Nyheter

Hur ser kontorets roll ut i en tid av digitalisering och hybridarbete? På Business Arena Stockholm höll Carina Bohm, vd på cmb, tillsammans med Jesper Trotzig, vice vd på Tenant & Partner, en workshop som satte fokus på kontorets syfte, utformning och framtid.

Centrala teman som diskuterades

Syftet med kontoret

• Är det främst en plats för samarbete, sociala möten eller fokuserat arbete?

• Hur skiljer sig behovet mellan olika roller, individer och generationer?

Hybridarbetsmodeller

• Många arbetsplatser prövar sig fram med olika kombinationer av distans- och kontorsarbete.

• Otydlighet råder kring hur mycket ledningen ska styra kontra individens valfrihet.

Kultur och gemenskap

• Kontoret ses ofta som avgörande för att bygga tillhörighet och organisationskultur, och för att skapa kollektiv intelligens där kunskap och erfarenheter möts.

• Samtidigt ställdes frågan: kan kultur byggas och upprätthållas även digitalt?

Kontorets utformning

• Diskussioner om öppna landskap kontra mindre rum och flexibla ytor.

• Behov av både tysta zoner och sociala mötesplatser framhölls.

Rättvisa och inkludering

• Risk att de som arbetar mer på distans hamnar utanför informella samtal och nätverk.

• Vem har möjlighet att styra över sin närvaro på kontoret – alla eller bara vissa grupper?

Slutsats – fler frågor än svar

Det står klart att det inte finns någon ”one size fits all”-lösning. Behovet av fortsatt dialog, experiment och anpassning betonades.

Frågor som lämnades öppna var bland annat:

• Ska kontoret vara en ”måste-plats” eller en ”möjlighets-plats”?

• Hur mäter man värdet av kontorsnärvaro?

• Vilka investeringar i teknik och lokalutformning är mest långsiktigt hållbara?

Samtalet fortsätter

– För cmb är det viktigt att delta i sammanhang där olika perspektiv möts. Workshopen visade att frågan om kontorets framtid spänner över många dimensioner – från teknik och ledarskap till kultur och inkludering – och dialogen fortsätter, säger Carina Bohm, vd på cmb.

Evenemanget präglades av ett ökat intresse för kunskap som inte bara är marknads- eller policydriven, utan också forskningsbaserad. Akademin sågs som en viktig röst i samtalen kring stadsutveckling, klimatomställning och social hållbarhet. Att forskare deltar i paneler, workshops och stadslabb bidrar till att bredda samtalet bortom kortsiktiga investeringslogiker.

Slutsatser och insikter

Behovet av tvärvetenskap
Utmaningarna inom stadsutveckling är komplexa och gränsöverskridande. Juridik, ekonomi, arkitektur, sociologi, teknik och miljövetenskap måste mötas. Business Arena blev en påminnelse om att isolerad forskning riskerar att missa helheten.

Samskapande som forskningsmetod
Stadens introduktion av stadsbyggnadslabb visade på en metod där akademin kan delta som aktiv partner i experimentella miljöer. För forskare innebär det en möjlighet att arbeta mer interaktivt och tillämpat, samtidigt som resultaten kan analyseras kritiskt.

Samskapande är en nödvändighet
Staden, fastighetsägare, akademi, teknikutvecklare och användare behöver arbeta ihop för att möta komplexa utmaningar. Exempelvis satsningen på stadsbyggnadslabb med tema grön struktur, levande bottenvåningar och destinationsutveckling visar att idéer testas tillsammans — inte bara diskuteras.

Balansen mellan vision och verklighet
Det fanns en tydlig medvetenhet om att idéer om klimatomställning, cirkularitet, hållbarhet och attraktiva städer måste förankras i praktiken genom finansieringsmodeller, marknadens logik, regelverk, risker och investeringar. Visioner måste möta verklighet.

Stadsstruktur och fysisk planering i fokus
Frågor om hur stadens struktur ska formas och hur man kan fylla staden med liv (genom stadsdelar, kultur, mobilitet) var centrala. Översiktsplaner lyftes både som verktyg och utmaning.

Teknik och digitalisering — med mänskligt fokus
Ambitionen att integrera teknik och innovation i bygg- och fastighetssektorn var tydlig. Men samtidigt betonades att teknik inte löser allt — det krävs strategier, mänskligt ledarskap och kulturell acceptans.

Utmaningar att vara vaksam på

• Risken att fastna i visionära ord utan konkreta uppföljningar.

• Ojämlika maktförhållanden mellan aktörer, som kan göra samskapande till symbolik snarare än verklighet.

• Svårigheten att formulera och mäta framgång inom stadsutveckling.

Akademins roll framåt

För mig blev en slutsats att Business Arena är en möjliggörare för kunskapsutbyte mellan forskning och praktik, men också en plats där akademin måste värna sin roll:

• Att stå för en självständig, kritisk analys, även när den går emot starka marknadsintressen.

• Att skapa broar mellan olika kunskapsfält och mellan teori och praktik, där akademin blir en katalysator för forskning som är både samhällsrelevant och vetenskapligt robust.

Som del i det nordiska nätverksarbete som vi har i uppdrag att bedriva, var vi i Oslo och för andra gången besökte stadsutevcklingsfestivalen Oslo Urban Week. Med på delar av resan var vår kunskapsgrupp för bygglogistik, som passade på att besöka en helt elektifierad byggarbetsplats - och få detaljerna kring det framgångsrika klimatarbete som bedrivs av Oslo kommun. En nyckelfaktor: en förvaltning som helt fokuserar på klimatfrågorna! Och en nationell kraftsamling på elektrifiering. Så skapar man till exempel en bygglogistik med 800 elfordon - Göteborg har 5.

Oslo Urban Week är annars ett slags samtal om stadsutveckling som vi inte har i Sverige. Närmast kommer kanske Malmö in the Making, men idén att fokusera på en stadsdel i taget (om året) och med det lyfta upp de specifika förutsättningar som präglar det är smart både ur ett tematiskt och förstås evenmässigt perspektiv. Årets fokusstadsdel, Grönland, i direkt närhet till Oslo S, är ett av stadens mest socialt utsatta. Fokus under de tre dagar som OUW pågick var därför rättvisa, demografi, social hållbarhet, tillgänglighet till de urbana rummen. Det låter kanske tungt - och det är en känsla som tydligt gestaltar sig framför ens ögon i den tidvis öppna drogförsäljning som präglar delar av Grönland.

Men OUW är något mer än just den tematiska diskussionen och än det lokala sammanhanget.  Dessa dagar präglas också av en stor portion humor och självdistans. Under olika former av event - "Negroni Talks", "Urban Cocktailization", "Parterapi" - är samtalen bjussigt öppna och reflekterande, oavsett det är tjänstemän, politiker eller praktiker anställda i olika privata verksamheter. Här har vi mycket att lära - både av formerna för samtal och hur de förs. En dos galghumor eller kärleksfullt gnabbande skapar glädje och - öppnar för kreativitet. Andra slags tankar väcks när vi får sänka garden lite och vara gemytliga. Håll utkik i våra kanaler framöver - vi kanske dyker upp i ett nytt slags format när du minst anar det...

Vi rekommenderar varmt ett besök i Oslo under denna vecka - vi har mycket att lära oss och inspireras av från våran nära granne i norr!

Hela kedjan brister – från spetskompetens till hantverkare

Samhällsbyggnadssektorn står inför en dubbelt allvarlig kompetenskris. Vi talar ofta om bristen på hantverkare, men lika allvarlig är situationen för spetskompetensen. När erfarna experter lämnar arbetslivet samtidigt som yngre, välutbildade har svårt att ta sig in, försvagas hela kedjan. Vem ska då bygga framtidens samhälle?

Spetskompetensen tunnas ut

Inom projektledning, stadsplanering, konstruktion och miljöteknik bärs verksamheten idag ofta av seniora experter. De sitter på ovärderlig kunskap om processer, lagstiftning och teknik. Men en stor generation är på väg att gå i pension.

Samtidigt fastnar de yngre, välutbildade i ett system som inte släpper in dem. En central orsak är LOU:s kravställning. Upphandlingar styrs ofta av CV-krav, där lång erfarenhet väger tyngre än potential och kunskap. Det gör att unga akademiker inte får chansen, trots att de besitter aktuell kompetens. Fokus hamnar på individers meritlistor snarare än på teamens samlade leveransförmåga.

Här har företagen ett ansvar – att bygga kompetens och våga släppa in nya generationer, även om det kostar i handledning och tid. Men detta ansvar måste gå hand i hand med samhällets ansvar att skapa regelverk, utbildningssystem och upphandlingsformer som premierar långsiktig kompetensförsörjning snarare än kortsiktig prispress.

Prispressen slår mot lönerna

Ett annat problem är LOU:s prisfokus. När lägsta anbudspris blir det viktigaste kriteriet uppstår en ohållbar press nedåt i hela systemet. Seniora experter – med högre löner efter årtionden av erfarenhet – riskerar att bli ”för dyra” i upphandlingarna. Deras kunskap väljs bort för att hålla nere kostnader.

Samtidigt skickar prisjakten en signal till de yngre: det finns inget utrymme för rimlig löneutveckling. I praktiken innebär det att både seniorer och juniorer hamnar i kläm. Resultatet blir att vi tappar båda generationerna.

På sikt hotas även ingenjörsyrkets status. Om prispressen fortsätter finns en reell risk att ingenjör blir ett låglöneyrke – ett yrke där man förväntas leverera högkvalificerat arbete till villkor som inte motsvarar ansvar och utbildningsnivå. Då kommer ännu färre unga vilja utbilda sig, och kompetensbristen fördjupas ytterligare.

Hantverkarna uteblir – och säkerhetskraven ökar

Längst ut i kedjan finns hantverkarna. Gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram lockar för få elever, trots trygga jobb och goda framtidsutsikter. Statusen är låg, arbetsmiljön upplevs som tuff och yrkesutbildningar betraktas fortfarande som ett andrahandsval.

Tidigare har en del av bristen kunnat täckas upp genom arbetskraftsinvandring. Men nu växer kraven på säkerhetsklassning inom samhällsbyggandet. Mycket av det som byggs idag – allt från infrastruktur till offentliga fastigheter – kräver säkerhetsprövning av personal. Det gör att företagen inte längre kan förlita sig på utländsk arbetskraft på samma sätt. Bristen på inhemskt utbildade hantverkare blir därmed ännu mer akut.

Konsekvenserna för samhällsbyggandet

När de seniora kompetenserna inte värderas, de unga välutbildade har svårt att etablera sig och hantverkarna blir för få – samtidigt som säkerhetskrav minskar möjligheten till rekrytering från utlandet – då hotas hela sektorns förmåga att leverera. Vi riskerar att stå med planer, klimatmål och byggbehov, men utan människor som kan genomföra dem.

Vägar framåt – ett helhetsgrepp behövs

För att säkra kompetensförsörjningen krävs handling på flera fronter:

1. Reformera LOU. Upphandlingar måste premiera leveransförmåga, kvalitet och teamens kompetens – inte enbart CV och lägsta pris.

2. Sätt ett golv för kompetens. Prispress får aldrig väga tyngre än rimliga löner. Lång erfarenhet ska värderas, inte pressas bort.

3. Skapa broar mellan generationer. Ge unga välutbildade vägar in genom traineeprogram, mentorskap och fler juniora roller.

4. Säkra återväxten av hantverkare. Byggstatusen måste höjas genom bättre arbetsmiljö, tydliga karriärvägar och kampanjer som visar att dessa yrken är samhällsbärande.

5. Tänk långsiktigt på säkerheten. Om vi inte utbildar fler svenska hantverkare riskerar säkerhetskraven att stoppa samhällsviktiga projekt.

Slutord

Kompetensförsörjningen i samhällsbyggandet är en kedja – och just nu brister den i båda ändar. De erfarna anses för dyra, de unga stoppas av ett upphandlingssystem som premierar CV och lägsta pris, och hantverkarna blir för få. Med växande säkerhetskrav kan vi inte längre förlita oss på utländsk arbetskraft.

Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart och tryggt samhälle måste vi ändra spelreglerna. Vi behöver värdera erfarenhet, släppa fram nästa generation och återge hantverksyrkena sin status. Annars stannar samhällsbyggandet – på riktigt.

Texten bygger på diskussioner från cmb:s fokusdag om kompetensförsörjning den 25 september 2025.

Talare under cmb fokus:
Ola Kjellman, VBK Konsulterande ingenjörer AB
Fredrik Olsson, Sweco
Mattias Emanuelsson, Peab
Carina Bohm, cmb
Stefan Tengblad, Göteborgs universitet
Elin Kebert, Byggföretagen

Juryn för Guldhuset 2025 har nu gjort sitt andra urval, och av de tio kandidaterna har fyra unga ledare i samhällsbyggnadssektorn gått vidare till finalrundan.

Finalisterna representerar arkitektur, bygg och samhällsutveckling – tre centrala delar av samhällsbyggnadssektorn. De visar alla på ett föredömligt sätt vägen framåt med mod, engagemang och starkt ledarskap.

De fyra finalisterna till Guldhuset 2025 är:

• Robert Bolton, Tyréns

• Cecilia Windh, Liljewall

• Anna-Clara Ackebo, NCC

• Anton Svensson, F O Peterson

Juryn ser en stark bredd och hög kvalitet bland de finalister som nu lyfts fram. De fyra representerar olika delar av samhällsbyggandet, men har gemensamt att de genom sitt engagemang och ledarskap gör skillnad för både sina organisationer och för sektorn i stort.

Finalisterna själva beskriver hur det känns att vara utvalda:

• ”Att vara finalist till Guldhuset är en bekräftelse på att vi tillsammans kan göra skillnad. Jag vill bidra till en samhällsbyggnadsbransch som vågar tänka nytt och skapar lösningar som stärker både människor och planet, och som kan implementeras i stor skala för att ge verklig effekt.” – Robert Bolton

• ”Det är ganska utmanande att blicka framåt i en osäker och föränderlig värld, våga ta beslut utan beprövade erfarenheter och leda med framtidstro och energi. Det känns värdefullt att CMB skapar ett forum för oss som växer i rollen och behöver varandra på vägen. En finalplats i Guldhuset är oerhört hedrande. Det speglar också de människor och organisationer jag har haft förmånen att lära, inspireras och formas av i mitt yrkesliv.” – Cecilia Windh

• ”Att vara finalist betyder otroligt mycket, det är en bekräftelse på det jag värdesätter mest i mitt ledarskap – att bygga starka, tillitsfulla relationer där vi tillsammans skapar värde. Genom öppenhet, prestigelöshet och samarbete tror jag att vi kan göra skillnad, både inom mitt team och i branschen." – Anna-Clara Ackebo

• ”Jag är verkligen glad och hedrad över att ni valt att utse mig till en av finalisterna i Guldhuset 2025. Det betyder mycket för mig att mitt arbete och engagemang kan inspirera och bidra till att branschen utvecklas i en positiv riktning." – Anton Svensson

Kommande viktiga datum:

• 12 november: Vinnaren av Guldhuset 2025 presenteras på scen under Business Arena Väst i Göteborg.

Juryn för Guldhuset 2025 har nu gjort sitt första urval, och av de 20 nominerade presenteras idag de tio kandidater som går vidare till finalrundan.

De tio utvalda representerar bredden i samhällsbyggnadssektorn – från fastigheter och bygg till arkitektur, planering och innovation. De visar på ett föredömligt sätt vägen framåt för framtidens ledarskap.

De tio kandidaterna till Guldhuset 2025 är:

• Adam Kihlberg, Södra Skogsägarna

• Andreas Back, Bonava Sverige AB

• Anna-Clara Ackebo, NCC Sverige AB

• Anton Svensson, F O Peterson & Söner Byggnads AB

• Cecilia Windh, Liljewall

• Dzejna Wallin, Riksbyggen

• Jessica Nordlander, Bonava Sverige AB

• Linnéa Gusteus, Västfastigheter Bygg & Förvaltning

• Robert Bolton, Tyréns

• Susanna Åkerberg, F O Peterson & Söner Byggnads AB

– Vi ser ett enormt engagemang och en hög kvalitet bland årets nominerade. De tio kandidaterna är alla inspirerande exempel på det mod och ledarskap som samhällsbyggnadssektorn behöver, säger Carina Bohm, vd på cmb.

Kommande viktiga datum:

• 22 september: Juryn utser de fyra finalisterna.

• 12 november: Vinnaren av Guldhuset 2025 presenteras på scen under Business Arena Väst i Göteborg.

Under våren startade vi, tillsammans med A Working Lab och Göteborgs universitets institution för litteraturvetenskap, en bokcirkel för samhällsbyggare, med 12 deltagare från olika delar av braschen. I höst fortsätter vi läsandet och diskuterandet tillsammans - med följande datum och innehåll - det finns några platser kvar för dig som är intresserad. Hör av dig till Joakim Forsemalm här på cmb!

Måndag 29 september Anna Nordenstam: Klara Wikstens bok Mors dag

Torsdag 16 oktober Sebastian Lönnlöw:  An Yus bok Efterklang (kommer i pocket 15/9)

Torsdag 20 november Carina Agnesdotter: Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit

Efter några veckor av stilla sommarmorgnar och ljumma kvällar är det dags att starta om. Kaffemaskinen hostar igång igen, mejlkorgen fylls – och i samhällsbyggandet vaknar de frågor som legat vilande under sommaren.

Branschen kliver in i hösten hårt pressad. Byggandet har bromsat in, räntorna håller tillbaka investeringar och flera projekt ligger på is. Samtidigt är behoven av bostäder, infrastruktur och hållbara stadsdelar lika akuta som någonsin. Paradoxen är tydlig: vi vet vad som behövs, men förutsättningarna för att leverera är skakiga.

Och klimatfrågan väntar inte. Trycket på att bygga med lägre klimatavtryck ökar – från politiken, investerare, allmänheten och inte minst från oss själva. Att skala upp klimatsmarta material och cirkulära flöden kan inte skjutas på framtiden. Det är nu som strukturerna måste förändras, även om marknaden går på sparlåga.

Vi får inte heller glömma kompetensen. Varselrubriker gör att många unga tvekar inför att kliva in i branschen – trots att de långsiktiga behoven är enorma. Hur lockar vi fler att se samhällsbyggandet som den framtidsbransch det faktiskt är? Och hur för vi vidare kunskap till nästa generation när många erfarna är på väg att lämna arbetsmarknaden? Detta kommer vi diskutera på cmb fokus den 25 september.

Men hösten är inte bara mörka moln. Den ekonomiska nedgången kan också bli ett andrum för innovation – att testa digitaliseringens fulla potential, utveckla nya processer och bygga samarbeten över traditionella gränser. Det är nu vi kan tänka längre än nästa kvartalsrapport och ställa oss de större frågorna: Hur vill vi att våra städer ska fungera om 20–30 år? Vilken roll ska vår bransch spela i den omställning som krävs?

När semestern klingar av och hösten tar vid är det just dessa frågor som kan ge energi. För samhällsbyggande handlar i grunden om framtidstro – att skapa rum, platser och strukturer där människor kan leva sina liv.

Och kanske är det just i motvind som riktningen framåt blir tydligast. Drakar lyfter inte i medvind – utan just i motvind. Just du som läser det här är en viktig del av omställningen med din kompetens, dina perspektiv och ditt engagemang.

– Carina Bohm, vd på cmb.

Intresset har varit stort – och nu är årets nominerade till Guldhuset 2025 offentliggjorda. Totalt är det 20 unga ledare från samhällsbyggnadssektorn som lyfts fram för sitt mod, sitt engagemang och sitt starka ledarskap.

Guldhuset delas ut till en ung ledare som på ett föredömligt sätt bidrar till utvecklingen av sektorn, med särskilt fokus på ledarskap och innovation.

Priset delas ut av cmb i samarbete med:
Byggföretagen, Byggherrarna, Tidningen Byggindustrin, Chalmers, Bonnier, Fastighetsägarna, Göteborgs Byggmästareförening och Innovationsföretagen.

– Det är fantastiskt att se hur många som har valt att nominera och lyfta fram unga ledare i samhällsbyggnadssektorn. Det stora engagemanget visar att vi är många som ser värdet av att uppmärksamma framtidens ledare, och årets nominerade är verkligen ett inspirerande exempel på det, säger Fredrik Johansson, Head of Common Development på NCC Group och ordförande i Guldhusets jury.

Nominerade till Guldhuset 2025:

• Adam Kihlberg, Södra Skogsägarna

• Andreas Back, Bonava Sverige AB

• Anna-Clara Ackebo, NCC Sverige AB

• Anton Svensson, F O Peterson & Söner Byggnads AB

• Cecilia Windh, Liljewall

• Dzejna Wallin, Riksbyggen

• Hampus Hagman, Ale Kommun

• Henrik Olausson, Palats

• Jessica Nordlander, Bonava Sverige AB

• Karin Andersson, ByggDialog AB

• Klara Simonsson, Castellum

• Kristoffer Lind, Insikt Digital Sapiens AB

• Linn Hedling, Skanska Sverige AB

• Linnea Brynell, Bostads AB Poseidon

• Linnéa Gusteus, Västfastigheter Bygg & Förvaltning

• Maria Lindström, Älvstranden Utveckling AB

• Martina Lindqvist, Skanska Sverige AB, Hus Göteborg

• Robert Bolton, Tyréns

• Susanna Åkerberg, F O Peterson & Söner Byggnads AB

• Ylva Brodin, Castellum Väst

Kommande viktiga datum i processen:

• 1 september: De tio första kandidaterna till finalrundan offentliggörs

• 22 september: Juryn utser de fyra finalisterna

• 12 november: Vinnaren av Guldhuset 2025 presenteras på scenen under Business Arena Väst

Vill du veta mer om Guldhuset?
Läs mer här.

Samverkan med nyfikenhet och hållbarhet i fokus

West arkitektur teknik AB är baserat i Västsverige och drivs av Lars Zackrisson –  med över fyra decenniers erfarenhet i branschen. Företaget präglas av nyfikenhet och stark innovationsdrivkraft, och jobbar i nätverk med specialistkompetens som täcker hela bygg- och projektplaneringens spektrum. Visionen är tydlig: att skapa vackra, tekniskt hållbara lösningar i både nya och befintliga miljöer.

– Jag har alltid drivits av ett intresse för hur vi bygger in nytt i det redan existerande. Det ska göras varsamt och med stor precision, både ur ett estetiskt och klimatmässigt perspektiv, säger Lars Zackrisson, vd och ägare.

Hans arbetsplats finns i hjärtat av Chalmersområdet – på A Working Lab – vilket speglar hans ambition att verka i gränslandet mellan praktik och akademi.

Ett nätverk för utveckling och inspiration

För Lars är det självklart att vilja ingå i ett större sammanhang. Att gå med i cmb innebär både möjligheter till kunskapsutbyte och att få bidra med egna erfarenheter och perspektiv från ett långt yrkesliv.

– Det är just kombinationen av akademi och praktik som lockar. Jag ser cmb som en värdeskapande plattform där olika perspektiv möts och där vi tillsammans kan skapa ett större avtryck i samhällsutvecklingen, säger han.

Han ser särskilt fram emot att engagera sig i innovationsgruppen och samverkansgruppen – och gärna också i samtalen om bostadens framtid.

Engagemang för framtiden

Utöver sin yrkeskompetens vill Lars även bidra till cmb:s arbete med att stärka kopplingen mellan studenter och yrkeslivet – gärna som mentor eller i annan vägledande roll.

– Jag hoppas kunna dela med mig av min nyfikenhet och engagemang för samverkan, innovation och hållbarhet. Det är i mötet mellan generationer och perspektiv som verklig utveckling sker.

Vi på cmb säger varmt välkommen till West Arkitektur Teknik!