fortsätta utvecklas. Och när detta görs med ett tydligt och generöst engagemang, får det ringar på vattnet långt bortom själva dagen.

Det finns all anledning att ta med sig den energin framåt. För i slutändan är det just sådana prioriteringar – där ledare visar vägen genom sitt eget agerande – som bygger den kultur och det förtroende som varje framgångsrik organisation vilar på.

Tack för att just du deltog och stort lycka till med utvecklingen av ert fortsatta ledarskap, nätverkande och inte minst era affärer. Vi är varandras arbetsmiljö men också marknad.

Vi ses nästa år på Ledarskapsdagen 2027!

Save the date 15 april 2027!

Ledarskapsdagen 2026 blev en fullsatt och inspirerande mötesplats för samhällsbyggnadssektorn. Under temat det generationsöverskridande ledarskapet samlades deltagare från hela branschen för att utforska hur vi leder, kommunicerar och samarbetar över generationsgränser.

Dagen tog sin början i en enkel uppmaning: att se sig omkring i rummet. Där fanns människor med helt olika erfarenheter, referensramar och syn på arbete – men också en gemensam vilja att bidra, utvecklas och leda framåt. I det mötet sattes tonen för dagen. Ett stämningsfullt och berörande kulturellt inslag av Lisa Nordström öppnade sedan upp för närvaro och reflektion, innan deltagarna tog sig vidare in i ett program präglat av fördjupning, dialog och perspektivskiften.

Genom valbara spår och workshops fick deltagarna fördjupa sig i teman som generationsintelligens, generationskrockar, inkluderande ledarskap, ålderism, intraprenörskap och framtidens kompetensförsörjning. Perspektiven spände från konkreta verktyg i det dagliga ledarskapet till strategiska frågor om hur organisationer kan attrahera, utveckla och behålla kompetens i en tid där upp till fyra generationer delar arbetsplats. Flera av dagens insikter kretsade kring vikten av att skapa organisationer där olika perspektiv inte bara får plats – utan aktivt tas tillvara. Att lyssna, se varandra och bygga miljöer där fler röster får komma fram lyftes som avgörande för att skapa både tillit och utveckling.

Ett särskilt uppskattat inslag var Erik Mattsson, som med kort varsel klev in som huvudtalare och lyfte kommunikationens avgörande roll i ledarskapet. Med både humor och skärpa belyste han hur det vi tror att vi kommunicerar och det som faktiskt landar ofta skiljer sig åt – och hur kommunikation i grunden är en färdighet som kan utvecklas. I workshopen om kroppsspråk fick deltagarna även uppleva hur icke-verbal kommunikation påverkar samspelet mellan människor. Genom praktiska övningar synliggjordes hur vi, ofta omedvetet, kommunicerar genom rörelse, närvaro och uttryck.

Under dagen lyftes perspektiv kring hur ledarskapets legitimitet allt mindre vilar på titel och allt mer på förtroende, relationer och förmågan att skapa riktning tillsammans. Samtidigt betonades vikten av att bygga organisationer som klarar av både kontinuitet och förändring – där erfarenhet och nya perspektiv samverkar. Dagen avrundades med en generationspanel som knöt ihop perspektiven och satte ord på både skillnader och likheter mellan generationerna.

Utöver programmet var det många som lyfte värdet av mötena däremellan – samtalen i pauserna, nya kontakter och reflektioner som växte fram i dialogen mellan deltagare. Det är ofta i dessa mellanrum som nya perspektiv uppstår och idéer tar form, något som återkom i många av deltagarnas reflektioner efter dagen.

– Vi går från dagen med både nya perspektiv och konkreta verktyg, men framför allt med en stark känsla av hur mycket vi kan åstadkomma när vi lyssnar på varandra och tar tillvara på våra olikheter. Det är i de mötena som utvecklingen sker, säger Wilma Johansson, kommunikations- och eventansvarig på cmb.

Det stora engagemanget under dagen och i efterföljande reflektioner visar att frågorna är högaktuella och centrala för branschens fortsatta utveckling.

Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare, talare och medverkande som bidrog till en dag fylld av inspiration, värme och energi!

→ Ta del av bilderna från dagen här.

. 

I denna kortrapport presenteras resultat från ett cmb-finansierat forskningsprojekt som undersöker hur BIM och digital bygginformation kan struktureras och användas som ett mer aktivt stöd i planering och genomförande av byggproduktion.

Resultaten visar bland annat hur ett mer sammanhållet arbetssätt kan:

→ Minska behovet av manuell hantering av information

→ Tydliggöra ansvar och leveranser i olika skeden

→ Bidra till ett jämnare arbetsflöde i produktionen

Kortrapporten är skriven av Efraim Ljung, Mattias Roupé, Mikael Viklund-Tallgren och Mikael Johansson, samtliga verksamma vid Chalmers tekniska högskola.

Vad krävs för att få alla delar i ett byggprojekt att arbeta i samma takt?

Läs och ladda ner rapporten här →

Projektet presenteras även vid vårt lunchseminarium den 21 april – missa inte chansen att ta del av resultaten på plats. Ett fåtal platser finns kvar!

Läs mer och anmäl dig här →

Genom cmb:s initiativ ”Skugga en projektledare” får studenter från masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) vid Chalmers möjlighet att komma närmare svaren. Under en till tre dagar följer de en yrkesverksam projektledare i vardagen – i möten, på kontor och ute i projekt.

Bakgrunden till initiativet är att många studenter, inte minst internationella, upplever att det är svårt att bygga nätverk och få en konkret bild av branschen inför arbetslivet. Genom skuggningen skapas en viktig brygga mellan akademi och praktik, och en möjlighet att både knyta kontakter och förstå yrkesrollen på djupet.

”En unik inblick i hur projekt tar form i staden”

En av studentgrupperna tillbringade en dag hos Exploateringsförvaltningen på Göteborgs Stad, där de fick följa projekt kopplade till stadens utveckling.

– Dagen gav oss en unik inblick i hur det är att arbeta som projektledare inom stadsutveckling och infrastruktur, ett område som varit relativt nytt för oss.

Under dagen fick de ta del av projekt i olika skeden, från planering och detaljplanearbete till pågående byggnationer som spårvägen Frihamnen–Lindholmen samt Citybuss Backastråket.

– Det var särskilt spännande att se hur projekt som syns i stadens rum tar form, och hur många olika kompetenser som samarbetar för att få allt att fungera.

Mötet med flera projektledare gav också en bredare bild av yrkesrollen och hur vardagen kan se ut i praktiken.

Från kontor till byggarbetsplats – en dag med Skanska

En annan studentgrupp följde projektledare på Skanska och fick uppleva en dag som rörde sig mellan både kontor och byggarbetsplats.

Dagen inleddes med frukost och introduktion på kontoret, följt av ett platsbesök i Kallebäck där studenterna deltog i möten och fick en inblick i det dagliga arbetet ute i projekt. Efter lunch fortsatte dagen med ett besök på Packhuskajen.

– Den här dagen gav oss en värdefull inblick i hur en arbetsdag i branschen kan se ut och vi kommer ta med oss många lärdomar. Men det väckte framförallt en längtan om att få vara med och bidra till denna typen av projekt i vår framtid!

Viktiga insikter och framtida möjligheter

Gemensamt för studenterna är att skuggningen både har gett en ökad förståelse för projektledarrollen, samt en tydligare bild av branschens bredd, komplexitet och möjligheter.

– Det var inte bara lärorikt, utan också väldigt inspirerande att se hur framtidens projekt formas i Göteborg.

Initiativet visar på värdet av att skapa möten mellan studenter och yrkesverksamma, där kunskap, erfarenheter och perspektiv kan delas i båda riktningar.

Under våren deltar 10 studentgrupper tillsammans med representanter från flera av våra partnerföretag. Vi vill rikta ett varmt tack för ert engagemang och hoppas att initiativet har varit givande, både för studenterna och de projektledare som delat med sig av sin vardag!

För femton år sedan betraktades portlandcementets koldioxidutsläpp närmast som ett ofrånkomligt faktum i byggbranschen. Cement var grunden – bokstavligt talat – för det moderna samhället, och klimatpåverkan sågs som priset för urbanisering, infrastruktur och välstånd. Diskussionen handlade då främst om energieffektivisering i processen, marginella förbättringar och kompensation långt nedströms. Själva bindemedlet ifrågasattes sällan.

Sedan dess har något hänt. Inte gradvis, utan snabbt. Förskjutningen i synsätt har varit påfallande – från acceptans till ifrågasättande, från optimering till omdesign.

Drivkrafterna är många. Klimatpolitiken i Europa har skärpts, koldioxid har gått från extern effekt till ekonomisk realitet, och byggsektorn har blivit allt mer synlig i klimatstatistiken. Samtidigt har forskningsfronten, teknikutvecklingen och kapitalets logik börjat dra åt samma håll. Portlandcementets dominans har inte försvunnit – men dess självklara ställning har brutits upp.

En tydlig förändring är framväxten av ett ekosystem av start-ups och scale-ups som bygger hela sina affärsidéer på alternativa bindemedel och nya materiallogiker. Geopolymerer, kalkbaserade system, aktiverade restmaterial, biobaserade och hybridlösningar, sådant som länge levt i forskningsartiklar och pilotprojekt har på kort tid tagit klivet mot kommersialisering. Det som tidigare betraktades som nischkunskap har blivit entreprenöriell möjlighet.

Men kanske ännu viktigare än materialen i sig är vad de representerar: ett skifte i tankesätt. Bindemedlet ses inte längre som en given element utan som ett designproblem. Hur ska funktion, livslängd, robusthet och klimatprestanda balanseras? Vad betyder ’tillräcklig’ prestanda i en värld med resursgränser? Och hur mycket historia bär vi med oss i våra tekniska val?

Detta har i sin tur satt press på ett annat fundament: standardiseringen. Under lång tid har de tekniska regelverken varit både garant och grindvakt – avgörande för säkerhet och kvalitet, men också tröga inför förändring. Under de senaste 10–15 åren har dock även detta landskap börjat röra på sig. Funktionsbaserade krav, öppning för prestandaverifiering och parallella spår till preskriptiva standarder har gjort det möjligt att pröva nya lösningar utan att tumma på säkerhet. Klimatkrav har därmed blivit en legitim dimension i samma system som bärförmåga och beständighet.

Utvecklingen är inte begränsad till Europa. Parallella rörelser syns globalt, med lokala variationer. I regioner där tillgången till traditionell klinker är begränsad, eller där restprodukter finns i stora mängder, har alternativa bindemedel ibland varit ett pragmatiskt val snarare än ett ideologiskt. I dag möts dessa erfarenheter i globala nätverk, investerarforum och forskningssamarbeten.

Det anmärkningsvärda är hur kort tiden varit. På femton år har byggbranschen gått från ett defensivt förhållningssätt till experimentlust, från ’så har vi alltid gjort’ till ’vad mer är möjligt’. Portlandcementet är fortfarande en hörnsten, men inte längre den enda tänkbara. Klimatfrågan har inte bara pressat fram effektivare processer, utan öppnat för en omformulering av själva materialens roll.

Kanske är det just detta som kännetecknar den nuvarande fasen: att minskade koldioxidutsläpp inte längre ses som en begränsning, utan som ett designkriterium. Och när ett kriterium väl tas på allvar, tenderar det att förändra mer än man först tror.

Katarina Malaga är chef för strategisk forskning och affärsutveckling på RISE och har lång erfarenhet av forskning och innovationsprojekt kopplade till cement, betong och byggmaterial. Vill du veta mer om hennes arbete och pågående projekt kan du läsa vidare här!

Hur vi planerar, organiserar och styr mobilitet är avgörande för hur våra städer utvecklas. Frågor om parkering, tillgänglighet, markanvändning och resvanor hänger nära samman – och kräver nya arbetssätt, nya samarbeten och ett mer samlat grepp.

Mot denna bakgrund startar cmb nu en ny kunskapsgrupp med fokus på mobilitetsmanagement. Gruppen tar avstamp i de frågor som lyftes under cmb fokus om parkering och mobilitet och syftar till att skapa en gemensam yta för fördjupning, erfarenhetsutbyte och utveckling mellan branschens aktörer. Nya tekniska lösningar, förändrade beteenden och ökade krav på hållbarhet utmanar etablerade strukturer och arbetssätt. För många aktörer innebär det att dessa frågor behöver hanteras på nya sätt, samt i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser.

Den nya kunskapsgruppen om mobilitetsmanagement kommer att fungera som en organisationsövergripande reflektionsyta. Här ges möjlighet att tillsammans belysa aktuella frågor, pröva nya perspektiv och ta del av både forskning och praktiska erfarenheter. Gruppens inriktning formas gemensamt av deltagarna och utvecklas över tid, utifrån de frågor som upplevs som mest relevanta.

Kunskapsgruppen vänder sig till personer inom cmb:s partnerföretag som arbetar med, eller berörs av, frågor kopplade till mobilitet, parkering och stadsutveckling. Gruppen träffas fyra halvdagar per år och varje tillfälle skapar utrymme för fördjupade samtal, nya perspektiv och reflektion.

Nästa träff planeras till den 5 maj efter lunch.

Är du intresserad av att delta i kunskapsgruppen? Hör av dig senast den 31 mars till Joakim Forsemalm för mer information och för att anmäla ditt intresse!

Hur vi planerar för parkering och mobilitet påverkar långt mer än trafiken. Det formar våra städer, våra investeringar, vår markanvändning och våra möjligheter att nå hållbarhetsmål. Det blev tydligt när vi den 12 mars samlade kommuner, fastighetsaktörer och andra branschrepresentanter till årets första cmb fokus – denna gång om parkering, mobilitet och smartare markanvändning.

Under förmiddagen fick deltagarna ta del av konkreta exempel från såväl kommunal verksamhet som näringsliv. Genom presentationer, workshop och panelsamtal belystes hur samnyttjande, datadriven planering, politisk förankring och nya affärsmodeller kan bidra till att använda marken mer effektivt och samtidigt skapa både samhällsnytta och affärsnytta.

Från parkeringsfråga till stadsutvecklingsfråga

En central utgångspunkt under dagen var att parkering inte bör ses som en isolerad trafikfråga, utan som en strategisk fråga för stadsutveckling. Hur mycket mark som reserveras för parkering, hur befintlig kapacitet används och hur olika aktörer samverkar kring mobilitetslösningar påverkar både stadens funktion och dess utvecklingsmöjligheter.

Flera av dagens medverkande visade hur ett medvetet arbete med parkering kan bidra till att frigöra mark, minska överinvesteringar, stärka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för hållbara resvanor. Samtidigt blev det tydligt att många aktörer fortfarande verkar i strukturer där invanda normer, organisatoriska gränser och otillräckliga styrmedel försvårar utvecklingen.

Samnyttjande som väg framåt

Ett återkommande tema under dagen var potentialen i att samnyttja befintliga parkeringsresurser bättre. Patricia Wallin Granhagen, vd på Falu P AB, visade hur Falun sedan flera år arbetat strategiskt med att samordna stadens parkeringskapacitet. Genom att se till helheten, snarare än till enskilda parkeringsytor, har man kunnat skapa bättre nyttjande, ökad tillgänglighet, nöjdare kunder och minskade utsläpp, utan att bygga fler parkeringsplatser.

Just samnyttjandet lyftes också tydligt av deltagarna som en av de mest möjliggörande vägarna framåt. Under samtalen återkom behovet av att samordna parkeringsresurser mellan privata och offentliga aktörer, att skapa överblick över det befintliga utbudet och att utveckla arbetssätt som gör det lättare att planera på områdesnivå i stället för fastighet för fastighet. Samtidigt pekade flera på att samnyttjande inte främst är en teknisk fråga, utan också en organisatorisk och kulturell. Det kräver samverkan, tillit och en vilja att lämna invanda arbetssätt bakom sig.

Politisk förankring och långsiktighet behövs

Linnéa Lorinius, trafikplanerare i Örebro kommun, visade hur samspelet mellan politik och förvaltning kan möjliggöra mer evidensbaserad parkeringsplanering. Genom ny zonindelning, förändrade avgifter och en tydligare strategisk riktning har kommunen tagit steg mot en mer hållbar trafik- och parkeringspolitik.

Många deltagare beskrev politiken som en av de största utmaningarna i arbetet med parkering och mobilitet, inte minst när det gäller att skapa långsiktiga spelregler, förankra mål och våga prioritera hållbarhet och effektiv markanvändning även när frågorna är känsliga. Flera deltagare lyfte också behovet av bättre dialog mellan tjänstepersoner och politik, liksom vikten av att utbilda och involvera beslutsfattare tidigt. För att nya lösningar ska få genomslag krävs inte bara fakta och verktyg, utan också mod, mandat och gemensamma målbilder.

Bättre data ger bättre beslut

En annan tydlig lärdom från dagen var betydelsen av data och kunskap i tidiga skeden. Adetoun Ayoade, vd på Parkyria, visade hur datadriven parkeringsplanering kan ge mer träffsäkra parkeringstal och bättre beslutsunderlag i fastighets- och stadsutveckling. När planering bygger på faktisk användning snarare än generella antaganden minskar risken för överdimensionering, onödiga kostnader och onödig miljöpåverkan.

Brist på data, låg kunskap om befintligt parkeringsutbud och begränsad överblick över nyttjandegrad lyftes återkommande som hinder bland deltagarna. Samtidigt såg många just detta som en av de viktigaste nycklarna framåt: att synliggöra de resurser som redan finns, skapa bättre beslutsunderlag och använda parkering mer strategiskt i tidiga planeringsskeden.

Från siloarbete till gemensamma lösningar

Dagen gav en värdefull bild av hur branschen ser på nuläget och vilka frågor som behöver stå i fokus framåt. Deltagarna beskrev bland annat målkonflikter, juridiska hinder, bristande affärsmodeller och svårigheter att få till samverkan mellan olika aktörer och nivåer. Flera pekade också på att parkeringsfrågan ofta hanteras i stuprör, där olika organisationer arbetar utifrån sina egna perspektiv och sanningar.

Samtidigt fanns en tydlig samsyn kring riktningen framåt. Många lyfte behovet av att gå från individuella lösningar till områdesperspektiv, från ägande till delande och från etablerade normer till mer flexibla och användarorienterade arbetssätt. Andra betonade vikten av marknadsmässig prissättning, bättre incitament för beteendeförändring och nya former för samarbete mellan kommuner, fastighetsägare och mobilitetsaktörer. Gemensamt för många av inspelen var insikten att framtidens lösningar kräver både kunskap, samverkan och ett förändrat förhållningssätt till parkering.

Startskott för ny kunskapsgrupp

Dagen blev också startskottet för cmb:s nya kunskapsgrupp inom framtidens mobilitet. Kunskapsgruppen tar avstamp i de frågor som lyftes under seminariet och ska fungera som en arena för fortsatt erfarenhetsutbyte, fördjupning och gemensam utveckling mellan cmb:s partnerföretag.

Kunskapsgruppen träffas fyra halvdagar per år, och nästa träff planeras till den 5 maj efter lunch. Är du intresserad av att delta? Hör i så fall av dig senast den 31 mars till Joakim Forsemalm för mer information och för att anmäla ditt intresse.

Stort tack till alla som deltog och bidrog med perspektiv, erfarenheter och viktiga inspel under dagen. Ett särskilt tack till våra samarrangörer Urbanivation och Parkyria, samt medverkande talare:

Patricia Wallin Granhagen, vd, Falu P AB
Linnéa Lorinius, trafikplanerare, Örebro kommun
Adetoun Ayoade, vd, Parkyria
Annika Fernlund, fastighetsutvecklare och mobilitetsstrateg, Hub Park

Urbanista Stad ansluter sig nu till cmb som ny partner. Med bred erfarenhet av stadsutveckling, projektledning och mobilitetsfrågor vill de bidra till kunskapsutbytet i nätverket – särskilt inom mobilitet och hållbar stadsutveckling.

Stadsutveckling i alla skeden

Urbanista Stad erbjuder konsulttjänster inom stadsutveckling i alla skeden – från tidig planering till genomförande. Ofta verkar de som projektledare i komplexa uppdrag av varierande karaktär. I dag är företaget involverat i flera av de största infrastrukturprojekten i Göteborgs Stad, samtidigt som de arbetar med fastighetsutvecklare och byggbolag inom den privata sektorn.

– Våra expertområden är, utöver projekt- och programledning i komplexa projekt, planering och mobilitet. Det innefattar exempelvis att driva arbetet med detaljplaner, eller att utreda mobilitetsfrågor åt fastighetsägare och utvecklare, säger Klara Jonsson, vd på Urbanista Stad.

En central del i arbetssättet är att arbeta nära beställaren och skapa god samverkan mellan olika aktörer.

– Vi lägger mycket kraft på att förstå våra beställares mål och förutsättningar. Vi ser ledarskap, samverkan och samarbete som nycklar för att lyckas i komplexa projekt. Samtidigt drivs vi av viljan att skapa urban livskvalitet – levande städer där människor trivs.

Vill bidra till samtalet om mobilitet

En viktig anledning till att Urbanista Stad nu går med i cmb är möjligheten att bidra till diskussionerna kring mobilitet och stadsutveckling.

– När cmb nu satsar på en kunskapsgrupp inom ett av de områden vi brinner för vill vi självklart vara med i täten. Vi vill vara med och sätta agendan för samtalen kring mobilitet och bidra till utvecklingen mot mer hållbara, inkluderande och klimatsmarta mobilitetslösningar i våra städer, säger Klara Jonsson.

Samtidigt ser Urbanista Stad cmb som ett fantastiskt forum för att fördjupa kunskap kring ledarskap, organisation och innovation inom stads- och samhällsutveckling.

– Partnerskapet ger oss möjlighet att utbyta kunskap, och gemensamt möta utmaningar kopplade till såväl klimat som till exempelvis tillgänglighet och social hållbarhet. Att en stor del av partneravgiften går till finansiering av forskning känns också roligt och viktigt!

Företaget ser särskilt fram emot att delta i diskussioner och aktiviteter kopplade till mobilitetsfrågor, men också att ta del av inspiration och nya perspektiv genom cmb:s olika initiativ.

– Vi hoppas också kunna utmana, och bli utmanade, i utbytet med andra aktörer genom erfarenhetsutbyte och dialog med potentiella samarbetspartners och kunder. Vi ser fram emot nätverkandet och kunskapsutbytet i aktuella frågor, exempelvis på Ledarskapsdagen nu i april.

Bidrar med erfarenhet från både planering och genomförande

Urbanista Stad bidrar med ett perspektiv som spänner över hela livscykeln av ett projekt – från tidiga planeringsskeden till genomförandefasen.

– Vår erfarenhet gör att vi har ett särskilt fokus på lösningar som verkligen går att implementera. Exempelvis inom mobilitet, där vi jobbar med allt från planering i tidiga skeden, till att implementera faktiska påverkansåtgärder eller trafiklösningar under byggtid.

Företaget lyfter också sin internationella utblick som en styrka, då de har erfarenhet av att både arbeta utomlands samt i internationella samarbeten.

Ett prestigelöst gäng med höga ambitioner

Urbanista Stad beskriver sig själva som ett prestigelöst team som trivs i sammanhang där många olika aktörer och intressen möts.

– Vi är ett gäng som gillar att ha roligt tillsammans – inte minst när vi hamnar på en karaokebar efter en middag eller AW! I nuläget ser vi över möjligheterna att komplettera vår grupp med kompetens inom trafikutformning, innovativa mobilitetsprojekt, samt projektledning i genomförandeskedet, och nätverkar särskilt gärna med fokus på detta.

Vi på cmb säger varmt välkomna till Urbanista Stad!

Ekonomin designifieras. I allt fler sammanhang ser vi hur organisationer finner användningsområden för idéer och arbetssätt som lånats från designvärlden. Denna tendens har tilltagit under det senaste decenniet, och gissningsvis fortsätter den att prägla de kommande åren.

Under de senaste åren har jag och Ulises Navarro Aguiar (HDK-Valand vid Göteborgs Universitet) undersökt denna designifiering, och funnit att den kan spåras på olika sätt.

För det första märks den i hur organisationer fäster värde vid designkompentens. Under senare år har konsultfirmor inom företagsrådgivning – exempelvis McKinsey & Co, Deloitte, EY, Boston Consulting Group, Capgemini, Accenture, och Wipro - förvärvat designagenturer som Veryday, Idean, Designit, Doberman, Fjord och Continuum.

Designkompentensens avtryck inom organisationer märks även i hur olika sektorer uppfunnit nya yrkesbeteckningar: Inom riskkapitalistföretag finns det numera ”design partners” som stödjer startups i tidiga faser, och inom investmentbanker finns det ”strategic design futurists” som arbetar med bankernas framsyn.

För det andra kan designifieringen även spåras i hur såväl forskare som praktiker tänker kring företagande. Somliga känner kanske till begreppet ”design thinking”, som slog igenom på allvar för ett tjugotal år sedan. Denna typ av designtänkande kom inte minst att påverka produktutveckling och innovationsarbete. Idag premieras snabba, iterativa, prototyp-baserande utvecklingsprocesser, där förståelsen av användares behov och beteenden är central. Detta är ett arv från designtänkandet.

På senare år har designifieringen också förändrat bilden av hur storföretag utformar sina strategier. Vissa förespråkare framhåller att företagsstrategi ytterst är en designprocess, där företag iterativt experimenterar sig fram för att skapa fungerande system för värdeskapande.

På samma sätt har designifieringen förändrat bilden av hur startups arbetar. Entreprenörskap handlar inte längre om att skapa en raffinerad affärsplan som skall implementeras: Idag förväntas entreprenören utföra prototyp-baserade experiment, som leder vederbörande fram i sökandet efter en fungerande affärsmodell.

Oavsett om vi talar om storföretag eller startups finns det en gemensam nämnare här: frågan om hur en osäker framtid ska hanteras. För femtio år sedan var planering den dominerande ansatsen inom företagsstyrning. Enligt planeringsperspektivet kunde osäkerhet minimeras genom försök att förutspå framtiden genom prediktiva modeller och projektioner.

Idag ser vi hur designperspektivet möjliggör en annan, mer spekulativ hållning inför osäkra framtider. Målet är inte längre att ”se” framtiden och därefter anpassa sig. Syftet med praktiker som prototypande, itererande, och experimenterande är istället att finna de osäkerheter som kan anammas och exploateras. På detta sätt kan framtiden – exempelvis i en viss bransch – formas.

Designifieringen medför alltså en förändrad föreställning av framtiden. Inom samhällsvetenskaperna har begreppet framtidsskapande (”future making”) blivit mycket populärt. Detta begrepp framhäver just hur professioner och medborgare aktivt skapar och formar framtider.

Detta märks inom organisationsforskning och företagsstyrning, och i synnerhet inom det specifika fältet framtidsstudier (”future studies”). I det senare kan man till och med tala om att begreppet framtidsskapande innebär en ny metaforik kring hur vi föreställer oss framtiden.

Traditionellt har framtidsstudier dominerats av begrepp som framsyn (”foresight”), vilka bygger på en visuell metafor. Målet är att ”se” framtiden, för att kunna anpassa sig. Framtidsskapande bygger istället på en metaforik som anspelar på design och hantverk. Även i detta avseende kan vi alltså tala om en designifiering. Föga förvånande är begreppet ”future making” lånat från – just det – designteori.

Denna designifiering av framtiden – med begrepp som framtidsskapande – förpliktigar. Inte minst i en tid av dystra framtidsutsikter. Kan vi aktivt forma våra framtider, via ett enkelt perspektivskifte? Det är värt ett försök.

Karl Palmås är forskare och lärare vid Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Chalmers tekniska högskola. I denna podcast medverkar han i ett samtal med andra forskare om designifieringens betydelse för samtiden!