Nyheter

Månadens forskarspaning: En stad behöver människor, även om vi blir färre

Publicerad

Nyheter

En stad behöver människor. Om det inte finns människor i staden behövs det inga bostäder. Det finns ingen som behöver köpa bröd hos bageriet på hörnet. Ingen behöver låna böcker på biblioteket. Det finns ingen publik som ser den nya pjäsen på teatern. Ingen behöver ta en öl efteråt för att prata om föreställningen. Det finns inget så ödsligt som en stad där ingen behöver något. En stabil demografisk utveckling är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt i Sverige som i sin tur finansierar vårt välfärdssamhälle. Det är också en förutsättning för ett levande stadsliv, eftersom ekonomin i en stad till syvende och sist drivs av människors behov av mat, bostäder, kultur och nöjen.

Mellan 1934 till 2025 ökade Sveriges befolkning från strax över 6 miljoner till mer än 10 miljoner, även om det också förekom perioder där det föddes färre barn. Men 2010 hände något som utmanar etablerade sanningar inom den demografiska forskningen. I allt fler länder började födelsetalen sjunk allt snabbare. Det handlar inte om att unga människor har svårt att hitta en partner. Ekonomiska faktorer verkar inte heller spela någon roll. Oavsett om man är välbärgad eller fattig, oavsett om man är singel eller lever i en relation, verkar allt fler göra ett aktivt val att inte bli föräldrar. Den etablerade demografiska forskningen kan inte förklara varför.

Idag står Sveriges befolkningsutveckling sannolikt inför ett historiskt trendbrott. Det finns mycket som tyder på att utvecklingen går mot en framtid med en åldrande och krympande befolkning. 2025 tillsatte regeringen utredningen För en framtid med barn med syftet att kartlägga och förstå hur den demografiska förändringen påverkar vårt samhälle. Utredningen skulle också föreslå åtgärder för att vända utvecklingen. Ett viktigt budskap från utredningen är att demografiska förändringar som en följd av minskat barnafödande kombinerat med minskad migration påverkar hela det ekonomiska kretsloppet. Både den offentliga och den privat konsumtionen sjunker som en konsekvens av en minskande befolkning.

Teknologiska framsteg kan mildra effekterna av en minskande befolkning, men kan sannolikt inte fullt ut kompensera om allt färre lönearbetar. AI kan ersätta människor och öka produktionen i många sektorer. Men AI är dåliga konsumenter. AI behöver inga bostäder. AI köper inte biljetter till teater eller bio. AI tar inte en öl efter jobbet. En stad behöver människor med mänskliga behov för att kunna upprätthålla de ekonomiska och sociala system som är grunden för ett levande stadsliv.

Det summerade fruktsamhetstalet är det mest använda måttet för att beskriva om befolkningen i ett samhälle ökar eller minskar. Det beräknas genom att summera de olika åldersspecifika fruktsamhetstalen i åldrarna 15–49 år (antal födda barn per kvinna i aktuell ålder / antal kvinnor i den åldern). Om snittet på den summerande fruktsamheten är 2,1 barn per kvinna ökar befolkningen. 2024 uppgick den summerade fruktsamheten i Sverige till 1,43 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivån som uppmätts sedan mitten på 1700-talet. Detta betyder att varje kommande generation blir 32% mindre än föräldragenerationen.

Om vi tänker oss en fiktiv stad där det bor 100 män och 100 kvinnor, som bildar familj (det är en väldigt heteronormativ stad), så behövs det 100 bostäder. Och förskolor och skolor. I varje familj föds det 1 barn. Genom en märklig slump föds det totalt 50 pojkar och 50 flickor. De bor kvar i staden och bildar med tiden nya familjer. Men nu räcker det med 50 bostäder. Och hälften så många skolor och förskolor. Hälften av alla bostäder står tomma. Med färre människor avtar behovet av bostäder, skolor, teatrar, restauranger och infrastruktur. En stad behöver människor.

En lägre ekonomiska tillväxt som en följd av den krympande befolkning kommer alltså att påverka hela det ekonomiska systemet i våra städer, inte minst bostadsmarknaden, som är känsliga för vikande efterfrågan och där priset sätts på marginalen och beror på framtida förväntningar. För de allmännyttiga bostadsföretagen i kommuner där befolkningen minskat under lång tid är situationen särskilt problematisk.

Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, har tillsammans med sin forskargrupp studerat de utmaningar som allmännyttiga bostadsföretag i mindre kommuner står inför. Tomma lägenheter dränerar bostadsbolagens ekonomi och minskar utrymmet för löpande underhåll. Fastigheter som börjar se förfallna ut kan i sin tur öka känslan av otrygghet i området. Kraven på att riva bostäder som inte efterfrågas alls ökar. Men rivning är ett stort slöseri med samhällets resurser och dessutom dyrt för de enskilda bolagen.

I våra större städer har många grupper fortfarande svårt att hitta bostad, till exempel unga, ensamstående med barn och en växande grupp äldre. Dagens demografiska förändringar skapar en paradoxal situation där två till synes motsatta verkligheter existerar sida vid sida. På ena sidan en ny ekonomisk verklighet som påverkar bostadsföretagens möjligheter att förvalta och utveckla sina bestånd. Allt fler byggbolag tvekar att sätta spaden i marken som en följd av dagens demografiska förändringar. Samtidigt behov av fler bostäder, men ökade kostnader för energi och material skapar utmaningar kring hur de ska finansieras och byggas. Både bostadsöverskott och bostadsbrist existerar sida vid sida.

Om vi återvänder till vårt tankeexperiment ovan, med den fiktiva staden, kan man tänka sig en framtid där bostadsbristen, i alla fall på sikt, löser sig som en följd av en minskade befolkning. På kort sikt kommer det även finnas en efterfrågan på stora lägenheter och villor hos alla de part som väljer att avstå från barn och då får mer pengar över till annan konsumtion. Men dagens demografiska förändringar utmanar etablerade sätt att planera för och finansierar bostäder och annan infrastruktur. Vi behöver utveckla nya affärsmodeller som inte bygger på att vi bara kan utveckla våra städer om befolkningen samtidigt ökar.

En bättre och mer offensiv familjepolitik kombinerat med billiga bostäder för unga kanske kan vända trenden. Men en insikt från den pågående utredningen För en framtid med barn är att det är svårt att hitta tydliga samband mellan familjepolitik, bostadspolitik och ökat barnafödande. Att skaffa barn är ett individuellt val. Det går att hitta goda argument både för att bli förälder som för att avstå. Att det föds färre barn kanske till och med kan vara bra. En minskad konsumtion som en följd av en minskande befolkning innebär också ett minskat konsumtionsbaserat klimatavtryck.

Konsekvenserna av de demografiska förändringarna behöver hanteras av alla som planerar och bygger städer. Josefin Syssner, professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet, har i flera forskningsartiklar lyft behovet av att utveckla nya planeringsparadigm som inte bygger på att städer bara kan utvecklas som följd av en ökande befolkning. Vi måste lära oss att utveckla städer, till exempel för att möta bostadsbristen hos vissa grupper, även om befolkningen i en stad inte ökar eller kanske till och med minskar. Ett sätt är vi blir bättre på att renovera hus och omprogrammera existerande stadsmiljöer för att möta nya behov utan att behöva bygga nytt. Att vi blir färre människor betyder att städer försvinner. Men stadslivet kommer sannolikt att bli annorlunda. Det måste vi uppmärksamma, förstå och planera inför så att vi kan utveckla goda livsmiljöer i våra städer trots ändrade förutsättningar.


Magnus Johansson är forskningsledare vid Enheten för lokal och regional omställning på RISE. Vill du veta mer om hans arbete och pågående projekt kan du läsa vidare här!

Här är finalisterna i Guldhuset 2026!

Publicerad

Nyheter

Sedan 2004 har cmb delat ut Guldhuset för att lyfta fram nästa generations ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Utmärkelsen syftar till att synliggöra personer som redan tidigt i karriären visar prov på ett framstående ledarskap och som genom sitt arbete inspirerar andra, driver utveckling och bidrar till framtidens samhällsbyggande. I år delas Guldhuset ut av cmb i samarbete med Byggföretagen, Byggherrarna, Byggcheferna, Göteborgs byggmästareförening och Chalmers tekniska högskola.

Efter juryns bedömning av årets nomineringar har nu fyra finalister valts ut. Gemensamt för dem är en stark drivkraft att utveckla både verksamheter och människor, men deras ledarskap tar sig uttryck på olika sätt – från klimatanpassning och hållbara affärslösningar till komplex projektledning och utveckling av team. De fyra finalisterna till Guldhuset 2026 är:

Terje Hugoson – Projektchef, ByggDialog AB

Terje har tidigt i karriären tagit ett stort ledaransvar och utmärker sig genom sin förmåga att skapa struktur, bygga förtroende och fatta välgrundade beslut i komplexa situationer. Med ett metodiskt arbetssätt, ett tydligt helhetsperspektiv och en stark samarbetsförmåga leder han människor mot gemensamma mål. Hans förmåga att skapa goda relationer över organisationsgränser gör honom till en uppskattad ledare och förebild för andra i branschen.

– Det känns väldigt roligt och hedrande att ha blivit utvald till finalist. Jag känner mig också ödmjuk inför uppmärksamheten, eftersom jag vet hur mycket människorna omkring mig betyder för det vi åstadkommer tillsammans. Jag har förmånen att arbeta med engagerade och kunniga människor som jag själv lär mig mycket av.

Felicia Kristiansson – Projektledare, NYMIKO AB

Felicia utmärker sig genom sitt engagerade, inkluderande och utvecklingsinriktade ledarskap. Med nyfikenhet, handlingskraft och mod att utmana invanda arbetssätt driver hon förändring och skapar nya möjligheter. Hon har en särskild förmåga att se och lyfta andra, dela med sig av kunskap och stärka samarbetet i teamet. Genom sitt initiativtagande och sin vilja att ständigt utvecklas visar hon att ett starkt ledarskap inte kräver en formell chefsroll.

– Att vara en av fyra finalister känns både overkligt och otroligt roligt! Jag känner mig verkligen berörd över att mitt engagemang och det jag gör i vardagen uppmärksammas på det här sättet.

Linus Roth – Gruppchef, Plan B AB

Linus utmärker sig genom ett initiativrikt och ansvarstagande ledarskap där han vågar kliva fram och ta ansvar när behov uppstår. Han kombinerar ett starkt driv att utveckla verksamheten med omtanke om människorna omkring sig och en förmåga att bygga långsiktiga relationer. Genom sitt engagemang för både teamets utveckling och den gemensamma arbetskulturen visar han stor potential som ledare och en tydlig vilja att fortsätta växa i sin roll.

– Det var otroligt roligt att få beskedet, jag är både glad och stolt över att vara en utav finalisterna. Det känns som ett fint erkännande, inte bara för mig själv utan för hela teamet. Det är tack vare vårt gemensamma engagemang och arbete som vi når våra resultat. Stort tack!

Caroline Eliasson – Klimatriskspecialist, Sweco Sverige AB

Caroline utmärker sig genom sin förmåga att kombinera djup specialistkompetens med ett strukturerat och ansvarstagande ledarskap. Hon skapar tydlighet och framdrift i komplexa uppdrag, fattar välgrundade beslut och har en stark förmåga att samordna olika kompetenser och intressenter. Genom sitt engagemang, sin lösningsorientering och vilja att dela med sig av sin kunskap bidrar hon till att utveckla både verksamheten och människorna omkring sig.

– Det känns otroligt roligt och hedrande att vara en av fyra finalister till Guldhuset. Detta fina erkännande ger mig extra energi att fortsätta utvecklas som ledare och driva utvecklingsarbetet inom klimatanpassning och klimatrisker.

Vinnaren utses på Ledarskapsdagen 2027!

Vem av de fyra finalisterna som tilldelas Guldhuset 2026 presenteras under Ledarskapsdagen den 15 april 2027. Under dagen samlar vi ledare från hela samhällsbyggnadssektorn för att utforska årets tema: Hälsa, trygghet och arbetsglädje i praktiken. Läs mer och boka din biljett här.

Månadens ledarskapsspaning: Bromsen kommer inte av sig själv

Publicerad

Nyheter

Ledarskapsdagen 2027 har temat hälsa, trygghet och arbetsglädje i praktiken. Jag vill börja i det sista ordet: praktiken. För vi har blivit riktigt bra på att prata om stress, och sämre på att bygga arbetsveckor där återhämtningen faktiskt får plats. Återhämtning är ett schemaläggningsbeslut långt innan det är en karaktärsfråga. Det gäller dina medarbetare. Det gäller också dig.

Stress är inte problemet

Jag börjar där jag alltid börjar när jag möter en arbetsgrupp: stress i sig är inte farligt. Stress är ett beredskapssystem som vi människor måste ha. Det är beredskapen som gör att vi klarar en akut situation, en deadline, ett svårt samtal. Det är varaktigheten, inte intensiteten, som avgör om stressen bygger upp skada.

Tänk på nervsystemet som en gaspedal och en broms. Det sympatiska systemet gasar. Det parasympatiska bromsar – där smälter vi mat, lagar vävnad, sorterar intryck och sover. Adrenalinet är den snabba reaktionen, och den går över. Kortisolet är det långsamma, och det är kortisolet som gör skada över tid. Vid långvarig stress plattas dygnskurvan ut, och då är sömnen det första som rämnar. Det jag ser hos klienter som gått in i väggen är nästan aldrig en enskild hemsk vecka. Det är att bromsen aldrig fick komma till.

Återhämtning är ett schemaläggningsbeslut

De flesta organisationer jag möter erbjuder i dag något kring stress: en föreläsning, friskvårdsbidrag, en app, samtalsstöd via företagshälsovården. Det är bra, och det behövs. Men det svarar på fel fråga. Det lägger återhämtningen på medarbetarens fritid, medan arbetsveckan fortsätter att hålla gasen nere. Bromsen läggs in i veckan av den som lägger veckan.

I samhällsbyggnadssektorn är det extra tydligt. Tidplanerna är satta av någon annan, mötesstrukturen är given, och vare sig du sitter på beställarsidan eller i produktionen är det sällan du som bestämmer när etappen ska vara klar. Ledarskapsdagens tema för några år sedan handlade om att driva framåt utan tydliga mandat, och det är precis där de flesta chefer jag möter befinner sig. Mandatet över belastningen känns litet. Men mandatet över veckans utformning – vilka möten som behövs, vilka marginaler som finns, vad som faktiskt inte ska göras – det ligger hos dig.

Och förloppet smyger. Varje enskilt steg är litet nog att förklaras bort, av medarbetaren och lika ofta av chefen. ”Det är en intensiv period.” ”Efter den här etappen lugnar det ner sig.” Varningstecknet är sällan att någon ser stressad ut. Det är att återhämtningen slutar fungera. Den som sover bort en hel helg och kommer tillbaka på måndagen precis lika tom är inte sömnbrist-trött – det är ett system som slutat växla.

Ingen säger att de inte orkar förrän det är för sent

Här kommer den andra halvan av temat in. Jag har aldrig mött en klient som gick in i väggen utan att ha märkt det i förväg. Nästan alla har däremot låtit bli att säga det på jobbet. Skälen är rationella: tidplanen är pressad, alla andra sliter också, och i en bransch som löser problem vill man ogärna vara ett.

Trygghet är därför inte något mjukt ovanpå hälsoarbetet. Trygghet är det som avgör om du får veta i tid. Går det att säga ”jag har tappat marginalen” på ett veckomöte kan du göra något medan det fortfarande är enkelt. Går det bara att säga via sjukintyget får du veta när det är dyrt. Och tryggheten prövas inte när någon berättar – den prövas i vad du gör dagen efter.

Chefen har också ett nervsystem

Den grupp jag oftast ser för sent är cheferna själva. Du har ansvar både uppåt och nedåt, du är den som ska vara lugn i rummet, och det finns ingen som lägger in marginalerna i din kalender. Många chefer jag träffar har gjort återhämtning till ett projekt de ska hinna med, vilket är samma logik som gör att de aldrig hinner.

Två saker är sanna samtidigt. Du är den enda i gruppen vars återhämtning ingen annan bevakar. Och du är den vars beteende sätter normen: ett mejl klockan 23 säger mer om vad som gäller här än en policy någonsin gör.

Fyra saker du kan göra före nästa måndag

  1. Sänk belastningen innan du optimerar återhämtningen. Att lägga andningsövningar i en vecka som är tjugo procent för full är att be någon vila snabbare. Prioritering är ditt jobb, inte medarbetarens – säg högt vad som inte ska göras.
  2. Lägg in återhämtningen först. Det som ska rymmas i luckorna hamnar aldrig där. Marginalerna behöver stå i kalendern innan mötena gör det, också i din egen.
  3. Skydda växlingarna. Möte på möte ger nervsystemet inget läge att växla ner i. Tio minuter mellan mötena, en lunch som inte är ett arbetsmöte och en tydlig slutpunkt på dagen gör mer än de flesta insatser som kostar pengar.
  4. Fråga om återhämtningen, inte om stressen. ”Blir du utvilad på helgen?” ger dig riktningen. ”Hur mycket har du att göra?” ger dig ett tapperhetssvar.

Utmattning är avsevärt svårare att ta sig ur än att förebygga, och det tar lång tid. Just därför är det här hoppfullt arbete: det förebyggande är billigt, konkret och ligger nästan helt inom ditt mandat. Att tro att det går att påverka är ingen naiv hållning – optimismen fungerar som en stötdämpare, och den som har en stötdämpare orkar också göra de små ändringarna som faktiskt betyder något.

Så min spaning inför Ledarskapsdagen: byt fråga nästa gång hälsa står på agendan. Inte ”hur får vi medarbetarna att återhämta sig bättre?” utan ”var i vår arbetsvecka finns utrymmet att växla ner?” Ingen kan reglera någon annans nervsystem. Men veckan lägger du – och utrymmet i den är ditt beslut, inte medarbetarens. Det är goda nyheter.


Björn Nordberg är samtalsterapeut, författare och föreläsare och har arbetat med stress, trötthet och utmattning i över 20 år. Han håller spårföreläsning 1 på Ledarskapsdagen den 15 april 2027. Säkra din plats här!

Här är de nominerade till Guldhuset 2026!

Publicerad

Nyheter

Sedan 2004 har cmb genom utmärkelsen Guldhuset uppmärksammat unga ledare som gör betydelsefulla insatser inom samhällsbyggnadssektorn. Syftet är att synliggöra personer som genom sitt ledarskap bidrar till utveckling, nytänkande och långsiktigt värdeskapande, samtidigt som utmärkelsen lyfter fram goda förebilder för nästa generation ledare.

Nu står det klart vilka som har nominerats till Guldhuset 2026. En röd tråd i årets nomineringar är ledare som förenar hög kompetens inom sina respektive områden med förmågan att engagera och utveckla människor omkring sig.

Flera av kandidaterna har på kort tid tagit sig an betydande ansvar, från att leda omfattande bygg- och anläggningsprojekt till att utveckla affärsområden, samordna komplexa uppdrag och driva strategiskt förändringsarbete. Andra uppmärksammas för sina insatser inom hållbarhet, digitalisering, arbetsmiljö och organisationsutveckling. Trots skillnaderna i uppdrag återkommer flera gemensamma egenskaper i nomineringarna: initiativförmåga, nyfikenhet, handlingskraft samt en vilja att ständigt utveckla både sig själva och verksamheten.

Särskilt framträdande är också det relationsorienterade ledarskapet. Kandidaterna beskrivs som lyhörda och förtroendeskapande, med förmågan att skapa delaktighet, bygga starka team och ge andra förutsättningar att lyckas. I flera nomineringar betonas hur tydlighet och höga ambitioner kombineras med omtanke, tillit och ett genuint engagemang för medarbetarnas utveckling.

Tillsammans ger nomineringarna en bild av en ny generation ledare som inte enbart tar ansvar för dagens uppdrag, utan också aktivt bidrar till att utveckla hur samhällsbyggnadssektorn arbetar och samverkar framåt.

Här är samtliga nominerade till Guldhuset 2026

Vi säger stort grattis till årets nominerade kandidater!

  • Jusuf Björkman Crnalic – Arbetsledare, Skanska Sverige AB
  • Pernilla Boman – HR Business Partner, Veidekke Entreprenad AB
  • Caroline Eliasson – Klimatriskspecialist, Sweco Sverige AB
  • Martin Ekelund – Avdelningschef, Bengt Dahlgren Göteborg AB
  • Terje Hugoson – Projektchef, ByggDialog AB
  • Felicia Kristiansson – Projektledare, NYMIKO AB
  • Linus Roth – Gruppchef, Plan B AB
  • Sofie Harald – Hållbarhetsansvarig, Sortera
  • Daniel Hammarskjöld – Entreprenadingenjör, Veidekke Entreprenad AB
  • Abel Tefera – Entreprenadingenjör, Svevia Anläggning
  • Simon Hedberg – BIM-samordnare, Peab
  • Karin Frisk – Kommersiell chef, Platzer Fastigheter
  • Jesper Johansson – Kvalitetsansvarig, Hanssons Hus AB
  • Rebekka Eriksson – Arbetsledare, Peab
  • Emil Nilsson – Produktionschef/platschef, ByggDialog AB

Vinnaren av Guldhuset 2026 kommer att tillkännages och prisas under Ledarskapsdagen den 15 april 2027, då vi samlar ledare från samhällsbyggnadssektorn för en dag med fokus på hälsa, trygghet och arbetsglädje i praktiken. Biljetterna är nyligen släppta, se till att säkra din plats!

Slutligen vill vi rikta ett varmt tack till alla som har engagerat sig i årets nomineringsprocess och tagit sig tid att uppmärksamma en kollega eller medarbetare. Genom nomineringarna får vi möjlighet att synliggöra ledarskap som gör skillnad för branschen.

→ Vill du veta mer om utmärkelsen? Läs mer här.

cmb deltar i ny nationell forskningssatsning för hållbar omställning

Publicerad

Nyheter

Bygg- och fastighetssektorn står för nästan 40 procent av allt avfall i Sverige och är en av landets största källor till klimatutsläpp. Samtidigt rivs byggnader och fungerande material byts ut, trots att de ofta har många år kvar av sin tekniska livslängd. Utgångspunkten för CARE – Centrum för adaptiv och regenerativ omställning av byggda miljöer är att framtidens hållbara samhälle i betydligt större utsträckning måste byggas av det som redan finns.

Forskning och praktik möts i ett nationellt samarbete

CARE leds av Göteborgs universitet och Malmö universitet, samt samlar 15 parter från akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Satsningen har beviljats närmare 50 miljoner kronor inom Formas utlysning Robust och resilient infrastruktur och bebyggelse och kommer att bedriva sin verksamhet under perioden 2027-2031. Genom att samla kompetens inom bland annat arkitektur, byggteknik, kulturmiljö, material, bostadsutveckling och samhällsplanering ska vi utforska hur befintliga byggnader kan användas mer flexibelt, anpassas till förändrade behov och utvecklas med större hänsyn till både resurser och människor.

CARE är ett av tre nya forskningscentrum som beviljats finansiering inom Formas satsning på robust och resilient infrastruktur och bebyggelse. Gemensamt är ambitionen att genom långsiktighet, tvärvetenskaplig forskning samt bred samverkan, utveckla nya lösningar för ett mer hållbart och motståndskraftigt samhälle. För oss på cmb innebär medverkan i CARE en möjlighet att fördjupa samarbetet med forskningsmiljöer runt om i landet samt bidra till att nya perspektiv, metoder och arbetssätt blir tillgängliga för bygg- och fastighetsbranschen.

Forskningen ska utgå från verkliga miljöer runt om i Sverige. Det handlar bland annat om att undersöka hur tomma lokaler kan få nya användningsområden, hur befintliga bostadsområden kan utvecklas mer hållbart och hur byggnader kan anpassas när samhällets behov förändras. Genom att studera såväl växande storstadsregioner som mindre orter med förändrade befolkningsförutsättningar ska projektet utveckla kunskap och lösningar som kan tillämpas i olika delar av landet.

cmb bidrar med kunskapsutbyte och samverkan

Som en av parterna i CARE kommer cmb att spela en viktig roll i att knyta samman forskningen med samhällsbyggnadssektorns aktörer. Tillsammans med Urban Futures ska vi bidra till att skapa mötesplatser där forskare, företag och offentliga organisationer kan utbyta erfarenheter, utveckla gemensam förståelse och omsätta ny kunskap i praktiken.

Med vårt breda nätverk och vår etablerade verksamhet inom kunskapsspridning, ledarskap och management kommer vi bland annat att bidra till strategiska samarbeten, dialog med branschen och spridning av forskningsresultat. Genom våra seminarier och andra mötesplatser får projektets frågeställningar och resultat möjlighet att nå en bredare krets av samhällsbyggare.

– Det betyder mycket för oss på cmb att vara med och bidra med vår kunskapsinfrastruktur för att utveckla reflektion och lärande i gränssnittet mellan forskning och praktik, säger Joakim Forsemalm, FoU-ansvarig på cmb.

Vi ser fram emot att tillsammans med övriga parter ta oss an denna viktiga framtidsfråga och bidra till att ny kunskap omsätts i praktiken för ett mer hållbart samhällsbyggande!

Examensarbete med stöd från cmb prisas för innovativ lösning

Publicerad

Nyheter

Genom att kombinera gran och björk har Tilda Ardenvik och Jonathan Jalkmar från Tekniska Högskolan i Jönköping utvecklat en träbalk med betydligt högre hållfasthet än traditionella limträbalkar. Nu belönas dem med Sveriges Ingenjörers prestigefyllda pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Examensarbetet har genomförts med stöd från cmb och visar hur forskning och samverkan kan bidra till nya lösningar för ett mer hållbart samhällsbyggande.

Hur kan vi använda skogens resurser på ett smartare sätt och samtidigt utveckla framtidens hållbara byggmaterial? Den frågan tog sig Tilda Ardenvik och Jonathan Jalkmar an i sitt examensarbete. Genom att undersöka möjligheterna att kombinera olika träslag har de visat hur björk kan komplettera gran i bärande konstruktioner och öppna för nya möjligheter inom träbyggandet.

Resultaten är lovande. I laboratorietester hos forskningsinstitutet RISE visade sig de nyutvecklade balkarna klara i genomsnitt över 50 procent högre belastning innan brott, jämfört med traditionella limträbalkar av gran. Balkarna uppvisade dessutom närmare 15 procent högre styvhet.

Ett examensarbete med stor samhällsnytta

För sitt arbete tilldelas Tilda och Jonathan Sveriges Ingenjörers utmärkelse Bästa examensarbete för högskoleingenjör till Christopher Polhems minne. Priset delas ut årligen och uppmärksammar examensarbeten som utmärker sig genom bland annat teknisk kvalitet, kreativitet och praktisk användbarhet. Utmärkelsen delas ut i nationell konkurrens, där omkring 2 300 examensarbeten genomförs inom högskoleingenjörsutbildningarna varje år.

Priskommittén lyfter särskilt fram hur arbetet förenar vetenskaplig kunskap med konkreta lösningar på en viktig samhällsutmaning, liksom det nära samarbetet mellan akademi och industri.

Vi riktar ett stort grattis till Tilda och Jonathan för den välförtjänta utmärkelsen!

Läs mer om examensarbetet och utmärkelsen hos Sveriges Ingenjörer här.


Foto: Johannes Viberg

cmb medverkar i nytt forskningsprojekt för stärkt digital beredskap

Publicerad

Nyheter

Digitaliseringen skapar stora möjligheter för samhällsbyggnadssektorn, men innebär också nya sårbarheter. I takt med att allt fler samhällsviktiga funktioner blir beroende av digitala system, informationsflöden och uppkopplad teknik ökar behovet av att kunna förebygga och hantera störningar. Hur kan vi säkerställa att sektorn står bättre rustad när systemen inte fungerar som de ska?

Det är en av utgångspunkterna för forskningsprojektet Beredskap med digitalisering i samhällsbyggnadssektorn, som nu har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Smart Built Environment Strategiska projekt 2026.

Projektet genomförs i samverkan mellan flera aktörer, däribland IQ Samhällsbyggnad, BIM Alliance, Lunds universitet, Brandskyddslaget och cmb. Projektledare är Kristina Mjörnell, forskare vid Chalmers, Lunds tekniska högskola, Uppsala universitet samt egenföretagare.

Från ökade säkerhetskrav till praktiska lösningar

Projektet tar sig an flera av de utmaningar som följer av samhällsbyggnadssektorns ökade digitalisering. Arbetet omfattar bland annat att tydliggöra hur EU regelverk och annan relevant lagstiftning påverkar sektorns arbete med informations- och cybersäkerhet.

– Vi ska ta fram beslutsstöd för rimliga nivåer av IT- och cybersäkerhet, vidareutveckla metoder för kontinuitetshantering med fokus på digitala beroenden samt testa vägledningar, mallar och workshopupplägg i praktiken. Vi ska också undersöka förutsättningarna för säkrare datadelning mellan företag och myndigheter, berättar Kristina Mjörnell.

Ambitionen är att omsätta kunskap och forskning till konkreta verktyg som organisationer i samhällsbyggnadssektorn kan använda i sitt eget beredskapsarbete.

– Målet är att utveckla praktiskt användbara strukturer, metoder och vägledningar som stärker samhällsbyggnadssektorns beredskap och robusthet med fokus på digitalisering, datahantering och cybersäkerhet. Genom detta hoppas vi skapa en gemensam kunskaps- och metodbas som stärker sektorns förmåga att hantera cyberattacker, digitala störningar och andra kriser som kan påverka samhällsviktiga funktioner, säger Kristina.

cmb:s kunskapsgrupp blir en viktig länk mellan forskning och praktik

En central del av projektet är samverkan med samhällsbyggnadssektorns aktörer. Här kommer cmb att bidra genom vår nystartade kunskapsgrupp för beredskapsfrågor, som med våra omkring 20 deltagare kommer att fungera som referensgrupp i projektet.

Genom kunskapsgruppen får forskarna möjlighet att förankra projektets arbete i branschens erfarenheter, behov och utmaningar, samtidigt som deltagarna får ta del av och bidra till utvecklingen av ny kunskap.

– Det ger projektet en tydlig koppling mellan forskningsperspektiv och den praktiska användningen av resultaten. På så sätt förankras forskningen i branschen, förklarar Kristina Mjörnell.

Utöver kunskapsgruppens medverkan kommer cmb också att bidra med kommunikation, kunskapsspridning och arrangemang av workshops och seminarier, för att göra projektets insikter och resultat tillgängliga för fler aktörer i sektorn.

Ett gemensamt arbete för en mer robust samhällsbyggnadssektor

Projektet startar redan under slutet av 2026. För cmb innebär medverkan ytterligare en möjlighet att stärka utbytet mellan akademi och praktik och bidra till kunskapsutveckling inom en fråga som blir allt viktigare för hela samhällsbyggnadssektorn.

Genom att samla forskning, branschkompetens och praktiska erfarenheter är förhoppningen att projektet ska bidra till en mer gemensam förståelse för digitala risker och hur de kan hanteras – och i förlängningen en samhällsbyggnadssektor som står bättre rustad inför framtidens störningar och kriser.

Vinga Energy ansluter sig till cmb!

Publicerad

Nyheter

Vinga Energy är ett Göteborgsbaserat bolag som hjälper fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att minska sina energikostnader och klimatavtryck genom smarta, digitala energilösningar. Nu ansluter de sig till cmb som ny partner, med ambitionen att bidra med nya perspektiv på energi, digitalisering och framtidens fastigheter – och samtidigt stärka utbytet mellan näringsliv, akademi och forskning.

Smarta energilösningar för framtidens fastigheter

Vinga Energy arbetar med att hjälpa fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att använda energi på ett smartare och mer kostnadseffektivt sätt. Genom att kombinera tekniska lösningar med digital styrning vill bolaget bidra till både minskad klimatpåverkan och ökad lönsamhet för fastighetsägare.

– Vi hjälper våra kunder att sänka både energikostnader och klimatavtryck. Genom att förbättra driftnettot kan vi samtidigt bidra till att höja fastighetsvärdet och stärka fastighetens motståndskraft, säger Anton Samuelsson, COO på Vinga Energy.

Som helhetsleverantör tar Vinga Energy hand om hela processen, från planering och installation av solceller, batterilager och värmelösningar till löpande drift och uppföljning. En central del av verksamheten är bolagets egenutvecklade digitala plattform, som samordnar fastighetens energisystem och optimerar användningen utifrån aktuella elpriser och behov.

– Vi är ett team med stort driv som arbetar nära våra kunder och har många idéer om hur fastighetsbranschen kan bli både smartare och grönare.

Vill stärka mötet mellan forskning och näringsliv

En viktig anledning till att Vinga Energy valt att gå med i cmb är möjligheten att utbyta erfarenheter och utveckla nya idéer tillsammans med andra aktörer inom samhällsbyggnadssektorn.

– Det finns en väldigt bra blandning av företag inom cmb som kan bidra med både kunskap och nätverk. Fastighets- och byggbranschen utvecklas snabbt, och vi tror att man kommer längst när man lär av varandra, säger Anton.

Som tidigare Chalmerist har Anton också en personlig koppling till akademin och ser ett stort värde i att skapa fler möten mellan studenter, forskare och näringsliv.

– Jag vet hur viktigt det är att forskning, utbildning och näringsliv möts. Inte minst för studenter som får möjlighet att knyta kontakter med företag och skaffa sig praktisk erfarenhet redan under studietiden. Det vill vi gärna vara med och bidra till.

Genom partnerskapet ser Vinga Energy också fram emot att engagera sig i cmb:s kunskapsgrupper, delta i nätverkets aktiviteter och ta del av nya forskningsinsikter.

– Vi vill få en djupare förståelse för hur andra aktörer tänker kring energi, digitalisering och framtidens fastigheter. Vi ser också fram emot att träffa andra företag, utbyta erfarenheter och utforska möjligheterna till samarbeten med studenter och forskare, exempelvis genom examensarbeten eller forskningsprojekt.

Vill bidra med nya perspektiv och utmana invanda arbetssätt

Som ett ungt bolag ser Vinga Energy sin nyfikenhet och vilja att utforska nya möjligheter som en styrka. De hoppas kunna bidra till cmb:s nätverk med både praktiska erfarenheter och nya perspektiv på hur fastighetsbranschen kan utvecklas.

– Vi har mycket driv och utrymme att utforska nya idéer. Vi ställer gärna frågor som branschen kanske inte alltid hinner stanna upp vid. Vi brinner för hur förvaltning kan bli enklare, hur fastigheter kan digitaliseras och hur smarta energilösningar kan ge både lägre kostnader och mindre klimatavtryck.

Avslutningsvis skickar Anton med en öppen inbjudan till alla partnerföretag i nätverket:

– Vi älskar att prata energi, digitalisering och framtidens fastigheter, så hör gärna av er om ni vill utbyta idéer eller se om vi kan ha nytta av varandra!

Vi på cmb säger varmt välkomna till Vinga Energy!

Här är vinnarna av Master Thesis Award 2026!

Publicerad

Nyheter

Hur påverkar kulturella skillnader ledarskap, kommunikation och säkerhet på svenska byggarbetsplatser? Det har Aleksandra Chatlińska och Martyna Rewt från DCPM-programmet vid Chalmers undersökt i sitt examensarbete Cultural Perceptions on Multinational Construction Sites in Sweden. Nu tilldelas de Master Thesis Award 2026 för sin studie som utmanar traditionella föreställningar om kulturella skillnader och visar hur ökad förståelse och tillit kan bidra till säkrare och mer inkluderande byggprojekt.

Den 20 oktober delades årets Master Thesis Award ut i samband med ett lunchseminarium hos Liljewall i Göteborg. Inför representanter från samhällsbyggnadssektorn fick pristagarna presentera sitt arbete och ta emot diplom och ett stipendium på 20 000 kronor. Utmärkelsen delades ut av Gabriella Lörnbo Ekberg, vd för Göteborgs Byggmästareförening och jurymedlem för uppsatspriset.

Kulturella skillnader handlar om mer än nationalitet

Den svenska byggbranschen blir alltmer internationell. På dagens byggarbetsplatser möts människor med olika nationaliteter, yrkesbakgrunder och erfarenheter, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för ledarskap och samarbete. Men vad händer när människor som arbetar i samma projekt uppfattar en och samma situation på helt olika sätt?

Det är utgångspunkten för Aleksandra och Martynas examensarbete. Genom 21 djupintervjuer med bland annat platschefer, arbetsledare, yrkesarbetare och fackliga representanter har de undersökt hur nationella, yrkesmässiga och organisatoriska kulturer påverkar vardagen på svenska byggarbetsplatser.

Resultaten visar att utmaningarna inte i första hand kan förklaras av människors nationalitet. Snarare handlar det om skillnader i hur individer uppfattar och förhåller sig till exempelvis hierarkier, kommunikation, säkerhet och personligt ansvar. Studien visar också hur produktionskrav, långa underentreprenörskedjor och otrygga anställningsförhållanden kan skapa ett glapp mellan organisationers formella rutiner och hur arbetet faktiskt utförs i praktiken. Det riskerar i sin tur att påverka både säkerheten och möjligheten för medarbetare att göra sina röster hörda.

En av uppsatsens främsta styrkor är att författarna inte stannar vid att identifiera utmaningarna. De presenterar också konkreta rekommendationer för hur ledare och organisationer kan utveckla samarbetet på mångkulturella byggarbetsplatser. Bland förslagen finns tydligare och mer visuell kommunikation, ökad delaktighet för underentreprenörernas arbetsledare, neutrala rapporteringskanaler och insatser som stärker en gemensam projektidentitet. Det handlar i grunden om att gå från att enbart säkerställa att rutiner och regelverk följs till att också bygga ömsesidig förståelse, förtroende och en arbetsmiljö där alla känner sig delaktiga.

Juryn: ”Stark branschrelevans och tydligt ledarskapsperspektiv”

I sin motivering lyfter cmb:s utbildningsutskott särskilt fram uppsatsens analytiska djup, tydliga ledarskapsperspektiv och förmåga att förena akademisk teori med praktiska erfarenheter från byggarbetsplatser. Juryn framhåller också arbetets bidrag till social hållbarhet och mer jämlika arbetsplatser. Genom att synliggöra hur ledarskap, kommunikation, tillit och organisatoriska strukturer påverkar säkerhet och inkludering bidrar studien med kunskap som är direkt relevant för samhällsbyggnadssektorns utveckling.

Det som särskilt utmärker arbetet är dess framåtblickande perspektiv och förmågan att omsätta forskningsresultaten i konkreta förslag som branschen kan ta vidare. Sammantaget bedömer juryn att uppsatsen ger värdefulla insikter i hur framtidens mångkulturella byggprojekt kan ledas på ett säkrare, mer inkluderande och effektivt sätt.

Från forskning till konkreta verktyg för branschen

Genom Master Thesis Award vill cmb uppmärksamma framstående examensarbeten som bidrar med ny kunskap och nya perspektiv på ledarskap och management inom samhällsbyggnadssektorn. Utmärkelsen är ett sätt att synliggöra nästa generations kunskap och idéer, samtidigt som den stärker kopplingen mellan akademisk forskning och branschens praktiska utmaningar. Årets vinnande bidrag visar hur examensarbeten kan bidra med både fördjupad förståelse och konkreta lösningar på frågor som är avgörande för branschens framtid.

Vi säger stort grattis till Aleksandra och Martyna och önskar dem varmt lycka till framöver!

Läs det vinnande examensarbetet:
Cultural Perceptions on Multinational Construction Sites in Sweden

 

Årets vinnare av Master Thesis Award 2026, Aleksandra och Martyna, tillsammans med sina handledare Martine Buser från Chalmers och Peter Svenningsson från Veidekke.

Månadens forskarspaning: Hållbarhetsrollen i förändring

Publicerad

Nyheter

Bygg- och fastighetssektorns hållbarhetsomställning ställer allt större krav på de yrkespersoner som förväntas omsätta övergripande hållbarhetsmål i praktisk handling. Hållbarhetschefer, miljöansvariga och KMA-samordnare beskrivs ofta som förändringsledare och eldsjälar med ett starkt personligt engagemang. Deras arbete omfattar samtidigt en växande mängd frågor, berör flera organisatoriska nivåer och många olika samarbetsytor. De förväntas vara både specialister och generalister samt arbeta såväl strategiskt som operativt.

I över 20 år så har jag haft förmånen att fått följa personer i olika hållbarhetsroller i min forskning och funnit att hållbarhetsprofessionella ofta verkar i roller som präglas av otydliga förväntningar, motstridiga krav, begränsade mandat och organisatorisk tröghet. De riskerar att placeras i ”imaginära stuprör”, vid sidan av centrala besluts- och affärsutvecklingsprocesser. Därmed uppstår ett grundläggande dilemma: organisationerna är beroende av deras kompetens och drivkraft, men ger dem inte alltid de förutsättningar som krävs för att åstadkomma långsiktig och genomgripande förändring.

En central utmaning är att hållbarhetsprofessionella behöver navigera mellan fyra institutionella logiker: miljö och ekologi, projekt, affär samt styrning. Logikerna bygger på olika värderingar, mål, legitimitetsgrunder och arbetssätt. Medan miljölogiken betonar expertkunskap och lösning av miljöproblem, fokuserar projektlogiken på genomförande, affärslogiken på lönsamhet och styrningslogiken på kravuppfyllelse. Att verka framgångsrikt kräver därför mer än hållbarhetskompetens. Det kräver förmåga att förstå, kombinera och växla mellan logiker beroende på situation. I en studie tillsammans med Stina Hellsvik visar vi att sådana kombinationer formar tre typer av arbete: det otacksamma arbetet, det givande samarbetet och det visionära utvecklingsarbetet. Hållbarhetsrollen kan således variera från att reaktivt kontrollera, påminna och täcka upp för brister till att bidra med expertkunskap, skapa gemensamma lösningar och formulera framtida mål. För att navigera mellan kontrollant, expert och strateg krävs ett ledarskap och förhållningssätt som präglas av engagemang, envishet, mod och uthållighet men också av problemlösning och anpassning. Hållbarhetsrollen är såldes ett kreativt arbete där olika dimensioner behöver balanseras i samarbete med andra, det är dock inte inte alltid den bild som andra yrkesroller har av den då de hållbarhetsprofessionella ofta ses som en kontrollant eller expert. Att lyfta fram hållbarhetsrollen som ett kreativt yrke skulle lyfta fram och öppna upp för andra samarbeten och ingångar för de hållbarhetsansvariga, t ex skulle de kunna verka som en kraft i hur affären skapas så att den till fullo stödjer en hållbar utveckling.

Hållbarhetsarbete är inte ett fåmansjobb. Det förutsätter att ansvar fördelas mellan flera yrkesgrupper och organisatoriska nivåer. Många hållbarhetsansvariga jag mött utrycker dock en organisatorisk ensamhet. Min och Stinas forskning visar också att otydliga ansvarsgränser leder till att hållbarhetsprofessionella tar över uppgifter som egentligen borde utföras av andra. Rollen tenderar därmed att ”svälla” utöver tillgängliga mandat och resurser. Att bära ansvar utan formell beslutskraft skapar stress och känslor av otillräcklighet, medan det omfattande gränsarbetet gör att miljöarbetet riskerar att bli reaktivt snarare än förebyggande. Ett viktigt utvecklingsbehov är därför att skapa ett delat ansvar för hållbarhetsarbetet, att demokratisera det, och därmed göra navigeringsförmågan mellan logiker till en organisatorisk förmåga, snarare än en individuell. Organisationer behöver kartlägga vilka logiker som dominerar i olika situationer och skapa arenor där målkonflikter kan synliggöras och hanteras och därmed också identifiera var ansvar och mandat finns. I annat fall finns en risk att förmågan att förena miljö-, projekt- och affärsperspektiv fortsätter att vila på enskilda individer.

Det finns en önskan bland företag i byggsektorn att kunna göra hållbarhet till en affär och också en förhoppning att det skulle påskynda hållbarhetsarbetet. Den forskning jag gjort visar dock att affärslogiken ofta är underutvecklad i hållbarhetsarbetet. Många hållbarhetschefer saknar mandat, erfarenhet eller språk för att aktivt delta i utvecklingen av affärsmodeller. Många uttrycker osäkerhet inför hur hållbarhetsvärden konkret kan integreras i affärsmodellsdesign.

Detta pekar mot en avgörande framtidsfråga: ska hållbarhet fortsätta att vara ett komplement till den befintliga affären, eller bli en utgångspunkt för hur värde skapas, levereras och fångas? För att åstadkomma det senare behöver hållbarhetsprofessionella inkluderas tidigare och mer systematiskt i strategi- och affärsutvecklingsprocesser. Samtidigt behöver deras kompetens inom ekonomi, finansiering, kontraktsrelationer och affärsmodellsutveckling stärkas så att bidraget inte får motsatt effekt. Framtida forskning bör närmare undersöka hur hållbarhetsvärden kan översättas till kundvärde, riskhantering, innovationsförmåga och långsiktig konkurrenskraft utan att reduceras till enbart ekonomiska mått.

Fokus behöver också flyttas till vad som möjliggör eller begränsar hållbarhetsansvarigas, och i förlängningen hela företagets, hållbarhetsarbete. Ett centralt utvecklingsbehov är därför att inte bara stärka hållbarhetsrollen, utan även granska dess egen hållbarhet. En särskilt viktig fråga gäller samspelet mellan individuellt ledarskap och organisatorisk förändringskapacitet. Hållbarhetsomställningen kan inte vara beroende av enskilda eldsjälars mod, uthållighet, envishet och engagemang och det kan inte enbart handla om att lösa problem och anpassa arbetet till andras arbete. Nästa steg behöver därför vara att utveckla organisationer där hållbarhetsansvar är fullt integrerat i ledning, affärsutveckling och projektgenomförande. Organisationer behöver tydliggöra mandat, ansvar och beslutsvägar samt skilja mellan värdeskapande samarbete och onödigt kompensationsarbete. Hållbarhetsansvariga bör inte fungera som organisatoriska buffertar för bristande kunskap, otydliga krav eller svagt ansvarstagande i andra delar av verksamheten.

En avgörande framtidsfråga är således inte om byggsektorn behöver hållbarhetsprofessionella, utan hur deras kunskap, kreativitet och förändringskraft kan bli en integrerad del av sektorns sätt att organisera, leda och utveckla sin kärnverksamhet och affärsmodeller.

Om ni vill läsa mer om min forskning så hittar ni det här: Pernilla Gluch

Jag vill också tipsa om Stina Hellsviks avhandling på ämnet: Stina Hellsviks avhandling

Användning av cookies

Cookies är små textfiler som lagras i din webbläsare när du besöker en hemsida. Det finns permanenta cookies som sparas på din dator eller mobila enhet en bestämd tid. Det finns även tillfälliga cookies som försvinner när du stänger din webbläsare.

Du som användare har möjlighet att blockera och ta bort lagrade cookies. Detta gör du i inställningarna i din webbläsare. Här kan du göra olika anpassningar. Exempelvis är det möjligt att tillåta cookies från betrodda webbplatser. Du kan också göra inställningar så att du aktivt får acceptera varje ny cookie som en webbplats skickar till din dator.

Vi använder cookies i syfte att förbättra vår hemsidan och göra ditt besök på vår hemsida till en bättre upplevelse.