Nyheter

”Många vill etablera sig i Göteborg”

För Carina Bohm handlar partnerskap i hög grad om strategi, närvaro och affär.

– Vi ser att många företag vill etablera sig eller stärka sin position i Göteborg. Regionen är expansiv med stora stadsutvecklingsprojekt och hög aktivitet inom samhällsbyggnad. Att vara partner i cmb innebär att bli en del av det sammanhang där branschens aktörer möts, säger Carina Bohm, vd på cmb.

cmb har en stark förankring i Göteborg, med ett nätverk av ledande aktörer inom samhällsbyggnad. Samtidigt är perspektivet bredare än regionen. Våra partnerföretag verkar över hela Sverige – och ser cmb som en strategisk plattform för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och affärsnytta, oavsett var i landet man är verksam.

Carina menar att partnerskapet också är en tydlig markering.

– Det är ett sätt att visa att man vill vara med och bidra till utvecklingen av branschen. Man blir en del av ett nätverk med ledande aktörer och får en naturlig plattform för relationer, samarbeten och affärsmöjligheter.

För många företag är det alltså ett strategiskt steg – både för att bygga sitt varumärke och för att långsiktigt utveckla sin marknadsposition.

”Det handlar om kunskap som skapar konkret affärsnytta”

För Joakim Forsemalm är drivkrafterna tydligt kopplade till kunskap och utveckling.

– Företag går med för att utveckla sitt erbjudande, sin kompetens och sin position i branschen. De vill ha tillgång till forskning och kunskapsdelning som faktiskt gör skillnad i vardagen, säger han.

Han lyfter ett konkret exempel:

– I ett fall handlade det om att ett företag ville utveckla sin nya tjänst inom parkering och mobilitet. När vi startade en kunskapsgrupp inom mobilitet, som var direkt relevant för deras affär, blev det tydligt hur partnerskapet kan bidra till både fördjupad kompetens och konkret tjänsteutveckling.

Ett partnerskap i cmb kan beskrivas som en förbetald, evidensbaserad kompetensutveckling som bygger på forskning, erfarenhet och nätverk. Medarbetare får tillgång till vetenskapligt förankrad kunskap som är direkt tillämpbar – vilket i sin tur skapar affärsvärde för organisationen.

En central del är att över 50 procent av partneravgiften går till finansiering av forskning. Det innebär att partnerföretagen inte bara tar del av kunskap – de är med och möjliggör och formar den forskning som utvecklar hela samhällsbyggnadssektorn.

– Det är en långsiktig investering i både människor och branschens framtida konkurrenskraft, säger Joakim.

Vad innebär ett partnerskap i cmb?

Ett partnerskap innebär att ditt företag eller din organisation blir en del av ett unikt nätverk där akademi och näringsliv samarbetar för att utveckla ledarskap och management inom samhällsbyggnadssektorn.

Som partner får ni:

• Tillgång till seminarier, workshops och aktuell forskning för er kompetensutveckling

• Möjlighet att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt

• Inflytande över vilka teman och frågor cmb fokuserar på

• Ett starkt nätverk i branschen

• En plattform för att bidra till utvecklingen av branschens framtida kompetens

Att bli partner i cmb är därför inte bara ett medlemskap – det är en strategisk investering i både den egna organisationens utveckling och i samhällsbyggnadssektorns framtid.

Projektkultur som en del av uppdraget

En central lärdom från Hunnebohemmet är att projektkultur inte kan ses som ett mervärde vid sidan av det tekniska uppdraget, utan som en integrerad del av hur projektet drivs. I Sotenäs har kommunen som beställare varit tydlig med vilka förmågor och arbetssätt som efterfrågas redan i upphandlingen. Förutom teknisk kompetens har stor vikt lagts vid förmåga till samverkan, dialog, struktur och ett respektfullt förhållningssätt gentemot både beställare och den pågående verksamheten på plats.

Projektet har arbetat med gemensamma grundvärden och en partneringöverenskommelse som fungerat som ram för samarbetet. Genom att tidigt skapa en gemensam bild av mål, roller och förväntningar har man lagt grunden för ett mer tillitsfullt arbetssätt – något som visat sig vara avgörande när projektet ställts inför både praktiska och organisatoriska utmaningar.

”Hålla i och hålla ut” – projektkultur i vardagen

Talarna betonade vikten av kontinuitet och närvaro i arbetet med projektkultur. Det handlar inte om en enskild workshop eller ett dokument med värdeord, utan om ett pågående arbete i vardagen. Beställarnärvaro, regelbunden dialog och en gemensam struktur för hur frågor hanteras har varit viktiga delar för att skapa stabilitet över tid.

Att ”hålla i och hålla ut” blev ett återkommande budskap under dagen – projektkultur kräver uthållighet. När nya personer kommer in i projektet behöver de introduceras i arbetssätt och förhållningssätt för att helheten ska bestå. På så sätt blir projektkulturen inte personbunden, utan en gemensam praktik.

Från värderingar till konkreta effekter

En viktig poäng som lyftes under seminariet var att arbetet med mjuka värden får konkreta konsekvenser för både arbetsmiljö och slutresultat. När samarbetet fungerar och olika perspektiv tas tillvara tidigt, ökar förutsättningarna för att identifiera behov, hitta bättre lösningar och undvika missförstånd.

I projektet Hunnebohemmet har dialogen mellan beställare, projektörer och entreprenör bidragit till tekniska anpassningar som stärker både kvaliteten i byggnaden och förutsättningarna för den verksamhet som ska bedrivas där. Det visar hur projektkultur kan fungera som en kvalitetsdrivare – inte bara för processen, utan också för det färdiga resultatet.

Seminariet gav en tydlig bild av att god projektkultur inte uppstår av sig själv – den behöver byggas, vårdas och följas upp över tid. Erfarenheterna från Sotenäs kommun visar att när alla parter tar ett gemensamt ansvar för både arbetssätt och relationer skapas bättre förutsättningar för kvalitet, lärande och långsiktigt hållbara projekt.

Boverkets filmer ger fördjupning

I samband med seminariet publicerade Boverket två filmer om Hunnebohemmet. Filmerna ger en fördjupad bild av hur arbetet med projektkultur har organiserats och hur olika aktörer upplever effekterna i praktiken. För dig som vill ta del av konkreta exempel på hur vägledningen för god projektkultur kan omsättas i vardagen, rekommenderas varmt att ta del av filmerna på Boverkets webbplats här.

Stort tack till alla som deltog och bidrog med värdefulla perspektiv. Ett särskilt tack till våra medverkande talare:

Daniel Andersson (Boverket)
Petra Hurri (Sotenäs kommun)
Mattias Svensson (ByggDialog AB)

Mobilitet och markanvändning i fokus

Hub Park är ett fastighetsbolag som specialiserat sig på mobilitetshus – fastigheter som samlar flera kvarters parkerings- och mobilitetsbehov. Genom att samla dessa funktioner skapas förutsättningar för effektivare markanvändning, ökad förtätning och mer attraktiva stadsmiljöer.

Bolaget bygger just nu sin första anläggning i Göteborg, i området Södra Änggården, och verkar i hela Sverige.

– Vi tror att cmb är en bra plattform för att nätverka och dela kunskap och erfarenhet för att nå hållbara stadsbyggnadslösningar snabbare, säger Annika Fernlund, fastighetsutvecklare och mobilitetsstrateg på Hub Park.

Som ny partner ser Hub Park särskilt fram emot att bygga relationer inom nätverket.

– Som ny in ser vi mest fram emot att få en bredare kontaktyta mot andra aktörer som drivs av engagemang och kunskap, säger Annika.

Hub Park ser sig också som en resurs för nätverket när det gäller erfarenheter från olika kommuner och hur parkerings- och mobilitetsfrågor kan lösas på nya sätt.

Datadriven och värdeskapande mobilitetsplanering i tidiga skeden

Urbanivation är ett specialiserat team som arbetar med värdeskapande i tidiga skeden av stads- och fastighetsutveckling. Med människan och platsens inneboende kvaliteter i centrum samarbetar Urbanivation med fastighetsutvecklare, arkitekter, tjänstepersoner, konsulter och politiker som vill förnya hur våra städer utvecklas.

Som en del av Urbanivations arbete har bolaget utvecklat Parkyria – en satsning med fokus på dynamisk och hållbar parkerings- och mobilitetsplanering i tidiga skeden. Parkyria har sitt ursprung i Urbanivation och är särskilt intresserade av att engagera sig i cmb med anledning av den nya kunskapsgruppen inom mobilitet som nu startar.

Parkyria erbjuder en banbrytande lösning där öppna data och AI-driven analys används för att hjälpa fastighetsutvecklare och kommuner att sätta träffsäkra p-tal och effektivt dimensionera parkering. Urbanivation och Parkyria arbetar nära tillsammans, vilket ger en bred kompetensbas och möjliggör bidrag både strategiskt och operativt inom samhällsplanering.

– Vi väljer att gå med i cmb tack vare deras starka nätverk av relevanta aktörer inom samhällsbyggnad. Det känns helt rätt att vara en del av nätverket, särskilt nu när ett fokusområde kring parkering och mobilitet etableras. Vi ser fram emot att både ta del av och bidra till kunskap, energi och inspiration i nätverket, säger Adetoun Ayoade, Business Designer/ Business Developer på Urbanivation.

Bidrag till kunskapsgruppen om mobilitet

Urbanivations engagemang i den nya kunskapsgruppen om mobilitet kommer särskilt att ske genom Parkyria.

– Genom Parkyria vill vi bidra med nytänkande, innovation och samarbete inom parkering och mobilitet, säger Adetoun.

Ny kunskapsgrupp om mobilitet

I samband med att Hub Park och Urbanivation går med som partners startar cmb även en ny kunskapsgrupp med fokus på mobilitet och parkering.

Joakim Forsemalm på cmb berättar:

– När vi träffades i Almedalen väcktes tanken om mobilitet som en central framtidsfråga. I de samtalen började idén om en ny kunskapsgrupp ta form. Sedan dess har vi haft dialog med flera partners, och att både Hub Park och Urbanivation nu går med känns helt rätt. Deras kompetenser kompletterar varandra väl och ligger mitt i prick för gruppens mål.

Urbanivation kommer att ha en aktiv roll i kunskapsgruppen och ser särskilt fram emot starten.

– Vi ser särskilt fram emot det första seminariet den 12 mars. Som ordförande i kunskapsgruppen ser jag mycket fram emot att både ta del av och bidra med kunskap, energi och inspiration i nätverket, säger Urbanivation.

Det första mötet och startskottet för kunskapsgruppen hålls inom ramen för cmb fokus den 12 mars. Inbjudan kommer inom kort.

Hej Wilma – och välkommen! Vill du berätta lite om dig själv och din nya roll på cmb?

– Tack, det känns superkul att vara här! Jag har fått ett så fint första intryck av cmb och är väldigt imponerad av allt arbete som görs. Det ska bli så roligt att få vara en del av teamet och arbeta tillsammans med våra partners i frågor som rör framtidens ledarskap och management.

– I somras tog jag min masterexamen i marknadsföring och konsumtion från Handelshögskolan i Göteborg, och har länge haft en dröm om att kombinera marknadsföring och kommunikation med arbete kring evenemang. Att få göra det i en verksamhet som dessutom har tydlig samhällsnytta känns extra meningsfullt.

– Just nu ser jag mest fram emot att lära känna branschen, komma in i allt som rör cmb:s verksamhet och bidra med nya idéer, perspektiv och energi. Det här ska bli riktigt roligt!

En dag för reflektion, fördjupning och perspektivskifte

Genom föreläsningar, valbara spår, workshops och gemensamma reflektioner närmar vi oss frågor som många organisationer brottas med – men sällan hinner stanna upp inför. Dagen tar avstamp i vardagens verklighet, i möten mellan olika erfarenheter, arbetssätt och förväntningar, och i det ledarskap som krävs för att få människor med olika perspektiv att fungera och utvecklas tillsammans.

När olika synsätt möts uppstår ibland friktion, det vi ofta kallar generationskrockar. Under dagen utforskar vi hur dessa spänningar kan bli en tillgång snarare än ett hinder, och hur olikheter kan bidra till både lärande och bättre beslut. Vi lyfter också blicken mot inkluderande ledarskap och hur synen på rättvisa, tillhörighet och representation har förändrats över tid. Ett annat centralt tema är ålderism, de ofta omedvetna föreställningar som kopplar kompetens och utvecklingsförmåga till ålder. Genom forskning, praktikfall och samtal problematiserar vi dessa bilder och diskuterar hur organisationer kan ta vara på både erfarenhet och nya perspektiv. Ambitionen är att nyansera och att bidra till ett ledarskap som präglas mer av nyfikenhet, lärande och ömsesidig respekt än av förutfattade meningar.

Programformat – du formar din dag

Ledarskapsdagen 2026 är uppbyggd kring ett flexibelt program där du själv väljer vilka spår och fördjupningspass som är mest relevanta för dig och din organisation. Bland årets teman finns generationsintelligens, generationskrockar, inkluderande ledarskap, ålderism, intraprenörskap och frågan om Generation Z verkligen är den ”ledarlösa” generationen.

Vi utforskar också hur kommunikation tar sig uttryck bortom ord genom en rörelsebaserad workshop om kroppsspråk och generationsskillnader. Här synliggörs hur samma signaler kan uppfattas på olika sätt. Ibland skapa förståelse, ibland missförstånd. Under dagen bjuds vi dessutom på ett kulturellt inslag, särskilt framtaget för att öppna sinnen, väcka känslomässig förståelse och göra oss mer mottagliga för nya perspektiv.

Årets huvudtalare & generationspanelen

Dagen ramas in av vår huvudföreläsare Fredrik Lindström, som i föreläsningen ”Svensk och osvensk mentalitet” tar oss med på en tankeväckande resa genom kultur, identitet och mänskligt beteende. Med sin välkända kombination av skärpa, humor och värme belyser han hur våra föreställningar om ”vi” och ”de” formas, och hur dessa föreställningar påverkar både samarbete, konflikter och ledarskap. Dagen rundas därefter av med ett panelsamtal där representanter från alla fyra generationer delar sina reflektioner. Med utgångspunkt i dagens samtal, iakttagelser och egna erfarenheter sammanfattar de insikter, perspektiv och lärdomar.

När vi förstår varandra bättre, leder vi också bättre. Ledarskapsdagen 2026 är en inbjudan till just det – större insikt, modigare samtal och starkare samarbete.

Läs mer om programmet för Ledarskapsdagen 2026 den 16 april och boka din plats här!

Under 2025 arrangerade vi, tillsammans med Göteborgs universitet och Akademiska hus, en bokcirkel för samhällebyggare - där vi under sex träffar läste allt från lyrik till vuxenserier. Intresset var stort och samtalen både utvecklande och omsorgsfulla!

Vi fortsätter läsandet under 2026, men med lite annat fokus, en lite tydligare inriktning mot litteratur som handlar om oss som människor, hur vi förstår oss själva och andra, hur vi tänker om vad makt är, hur vi kan hitta vägar att söka oss framåt i en svajig tid. Helt enkelt en lite mer samhällsdiskuterande läslista under det här året. I och med det öppnar vi upp för fler och nya deltagare!

Är du nyfiken? Hör av dig till Joakim Forsemalm, så får du information om första träffen, som blir i slutet av februari!

"Svevia är grunden i svensk infrastruktur"

Svevia bär på en lång och unik historia. Resan började 1841 med Vägverkets föregångare, och 2010 bildades Svevia i sin nuvarande form. Som statligt ägt bolag har de i dag en central roll i att bygga och förvalta Sveriges vägar, broar och anläggningar.

Företaget driver just nu cirka 1 800 projekt över hela landet och har 2 100 medarbetare som arbetar från norr till söder. Med en omsättning på 11,6 miljarder kronor är Svevia en stabil och viktig aktör i svensk infrastruktur.

– Vår ambition är att vara ett föredöme i branschen inom hållbarhet, arbetsmiljö och säkerhet, säger Saeid Azmoudeh, arbetschef på Svevia.

Varför partnerskap med cmb?

Svevia ser cmb som en unik plattform för att mötas över gränser och tillsammans driva branschen framåt.

– Genom att gå med vill vi bidra till och ta del av den kunskap och utveckling som sker inom bygg- och anläggningssektorn, särskilt kring ledarskap, hållbarhet, säkerhet och digitalisering. Det är ett naturligt steg för oss att vara med där framtidens lösningar diskuteras, säger Saeid.

Kunskap, nätverk och erfarenhetsutbyte

Ett aktivt deltagande i cmb:s kunskapsgrupper, event och forskningsprojekt är något Svevia ser mycket fram emot – särskilt inom områden kopplade till hållbar infrastruktur, från projektering till produktion och drift.

– Utöver byggbarhet, arbetsmiljö och säkerhet brinner vi för innovation, samverkan och fossilfria entreprenader. Möjligheten att möta andra aktörer, utbyta erfarenheter och tillsammans driva utvecklingen framåt är centralt för oss.

Bidrar med stark kompetens inom säkerhet och arbetsmiljö

Arbetsmiljö är ett område där Svevia har högt ställda ambitioner och vill bidra aktivt med kunskap.

– I vårt interna projekt ”Säkra grunden” siktar vi på att ha branschens säkraste och tryggaste arbetsplatser. Här delar vi gärna med oss av våra erfarenheter.

För en mer hållbar och nyfiken bransch

Svevia betonar betydelsen av att utvecklas tillsammans.

– Vi är ett företag som ständigt utvecklas och söker nya sätt att arbeta smartare och mer hållbart. Vi tror på samarbete och vill vara en aktiv medlem som både lär och delar, avslutar Saeid.

Vi söker nu partnerföretag som vill medverka i årets upplaga av initiativet ”Skugga en projektledare”. Syftet är att ge studenter från masterprogrammet DCPM (Design and Construction Project Management) på Chalmers en unik möjlighet att få praktisk inblick i samhällsbyggnadsbranschen.

Många unga – inte minst internationella studenter – upplever att det kan vara utmanande att bygga nätverk och hitta relevanta exjobb eller första jobb efter studierna. Genom att låta en student skugga era projektledare under en till tre dagar under våren kan ni:

• Ge studenterna en konkret och värdefull bild av vad yrket som projektledare innebär.

• Hjälpa nästa generation att förstå branschkultur, arbetsprocesser och ansvar i samhällsbyggnadssektorn.

• Stärka ert företags relation till unga talanger och visa upp organisationen som en attraktiv arbetsplats.

Studenterna följer era projektledare i deras vardag och får på nära håll se hur projekt drivs, hur kundkontakt fungerar, hur teknikfrågor hanteras och mycket mer. Det är en fantastisk möjlighet att både bidra till studenternas utveckling och skapa nya kontakter med framtidens yrkespersoner.

Vill ni vara med?
Kontakta Malin Sörensen Csuhaj, kommunikationsansvarig på cmb: malin.sorensen@cmb-chalmers.se.

Tillsammans fortsätter vi att stärka kopplingen mellan akademi och bransch!

Sista anmälningsdag: 30 januari 2026.

Det är något med decemberljuset. Den där svala tonen som bäddar in byggkranar, halvfärdiga kvarter och våra välbekanta stadssilhuetter i ett slags stilla skimmer. Som om allt – åtminstone för en stund – får tillåtelse att sakta ner. För oss som arbetar inom samhällsbyggnad är det en påminnelse om att vår vardag är en del av något större, något som sträcker sig bortom projektspecifikationer, tidplaner och budgetramar.

Året som gått har, som så ofta, varit en väv av möjligheter och bekymmer. Materialpriser som pendlat, osäkerheter på bostadsmarknaden, behovet av klimatanpassning, press på välfärdens lokaler och en omvärld som inte riktigt låter oss ha långsiktigheten i fred. Samtidigt fortsätter vi – enträget, envist, ibland till och med optimistiskt – att planera, förvalta och bygga miljöer som människor ska leva sina liv i.

Det är lätt att glömma vilken kraft det ligger i just det.

När vi pratar om hållbara städer gör vi det ofta i termer av teknik, system, energi och flöden. Men i grunden handlar samhällsbyggnad om relationer: mellan människan och platsen, mellan nuet och framtiden, mellan visioner och vardag. Vi bygger inte bara strukturer – vi bygger förtroende, trygghet och möjligheter.

Därför julen känns som en så tacksam tidpunkt att stanna upp. Den lyfter fram de mjuka värdena som annars riskerar att hamna i skymundan när projektrummen fylls av Excelblad och tidplaner. Den påminner oss om varför vi gör det vi gör: att skapa platser där människor vill leva, mötas, växa och känna sig hemma.

Men det mest fascinerande just nu inte det som ligger bakom oss – utan det som väntar.

2026 kommer att kräva nytänkande, mod och uthållighet. Det kommer att bli ett år där digitalisering, cirkulära flöden och klimatneutralitet inte längre är framtidsvisioner, utan konkreta arbetsuppgifter. Ett år där våra projekt inte bara ska leverera funktion och form, utan också bidra till ett mer resilient och rättvist samhälle. Det är en utmaning – men också en möjlighet att tillsammans förflytta branschen i den riktning vi länge talat om.

När vi nu går in i helgerna hoppas jag att du får tid för både vila och eftertanke. Tid att se på dina projekt med ett nytt perspektiv, tid att glädjas åt det som faktiskt blivit bättre – och ny energi att ta dig an allt det spännande som ligger framför oss, mod att fortsätta driva på där det fortfarande behövs.

För samhällsbygget står aldrig riktigt still. Men vi som arbetar med det behöver ibland göra det.

God jul och gott nytt år – och tack för allt du bidragit med under året som gått.
2026 väntar runt hörnet, och det kommer att bli något alldeles extra.

Låt oss fortsätta bygga ett samhälle som håller, även när vindarna blåser.

Under fyra år medverkade cmb i ett forskningsprojekt tillsammans med RISE som forskningspartner och partnerföretagen AB Framtiden och Stena fastigheter. I det som är samverkansprocessen Destination Tynnered medverkade dessutom Volvo Cars. cmb och RISE har stötteforskat processen utifrån en reflektionsmetodik som prövats under forskningsprojektet. Resultatet är en digital utbildning, med tillhörande metodbok, som nu finns publicerad och tillgänglig för dig som arbetar i en organisation som är engagerad i områdesutveckling. Främst är utbildningen riktad mot fastighetsägare, men det är tillgänglig för alla som på olika sätt vill utveckla sin samverkanskapacitet i arbetet med utsatta stadsdelar.  Här kan du läsa mer om projektet och hitta länken till utbildningen!