Månadens forskarspaning: Klarar dagens bostäder framtidens behov?
Vad händer när bostäderna blir allt mindre samtidigt som hemmet ska räcka till för allt mer? I denna forskarspaning delar Paula Femenias, professor i hållbar omvandling av byggnader vid Chalmers, insikter från aktuell forskning om bostadens roll i en tid präglad av klimatförändringar, beredskap och förändrade levnadsvillkor.
Vi bygger allt fler lägenheter med mindre yta. De byggs enkelsidiga, utan källarförråd och en del har en liten kokvrå i entrén. Vart tog de svenska ambitionerna om en god bostad till alla vägen, och hur kommer de boende att klara väntade kriser i sin lägenhet?
Samtidigt som samhället behöver ställa om för att minska klimatpåverkan måste vi hantera följderna av ett ändrat klimat. Redan idag är det många bostäder som blir för varma. Det kan räcka med en solig vårdag. De små lägenheterna och de som är enkelsidiga är de som drabbas mest. I en liten lägenhet är det också svårare att förbereda sig inför en kris, där vi förväntas klara oss själva i minst en vecka. Många bor trångt och har inte plats att förvara större mängder mat. Badkaren där man kunde tappa upp vatten vid behov tas bort vid renovering och sätts inte in i nya lägenheter. Utöver det förutsätter samhället i allt högre grad att äldre skall bo kvar hemma och ta emot vård i hemmet. Några behöver också bo med en partner som behöver omfattande hemvård.
Vi lever i en tid av multipla kriser. Bostadskris, klimatkris, energikris, befolkningskris, beredskapskris, inflation, allt på samma gång. Bostaden har en central roll för ett fungerande samhälle och påverkas av många av dessa kriser. Som arkitekter och bostadsforskare vill vi förstå hur bostaden kan uppfylla människors behov och bidra till deras välmående.
Inom vår forskning gör vi empiriska undersökningar bland boende för att förstå hur bostadens utformning och storlek kan bidra till god funktion och välmående i förhållande till samhällets förväntningar på bostaden och olika krisers påverkan. Vi studerar främst flerfamiljshus, i bostadsrätter och fastigheter inom allmännyttan, nyligen uppförda, inom efterkrigstidens bestånd och en del från äldre epoker. Inom ett projekt kallat ”Bologi”, finansierat av Energimyndigheten, ställde vi frågan om dagens bostäder klarar framtidens behov. I ett pågående projekt om tillräcklighet eller ”enoughness” finansierat av cmb studerar vi motiv och erfarenheter av att bo på mindre yta. Nya studier om hur boende hanterar övervärme är planerade.
För några veckor sedan träffade vi en person som bodde med sin familj om två vuxna och två barn, som var på väg in i tonåren, i en tvårummare om 54 kvm. ”Trångboddheten” var självvald med målet att minska sin energianvändning. Barnen var nöjda med att dela rum och de vuxna hade en specialbyggd fällbar säng i vardagsrummet. Tack vare ett vinds- och ett källarförråd fick de plats med dylika sportutrustningar. I deras fastighet från 1950-talet fanns det utöver vind- och källarförråd också matkällare.
Många nya lägenheter byggs utan tillgång till vare sig vinds-, källar- eller matförråd. De få kvm förråd som de boende får ritas numera in i lägenheten. Frågan är om de nya byggreglerna tillåter att förråd försvinner helt och hållet. De boende förväntas ha grillen, vinterutrustningen, resväskorna och vinterdäcken i ett litet parkettklätt och finmålat förråd i lägenheten. Har de möjligheten att förvara sina grejer någon annanstans (däcken skall väl enligt reglerna till ett däckhotell), kan detta ”halvrum” istället användas som ett litet hemmakontor eller en barnkammare. Boende med den här lösningen berättar om en obehaglig känsla av att ha alla sina tillhörigheter inne i lägenheten, eller att ha ett hemmakontor bredvid hockeyutrustningen.
En äldre dam, boende i en liten enrummare, var tacksam för att hon kunde ha sin vinterkappa hos en väninna eftersom hon hade gjort om sitt lilla förråd till sängkammare. För att få plats hade hon specialbyggt en säng i mindre storlek. Hon har problem med att laga mat i sin kokvrå eftersom den ligger vid entrén och kläderna luktar matos.
Alla har inte samma förutsättningar för att klara olika kriser. Några kan välja att bo mindre, centralt så de slipper bilen, medan för andra blir trångboddheten en nödvändighet. Tidigare forskning visar på hur bostadssituationen kan vara en indikator på hur bra olika grupper kan klara en kris. De som bor i lägenhet, särskilt de som bor i hyreslägenhet, har sämre förutsättningar att klara sig. Det handlar både om bristande utrymme för att förvara mat och utrustning som krävs för en kris och tillgång till fordon och bristande finansiella och sociala resurser och tillgång till fordon.
Det finns stora ojämlikheter i bostadsstandarden över generationer. I Sverige har personer över 65 år den största bostadsytan på runt 80 kvm/person. De mer bemedlade har också ofta tillgång till fritidshus. Samtidigt har de yngre generationerna svårt att hitta en bostad och bor så trångt att de väljer att skjuta upp familjebildandet. Skatteregler, finanser och brist på bostadsalternativ är några av orsakerna som gör att äldre väljer att bo kvar större än de behöver.
Våra studier pekar mot att bostadens yta, planlösning och kompletterande utrymmen inte är detaljer, utan förutsättningar för välmående, jämlikhet och krisförmåga. Det krävs ett större helhetstänk kring bostadsförsörjning och bostäders utformning. Det finns små välplanerade lägenheter och vi behöver förstå hur bitytor men också delade ytor och resurser kan användas på ett sätt som bidrar till välfärd, beredskap och klimatomställning. Våra studier visar till exempel hur balkongen får en allt viktigare roll när lägenheterna krymper. Om storleken tillåter kan det bli ett annat vardagsrum eller, om förrådet är litet, en yta för förvaring.
Paula Femenias är professor i hållbar omvandling av byggnader vid Chalmers. Vill du fördjupa dig i frågan om yttillräcklighet och hur framtidens bostäder kan utformas för att använda resurser smartare? Lyssna på avsnitt 20 av Prakademipodden där Paula tillsammans med Lena Josgård från HSB diskuterar hur vi kan bo mer resurseffektivt utan att tumma på livskvalitet.
