Nyheter

Cmb:s mentorprogram erbjuder en unik möjlighet för studenter att få vägledning och inspiration från erfarna ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Samtidigt ger programmet mentorer en chans att utveckla sitt ledarskap och knyta värdefulla kontakter med framtidens talanger.

Programmet sträcker sig över ett läsår och inkluderar både gemensamma träffar och individuella möten mellan mentor och adept. Här får både studenter och mentorer möjlighet att dela erfarenheter, ställa frågor och växa tillsammans. Oavsett om du är student som vill få en inblick i branschen eller en erfaren yrkesperson som vill bidra till nästa generation ledare, är mentorprogrammet en möjlighet du inte vill missa.

– Att vara mentor är både givande och lärorikt – samtalen med adepten ger nya perspektiv och insikter som berikar på djupet. Det är en förmån att få ta del av klokskap, driv och reflektioner, och jag ser verkligen fram emot att följa hens resa framåt. Jag kan varmt rekommendera andra att bli mentorer – det är ett utbyte som ger minst lika mycket tillbaka, säger Gabriella Lörnbo, vd på Göteborgs Byggmästareförening.

– Jag uppmuntrar alla våra partnerorganisationer att ta chansen – att vara mentor handlar lika mycket om att ge som att få, säger Carina Bohm, vd på cmb.

Under läsåret kommer deltagarna att träffas vid fyra obligatoriska tillfällen.

Ansökan är nu öppen och stänger den 15 september 2025.
Antalet platser är begränsat, så se till att ansöka i tid!

Läs mer och ansök här!

cmb har blivit med podd! Sedan starten i höstas har vi publicerat åtta avsnitt - det senaste med fokus på vår kunskapsgrupp för områdesutveckling och frågan hur vi som bransch bäst kan vara stödjande och göra nödvändigt och viktigt arbete i våra utsatta stadsdelar. Detta avsnitt och fler därtill hittar du här!

Vid årets huvudmannaråd valdes Christer Niland till ny ordförande i cmb:s styrelse. Christer arbetar som avdelningschef för Stora projekt på exploateringsförvaltningen inom Göteborgs Stad, och har lång erfarenhet av komplexa stadsutvecklingsfrågor.

– Jag ser fram emot att leda cmb:s styrelse och att tillsammans med alla partners fortsätta utveckla hållbara och innovativa lösningar för framtidens samhällsbyggande. Cmb är en viktig och värdeskapande arena för alla inom samhällsbyggnadssektorn, där samtliga partners bidrar till forskning, utveckling och kunskapsspridning inom området, säger Christer Niland.

Christer har varit aktiv i cmb:s styrelse sedan 2023. Som ny ordförande får han nu en nyckelroll i att driva det strategiska arbetet vidare tillsammans med styrelsen och verksamheten.

Vi hälsar Christer varmt välkommen i sin nya roll!

Att vara ledare i samhällsbyggnadsbranschen innebär ofta att balansera många viljor, bygga samarbeten och samtidigt driva framåt – utan att alltid ha tydliga mandat. Hur leder man effektivt i det landskapet? Det var utgångspunkten för dagens program, som bjöd på både djup och bredd.

Dagen öppnade starkt med ett känslosamt kulturinslag från Göteborgs Dramatiska Teater, som syftade till att öppna våra sinnen och skapa närvaro inför de samtal, perspektiv och insikter som väntade under dagen. Därefter delades deltagarna in i förbokade spår, där de fick fördjupa sig i olika aspekter av ledarskap genom föreläsningar och workshops.

Spåren leddes av Erica Svantesson (FOG) om att leda i samverkan, Julia Engberg (Liljewall) om att leda projektgrupp med specialister, Jeanet Corvinius och Jonas Colting (Byggcheferna) om hållbara chefer, Lina Gudmundsson, Christer Niland och Martin Stenfeldt (Exploateringsförvaltningen, Göteborgs Stad) om projektledningens komplexitet, Gustav Molnar om att bygga framgångsrika team, samt Kamilla Kohn Rådberg (Chalmers) om First follower-principen – alla med olika perspektiv på ledarskapets möjligheter och utmaningar.

Eftermiddagen präglades av stark närvaro när Morgan Alling intog scenen. Med mod, humor och stor värme delade han sina erfarenheter av att hantera motgångar, bygga tillit och göra skillnad – och framför allt hur man hanterar besvärliga människor på sin arbetsplats. Berättelser som berörde många i publiken.

Flera deltagare uttryckte särskilt uppskattning för kombinationen av inspiration och konkreta insikter, liksom möjligheten att nätverka med kollegor från hela samhällsbyggnadssektorn. Av de som svarade på enkäten uppgav hela 89 procent att de knöt nya kontakter under dagen.

Ledarskapsdagen avslutades med reflektion och återblickar under ledning av Joakim Forsemalm, och rundades av med musik från Rytmus musikgymnasium.

– Vi tar med oss all feedback från deltagarna – det är just genom våra deltagares ögon vi kan vässa Ledarskapsdagen ytterligare, säger Malin Sörensen Csuhaj, kommunikationsansvarig på cmb och projektledare för Ledarskapsdagen.

– Det är något särskilt som uppstår när vi samlar ledare från olika delar av sektorn under samma tak, säger Carina Bohm, vd på cmb. Att skapa utrymme för modiga samtal, nya kontakter och inspiration är en viktig del av vår roll – och i år bidrog även det kulturella inslaget till att väcka deltagarnas sinnen och sätta tonen för dagen allt enligt Julia Romanowskas forskning som vi tog del av förra året. Vi är så glada över den värme och energi som präglade årets Ledarskapsdag.

Text: Lotta Solding

Detta var några av de frågor som stod i centrum under ett seminarium som CFFF (Centrum för fastighetsföretagande) och cmb (en dynamisk prakademi för samhällsbyggare) arrangerade den 13 mars. Engagemanget för frågorna var stort, vilket både presentationer, deltagarnas frågor och de avslutande reflektionerna vittnade om.

Kort sammanfattat gav seminariet oss å ena sidan en bild av det extremt akuta läget för klimatet och att vi tillsammans snabbt måste sänka branschens CO2-avtryck. Å andra sidan fick vi flera positiva signaler på att det händer mycket i branschen. Vi fick olika förslag på vägar framåt och fick ta del av konkreta exempel på återbruk samt konvertering av byggnader och stadsdelar. Här följer korta nedslag i eftermiddagens olika programpunkter.

Forskarskola som vill transformera samhället

– Framtidens byggda miljöer är redan byggda. Det vi behöver göra nu är att anpassa den befintliga bebyggelsen. Vi på forskarskolan ASSURE vill bidra till att transformera samhället, för att kunna bevara befintliga byggnader och skapa nya hållbara miljöer, sa Kristina Mjörnell, projektledare för forskarskolan.

ASSURE (Adaptation of Urban Spaces through Sustainable Regeneration) har tio doktorander som tillsammans utvecklar ny kunskap om hållbar renovering och omställning av byggnader, kvarter och stadsdelar. Forskarskolan drivs av Uppsala, Lunds och Malmö universitet tillsammans med RISE samt ett antal myndigheter och partners. Kristina Mjörnell presenterade forskarskolans doktorander och deras pågående forskning. Två av dem fanns på plats för att berätta vad de gör just nu.

Återbruk av byggmaterial och konvertering av byggnader

Filip Ericssons forskning fokuserar på återbruk av byggmaterial. Han vill bland annat bidra till en tydligare definition av återbruk samt ge en bild av var den svenska bygg- och fastighetsbranschen befinner sig, hur återbruket går till samt vilka hinder och möjligheter branschens aktörer upplever.

– Många av dem jag har pratat med efterlyser tydligare rådgivning och direktiv. De undrar också vems ansvar det är att driva de här frågorna, sa han.

Oscar Palmgrens forskningsfokus är konvertering, det vill säga att anpassa äldre byggnader till dagens behov och ge dem en ändrad användning. Oscar har studerat 140 av de 20 000 fastigheter som konverterades under 2010-talet. En tredjedel av dem var industrier, som oftast konverterats till kontor. En annan tredjedel var kontor, som konverterats till framför allt bostäder.

– Femtio procent av de konverterade fastigheterna omvandlas till just bostäder, vanligtvis studentlägenheter och äldreboenden, men även till vanliga bostäder, sa Oscar.

Reduction Roadmap

På plats för att presentera verktyget Reduction Roadmap var Maria Tjäder och Nike Rosvall från Arkitekterna Krook & Tjäder. Initiativet är ursprungligen danskt och gör nu sitt inträde i Sverige, med ambitionen att se till att vår klimatpåverkan ligger i nivå med klimatvetenskap och Parisavtalet. Vi fick ta del av olika beräkningsmodeller, med väldigt olika utfall.

– Om vi ska uppnå målet om en uppvärmning på max på 1, 5 grader får vi en väldigt skarp kurva, för det är inte många år kvar till 2030. Boverket däremot gör sina beräkningar i form av en trapp-modell, fram till 2045. Om vi ska rätta oss efter deras beräkningar landar vi på tre gånger så mycket utsläpp. Sveriges lagar och utsläppsnivåer går inte i takt, sa Maria Tjäder.

Nike berättade sedan om två projekt som Krook & Tjäder nyligen har varit med om att transformera – Malmö Börshus och delar av Eons före detta kontorsbyggnader i Malmö.

– Inventeringsprocessen tar tid och det bästa är att göra den före skisstadiet. Då finns det pengar att tjäna in på sikt. Vi har också insett att det ofta är lika dyrt att förädla gamla produkter som att köpa nya. Men att det ändå är nödvändigt att fortsätta förädla, sa Nike Rosvall och fortsatte:

– Vi uppmanar alla att göra robusta planer och ritningar, både vid konvertering och nyproduktion. Våra byggnader ska ju fungera under lång tid. Tänk robust och skapa flexibilitet. Ett annat medskick är att det är viktigt att inte bara reglera utsläpp per kvadratmeter – vi behöver en cirkulär bransch!

Spritfabriken i Eslöv

En byggnad som är under stor transformation är Spritfabriken i Eslöv, något Kristina Forslund, vd på Eslövsbostäder, berättade om. Byggnaden är över 120 år gammal och turerna kring dess omvandling har varit lång och svängig, men nu ägs den av Eslövsbostäder som också driver transformationen.

– Vårt mål är att sätta Eslöv på kartan. Visionen är att skapa 55 moderna lägenheter och 45 garageplatser samt nya kontor för Eslövsbostäder. Vi vill värna historien, arbeta hållbart med återbruk och samtidigt möta framtiden, sa hon.

Kristina berättade att de hittills har återvunnit mellan 60 och 70 procent mer än de hade planerat och att de därmed har sparat 400 ton koldioxid. 60 procent av fasadytan är bevarad och runt 70 fönster har renoverats och bevarats. Men transformationen har blivit väldigt dyr. Den ursprungliga kalkylen på 480 miljoner kronor i projekteringskostnader hade vid årsskiftet 2024/2025 stigit till 525 miljoner.

– Vi har verkligen satt Eslöv på kartan, så det målet har i uppnått. Vi har tagit emot många studiebesök, hållit föreläsningar och 10 akademiska arbeten följer oss. Vi har också ett nytt återbruksprojekt på gång och har höjt vår egen kompetens inom området. Det har varit en lång resa, men vi tar gärna på oss ledarrollen i samhällsutveckling, avslutade Kristina.

Svårt få ekonomi i återbruk

I ett avslutande panelsamtal reflekterade Lotta Strömgren Jönsson (CFFF), Sofia Lagerblad (Stena Fastigheter) och Ulla Janson (LTH) om hur vi bäst leder mot en hållbar fastighetsbransch. De pratade inledningsvis om svårigheterna med att få ekonomi i återbruk och vikten av en ökad kunskapsspridning.

– Vi behöver bland annat reda ut vad som är Boverkets respektive kommunernas mandat i de här frågorna. Och vi forskare behöver bli bättre på att överföra vår kunskap till branschen, sa Ulla Janson.

– Från vår sida har vi lärt oss att det är oerhört viktigt med en hög närvaro under en omvandlingsprocess, att verkligen finnas till hands. En annan fråga är hur vi ska lyckas skala upp dessa projekt och öka spridningen, sa Sofia Lagerblad.

Samtalet övergick till att handla om hur vi skulle kunna börja räkna på andra värden än pengar. Kan vi börja använda CO2-budgetar? Hur kan vi utmana och våga mer? Och vilka aktörer har just nu den största utmaningen i branschen?

En gemensam utmaning

– Det här är en gemensam utmaning för såväl kommuner, myndigheter, fastighetsbolag som byggare, sa Lotta Strömgren Jönsson.

– Jag tycker att många behöver bli tuffare. Varför inte erbjuda existerande eller tomma kontor i stället för att bygga nytt, sa Ulla Janson.

Avslutningsvis återkom vi till frågan som många branschaktörer ställde till doktoranden Filip Ericsson: Vems ansvar är det egentligen att driva frågorna om återbruk och transformation?

Alla var rörande överens om att alla i branschen har ett ansvar. Både var och en personligen, men också ett gemensamt ansvar att ta upp dessa frågor i olika sammanhang. Våga pusha och driva på framåt! Mer samarbete inom och över branscher och sektorer samt ökad transparens och öppenhet efterfrågades också.

Förändringsledning för en mer hållbar byggbransch

Nymiko grundades för drygt ett år sedan av tre personer med olika infallsvinklar, men med en gemensam drivkraft: att skapa förändring. Idag består företaget av sex medarbetare som arbetar med att driva utvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn framåt.

– Vi vill vara med och påverka branschen i rätt riktning. Det behövs en förändring från ”så har vi alltid gjort” till att våga tänka nytt för att möta både klimatmål och ekonomiska utmaningar. Våra hjärtefrågor går hand i hand med cmb:s arbete, så det är en självklarhet för oss att gå med och både bidra och ta del av andras erfarenheter, säger Angelica Starke, VD på Nymiko.

Ser fram emot engagemang inom hållbarhet och innovation

Genom medlemskapet i cmb ser Nymiko fram emot att engagera sig i nätverket och bidra till utvecklingen av branschen. Särskilt ser de fram emot att delta i klimatledarskapsgruppen, innovationsgruppen och den nystartade reflektionsgruppen för klimat- och hållbarhetsfrågor.

– Vi hoppas kunna bidra med vår expertis inom CO2-reduktion och återbruk, där vi har praktisk erfarenhet från flera olika projekt. Många är osäkra på hur återbrukade material kan hanteras i byggprocessen, men här har vi en bred kunskap om både bygglovsfrågor och konsekvenser, berättar Angelica.

Dessutom vill de bidra till att studenter får en starkare koppling till verkligheten och får med sig viktig kunskap om hållbart byggande tidigt i utbildningen.

Nytänkande, miljö och kompetens – grundpelarna i Nymiko

Namnet Nymiko står för företagets tre kärnvärden:
Nytänkande – Att ta vara på utvecklingsmöjligheter och driva förändringsledning.
Miljö – Att arbeta medvetet kring planetens begränsningar och hållbarhet i alla projekt.
Kompetens – Att kombinera engagemang och kunskap för att skapa meningsfulla resultat.

Med sitt starka engagemang inom hållbarhet, ledarskap och innovation ser Nymiko fram emot att bidra till cmb:s nätverk och tillsammans arbeta för en mer hållbar och utvecklingsinriktad byggbransch.

En inspirerande eftermiddag hos FOJAB

Dessa frågor stod i fokus under en engagerande nätverksträff på FOJAB i Malmö, där experter från olika branscher delade sina erfarenheter och insikter. Bland talarna fanns Petra Jenning, utvecklingschef på FOJAB, som betonade vikten av att vara aktivt närvarande i nätverk:

– För oss på Fojab är det viktigt att inte bara vara en del av nätverk, utan att engagera oss på djupet. Vi vill vara med och påverka, bidra och lära av andra – därför ser vi till att vara aktiva och närvarande. Nätverk handlar om lärande, och just nu är det affärskritiskt för oss. Det är inget som är 'nice to have', det är ett 'must have'.

Under paneldiskussionen betonades vikten av att nätverkande inte bara handlar om att lära och utvecklas, utan även om att dela med sig av kunskap och erfarenheter.

Lärande som drivkraft

Ett genomgående tema under dagen var lärandet – att nätverk inte bara handlar om att knyta kontakter utan också om att utvecklas tillsammans. För att nätverk ska bli framgångsrika krävs en kultur där kunskapsutbyte är centralt, där medlemmarna är villiga att dela med sig och där det finns en tydlig struktur för hur insikterna sprids vidare.

Nätverkande som affärsstrategi

Nätverkande är inte bara en social aktivitet – det är en strategisk resurs. De mest framgångsrika företagen och organisationerna använder sina nätverk för att driva affärsutveckling, identifiera nya samarbeten och hålla sig i framkant av branschutvecklingen. Genom att ha en tydlig strategi för sitt nätverkande kan företag skapa långsiktigt värde och bygga starkare relationer både internt och externt.

Hur tar vi nästa steg?

För att få ut maximalt värde av nätverk krävs ett medvetet arbetssätt. Här är några viktiga insikter vi tar med oss:

Aktivt deltagande – Var inte bara med i nätverket, utan bidra aktivt.
Kunskapsdelning – Dela med dig av insikter och erfarenheter för att skapa värde för andra.
Intern förankring – Sprid vidare kunskapen från nätverken så att hela organisationen får ta del av den.

Stort tack till alla som deltog och bidrog med värdefulla perspektiv! Extra tack till våra talare:

Petra Jenning (FOJAB)
Ulrika Åkerlund & Nina Vogel (SLU)
Hanna Irvenä (Urban Academy Malmö)
Charlotte Lorentz Hjorth (Future by Lund)
Lotta Strömgren Jönsson (Centrum för Fastighetsföretagande)
Magnus Nilsson (Lunds Universitet)
Björn Bendstorp-Redestam (Helsingborgs stad)
Anders Eriksson Modin (FOJAB)

Inspirerade av responsen efter 2024 års Ledarskapsdag - och av arbetet som görs på Handelshögskolan i Stockholm - inleder vi ett nytt slags samarbete: bokcirkel för samhällsbyggare! Detta gör vi tillsammans med institutionen för Litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet och med vårt partnerföretag Akademiska Hus.

"Vi tror på att skapa platser där oväntade möten kan ske – där olika perspektiv får krocka och samverka. Det är så vi hittar nya vägar framåt." – säger Ebba Kulin, verksamhetsledare på A Working Lab, där både cmb och Akademiska Hus håller till.

"Att vi behöver nya former för samtal just nu känns rätt självklart. Utmaningarna vi står inför behöver inspiration - även från livet, från litteraturen och all annan kultur", säger Joakim Forsemalm på cmb.

Bokcirkeln är öppen för alla som arbetar med samhällsbyggnad och det blir tre träffar under vårterminen, med start 20 mars. Platsen är Loungen i AWL på Sven Hultins plats 5. Är du nyfiken och vill delta i ett samtal om hur olika former av litteratur kan berika oss som praktiker - skicka ett mail till joakim.forsemalm@cmb-chalmers.se

Jobbar du i ett litet eller medelstort företag inom samhällsbyggnadsbranschen och har ansvar över klimat- och hållbarhetsfrågorna? Det kan ofta vara en både ensam och lite utsatt position. Mycket av en organisations förhoppningar och behov läggs på få personer, som förväntas vara pålästa på ett väldigt brett fält och kanske också göra privata val som rimmar med organisationens mål - för att vara trovädrig i rollen. Att bygga och verka i nätverk är viktigt för vilket område som helst, men kanske mer så för ett område som rymmer en existentiell dimension och en brådska olikt andra inom vår bransch.

Inom ramen för ett EU-finansierat arbete, som leds av Business Region Göteborg och tillsammans med flera av våra partnerorganisationer, sätter cmb nu igång en reflektionsgrupp om just klimatledarskap. Gruppen kommer att träffas 3-4 gånger per termin, 90 minuter åt gången och ledas genom olika temaområden med ledarskapet som fokus. Arbetet leds av organisationspsykologen Gabriela Jones. En första grupp - det finns plats för 8 personer per grupp - har redan startat, i den andra gruppen finns det fyra platser kvar. Starten för den andra gruppen är 16/4.

För att kunna medverka behöver ditt företag vara just litet eller medelstort (här hittar du en definition) och vara verksamt inom samhällsbyggnadsbranschen - samt inom Västra Götalandsregionen. Medverkan i detta är kostnadsfritt. Gruppen kommer att träffas vid tre tillfällen per termin mellan 2025 och 2027.

Kontakta Joakim Forsemalm för att anmäla dig och få mer information.

Cmb söker nu partnerföretag som vill vara med i vårt initiativ "Skugga en projektledare", som syftar till att ge studenter från masterprogrammet DCPM (Design and Construction Project Management) på Chalmers en unik möjlighet att få praktisk inblick i samhällsbyggnadsbranschen.

Många unga, särskilt internationella studenter, upplever att det är svårt att bygga ett nätverk och hitta relevanta exjobb eller jobb efter studierna. Genom att låta en student skugga era projektledare under en till tre dagar under våren (läsperiod 3), kan ni:

• Ge studenter en värdefull inblick i vad det innebär att arbeta som projektledare.
• Hjälpa nästa generation att förstå branschkulturen och arbetssättet i samhällsbyggnad.
• Stärka ert företags relation med unga talanger och visa upp er organisation som en attraktiv arbetsgivare.

Studenterna får följa era projektledare i deras vardag och får på nära håll se hur man driver projekt, möter kunder, hanterar teknikfrågor och mycket mer. Detta är en fantastisk möjlighet att bidra till deras utveckling och samtidigt skapa nya kontakter med framtidens yrkespersoner.

Vill ni delta? Hör av er till Malin Sörensen Csuhaj, kommunikationsansvarig på cmb, på malin.sorensen@cmb-chalmers.se.

Tillsammans kan vi skapa en starkare koppling mellan akademi och bransch!

Sista ansökningsdag den 31 januari 2025!