Nyheter

Vi söker nu partnerföretag som vill medverka i årets upplaga av initiativet ”Skugga en projektledare”. Syftet är att ge studenter från masterprogrammet DCPM (Design and Construction Project Management) på Chalmers en unik möjlighet att få praktisk inblick i samhällsbyggnadsbranschen.

Många unga – inte minst internationella studenter – upplever att det kan vara utmanande att bygga nätverk och hitta relevanta exjobb eller första jobb efter studierna. Genom att låta en student skugga era projektledare under en till tre dagar under våren kan ni:

• Ge studenterna en konkret och värdefull bild av vad yrket som projektledare innebär.

• Hjälpa nästa generation att förstå branschkultur, arbetsprocesser och ansvar i samhällsbyggnadssektorn.

• Stärka ert företags relation till unga talanger och visa upp organisationen som en attraktiv arbetsplats.

Studenterna följer era projektledare i deras vardag och får på nära håll se hur projekt drivs, hur kundkontakt fungerar, hur teknikfrågor hanteras och mycket mer. Det är en fantastisk möjlighet att både bidra till studenternas utveckling och skapa nya kontakter med framtidens yrkespersoner.

Vill ni vara med?
Kontakta Malin Sörensen Csuhaj, kommunikationsansvarig på cmb: malin.sorensen@cmb-chalmers.se.

Tillsammans fortsätter vi att stärka kopplingen mellan akademi och bransch!

Sista anmälningsdag: 30 januari 2026.

Det är något med decemberljuset. Den där svala tonen som bäddar in byggkranar, halvfärdiga kvarter och våra välbekanta stadssilhuetter i ett slags stilla skimmer. Som om allt – åtminstone för en stund – får tillåtelse att sakta ner. För oss som arbetar inom samhällsbyggnad är det en påminnelse om att vår vardag är en del av något större, något som sträcker sig bortom projektspecifikationer, tidplaner och budgetramar.

Året som gått har, som så ofta, varit en väv av möjligheter och bekymmer. Materialpriser som pendlat, osäkerheter på bostadsmarknaden, behovet av klimatanpassning, press på välfärdens lokaler och en omvärld som inte riktigt låter oss ha långsiktigheten i fred. Samtidigt fortsätter vi – enträget, envist, ibland till och med optimistiskt – att planera, förvalta och bygga miljöer som människor ska leva sina liv i.

Det är lätt att glömma vilken kraft det ligger i just det.

När vi pratar om hållbara städer gör vi det ofta i termer av teknik, system, energi och flöden. Men i grunden handlar samhällsbyggnad om relationer: mellan människan och platsen, mellan nuet och framtiden, mellan visioner och vardag. Vi bygger inte bara strukturer – vi bygger förtroende, trygghet och möjligheter.

Därför julen känns som en så tacksam tidpunkt att stanna upp. Den lyfter fram de mjuka värdena som annars riskerar att hamna i skymundan när projektrummen fylls av Excelblad och tidplaner. Den påminner oss om varför vi gör det vi gör: att skapa platser där människor vill leva, mötas, växa och känna sig hemma.

Men det mest fascinerande just nu inte det som ligger bakom oss – utan det som väntar.

2026 kommer att kräva nytänkande, mod och uthållighet. Det kommer att bli ett år där digitalisering, cirkulära flöden och klimatneutralitet inte längre är framtidsvisioner, utan konkreta arbetsuppgifter. Ett år där våra projekt inte bara ska leverera funktion och form, utan också bidra till ett mer resilient och rättvist samhälle. Det är en utmaning – men också en möjlighet att tillsammans förflytta branschen i den riktning vi länge talat om.

När vi nu går in i helgerna hoppas jag att du får tid för både vila och eftertanke. Tid att se på dina projekt med ett nytt perspektiv, tid att glädjas åt det som faktiskt blivit bättre – och ny energi att ta dig an allt det spännande som ligger framför oss, mod att fortsätta driva på där det fortfarande behövs.

För samhällsbygget står aldrig riktigt still. Men vi som arbetar med det behöver ibland göra det.

God jul och gott nytt år – och tack för allt du bidragit med under året som gått.
2026 väntar runt hörnet, och det kommer att bli något alldeles extra.

Låt oss fortsätta bygga ett samhälle som håller, även när vindarna blåser.

Under fyra år medverkade cmb i ett forskningsprojekt tillsammans med RISE som forskningspartner och partnerföretagen AB Framtiden och Stena fastigheter. I det som är samverkansprocessen Destination Tynnered medverkade dessutom Volvo Cars. cmb och RISE har stötteforskat processen utifrån en reflektionsmetodik som prövats under forskningsprojektet. Resultatet är en digital utbildning, med tillhörande metodbok, som nu finns publicerad och tillgänglig för dig som arbetar i en organisation som är engagerad i områdesutveckling. Främst är utbildningen riktad mot fastighetsägare, men det är tillgänglig för alla som på olika sätt vill utveckla sin samverkanskapacitet i arbetet med utsatta stadsdelar.  Här kan du läsa mer om projektet och hitta länken till utbildningen!

Stort grattis till årets pristagare: Amar Taja och Rozhgar H. Amin, Ellie Byström och Matilda Nivemark, samt Tyra Lindh.

Master Thesis Award delas ut varje år till de bästa examensarbetena inom Construction Management, och syftar till att lyfta fram arbeten som bidrar med ny kunskap, perspektiv och innovation i samhällsbyggnadssektorn. Priset består av stipendier på 30 000 kr, 20 000 kr och 10 000 kr.

Vi på cmb önskar alla pristagare stort lycka till i deras fortsatta karriärer. Vi är övertygade om att deras examensarbeten kommer att vara värdefulla bidrag för många organisationer och skapa inspiration och ny kunskap inom cmb:s nätverk och kunskapsgrupper.

– Det är väldigt roligt att se studenterna få möjlighet att synas i detta sammanhang och få uppmärksamhet från potentiella framtida arbetsgivare. Deras examensarbeten visar på hög kompetens och engagemang, och vi ser fram emot att följa deras fortsatta karriärer i branschen, säger Carina Bohm, vd på cmb.

– Efter att ha tagit del av årets examensarbeten är jag verkligen imponerad av nivån. Det är tydligt att nästa generation kommer att tillföra branschen både kunskap och klokskap. Att få dela ut pris till topp tre idag var både hedrande och inspirerande, säger Fredrik Olsson, ordförande i cmb:s utbildningsutskott.

Vinnare

Amar Taja och Rozhgar H. Amin
Läs arbetet här: Productivity Follow-Up in the Swedish Construction Industry: An Investigation of Implementation and Influencing Factors

Andra plats

Ellie Byström och Matilda Nivemark
Läs arbetet här: Digital Disconnect: Navigating Leadership in Hybrid Work Environments – A Case Study Exploring Leadership Challenges in Remote and Hybrid Teams within Project-Based Organisations

Tredje plats

Tyra Lindh
Läs arbetet här: From Strategy to Practice: How Design Managers in Construction Cope with Digital Transformation

Årets vinnare av Guldhuset 2025 heter Anna-Clara Ackebo och är verksam på NCC. Priset delades ut idag under Business Arena Väst och uppmärksammar unga, framgångsrika ledare som bidrar till utveckling och förnyelse i samhällsbyggnadssektorn.

Juryn lyfter fram Anna-Clara som en ledare som med närvaro, reflektion och ödmjukhet visar att modernt ledarskap handlar lika mycket om hur man leder som vad man leder. Hon skapar affärer som inkluderar kundens perspektiv, bygger starka team där varje individ får möjlighet att utvecklas, och leder med ett genuint engagemang för både resultat och människor.

Med en tydlig känsla för affärsmässighet och entreprenörskap, kombinerat med en vilja att driva förändring och förbättring, visar Anna-Clara vägen mot ett mer innovativt och hållbart samhällsbyggande. Hon betonar vikten av att knyta ihop forskning och praktik – att omsätta kunskap till handling – och ser ledarskap som ett lagspel där alla är med och bidrar.

Juryns motivering:

Årets vinnare av Guldhuset visar att modernt ledarskap handlar lika mycket om hur man leder som vad man leder. Med ett tydligt fokus på affärsmässighet som inkluderar kundens perspektiv skapar hon hållbara och framgångsrika samarbeten där alla parter vinner.

Hon leder med närvaro, reflektion och ödmjukhet – som en lagledare som både spelar och coachar, och som ser varje individs potential att växa och utvecklas. Genom att driva förändring och uppmuntra innovation visar hon vägen mot ett samhällsbyggande som blir både effektivare och mer meningsfullt.

Vår vinnare ser kopplingen mellan forskning och praktik, mellan entreprenörskap och affärsmannaskap, och använder den förståelsen för att utveckla både människor, projekt och bransch. Med sitt reflekterade, förändringsorienterade och inkluderande ledarskap personifierar hon framtidens samhällsbyggare – där resultat, relationer och utveckling går hand i hand.

Om Guldhuset

Guldhuset är ett ledarskapspris som varje år delas ut till en ung (max 40 år) framgångsrik ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Priset uppmärksammar personer som visat goda exempel på omställnings- och utvecklingsarbete, både internt och externt, och som är förebilder med potential till fortsatt utveckling som ledare.

Juryn bedömer kandidaterna utifrån kriterier som innovationsförmåga, medarbetarutveckling, kundfokus, ledarskap, etiskt ledarskap samt ekonomi och organisation. Nomineringarna ska vara väl förankrade i respektive organisation.

Bakom byggsektorns framgångar finns en verklighet som sällan syns i rubrikerna. Kvinnor som vittnar om en hård jargong, psykisk press och en känsla av utanförskap. Samtidigt står branschen inför en akut kompetensbrist. Frågan är inte längre om jämställdhet behövs – utan om byggbranschen överlever utan den.

“KOM INTE HIT.”

Det är orden som flera kvinnor inom byggbranschen använder i Aftonbladets reportage av Isaac Turner, om deras arbetsvardag. De beskriver en miljö där jargongen är hård, ifrågasättandet ständigt närvarande och ensamheten ofta påtaglig. För många blir konsekvensen att de lämnar – eller avråder andra från att ens börja.

Detta är inte bara en berättelse om ojämställdhet. Det är en berättelse om en bransch som undergräver sin egen framtid.

En kultur som kostar – mer än vi tror

Trots åratal av initiativ för att bryta machokulturen visar vittnesmålen att förändringen går långsamt. Kvinnor utgör fortfarande bara omkring 10 % av de anställda inom bygg- och anläggningssektorn, och inom hantverksyrken är siffran så låg som 2–3 %.

Samtidigt visar forskning att självmordstalen bland kvinnor i byggbranschen har mer än fördubblats det senaste decenniet. Det handlar om en arbetsmiljö där social isolering, psykisk belastning och tystnadskultur fortfarande är realitet.

Det är ett systemfel – och det får konsekvenser långt bortom enskilda arbetsplatser.

När bristen på kvinnor blir en brist på kompetens

Byggsektorn står samtidigt inför en akut kompetensbrist. Enligt Byggföretagen uppger två tredjedelar av företagen att de har svårt att rekrytera rätt personal. Fyra av tio har till och med tvingats tacka nej till uppdrag på grund av personalbrist.

Och det handlar inte bara om hantverkare – även roller kopplade till hållbarhet, projektledning och digitalisering är svåra att tillsätta.

Att kvinnor fortfarande känner sig oönskade eller osäkra i byggmiljöer gör därför problemet dubbelt. Bristen på jämställdhet blir också en brist på framtidskompetens.

En chans till förändring – om modet finns

Det krävs mer än kampanjer och jämställdhetsplaner. För att byggsektorn ska bli hållbar – socialt, ekonomiskt och arbetsmässigt – måste ledarskapet våga ta ansvar för kulturen.

Det handlar om att lyssna på kvinnornas erfarenheter och se dem som strategisk kompetens, inte som problem.
Att mäta, följa upp och förändra beteenden – inte bara siffror.
Att bygga arbetsplatser där människor, oavsett kön, kan bidra fullt ut.

När kvinnor i byggbranschen säger “kom inte hit” är det ett larm som ingen med ansvar får ignorera.
För byggsektorn kan inte längre bygga framtidens samhälle – om den inte först klarar av att bygga sin egen.

Läs mer här:
Samhällsbyggandet hotas av kompetenskris – nu krävs handling
Aftonbladet: Kvinnornas larm från byggbranschen: Kom inte hit

**Statistik:** Enligt Byggföretagen var andelen kvinnor som var sysselsatta inom byggverksamhet (SNI 41–43) i Sverige år 2023 ca 10,9 %. En rapport visar att år 2020 var andelen kvinnor inom hantverksyrken i byggbranschen nere på bara 2,3 %. Utvecklingen är långsam: mellan 2015–2017 ökade antalet kvinnor i tio stora byggbolag med ca 30 %, men vid den hastigheten skulle jämställdhet (50/50) inte nås förrän omkring år 2038. Källor: Byggföretagen, 2afgruppen.se, byggtjanst.se 

"Vi brinner för att göra skillnad"

– På MAY Project brinner vi för att göra skillnad. Vi är ett engagerat gäng ingenjörer och ekonomer med både teknisk och affärsmässig kompetens inom bygg och anläggning. Vi driver projekt som gör skillnad inom projektledning, projektekonomi, fastighetsutveckling, verksamhetsutveckling och entreprenad. Vårt syfte är att bidra till långsiktig framgång för samhällsbyggandet – med människor som bryr sig, säger Josephine Hennevelt, vd på MAY Project.

Ledarskapet i fokus

För MAY är ledarskap en central fråga, och just det var en stark drivkraft i beslutet att gå med i cmb.
– Vi tror på att bra, tydligt och modigt ledarskap gör hela skillnaden – både för projekt och för företag. Genom cmb vill vi vara med och bidra till branschens utveckling, inspireras av forskning och dela erfarenheter som stärker ledarskapet i samhällsbyggandet, berättar Josephine.

Kunskap, nätverk och erfarenhetsutbyte

Att få ta del av cmb:s nätverk och kunskapsgrupper är något företaget ser särskilt fram emot.
– Vi ser särskilt fram emot kunskapsgrupperna – att få mötas, utbyta erfarenheter och lära av varandra, säger Josephine.

Bidrar med ett strategiskt och mänskligt perspektiv

MAY Project vill bidra med ett strategiskt, mänskligt och nytänkande perspektiv på hur samhällsbyggandet kan utvecklas.
– Vi bidrar med ett strategiskt, mänskligt och nytänkande perspektiv på hur samhällsbyggandet kan utvecklas. En av våra styrkor ligger i att överbrygga glappet mellan strategi och operativ verklighet. Med vår bakgrund förstår vi projektens komplexitet och utmaningar, men också vad som krävs för att skapa hållbara organisationer, lönsamma affärer och engagerade människor. Vi brinner för ledarskap, struktur och kultur – och delar gärna erfarenheter av hur man bygger företag, projekt och samarbeten där fler får plats, säger Josephine.

För en inkluderande och nyfiken bransch

Avslutningsvis betonar Josephine vikten av mångfald och samarbete:
– Vi tror att samhällsbyggandet blir bättre när fler röster får plats. Tillsammans med cmb vill vi fortsätta driva utvecklingen mot en mer inkluderande, hållbar och nyfiken bransch.

Årets program inleddes med en gemensam träff där både mentorer och adepter fick möjlighet att lära känna varandra och samtala mer på djupet kring förväntningar, erfarenheter och mål. Till vår stora glädje var Gabriela Jones återigen på plats för att inspirera deltagarna. Hon ledde träffen på ett engagerande sätt där både mentorer och adepter deltog aktivt i diskussionerna.

Gabriela delade med sig av värdefulla insikter om hur man kan bygga meningsfulla relationer, skapa tillit och stödja varandras utveckling genom mentorskapet. Tack vare ett generöst tidsutrymme under träffen fanns i år också möjlighet att prata mer på djupet och skapa en stark grund för det kommande årets möten.

– Det är fantastiskt att se hur snabbt dialogen kommer i gång när både mentorer och adepter ges utrymme att dela erfarenheter och utmaningar. Engagemanget i årets grupp bådar gott för många spännande möten framöver, säger Gabriela Jones, psykolog på Psykologbyrån Jones.

– Mentorprogrammet är en väldigt uppskattad satsning där vi verkligen ser hur samverkan mellan akademi och praktik kan bidra till utveckling på riktigt, säger Malin Sörensen Csuhaj, kommunikations- och marknadsansvarig på cmb.

Mentorsprogrammet fortsätter nu under året med egna planerade träffar mellan mentorer och adepter. Vi ser fram emot att följa deras resa mot nya insikter, relationer och framtida ledarskap inom samhällsbyggnadssektorn.

Hur ser kontorets roll ut i en tid av digitalisering och hybridarbete? På Business Arena Stockholm höll Carina Bohm, vd på cmb, tillsammans med Jesper Trotzig, vice vd på Tenant & Partner, en workshop som satte fokus på kontorets syfte, utformning och framtid.

Centrala teman som diskuterades

Syftet med kontoret

• Är det främst en plats för samarbete, sociala möten eller fokuserat arbete?

• Hur skiljer sig behovet mellan olika roller, individer och generationer?

Hybridarbetsmodeller

• Många arbetsplatser prövar sig fram med olika kombinationer av distans- och kontorsarbete.

• Otydlighet råder kring hur mycket ledningen ska styra kontra individens valfrihet.

Kultur och gemenskap

• Kontoret ses ofta som avgörande för att bygga tillhörighet och organisationskultur, och för att skapa kollektiv intelligens där kunskap och erfarenheter möts.

• Samtidigt ställdes frågan: kan kultur byggas och upprätthållas även digitalt?

Kontorets utformning

• Diskussioner om öppna landskap kontra mindre rum och flexibla ytor.

• Behov av både tysta zoner och sociala mötesplatser framhölls.

Rättvisa och inkludering

• Risk att de som arbetar mer på distans hamnar utanför informella samtal och nätverk.

• Vem har möjlighet att styra över sin närvaro på kontoret – alla eller bara vissa grupper?

Slutsats – fler frågor än svar

Det står klart att det inte finns någon ”one size fits all”-lösning. Behovet av fortsatt dialog, experiment och anpassning betonades.

Frågor som lämnades öppna var bland annat:

• Ska kontoret vara en ”måste-plats” eller en ”möjlighets-plats”?

• Hur mäter man värdet av kontorsnärvaro?

• Vilka investeringar i teknik och lokalutformning är mest långsiktigt hållbara?

Samtalet fortsätter

– För cmb är det viktigt att delta i sammanhang där olika perspektiv möts. Workshopen visade att frågan om kontorets framtid spänner över många dimensioner – från teknik och ledarskap till kultur och inkludering – och dialogen fortsätter, säger Carina Bohm, vd på cmb.

Evenemanget präglades av ett ökat intresse för kunskap som inte bara är marknads- eller policydriven, utan också forskningsbaserad. Akademin sågs som en viktig röst i samtalen kring stadsutveckling, klimatomställning och social hållbarhet. Att forskare deltar i paneler, workshops och stadslabb bidrar till att bredda samtalet bortom kortsiktiga investeringslogiker.

Slutsatser och insikter

Behovet av tvärvetenskap
Utmaningarna inom stadsutveckling är komplexa och gränsöverskridande. Juridik, ekonomi, arkitektur, sociologi, teknik och miljövetenskap måste mötas. Business Arena blev en påminnelse om att isolerad forskning riskerar att missa helheten.

Samskapande som forskningsmetod
Stadens introduktion av stadsbyggnadslabb visade på en metod där akademin kan delta som aktiv partner i experimentella miljöer. För forskare innebär det en möjlighet att arbeta mer interaktivt och tillämpat, samtidigt som resultaten kan analyseras kritiskt.

Samskapande är en nödvändighet
Staden, fastighetsägare, akademi, teknikutvecklare och användare behöver arbeta ihop för att möta komplexa utmaningar. Exempelvis satsningen på stadsbyggnadslabb med tema grön struktur, levande bottenvåningar och destinationsutveckling visar att idéer testas tillsammans — inte bara diskuteras.

Balansen mellan vision och verklighet
Det fanns en tydlig medvetenhet om att idéer om klimatomställning, cirkularitet, hållbarhet och attraktiva städer måste förankras i praktiken genom finansieringsmodeller, marknadens logik, regelverk, risker och investeringar. Visioner måste möta verklighet.

Stadsstruktur och fysisk planering i fokus
Frågor om hur stadens struktur ska formas och hur man kan fylla staden med liv (genom stadsdelar, kultur, mobilitet) var centrala. Översiktsplaner lyftes både som verktyg och utmaning.

Teknik och digitalisering — med mänskligt fokus
Ambitionen att integrera teknik och innovation i bygg- och fastighetssektorn var tydlig. Men samtidigt betonades att teknik inte löser allt — det krävs strategier, mänskligt ledarskap och kulturell acceptans.

Utmaningar att vara vaksam på

• Risken att fastna i visionära ord utan konkreta uppföljningar.

• Ojämlika maktförhållanden mellan aktörer, som kan göra samskapande till symbolik snarare än verklighet.

• Svårigheten att formulera och mäta framgång inom stadsutveckling.

Akademins roll framåt

För mig blev en slutsats att Business Arena är en möjliggörare för kunskapsutbyte mellan forskning och praktik, men också en plats där akademin måste värna sin roll:

• Att stå för en självständig, kritisk analys, även när den går emot starka marknadsintressen.

• Att skapa broar mellan olika kunskapsfält och mellan teori och praktik, där akademin blir en katalysator för forskning som är både samhällsrelevant och vetenskapligt robust.