Nyheter

Ny kortrapport: Styrelsers arbete och roll i att utveckla organisationers innovationsförmåga

Publicerad

Nyheter

I denna kortrapport presenterar forskaren Kamilla Kohn Rådberg från Chalmers resultat från ett cmb-finansierat forskningsprojekt som undersöker hur styrelser kan bidra till organisationers långsiktiga innovationsförmåga.

Resultaten visar att utmaningen inte främst handlar om att få in rätt kompetens i styrelserummet, utan om att skapa förutsättningar för att faktiskt använda den. För att innovation och långsiktig utveckling ska få större utrymme behöver styrelsearbetet utvecklas, med mer strategisk dialog, ett närmare samspel mellan styrelse och företagsledning och större utrymme för framtidsinriktade frågor.

En central slutsats är att styrelsens roll behöver sträcka sig bortom att enbart granska det som redan har hänt. Den behöver också bidra till att forma det som kommer härnäst.

Hur kan styrelsearbetet utvecklas i praktiken?

I kortrapporten presenteras bland annat vilka arbetssätt och förutsättningar som kan hjälpa styrelser att bli mer aktiva i företagens strategiska utveckling. Särskilt lyfts styrelseordförandens roll, utformningen av styrelsemöten och vikten av att ta tillvara ledamöternas olika perspektiv och kompetenser.

Rapporten ger värdefulla insikter för styrelseledamöter, företagsledare, ägare och andra som vill förstå hur ett mer strategiskt och värdeskapande styrelsearbete kan bidra till innovation och långsiktig utveckling.

Ta del av kortrapporten här →

cmb och Nordbygg Väst inleder strategiskt samarbete inför 2027

Publicerad

Nyheter

Nordbygg Väst är en ny regional satsning som ska samla samhällsbyggnadssektorn i Västsverige. Under två dagar möts företag, organisationer, beslutsfattare och andra branschaktörer för att utbyta erfarenheter, ta del av ny kunskap, knyta kontakter och skapa nya affärsmöjligheter.

Ambitionen är att etablera en återkommande mötesplats med tydlig regional förankring, där hela samhällsbyggnadssektorn får möjlighet att mötas kring gemensamma utmaningar och framtidsfrågor.

cmb bidrar med forskning och branschperspektiv

Som en del av samarbetet tar cmb plats i Nordbygg Västs Advisory Board, som bidrar till att utveckla mässans teman, innehåll och scenprogram. Genom vårt breda nätverk av aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor vill vi bidra till att lyfta aktuell forskning, relevanta branschfrågor och nya perspektiv på samhällsbyggandets utveckling.

– En av cmb:s viktigaste uppgifter är att bidra till att forskningsbaserad kunskap kommer till nytta i samhällsbyggnadssektorn. Genom samarbetet med Nordbygg Väst får vi en stark plattform för kunskapsutbyte och möjlighet att lyfta frågor som är avgörande för sektorns framtida utveckling, säger Carina Bohm, vd för cmb.

En ny möjlighet för företag i vårt nätverk

Nordbygg Väst skapar också nya möjligheter för företag och organisationer i cmb:s nätverk att synas, knyta värdefulla kontakter och vara med och bidra till utvecklingen av samhällsbyggnadssektorn i Västsverige.

Mässan vänder sig till hela branschen, från byggherrar, fastighetsägare och entreprenörer till arkitekter, konsulter, installatörer, leverantörer och aktörer inom forskning och utbildning.

För företag som vill vara en del av satsningen finns möjlighet att medverka som utställare och visa upp sin verksamhet, sina lösningar och sin kompetens för en bred regional publik.

Vill ditt företag vara med och forma den nya mötesplatsen för samhällsbyggnadssektorn i Västsverige?

Läs mer om möjligheterna att ställa ut på Nordbygg Väst.


Foto: Jens Reiterer

En ny omgång av cmb:s mentorprogram är igång!

Publicerad

Nyheter

Introduktionsträffen gav årets mentorer och adepter möjlighet att mötas och lägga grunden för sitt mentorskap. I programmet matchas studenter från Chalmers masterprogram Design and Construction Project Management (DCPM) med erfarna samhällsbyggare från cmb:s partnernätverk.

Sedan starten 2010 har mentorprogrammet skapat en personlig kontakt mellan studenter och yrkesverksamma, och intresset för att delta fortsätter att växa.

Tillsammans hälsade cmb:s Carina Bohm och Wilma Johansson välkomna och gav en introduktion till vad mentorskap innebär samt hur deltagarna kan få ut så mycket som möjligt av året. Deltagarna fick konkreta tips om att sätta mål, komma förberedda och ge utrymme för reflektion och lärande åt båda håll.

Inspiration från en tidigare adept

Efter en introduktionsrunda fick gruppen lyssna till Oliver Löfman Nastefski, tidigare DCPM-student och adept i mentorprogrammet. Oliver delade med sig av sin resa och sina erfarenheter samt gav inspiration till deltagarna som nu står i början av sitt eget år tillsammans.

Träffen avslutades med tid för mentorparen att börja sätta sin agenda. De fick diskutera förväntningar, möjliga samtalsämnen och hur de vill lägga upp sina möten under året. På så sätt fick introduktionen bli startpunkten för de samtal som nu fortsätter i varje par.

Ett år av samtal och nya perspektiv

Under läsåret träffas deltagarna vid tre gemensamma tillfällen och däremellan i individuella möten. För adepterna erbjuder mentorskapet ett personligt bollplank och möjlighet att få inblick i branschen, utveckla sin självkännedom och utforska framtida vägval. För mentorerna ger mötena nya perspektiv från nästa generations samhällsbyggare och tillfällen att reflektera över sina egna erfarenheter.

– Det var så roligt att träffa alla och höra vad de hoppas få ut av året. Det fanns ett stort engagemang i gruppen och en nyfikenhet på varandra som känns som en väldigt fin början. Vi är glada över att vara igång och ser fram emot att följa mentorparen under året, säger Wilma Johansson, marknads- och eventansvarig på cmb.

Vi vill rikta ett varmt tack till alla årets mentorer och adepter för ert engagemang och för en riktigt trevlig första träff. Vi ser fram emot att följa er resa under det kommande året!

Vill du inspirera framtidens projektledare?

Publicerad

Nyheter

Att förstå projektledning i teorin är en sak. Att sitta med på ett projektmöte, följa diskussionerna kring en verklig utmaning eller se hur olika aktörer samarbetar för att driva ett projekt framåt är något helt annat. Det är tanken bakom cmb:s initiativ Skugga en projektledare, som återkommer våren 2027.

Initiativet riktar sig till studenter som går första året på masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) vid Chalmers. Under en till tre dagar får grupper om två till tre studenter följa en projektledare, eller någon i motsvarande roll, i dennes vanliga arbetsvardag.

Vad dagarna innehåller ser olika ut beroende på verksamhet och roll. Studenterna kan exempelvis få delta i möten, besöka projekt, följa kundkontakter eller få inblick i tekniska frågor, beslutsfattande och samarbetet mellan olika aktörer.

En väg in i den svenska samhällsbyggnadsbranschen

För studenterna blir dagarna en möjlighet att omsätta det de möter i utbildningen till ett verkligt sammanhang och få en bättre förståelse för vad olika roller inom samhällsbyggnadssektorn innebär.

Samtidigt handlar initiativet om mer än själva projektledarrollen. Genom mötet med yrkesverksamma får studenterna möjlighet att lära känna branschen, bygga sitt professionella nätverk och upptäcka möjliga vägar vidare efter utbildningen.

Det är inte minst betydelsefullt för de internationella studenterna på DCPM, som ofta har ett mindre etablerat nätverk i Sverige och därmed färre naturliga kontaktytor med den svenska samhällsbyggnadsbranschen.

Möt framtidens talanger

För de projektledare och organisationer som deltar är Skugga en projektledare samtidigt en möjlighet att bidra till nästa generations samhällsbyggare.

Genom att öppna upp arbetsvardagen kan ni ge studenterna kunskap och perspektiv som är svåra att förmedla i en föreläsningssal. Samtidigt får ni möjlighet att möta framtidens talanger, visa upp olika roller, projekt och karriärvägar inom organisationen och skapa relationer med studenter tidigt i deras yrkesresa.

Förhoppningen är att mötena ska skapa värde åt båda håll – och bidra till en ännu starkare koppling mellan akademi och samhällsbyggnadsbransch.

Vill du vara med våren 2027?

Ansökan till Skugga en projektledare 2027 är nu öppen.

Vi söker projektledare och personer i motsvarande roller som vill ta emot en grupp om två till tre DCPM-studenter under en till tre dagar våren 2027.

Läs mer och anmäl dig här →

Skicka in er ansökan senast 31 januari 2027.

Möt cmb:s nya studentråd!

Publicerad

Nyheter

Fyra nya studenter tar nu plats i cmb:s studentråd. Tillsammans med fyra representanter från årskurs två ska de under de kommande två åren bidra med studenternas perspektiv, skapa engagemang bland sina kurskamrater och stärka kopplingen mellan DCPM-programmet på Chalmers och samhällsbyggnadsbranschen.

Efter årets kick-off och efterföljande ansökningsperiod är årets studentråd nu komplett. De nya representanterna från årskurs ett är Jennifer Kvist, Batuhan Göker, Sara Ismail och Tone Bergh. De ansluter till Molly Jonsson, Jesper Birgersson, Sam Rembo Yoga och Lisa Linnér, som fortsätter från årskurs två.

I veckan samlades gruppen för sitt första gemensamma uppstartsmöte hos cmb, där fokus låg på att lära känna varandra, diskutera studentrådets roll och lägga grunden för årets arbete.

En viktig länk mellan studenter och bransch

En av cmb:s hjärtefrågor är att bidra till att framtidens ledare inom samhällsbyggnad får möjlighet att utveckla både sin kompetens och sitt professionella nätverk redan under studietiden. Studentrådet är en viktig del i det arbetet.

Rådet fungerar som en länk mellan cmb och studenterna på masterprogrammet Design and Construction Project Management, DCPM, vid Chalmers. Representanterna hjälper till att fånga upp studenternas perspektiv, idéer och behov och bidrar samtidigt till att fler studenter får kännedom om de möjligheter till kunskapsutbyte, nätverkande och kontakt med branschen som finns genom cmb. Just möjligheten att skapa den kopplingen var något som flera av de nya representanterna lyfte i sina ansökningar.

– Jag vill skapa fler möjligheter för studenter att tidigt komma i kontakt med branschen, bygga sitt nätverk och få en tidig inblick i arbetslivet, säger Batuhan Göker, ny representant i studentrådet.

Studentrådets uppdrag är både rådgivande och praktiskt. Representanterna fungerar som studenternas röst in i cmb och som ambassadörer för cmb:s möjligheter gentemot sina kurskamrater. De deltar också i cmb:s kunskapsgrupper, där de möter forskare och representanter från våra partners och bidrar med studentperspektivet i samtal om aktuella frågor inom samhällsbyggandet.

Under året kommer studentrådet dessutom bland annat att vara delaktiga i matchningsprocessen av Skugga en projektledare, bidra till kommunikationen kring mentorprogrammet och medverka under Ledarskapsdagen den 15 april 2027. För studenterna själva innebär engagemanget samtidigt en möjlighet att bygga nätverk, få inblick i branschen och möta yrkesverksamma från olika delar av samhällsbyggnadssektorn. Det är just kombinationen av att representera andra och själv få möjlighet att utvecklas som är kärnan i studentrådet.

Årets studentråd

Årskurs 1
Jennifer Kvist
Batuhan Göker
Sara Ismail
Tone Bergh

Årskurs 2
Molly Jonsson
Jesper Birgersson
Sam Rembo Yoga
Lisa Linnér

Varmt välkomna Jennifer, Batuhan, Sara och Tone – och stort tack till hela studentrådet för ert engagemang! Vi ser fram emot ett spännande år tillsammans.

 

Sista chansen att nominera till Guldhuset 2026!

Publicerad

Nyheter

Snart stänger nomineringen till Guldhuset 2026. Nu är det sista chansen att uppmärksamma de unga ledare som bidrar till utveckling, engagemang och framtidstro i samhällsbyggnadssektorn.

Bakom framgångsrika projekt, starka team och hållbara organisationer finns ledare som får människor att växa och utvecklas. Med Guldhuset vill vi uppmärksamma unga talanger som genom sitt engagemang och ledarskap bidrar till att forma framtidens samhällsbyggande.

Har du en kollega under 35 år som:

  • Driver utveckling och förbättringar

  • Inspirerar och utvecklar människor omkring sig

  • Har stor potential att forma framtidens samhällsbyggande

Då är det dags att skicka in din nominering!

Sista dag för nominering är den 30 oktober 2026.

I nomineringen beskriver du kandidatens ledarskap, resultat och påverkan genom konkreta exempel. Utmärkelsen delas ut under Ledarskapsdagen 2027.

Förra året gick utmärkelsen till Anna-Clara Ackebo på NCC. Nu söker vi nästa talang att lyfta fram. Vem tycker du förtjänar att stå på scenen nästa gång?

→ Läs mer och nominera din kandidat här!

Nytt kontor, nya möjligheter och ett nytt kapitel för cmb

Publicerad

Nyheter

Det är en speciell känsla att komma till jobbet på morgonen och fortfarande behöva tänka efter en extra sekund: Just det, det är här vi är nu.

Efter en tid av planering, beslut, flyttkartonger och allt det praktiska som hör en flytt till har vi nu landat i cmb:s nya kontor på Landalabergen 13. Vi börjar hitta våra platser, våra rutiner och våra favorithörn. Och sakta men säkert börjar lokalerna kännas som våra.

Att flytta är på många sätt en nystart. För oss handlade det inte bara om att hitta ett nytt kontor, utan om att hitta en plats som bättre speglar vilka vi är och vart vi är på väg. cmb bygger på möten mellan människor – mellan akademi och samhällsbyggnadssektor, mellan forskning och praktik och mellan olika erfarenheter, perspektiv och idéer. Då behöver vi också en miljö som ger utrymme för just det.

Det är kanske det vi uppskattar allra mest med vår nya plats. Möjligheterna till möten och samtal. De planerade, förstås, men också de där spontana som uppstår över en kopp kaffe och som ibland visar sig vara minst lika värdefulla.

Vi hoppas att vårt nya kontor ska bli en plats där många känner sig hemma. Inte bara vi som arbetar här varje dag, utan också våra partners, forskare, studenter och alla andra som på olika sätt är en del av cmb. En plats där man gärna tittar förbi, där idéer får ta plats och där nya samarbeten kan börja.

Samtidigt känns flytten symbolisk. Vi tar med oss allt det som är cmb – vår historia, våra relationer, vår kunskap och vårt starka nätverk – men får också möjlighet att se framåt med lite nya ögon.

För det är mycket som händer omkring oss. Samhällsbyggandet står inför stora frågor och förändringar, och behovet av kunskapsutbyte och samarbete mellan akademi och praktik är fortsatt stort. Där har cmb en viktig roll att spela, och den rollen vill vi fortsätta utveckla tillsammans med alla som är engagerade i vår verksamhet.

Så även om vi nu kan säga att vi har landat, ser vi framför allt flytten som början på något nytt. Ett nytt kontor, nya möjligheter och ett nytt kapitel för cmb.

Vi ser fram emot att fylla det tillsammans med er!

Nya perspektiv och kunskapsutbyten på Oslo Urban Week

Publicerad

Nyheter

Årets Oslo Urban Week tog plats på Hammersborg, mitt i ett av Oslos mest intressanta stadsutvecklingsområden. Här möts det nya Regjeringskvartalet med befintlig bebyggelse, kultur, näringsliv, bostäder och offentliga rum – i en del av staden som under lång tid präglats av avspärrningar och stora förändringar.

Temat för årets festival var Unlocking the City. Utgångspunkten var de barriärer som på olika sätt begränsar stadens möjligheter – fysiska, strukturella, sociala och mentala. Hur kan vi öppna upp platser och skapa nya samband? Hur bygger vi tillit och trygghet? Och hur kan vi utveckla våra processer, organisationer och samarbeten för att frigöra mer av den potential som redan finns i våra städer?

Från nästa generations stad till värdet av samarbete

Under veckan deltog cmb i ett brett urval av programpunkter med olika perspektiv på stadsutveckling. Ett av samtalen tog avstamp i frågan om hur den nordiska staden ser ut ur Generation Z perspektiv. Här handlade diskussionen inte bara om investeringar, tillväxt och nya byggnader, utan om vilka som faktiskt får plats i staden, vilka som blir hörda och vilka förutsättningar nästa generation har att bo, leva och känna tillhörighet där. Med Oslo och Hammersborg som utgångspunkt lyftes samtidigt blicken mot andra nordiska städer och de gemensamma utmaningar vi står inför.

En annan fråga som återkom under veckan var samverkan. Under rubriken Har vi råd att inte samarbeta? diskuterades något som är högst relevant för hela samhällsbyggnadssektorn: våra städer utvecklas över organisations-, professions- och sektorsgränser, samtidigt som ingen enskild aktör sitter på vare sig hela problembilden eller hela lösningen. När samarbetet inte fungerar riskerar det att kosta både tid, resurser och genomförandekraft. Det är en diskussion som ligger nära vår verksamhet. I mötet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor finns stora möjligheter att förstå varandras perspektiv bättre, dela kunskap och tillsammans hitta vägar framåt i komplexa frågor.

Rum för minne, lärande och svåra samtal

Ett besök som gjorde särskilt starkt intryck var det nya 22 juli-senteret i Regjeringskvartalet. Där fick vi ta del av arbetet bakom utformningen av den nya huvudutställningen, minnesrummet och övriga publika miljöer. En central fråga i arbetet har varit hur en plats kan utformas för människor med helt olika relation till det som hände den 22 juli 2011 – inte minst en ny generation som saknar egna minnen från dagen. Hur skapar man rum som både förmedlar kunskap och ger utrymme för reflektion och bearbetning? Och hur närmar man sig det svåra utan att förenkla? Besöket blev en påminnelse om att den byggda miljön inte bara handlar om funktion och gestaltning. Platser bär på minnen, identitet och känslor och spelar en viktig roll i hur ett samhälle förstår och förhåller sig till sin historia.

Inspiration även i formen

En av de tydligaste sakerna vi tar med oss från Oslo Urban Week handlar samtidigt inte bara om vad som diskuterades, utan om hur festivalen skapade förutsättningar för kunskapsutbyte. Programmet rymde en stor variation av format – från panelsamtal och föreläsningar till platsbesök, musik och mer oväntade mötesformer. Det fanns en öppenhet och kreativitet i arrangemangen som gjorde att även komplexa frågor kunde närmas från nya håll.

Festivalens geografiska koncentration bidrog också till upplevelsen. Med programpunkterna samlade inom några minuters promenad blev Hammersborg i sig en gemensam arena. För en organisation som oss, där mötet och kunskapsutbytet mellan människor är centralt, väcker det många tankar. Hur kan vi fortsätta utveckla våra egna arenor så att de skapar nyfikenhet, engagemang och utrymme för de samtal som uppstår mellan programpunkterna?

Ett nordiskt perspektiv på gemensamma utmaningar

Att utveckla och stärka nordiska relationer är en del av cmb:s uppdrag. Många av de frågor som våra partnerorganisationer möter i Göteborg delas av aktörer i Oslo och andra nordiska städer – samtidigt som våra olika förutsättningar, arbetssätt och erfarenheter gör att vi kan lära mycket av varandra. Därför är möten som Oslo Urban Week värdefulla. Genom att lyfta blicken från den egna kontexten kan invanda arbetssätt utmanas, nya idéer uppstå och lösningar som utvecklats på andra håll ge inspiration till det egna arbetet.

Efter tre dagar i Oslo åker vi hem med nya kontakter och perspektiv, men också med många konkreta idéer kring hur kunskap kan delas och människor föras samman på nya sätt. Och kanske är det en av veckans viktigaste lärdomar: att utvecklingen av våra städer inte bara kräver nya lösningar. Den kräver också arenor där människor med olika kunskap, erfarenheter och mandat faktiskt får möjlighet att mötas.

Månadens forskarspaning: Vad händer med värden längs vägen?

Publicerad

Nyheter

Jag har på senare tid allt oftare befunnit mig i sammanhang där värden diskuteras, värden som då är andra värden än strikt ekonomiska. Värden som vi vill skapa eller bevara och som är viktiga när en stad byggs och planeras. I ett projekt jag nu arbetar i kallar vi dem för livsmiljövärden.

På sätt och vis känns det som all min tidigare forskning har lett fram till detta fokus. Jag började studera stadsutveckling genom min följeforskning av framtagandet av Göteborgs stads vision för Älvstaden, som påbörjades år 2011. Också då talades det om värden, men på ett abstrakt plan, vad är det för värden vi vill att staden ska ha? Vilken stad vill vi leva i om 20 år? Om 30 år? På en av de allra första PowerPoint-presentationerna som presenterades om arbeten med visionen år 2011, visades bilder på hur staden kunde komma att utvecklas. Färre bilar. Mer grönt. ”Where the living is easy”. Mindre segregation och mer stadsliv. En hållbar stad. Känns det igen? Tidigt i processen hölls också en workshop, som inleddes med en uppmaning till deltagarna att beskriva sin favoritstad. Svaren var föga förvånande; Köpenhamn, New York och Berlin. Inga raka linjer, lite skitigt i hörnen. Spännande och överraskande. Vänligt men med edge. Tillåtande och trygg. Men hur planeras en sådan stad? En stad som ständigt överraskar? Där själva grundidén är att staden ska verka oplanerad?

Visionen för Älvstaden antogs av kommunfullmäktige år 2012 och skulle in i den kommunala planeringsmaskinen. En person jag intervjuade då beskrev det som en bilfabrik som nu skulle tillverka en ny typ av modell som ingen tidigare hade sett eller för den delen byggt. Hur gör vi då? Det blir kalkyler, budgetar, möten och projekt, för hur skulle vi annars göra?

Men värdena då? Var tar de vägen? Det oplanerade och det som vi inte enkelt låter sig översättas i mätetal, det som inte ens riktigt går att sätta ord på? Det som pedagogiskt går att förstå men som är svåröversatta till det system vi skapat, lever i och upprätthåller. Vi försöker mäta men klagar på att allt ska mätas. Ekonomi kommer in. Vi har inte råd.

Så hur gör vi för att inte tappa de värden vi pratat om, som vi är överens om är viktiga i en stad? Det är detta hur som nu upptar min tid. Och sommaren skall vara en tid för reflektion och hinna tänka men min sommar bestod mest av sport: handboll, fotboll och mer fotboll. Men mitt i all sport var jag också på workshop i Milano där det var så varmt att jag för första gången i Italien, som vi besöker nästan varje år med familjen, upplevde värmen som ett riktigt problem. Det blev talande för hela workshopen. Vi hade planerat att se staden, uppleva parker och prata om styrningen av offentliga platser men värmen gjorde att det knappt gick att vara utomhus. Värmen gjorde att de parker vi trots allt såg hade behövts planeras om, träden som planerats klarade inte av klimatet. Det var för varmt. Om vi har svårt att sätta ord och mäta värden, är det kanske enklare att uppleva och beskriva dem när de saknas? Vi saknar skuggan när träden är borta. Men hur ska vi få in det i planeringen?

Hur blir ”grönt”, ”levande”, ”tillåtande” eller ”klimattåligt” till något som kan överleva mötet med kalkylen, detaljplanen och investeringsbeslutet? Och vad händer med värdet på vägen? Men här uppstår den paradox som jag under min tid som forskare ofta har hamnat i: för att skydda och synliggöra det svårmätbara måste vi göra det mätbart – men när vi gör det mätbart riskerar vi att förlora det vi vill bevara och samtidigt upprätthåller vi det system vi vill ifrån.

Vid workshopen i Milano presenterade jag ett skrivprojekt som pågått ett tag. Jag försöker förklara och förstå svårigheterna med att arbeta långsiktigt i en organisatorisk kontext som präglas av kortsiktighet, en långsiktighet som också påverkas av att det ofta är bråttom. Något som jag diskuterar här är vad som sker över tid och hur kortsiktigheten påverkar hur vi ser på de långsiktiga målen – och inte tvärtom. När jag påbörjade min forskning av Älvstaden frågade jag de jag intervjuade vad de menade med hållbarhet och en hållbar stad och jag fick lika många svar som personer jag pratade med. Det var inget problem så länge vi befann oss på en abstrakt nivå. Talande var ändå att många lyfte fram de sociala frågorna, att staden måste fokusera här, klimatet beskrevs att man hade koll på, visste vad man skulle göra [1]. Om vi spolar fram till de intervjuer jag gjorde innan projektet avslutades, 15 år senare, pratade intervjupersonerna nästan uteslutande om klimatet, att det var bråttom och att detta med att bygga så nära älven, hur tänkte man där? Intressant för min analys av lång och kort sikt är att hållbarhetsbegreppet är det samma men innebörden har förändrats.

”Any action is preferable to no action” ska organisationsforskaren Karl Weick ha sagt, det allra viktigaste är att vi inte står still utan att vi agerar. Med det menar han inte att vi ska göra vad som helst men att vi måste experimentera och prova oss fram. Det kommer inte finnas någon perfekt plan, ingen perfekt strategi och inga perfekta mål, men vi kommer att behöva agera ändå.  Kanske gäller det också de värden vi vill skapa och bevara i staden. Vi kommer aldrig att kunna definiera dem fullständigt, mäta dem perfekt eller veta exakt hur de ska översättas från vision till detaljplan, kalkyl och förvaltning. Men det betyder inte att vi kan lämna dem därhän. Hållbarhet kan betyda social sammanhållning i ett skede och klimatanpassning i ett annat. Ett träd kan vara en post i en kalkyl, eller, en riktigt varm dag i Milano, skillnaden mellan en plats där det går att vara och en plats man måste lämna. Det är detta vi försöker fånga i vårt projekt om Livsmiljövärden [2], hur värden ska bli synliga i planering, utan att samtidigt förlora sin kraft, och här finns att göra!

 

[1] Jag får ibland mothugg här och jag menar inte att klimatfrågan inte fanns eller diskuterades alls. I de forum jag befann mig i var inställningen att experter hade koll på klimatfrågan, men de var någon annanstans. Uppfattningen var också att det fanns riktlinjer och regler för klimatet som hjälpte och kommentaren om att ”det har vi koll på” var nog framför allt i förhållande till sin egen roll och funktion, inte klimatfrågan i ett globalt perspektiv. Och kanske är det i efterhand också en del av problemet.

[2] Projektet heter på engelska Habitat Values, är finansierat av Formas och bedrivs tillsammans med forskare på Chalmers i samarbete med Göteborgs stad: Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och AB Framtiden.

Konferens om klimatledarskap för hållbar renovering!

Publicerad

Nyheter

Sedan 2022 medverkar cmb i den praktiknära forskarskolan ASSURE - vars fokus är hållbar renovering och omställning av våra städer utifrån principer där vi kan hantera effekterna av klimatförändringar, minska städernas klimatpåverkan, bygga bort segregationen och lösa bostadsbristen - för att ta några av utmaningarna. Framtidens städer är i praktiken redan byggda och vi måste därför bli bättre på att renovera, omvandla och förvalta den byggda miljön som redan finns. För att lyckas med dessa komplexa frågor är ledarskapet avgörande. Nu arrangerar ASSURE en heldagskonferens om just klimatledarskap och hur vi kan arbeta metodiskt och kunskapsbaserat för att komma snabbare framåt i klimatfrågan. Varmt välkommen till en inspirerande dag som tar sin utgångspunkt i en nyutkommen bok.

Länk till anmälan hittar du här: https://www.ri.se/sv/event/konferens-30-september-klimatledarskap 

Mer information om forskarskolan ASSURE hittar du här!

 

Användning av cookies

Cookies är små textfiler som lagras i din webbläsare när du besöker en hemsida. Det finns permanenta cookies som sparas på din dator eller mobila enhet en bestämd tid. Det finns även tillfälliga cookies som försvinner när du stänger din webbläsare.

Du som användare har möjlighet att blockera och ta bort lagrade cookies. Detta gör du i inställningarna i din webbläsare. Här kan du göra olika anpassningar. Exempelvis är det möjligt att tillåta cookies från betrodda webbplatser. Du kan också göra inställningar så att du aktivt får acceptera varje ny cookie som en webbplats skickar till din dator.

Vi använder cookies i syfte att förbättra vår hemsidan och göra ditt besök på vår hemsida till en bättre upplevelse.