Nyheter

Andreas D’Arienzo ny ledamot i cmb:s styrelse!

Vi är glada att välkomna Andreas D’Arienzo, Peab Sverige AB, Region Bygg Bostad Väst, som ny ledamot i cmb:s styrelse.

Andreas har erfarenhet från byggbranschen och ett stort engagemang för samverkan, innovation och hållbar utveckling – frågor som står i fokus för cmb:s arbete.

– Jag är väldigt glad och stolt över att ha blivit invald i cmb:s styrelse. Cmb:s unika roll som prakademi, där akademi och samhällsbyggnadsbranschen samverkar, inspirerar mig och ger en fantastisk möjlighet att skapa innovativa lösningar. Genom att förena våra styrkor kan vi möta framtidens utmaningar, skapa positiva förändringar och forma en hållbar framtid tillsammans, säger Andreas.

Vi ser fram emot att ta del av Andreas insikter och driv i det fortsatta arbetet med att stärka ledarskapets roll i samhällsbyggandet.

Vi hälsar Anders Erlandsson, vd på Stena Bygg, varmt välkommen till styrelsen!

Anders tar plats i styrelsen med lång erfarenhet från bostads- och stadsutvecklingsprojekt och ett starkt engagemang för hållbarhet, innovation och ledarskap i samhällsbyggnadssektorn.

Så här säger han själv om sitt nya uppdrag:

– Jag ser fram emot att bidra med mina erfarenheter av hållbara bostads- och stadsutvecklingsprojekt till cmb:s arbete med att stärka ledarskap och innovation i vår bransch. Tillsammans kan vi utveckla smartare processer som skapar värde för både människor och samhälle, säger Anders.

Vi ser fram emot att ta del av Anders perspektiv och kunskap i det fortsatta arbetet med att stärka ledarskapets roll i ett hållbart samhällsbyggande!

cmb är partners i Business arena, som årligen skapar möjligheter för kunskapsdelning, reflektion och nätverkande i flera svenska städer, inte minst i våra tre storstäder. Nu i maj var det dags för årets event i Malmö och cmb var inbjudna att medverka i årets hållbarhetslunch, ett samtal i mindre format där även ett inspel från det danska arkitektföretagen BRIQ, vars projekt i Danmark var uttryck för en snabbare och kanske mer framgångsrik process - jämfört med hur vi lyckas i Sverige. Är det en kulturfråga att det oftast verkar ta mycket längre tid i Sverige än i Danmark? Frågan är relevant för att det också, ur ett Göteborgsperspektiv, är uppenbart att Malmö präglas mycket mer av strömningar i de södra grannländerna.

Några säjningar från olika scensamtal fastnade särskilt:

"Det personliga mötet kommer att vara en konkurrensfördel" - att nätverka (bland annat genom plattformar som Business arena och, förstås, cmb) kommer att vara en garant för kvalitet och trygghet i affärer framöver. Personliga relationer har förstås alltid varit viktigt, men i en allt digitalare tid kommer det att bli helt nödvändigt att bygga relationer IRL.

"Du lär dig genom att engagera dig", menade en representant från Malmös klimatplattform LFM30. Att nyttja sin nätverksnärvaro väl och inte sitta på sidan av ger mest tillbaka - såväl till ditt företag/organisation som till, i det här specifika fallet, klimatet. Det här känner vi igen från vår verksamhet, där ett stort engagemang skapar bättre möjligheter till nya affärer och för lärande.

"Mer arbete, mindre betalt", konstaterade en inledande talare: arbetsmängden minskar inte, trots de tekniska hjälpmedel som idag står till buds för olika professionella i branschen, Vi lägger lika mycket tid som tidigare, i alla fall än så länge, på att skapa god design och bra projekt, men betalningsviljan hos beställare minskar.

"Ökad mångfald och ett inkluderande ledarskap ökar både vinsten och innovationsgraden i en organisation" menade Malmös stadsarkitekt Finn Williams i ett samtal om stadens nya plattform Urban Academy, som bland annat har som mål att Malmö stads personal, på de tekniska förvaltningarna, ska motsvarade den superdiversitet som präglar staden som helhet - inom en generation. En imponerande ambition, som bland annat uttrycks konkret i hur man sätter samman dialoggrupper för olika stadsbyggnadsprojekt - över hela staden.

"Hållbarhet = ambition och relation".  Så enkelt och starkt! Återigen en fråga om nätverkets betydelse, men förstås också om att sätta en tydlig riktning och dedikerat röra sig mot den.

Slutligen, ett uppskattat inslag under Business arena syd var det internationella spåret, utmärkt lett av Mark Isitt, där vi fick höra om såväl danska som tyska projekt och från internationellt etablerade arkitektkontor som BIG och Gehl - och svenska Bonavas tyska verksamhet. Att spegla de svenska förutsättningarna för framtidens samhällsbyggnad i våra närmsta grannländers regelverk och förutsättningar blev ett sätt att få en ny och annan blick på det svenska sammanhanget.

Nästa Business arena går av stapeln under Almdalen, veckan efter midsommar. Vi ses väl där? Hör av dig om du vill medverka med din organisation i samband med några av de aktiviteter som vi planerar!

I år fokuserar vi framför allt på att vara närvarande, tillgängliga och öppna för dialog. Vi är stolta över att vara partner till Business Arena Almedalen, och du hittar oss vid deras arenor och mötesytor under veckan. Vi kommer även att medverka i olika programpunkter – håll utkik på vår LinkedIn där vi löpande delar mer information!

– Almedalen är en ovärderlig mötesplats för oss som arbetar med samhällsbyggande. Det är här vi bygger relationer, hittar nya perspektiv och stärker samarbeten över gränser. Samtidigt är det en arena där forskning möter praktik, där ny kunskap kan förankras i verkliga utmaningar och där forskare och samhällsaktörer tillsammans kan formulera lösningar för framtidens hållbara samhällen. Det är en arena som är viktig för oss att verka i och på, säger Carina Bohm, vd på cmb.

Vi vill gärna träffa dig som är engagerad i frågor som rör ledarskap, innovation, klimatutmaningar, säkerhet och hållbart samhällsbyggande – eller dig som bara är nyfiken på vad vi gör.

• Är du i Visby under Almedalsveckan? Hör av dig så ses vi!
• Vill du boka ett möte med oss redan nu? Kontakta oss gärna!

Vi ses i Almedalen!

Nu är det dags att lyfta fram framtidens förebilder i samhällsbyggnadssektorn! Med utmärkelsen Guldhuset uppmärksammar vi unga ledare som inspirerar, utmanar och bidrar till ett hållbart samhällsbyggande.

Känner du en kollega som:
- Skapar värde för sin organisation och sina samarbeten?
- Inspirerar genom sitt ledarskap och bygger starka relationer?
- Driver utveckling för en hållbar framtid?

Då är det dags att nominera!

Utmärkelsen delas ut på scenen under Business Arena Väst den 12 november 2025, och både vinnaren och de nominerade kommer att uppmärksammas under hela processen. Juryn består av representanter från både akademi och näringsliv och värderar egenskaper som nytänkande, ansvarstagande, samarbetsförmåga och förmåga att inspirera andra.

Sista dag för nominering är 4 Juni 2025– missa inte chansen att uppmärksamma framtidens ledare! 

Läs mer och ansök här! 

Cmb:s mentorprogram erbjuder en unik möjlighet för studenter att få vägledning och inspiration från erfarna ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Samtidigt ger programmet mentorer en chans att utveckla sitt ledarskap och knyta värdefulla kontakter med framtidens talanger.

Programmet sträcker sig över ett läsår och inkluderar både gemensamma träffar och individuella möten mellan mentor och adept. Här får både studenter och mentorer möjlighet att dela erfarenheter, ställa frågor och växa tillsammans. Oavsett om du är student som vill få en inblick i branschen eller en erfaren yrkesperson som vill bidra till nästa generation ledare, är mentorprogrammet en möjlighet du inte vill missa.

– Att vara mentor är både givande och lärorikt – samtalen med adepten ger nya perspektiv och insikter som berikar på djupet. Det är en förmån att få ta del av klokskap, driv och reflektioner, och jag ser verkligen fram emot att följa hens resa framåt. Jag kan varmt rekommendera andra att bli mentorer – det är ett utbyte som ger minst lika mycket tillbaka, säger Gabriella Lörnbo, vd på Göteborgs Byggmästareförening.

– Jag uppmuntrar alla våra partnerorganisationer att ta chansen – att vara mentor handlar lika mycket om att ge som att få, säger Carina Bohm, vd på cmb.

Under läsåret kommer deltagarna att träffas vid fyra obligatoriska tillfällen.

Ansökan är nu öppen och stänger den 15 september 2025.
Antalet platser är begränsat, så se till att ansöka i tid!

Läs mer och ansök här!

cmb har blivit med podd! Sedan starten i höstas har vi publicerat åtta avsnitt - det senaste med fokus på vår kunskapsgrupp för områdesutveckling och frågan hur vi som bransch bäst kan vara stödjande och göra nödvändigt och viktigt arbete i våra utsatta stadsdelar. Detta avsnitt och fler därtill hittar du här!

Vid årets huvudmannaråd valdes Christer Niland till ny ordförande i cmb:s styrelse. Christer arbetar som avdelningschef för Stora projekt på exploateringsförvaltningen inom Göteborgs Stad, och har lång erfarenhet av komplexa stadsutvecklingsfrågor.

– Jag ser fram emot att leda cmb:s styrelse och att tillsammans med alla partners fortsätta utveckla hållbara och innovativa lösningar för framtidens samhällsbyggande. Cmb är en viktig och värdeskapande arena för alla inom samhällsbyggnadssektorn, där samtliga partners bidrar till forskning, utveckling och kunskapsspridning inom området, säger Christer Niland.

Christer har varit aktiv i cmb:s styrelse sedan 2023. Som ny ordförande får han nu en nyckelroll i att driva det strategiska arbetet vidare tillsammans med styrelsen och verksamheten.

Vi hälsar Christer varmt välkommen i sin nya roll!

Att vara ledare i samhällsbyggnadsbranschen innebär ofta att balansera många viljor, bygga samarbeten och samtidigt driva framåt – utan att alltid ha tydliga mandat. Hur leder man effektivt i det landskapet? Det var utgångspunkten för dagens program, som bjöd på både djup och bredd.

Dagen öppnade starkt med ett känslosamt kulturinslag från Göteborgs Dramatiska Teater, som syftade till att öppna våra sinnen och skapa närvaro inför de samtal, perspektiv och insikter som väntade under dagen. Därefter delades deltagarna in i förbokade spår, där de fick fördjupa sig i olika aspekter av ledarskap genom föreläsningar och workshops.

Spåren leddes av Erica Svantesson (FOG) om att leda i samverkan, Julia Engberg (Liljewall) om att leda projektgrupp med specialister, Jeanet Corvinius och Jonas Colting (Byggcheferna) om hållbara chefer, Lina Gudmundsson, Christer Niland och Martin Stenfeldt (Exploateringsförvaltningen, Göteborgs Stad) om projektledningens komplexitet, Gustav Molnar om att bygga framgångsrika team, samt Kamilla Kohn Rådberg (Chalmers) om First follower-principen – alla med olika perspektiv på ledarskapets möjligheter och utmaningar.

Eftermiddagen präglades av stark närvaro när Morgan Alling intog scenen. Med mod, humor och stor värme delade han sina erfarenheter av att hantera motgångar, bygga tillit och göra skillnad – och framför allt hur man hanterar besvärliga människor på sin arbetsplats. Berättelser som berörde många i publiken.

Flera deltagare uttryckte särskilt uppskattning för kombinationen av inspiration och konkreta insikter, liksom möjligheten att nätverka med kollegor från hela samhällsbyggnadssektorn. Av de som svarade på enkäten uppgav hela 89 procent att de knöt nya kontakter under dagen.

Ledarskapsdagen avslutades med reflektion och återblickar under ledning av Joakim Forsemalm, och rundades av med musik från Rytmus musikgymnasium.

– Vi tar med oss all feedback från deltagarna – det är just genom våra deltagares ögon vi kan vässa Ledarskapsdagen ytterligare, säger Malin Sörensen Csuhaj, kommunikationsansvarig på cmb och projektledare för Ledarskapsdagen.

– Det är något särskilt som uppstår när vi samlar ledare från olika delar av sektorn under samma tak, säger Carina Bohm, vd på cmb. Att skapa utrymme för modiga samtal, nya kontakter och inspiration är en viktig del av vår roll – och i år bidrog även det kulturella inslaget till att väcka deltagarnas sinnen och sätta tonen för dagen allt enligt Julia Romanowskas forskning som vi tog del av förra året. Vi är så glada över den värme och energi som präglade årets Ledarskapsdag.

Text: Lotta Solding

Detta var några av de frågor som stod i centrum under ett seminarium som CFFF (Centrum för fastighetsföretagande) och cmb (en dynamisk prakademi för samhällsbyggare) arrangerade den 13 mars. Engagemanget för frågorna var stort, vilket både presentationer, deltagarnas frågor och de avslutande reflektionerna vittnade om.

Kort sammanfattat gav seminariet oss å ena sidan en bild av det extremt akuta läget för klimatet och att vi tillsammans snabbt måste sänka branschens CO2-avtryck. Å andra sidan fick vi flera positiva signaler på att det händer mycket i branschen. Vi fick olika förslag på vägar framåt och fick ta del av konkreta exempel på återbruk samt konvertering av byggnader och stadsdelar. Här följer korta nedslag i eftermiddagens olika programpunkter.

Forskarskola som vill transformera samhället

– Framtidens byggda miljöer är redan byggda. Det vi behöver göra nu är att anpassa den befintliga bebyggelsen. Vi på forskarskolan ASSURE vill bidra till att transformera samhället, för att kunna bevara befintliga byggnader och skapa nya hållbara miljöer, sa Kristina Mjörnell, projektledare för forskarskolan.

ASSURE (Adaptation of Urban Spaces through Sustainable Regeneration) har tio doktorander som tillsammans utvecklar ny kunskap om hållbar renovering och omställning av byggnader, kvarter och stadsdelar. Forskarskolan drivs av Uppsala, Lunds och Malmö universitet tillsammans med RISE samt ett antal myndigheter och partners. Kristina Mjörnell presenterade forskarskolans doktorander och deras pågående forskning. Två av dem fanns på plats för att berätta vad de gör just nu.

Återbruk av byggmaterial och konvertering av byggnader

Filip Ericssons forskning fokuserar på återbruk av byggmaterial. Han vill bland annat bidra till en tydligare definition av återbruk samt ge en bild av var den svenska bygg- och fastighetsbranschen befinner sig, hur återbruket går till samt vilka hinder och möjligheter branschens aktörer upplever.

– Många av dem jag har pratat med efterlyser tydligare rådgivning och direktiv. De undrar också vems ansvar det är att driva de här frågorna, sa han.

Oscar Palmgrens forskningsfokus är konvertering, det vill säga att anpassa äldre byggnader till dagens behov och ge dem en ändrad användning. Oscar har studerat 140 av de 20 000 fastigheter som konverterades under 2010-talet. En tredjedel av dem var industrier, som oftast konverterats till kontor. En annan tredjedel var kontor, som konverterats till framför allt bostäder.

– Femtio procent av de konverterade fastigheterna omvandlas till just bostäder, vanligtvis studentlägenheter och äldreboenden, men även till vanliga bostäder, sa Oscar.

Reduction Roadmap

På plats för att presentera verktyget Reduction Roadmap var Maria Tjäder och Nike Rosvall från Arkitekterna Krook & Tjäder. Initiativet är ursprungligen danskt och gör nu sitt inträde i Sverige, med ambitionen att se till att vår klimatpåverkan ligger i nivå med klimatvetenskap och Parisavtalet. Vi fick ta del av olika beräkningsmodeller, med väldigt olika utfall.

– Om vi ska uppnå målet om en uppvärmning på max på 1, 5 grader får vi en väldigt skarp kurva, för det är inte många år kvar till 2030. Boverket däremot gör sina beräkningar i form av en trapp-modell, fram till 2045. Om vi ska rätta oss efter deras beräkningar landar vi på tre gånger så mycket utsläpp. Sveriges lagar och utsläppsnivåer går inte i takt, sa Maria Tjäder.

Nike berättade sedan om två projekt som Krook & Tjäder nyligen har varit med om att transformera – Malmö Börshus och delar av Eons före detta kontorsbyggnader i Malmö.

– Inventeringsprocessen tar tid och det bästa är att göra den före skisstadiet. Då finns det pengar att tjäna in på sikt. Vi har också insett att det ofta är lika dyrt att förädla gamla produkter som att köpa nya. Men att det ändå är nödvändigt att fortsätta förädla, sa Nike Rosvall och fortsatte:

– Vi uppmanar alla att göra robusta planer och ritningar, både vid konvertering och nyproduktion. Våra byggnader ska ju fungera under lång tid. Tänk robust och skapa flexibilitet. Ett annat medskick är att det är viktigt att inte bara reglera utsläpp per kvadratmeter – vi behöver en cirkulär bransch!

Spritfabriken i Eslöv

En byggnad som är under stor transformation är Spritfabriken i Eslöv, något Kristina Forslund, vd på Eslövsbostäder, berättade om. Byggnaden är över 120 år gammal och turerna kring dess omvandling har varit lång och svängig, men nu ägs den av Eslövsbostäder som också driver transformationen.

– Vårt mål är att sätta Eslöv på kartan. Visionen är att skapa 55 moderna lägenheter och 45 garageplatser samt nya kontor för Eslövsbostäder. Vi vill värna historien, arbeta hållbart med återbruk och samtidigt möta framtiden, sa hon.

Kristina berättade att de hittills har återvunnit mellan 60 och 70 procent mer än de hade planerat och att de därmed har sparat 400 ton koldioxid. 60 procent av fasadytan är bevarad och runt 70 fönster har renoverats och bevarats. Men transformationen har blivit väldigt dyr. Den ursprungliga kalkylen på 480 miljoner kronor i projekteringskostnader hade vid årsskiftet 2024/2025 stigit till 525 miljoner.

– Vi har verkligen satt Eslöv på kartan, så det målet har i uppnått. Vi har tagit emot många studiebesök, hållit föreläsningar och 10 akademiska arbeten följer oss. Vi har också ett nytt återbruksprojekt på gång och har höjt vår egen kompetens inom området. Det har varit en lång resa, men vi tar gärna på oss ledarrollen i samhällsutveckling, avslutade Kristina.

Svårt få ekonomi i återbruk

I ett avslutande panelsamtal reflekterade Lotta Strömgren Jönsson (CFFF), Sofia Lagerblad (Stena Fastigheter) och Ulla Janson (LTH) om hur vi bäst leder mot en hållbar fastighetsbransch. De pratade inledningsvis om svårigheterna med att få ekonomi i återbruk och vikten av en ökad kunskapsspridning.

– Vi behöver bland annat reda ut vad som är Boverkets respektive kommunernas mandat i de här frågorna. Och vi forskare behöver bli bättre på att överföra vår kunskap till branschen, sa Ulla Janson.

– Från vår sida har vi lärt oss att det är oerhört viktigt med en hög närvaro under en omvandlingsprocess, att verkligen finnas till hands. En annan fråga är hur vi ska lyckas skala upp dessa projekt och öka spridningen, sa Sofia Lagerblad.

Samtalet övergick till att handla om hur vi skulle kunna börja räkna på andra värden än pengar. Kan vi börja använda CO2-budgetar? Hur kan vi utmana och våga mer? Och vilka aktörer har just nu den största utmaningen i branschen?

En gemensam utmaning

– Det här är en gemensam utmaning för såväl kommuner, myndigheter, fastighetsbolag som byggare, sa Lotta Strömgren Jönsson.

– Jag tycker att många behöver bli tuffare. Varför inte erbjuda existerande eller tomma kontor i stället för att bygga nytt, sa Ulla Janson.

Avslutningsvis återkom vi till frågan som många branschaktörer ställde till doktoranden Filip Ericsson: Vems ansvar är det egentligen att driva frågorna om återbruk och transformation?

Alla var rörande överens om att alla i branschen har ett ansvar. Både var och en personligen, men också ett gemensamt ansvar att ta upp dessa frågor i olika sammanhang. Våga pusha och driva på framåt! Mer samarbete inom och över branscher och sektorer samt ökad transparens och öppenhet efterfrågades också.