Nyheter

Kvällen inleddes med mingel och bubbel innan deltagarna samlades runt borden för att dela tankar, lärdomar och medskick från året som varit. Därefter följde en gemensam middag och en föreläsning av Joakim Forsemalm om klimatledarskap och handlingskraft i omställningen mot ett hållbart samhällsbyggande – ett ämne som väckte både reflektion och engagerande samtal om framtidens utmaningar och möjligheter.

Sedan oktober förra året har mentorprogrammet skapat möten mellan studenter och yrkesverksamma från olika delar av samhällsbyggnadssektorn. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för dialog som hjälper både mentor och adept att utvecklas i sitt ledarskap, tydliggöra sina drivkrafter och få nya perspektiv genom erfarenhetsutbyte.

– Det är lätt att tro att mentorskap handlar om att ‘ge’, men för mig har det här året visat att det i lika hög grad handlar om att själv utvecklas genom någon annans resa, säger Gabriella Lörnbo Ekberg, vd på Göteborgs Byggmästareförening.

Hon beskriver också hur samtalen med sin adept bidragit med nya perspektiv och påmint om vikten av nyfikenhet och mod, något som flera deltagare återkom till under avslutningskvällen.

– Det är väldigt inspirerande att se vilka fina relationer och erfarenhetsutbyten som växer fram genom mentorprogrammet. Under året har både mentorer och adepter delat perspektiv, utmanat varandras tankesätt och utvecklats tillsammans, säger Wilma Johansson, kommunikations- och eventansvarig på cmb.

Stort tack till alla mentorer och adepter som varit en del av årets mentorprogram! Vi ser redan fram emot nästa omgång som drar igång i höst – ansökan öppnar den 1 juni.

A Beautiful Soup, en PR-byrå med fokus på samhällsfrågor, ansluter sig nu till cmb som ny partner. Med erfarenhet från politik, näringsliv, kommunikation och hållbar stadsutveckling vill de bidra till att skapa relevanta samtal och stärka utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn.

Kommunikation för samhällsutveckling

A Beautiful Soup arbetar med strategisk kommunikation och PR inom samhällsfrågor och hjälper sina uppdragsgivare med allt från strategi till genomförande. Byrån verkar i skärningspunkten mellan samhällsutveckling, politik och kommunikation, med särskilt fokus på att göra komplexa frågor begripliga och engagerande.

– Vi hjälper våra uppdragsgivare med allt från strategi till utförande oavsett om det handlar om att navigera i det politiska landskapet eller att synas på rätt ställen. Vi som jobbar på byrån har en bakgrund inom politik, näringsliv, kommunikation, PR och marknadsföring. Vi har hjärtat i hållbarhet och finns i Göteborg och Stockholm men med hela Sverige som arbetsfält, säger Sofie Karlsson, PR-konsult på A Beautiful Soup.

Ett sammanhang för kunskap och utveckling

En viktig anledning till att A Beautiful Soup valt att gå med i cmb är möjligheten att mötas över kompetensgränser och bidra till utvecklingen av samhällsbyggnadssektorn tillsammans med andra aktörer.

– Vi har valt att gå med i cmb eftersom det är en stark plattform där akademi och näringsliv möts kring ledarskap och utveckling inom samhällsbyggnadssektorn. För oss känns det som ett väldigt relevant sammanhang där vi både kan få nya perspektiv och bidra med våra egna erfarenheter.

Företaget ser särskilt fram emot att ta del av cmb:s nätverk och de samtal som uppstår i mötet mellan forskning, praktik och olika perspektiv inom samhällsbyggandet.

– Vi ser särskilt fram emot möjligheten att möta andra aktörer som vill utveckla sektorn tillsammans. Kombinationen av nätverk, erfarenhetsutbyte, event och forskningsnära frågor känns väldigt värdefull. Vi tror mycket på möten mellan olika kompetenser.

Vill bidra med perspektiv på kommunikation och förankring

Genom sitt partnerskap vill A Beautiful Soup bidra med kunskap kring hur samhällsbyggnadsfrågor kan kommuniceras och förankras för att skapa engagemang och driva utveckling framåt.

– Vi hoppas kunna bidra med perspektiv på hur samhällsbyggnadsfrågor kan kommuniceras, förankras och drivas framåt. Vi har erfarenhet av att samla aktörer, skapa relevanta samtal och göra svåra frågor mer tillgängliga och engagerande.

A Beautiful Soup driver även arenan Stadsutvecklingsdagarna, som arrangeras både under Almedalsveckan och Frihamnsdagarna. Där samlas aktörer från olika delar av samhället för att diskutera frågor kopplade till stadsutveckling, klimatomställning och social hållbarhet.

– Vi har ett starkt engagemang för hållbar stadsutveckling och för att skapa arenor där viktiga framtidsfrågor kan diskuteras och utvecklas, säger Sofie.

Vi på cmb säger varmt välkomna till A Beautiful Soup!

Sverige förlorar 600 miljarder årligen genom linjära praktiker. Med rätt ledarskap kan vi fånga det värdet.

Det förestående skiftet från en linjär till en mer cirkulär affärslogik öppnar nu nya möjligheter för de företagsledningar och entreprenörer som förstår hur potentialen kan fångas. För första gången har vi en ekonomisk indikation på den cirkulära affärspotentialen i Sverige och den är enorm! Rätt ledarskap blir avgörande för att skapa framtidens vinnare.

I en ny banbrytande studie, CGR Värdegapet Sverige, visar vi att Sverige årligen förlorar hela 600 miljarder kronor till följd av dagens linjära “slit-och-släng”-ekonomi, där produkter kasseras långt innan dess funktionella värde är slut. 600 miljarder kronor motsvarar 19 procent av det totala värdet av svensk ekonomi, eller cirka 50 procent av statsbudgeten.

Det finns alltså enorma summor att både spara och tjäna på att arbeta mer systematiskt cirkulärt, så att produkter - och därmed de resurser, material och energi som gått in i dem - används till sin fulla potential. Detta är ett viktigt budskap som kan förstärka det tidigare dominerande narrativet om den cirkulära ekonomin - att vårt slöseri med material och resurser orsakar stor miljömässig skada (t ex 50% av växthusgasutsläpp och 90% förlust av biologisk mångfald enligt Global Resource Outlook 2024). Vår förhoppning med studien är att vi med dessa siffror ska kunna nå ledare inom politik, näringsliv och offentlig sektor, som har lättare att agera på ekonomiskt data än på miljömässig.

De 600 miljarderna går till spillo på olika ställen i ekonomin. Vi har analyserat Sveriges ekonomi sektorsvis och ser att värdegapet skiljer sig mellan sektorer. Bygg- och fastighetssektorn har det största värdegapet av alla, 39%. Liksom för övriga sektorer består den största andelen av gapet av för tidig kassering av produkter. För bygg- och fastighetssektorn innebär det att 180 miljarder kronor går till spillo främst genom rivningar av byggnader med fullt funktionella material. Tidigare faser i byggprocessen hanterar material med lägre värden, men även där försvinner stora värden (37 miljarder kronor) i outnyttjad potential på grund av till exempel ineffektiva byggprocesser och överbeställningar.

Det är användarna av produkterna som är förlorarna när förluster på grund av bristfällig design, ineffektiva processer och för tidig kassation uppstår. Offentlig sektor skulle till exempel kunna spara pengar genom att inte köpa nytt när det finns funktionellt värde kvar i produkter, eller genom att inte betala för yta de inte behöver. Dessa pengar skulle i stället kunna gå till kärnverksamheten, eller med andra ord till de anställda som levererar de offentliga tjänsterna. För privat sektor och näringsliv finns naturligtvis också pengar att ”spara” på motsvarande sätt, men här uppstår också den oerhört intressanta möjligheten att tjäna mer pengar på de affärsmöjligheter som uppstår när det linjära ska bli cirkulärt. Här kan till exempel outnyttjad yta i hus och fastigheter eller stillastående transportmedel bli en inkomstkälla, samtidigt som möjligheterna till nya intäktsströmmar ökar när äldre produkter ska tas om hand, renoveras, repareras och erbjudas till kund igen.

Men hur ska man då som företagsledning eller entreprenör närma sig denna strategiska affärsmöjlighet? Det finns åtminstone tre viktiga steg att ta:

1. Styrelser och företagsledningar behöver lägga till en cirkulär lins på sitt strategiska utvecklingsarbete och utforska vilka värdegap som finns kopplat till den egna verksamheten. Det cirkulära affärslandskapet kommer att se annorlunda ut och kräva nya förmågor. Att kunna navigera och prioritera skickligt vilka steg man själv ska ta på den resan blir en konkurrensfördel.

2. Som ledare står man ofta inför att det är enklare och kortsiktigt lönsammare att fortsätta med det man redan gör (linjärt) i stället för att innovera. Men just nu ökar riskerna och i många fall kostnaderna med att fortsätta med det linjära. I grunden finns ökade kostnader och risk kopplat till begynnande brist på vissa material. När potentialen i cirkulära affärer växer så ökar också konkurrensen. Att hålla koll på vilka steg konkurrenter och nya aktörer tar blir en överlevnadsfråga för att undvika ”Kodak-moments”.

3. För entreprenörer som förstår omställningens dynamik finns enorma möjligheter att ta till vara. I skärningspunkten mellan framväxande policy, förändrade köpbeteenden, ny teknologi, data och affär finns framtidens cirkulära affärsvärden. Till exempel i nya tjänster och plattformar för cirkulära transaktioner, datahantering och logistik eller i mer traditionella tjänster inom renovering, återtillverkning eller rengöring av produkter.

Och i detta arbete blir rätt ledarförmågor i företagen avgörande för framgång. I ett cirkulärt affärsekosystem, med flera aktörer som ska samverka, har ledaren ett svagt formellt mandat och många potentiella målkonflikter att hantera. Ledarskapet måste då vara starkt och står för följande principer:

• idé- och värderingsdrivet
• mobiliserande snarare än styrande
• folkbildande och kapacitetsbyggande
• inriktat på samhällsförändring
• långsiktigt i sitt perspektiv på lönsamhet och hållbarhet

Alltså, inte helt olikt de ledarskapsprinciper som byggt våra folkrörelser!

Förändringen mot cirkulära lösningar är i rörelse. Genom vår rapport CGR Värdegapet Sverige finns nu tydliga ekonomiska data som ledare kan peka på för att motivera investeringar i ny riktning. Det är dags för ledarskapet att kliva fram!

Maj månads forskarspaning är skriven av:

Ann-Charlotte Mellquist
Senior forskare inom Cirkulär ekonomi och Cirkulära affärsmodeller
Enhetschef Beslutsstöd för hållbarhet, RISE

Pernilla Dahlman
Senior Advisor Business Strategy & Innovation, Lead Circular Business Lab
Business Strategist, Division Digital Systems, RISE

Med närmare 27 år inom Skanska har Fredrik en lång och bred erfarenhet från samhällsbyggnadssektorn. Genom åren har han varit engagerad i flera initiativ kopplade till ledarskap och klimatomställning – frågor som står i fokus för cmb:s arbete

Så här säger han själv om sitt nya uppdrag:

– Jag ser verkligen fram emot att bidra med mina tankar och idéer i cmb:s styrelse. Jag har ett särskilt engagemang för ledarskapsfrågor kopplade till klimatomställningen, där det krävs mod och beslutsamhet för att skapa verklig förändring. Jag tror också starkt på samverkan som en nyckel för att frigöra kreativitet och utveckla innovativa lösningar som gynnar både branschen och samhället i stort, säger Fredrik.

Vi är glada att få in Fredrik i styrelsen och ser fram emot de perspektiv och den erfarenhet han tar med sig in i det fortsatta arbetet.

Årets huvudmannaråd samlade ett stort engagemang med en närvaro på 83 procent. Under morgonen fick vi ta del av både tillbakablickar, aktuella insikter och framåtblickande perspektiv på verksamheten och branschens utveckling.

Vd Carina Bohm inledde med att presentera höjdpunkter från det gångna året. Bland annat lyftes ett ökat deltagande på cmb:s event, där flera arrangemang nått rekordnivåer. Intresset för branschens utveckling märks också tydligt i utmärkelserna Guldhuset och Master Thesis Award, som båda hade ett rekordhögt antal sökande. Även cmb:s kommunikationssatsningar visar stark utveckling – genom nyhetsbrev, podcast och LinkedIn har räckvidd och engagemang ökat markant.

Under mötet tackades också två personer av för sina betydelsefulla insatser. Per-Anders Ericsson, som lämnar styrelsen, lyfte särskilt cmb:s roll som brygga mellan akademi och praktik:
– Möjligheten att bidra till forskningen och att knyta ihop forskare och praktiker är något unikt och väldigt värdefullt för branschen.

Även Stephan Woodbridge, som varit med sedan cmb:s start och nu lämnar valberedningen, betonade stoltheten över verksamheten:
– Det här är något unikt som vi har här i Göteborg, och något vi ska vara väldigt stolta över att vara en del av.

Vi riktar ett varmt tack till båda för deras engagemang och viktiga bidrag till branschens utveckling.

Därefter valdes en ny ledamot in i styrelsen – Fredrik Olsson, regionchef på Skanska, som vi hälsar varmt välkommen. Vi ser fram emot att ta del av hans perspektiv och erfarenheter i det fortsatta arbetet.

Under mötet presenterade även Charlotte Tengberg en inblick i stiftelsens forskningsarbete, med fokus på forskningsfinansiering och processerna bakom. Avslutningsvis fick vi ta del av ett aktuellt forskningsprojekt, presenterat av Daniella Troje, som behandlar integrering av återbruk i byggsektorns upphandlingsprocesser. Presentationen lyfte viktiga apsekter kring hur återbruk kan gå från ambition till genomförbar praktik.

Vi tackar alla deltagare för ett engagerat huvudmannaråd och den goda uppslutningen. Tillsammans fortsätter vi att driva utvecklingen av management i samhällsbyggnadssektorn!

Kunskapsgruppen tar sin utgångspunkt i ett förändrat säkerhetsläge, ökade klimatrelaterade risker och en allt mer digitaliserad ekonomi, där frågor om kris och beredskap har blivit centrala för både samhälle och näringsliv. Med stöd i MSB:s vägledning till företag utforskar gruppen hur beredskap kan förstås, organiseras och utvecklas i gränslandet mellan privat och offentlig sektor.

Kunskapsgruppen vänder sig till dig som arbetar med frågorna och vill bolla med andra, fördjupa din kunskap, utforska nya affärsmodeller och dela med dig av egna erfarenheter.

Arbetet struktureras kring flera kompletterande perspektiv:

1. Företaget som samhällsbärare
Här behandlas näringslivets roll som en del av totalförsvaret och som en förutsättning för samhällets funktion i kris och ytterst i krig. Fokus ligger på hur företag bidrar till samhällsviktiga funktioner genom leveranser, tjänster, infrastruktur och system, samt vilka krav detta ställer på ansvar, styrning och ledarskap.

2. Företaget som sårbar organisation
Detta perspektiv utgår från företagens egen kontinuitet och överlevnadsförmåga. Gruppen belyser frågor om robusthet i leverantörskedjor, beroenden av kritisk infrastruktur, informationssäkerhet och organisatorisk beredskap. Här problematiseras även gränserna för företagens ansvar i relation till statens roll.

3. Kris och beredskap ur ett managementperspektiv
Fokus ligger på hur beredskap integreras i strategiskt ledarskap och styrning. Centrala teman är övergången från traditionell riskhantering till resiliens, ledarskap i osäkerhet samt hur beredskap kan ses som en strategisk investering snarare än enbart en kostnad. Gruppen diskuterar även kopplingar till hållbarhetsarbete och förändrade krav från ägare och investerare.

4. Kris och beredskap i offentlig planering
Här behandlas beredskap ur ett system- och samhällsperspektiv, med fokus på infrastruktur, stadsutveckling, energiförsörjning och försörjningssystem. Gruppen utforskar frågor om samhällsviktig verksamhet, rumslig sårbarhet och behovet av offentlig–privat samverkan, samt hur långsiktig planering kan kombineras med handlingskraft i akuta situationer.

Skärningsfält och övergripande frågeställningar
Kunskapsgruppen lägger särskild vikt vid samspelet mellan organisation och system, mellan affärslogik och samhällslogik, samt mellan effektivitet och robusthet. En central fråga är hur ansvar och kapacitet kan balanseras i ett läge där krisberedskap kräver både resurser och samverkan.

Genom dessa perspektiv är ambitionen att utveckla en fördjupad förståelse för beredskap som en integrerad del av hållbara organisationer och samhällen – snarare än en isolerad insats i undantagssituationer.

Vill du vara med?
Är du intresserad av att delta i kunskapsgruppen eller vill veta mer? Hör gärna av dig till Carina Bohm för mer information!

Att leda handlar ytterst om att välja vad som är viktigt – och att visa det i handling. I en tid där tempot är högt och kraven många är det lätt att låta det kortsiktigt brådskande ta över det långsiktigt betydelsefulla. Just därför förtjänar det att lyftas fram när ledare väljer att prioritera gemensamt lärande och utveckling.

Ledarskapsdagen blev ett tydligt exempel på detta. Att avsätta tid för att delta är i sig ett ställningstagande: att ledarskap inte är något statiskt, utan något som behöver erövras, omprövas och utvecklas i takt med omvärlden. Men det som verkligen gjorde skillnad var inte bara närvaron – utan det engagemang som präglade dagen. Vi är stolta över vad vi lyckades förmedla men ännu mer imponerade över det engagemang och den stämning som ni som ledare och deltagare bidrog med.

När ledare deltar aktivt, delar erfarenheter, ställer frågor och bidrar till samtal, händer något mer än kunskapsöverföring. Det skapas en gemensam rörelse. Engagemang föder engagemang. Perspektiv bryts mot varandra, nya insikter växer fram och en känsla av sammanhang stärks. Det är i dessa möten som grunden läggs för ett ledarskap som inte bara styr, utan också bär och utvecklar.

Detta är särskilt viktigt i organisationer där komplexiteten ökar och där ingen enskild individ sitter på alla svar. Då blir ledarskap i hög grad en fråga om att mobilisera kraften hos många – att skapa förutsättningar för delaktighet, ansvarstagande och gemensam riktning. Ledarskapsdagen visade att denna vilja finns, och att den tar sig konkreta uttryck.

Att prioritera en sådan dag är därför inte en paus från det “egentliga arbetet” – det är en investering i just det. Det är ett sätt att stärka både förmågan att leda och modet att fortsätta utvecklas. Och när detta görs med ett tydligt och generöst engagemang, får det ringar på vattnet långt bortom själva dagen.

Det finns all anledning att ta med sig den energin framåt. För i slutändan är det just sådana prioriteringar – där ledare visar vägen genom sitt eget agerande – som bygger den kultur och det förtroende som varje framgångsrik organisation vilar på.

Tack för att just du deltog och stort lycka till med utvecklingen av ert fortsatta ledarskap, nätverkande och inte minst era affärer. Vi är varandras arbetsmiljö men också marknad.

Vi ses nästa år på Ledarskapsdagen 2027!

Save the date 15 april 2027!

Ledarskapsdagen 2026 blev en fullsatt och inspirerande mötesplats för samhällsbyggnadssektorn. Under temat det generationsöverskridande ledarskapet samlades deltagare från hela branschen för att utforska hur vi leder, kommunicerar och samarbetar över generationsgränser.

Dagen tog sin början i en enkel uppmaning: att se sig omkring i rummet. Där fanns människor med helt olika erfarenheter, referensramar och syn på arbete – men också en gemensam vilja att bidra, utvecklas och leda framåt. I det mötet sattes tonen för dagen. Ett stämningsfullt och berörande kulturellt inslag av Lisa Nordström öppnade sedan upp för närvaro och reflektion, innan deltagarna tog sig vidare in i ett program präglat av fördjupning, dialog och perspektivskiften.

Genom valbara spår och workshops fick deltagarna fördjupa sig i teman som generationsintelligens, generationskrockar, inkluderande ledarskap, ålderism, intraprenörskap och framtidens kompetensförsörjning. Perspektiven spände från konkreta verktyg i det dagliga ledarskapet till strategiska frågor om hur organisationer kan attrahera, utveckla och behålla kompetens i en tid där upp till fyra generationer delar arbetsplats. Flera av dagens insikter kretsade kring vikten av att skapa organisationer där olika perspektiv inte bara får plats – utan aktivt tas tillvara. Att lyssna, se varandra och bygga miljöer där fler röster får komma fram lyftes som avgörande för att skapa både tillit och utveckling.

Ett särskilt uppskattat inslag var Erik Mattsson, som med kort varsel klev in som huvudtalare och lyfte kommunikationens avgörande roll i ledarskapet. Med både humor och skärpa belyste han hur det vi tror att vi kommunicerar och det som faktiskt landar ofta skiljer sig åt – och hur kommunikation i grunden är en färdighet som kan utvecklas. I workshopen om kroppsspråk fick deltagarna även uppleva hur icke-verbal kommunikation påverkar samspelet mellan människor. Genom praktiska övningar synliggjordes hur vi, ofta omedvetet, kommunicerar genom rörelse, närvaro och uttryck.

Under dagen lyftes perspektiv kring hur ledarskapets legitimitet allt mindre vilar på titel och allt mer på förtroende, relationer och förmågan att skapa riktning tillsammans. Samtidigt betonades vikten av att bygga organisationer som klarar av både kontinuitet och förändring – där erfarenhet och nya perspektiv samverkar. Dagen avrundades med en generationspanel som knöt ihop perspektiven och satte ord på både skillnader och likheter mellan generationerna.

Utöver programmet var det många som lyfte värdet av mötena däremellan – samtalen i pauserna, nya kontakter och reflektioner som växte fram i dialogen mellan deltagare. Det är ofta i dessa mellanrum som nya perspektiv uppstår och idéer tar form, något som återkom i många av deltagarnas reflektioner efter dagen.

– Vi går från dagen med både nya perspektiv och konkreta verktyg, men framför allt med en stark känsla av hur mycket vi kan åstadkomma när vi lyssnar på varandra och tar tillvara på våra olikheter. Det är i de mötena som utvecklingen sker, säger Wilma Johansson, kommunikations- och eventansvarig på cmb.

Det stora engagemanget under dagen och i efterföljande reflektioner visar att frågorna är högaktuella och centrala för branschens fortsatta utveckling.

Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare, talare och medverkande som bidrog till en dag fylld av inspiration, värme och energi!

→ Ta del av bilderna från dagen här.

. 

I denna kortrapport presenteras resultat från ett cmb-finansierat forskningsprojekt som undersöker hur BIM och digital bygginformation kan struktureras och användas som ett mer aktivt stöd i planering och genomförande av byggproduktion.

Resultaten visar bland annat hur ett mer sammanhållet arbetssätt kan:

→ Minska behovet av manuell hantering av information

→ Tydliggöra ansvar och leveranser i olika skeden

→ Bidra till ett jämnare arbetsflöde i produktionen

Kortrapporten är skriven av Efraim Ljung, Mattias Roupé, Mikael Viklund-Tallgren och Mikael Johansson, samtliga verksamma vid Chalmers tekniska högskola.

Vad krävs för att få alla delar i ett byggprojekt att arbeta i samma takt?

Läs och ladda ner rapporten här →

Projektet presenteras även vid vårt lunchseminarium den 21 april – missa inte chansen att ta del av resultaten på plats. Ett fåtal platser finns kvar!

Läs mer och anmäl dig här →

Genom cmb:s initiativ ”Skugga en projektledare” får studenter från masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) vid Chalmers möjlighet att komma närmare svaren. Under en till tre dagar följer de en yrkesverksam projektledare i vardagen – i möten, på kontor och ute i projekt.

Bakgrunden till initiativet är att många studenter, inte minst internationella, upplever att det är svårt att bygga nätverk och få en konkret bild av branschen inför arbetslivet. Genom skuggningen skapas en viktig brygga mellan akademi och praktik, och en möjlighet att både knyta kontakter och förstå yrkesrollen på djupet.

”En unik inblick i hur projekt tar form i staden”

En av studentgrupperna tillbringade en dag hos Exploateringsförvaltningen på Göteborgs Stad, där de fick följa projekt kopplade till stadens utveckling.

– Dagen gav oss en unik inblick i hur det är att arbeta som projektledare inom stadsutveckling och infrastruktur, ett område som varit relativt nytt för oss.

Under dagen fick de ta del av projekt i olika skeden, från planering och detaljplanearbete till pågående byggnationer som spårvägen Frihamnen–Lindholmen samt Citybuss Backastråket.

– Det var särskilt spännande att se hur projekt som syns i stadens rum tar form, och hur många olika kompetenser som samarbetar för att få allt att fungera.

Mötet med flera projektledare gav också en bredare bild av yrkesrollen och hur vardagen kan se ut i praktiken.

Från kontor till byggarbetsplats – en dag med Skanska

En annan studentgrupp följde projektledare på Skanska och fick uppleva en dag som rörde sig mellan både kontor och byggarbetsplats.

Dagen inleddes med frukost och introduktion på kontoret, följt av ett platsbesök i Kallebäck där studenterna deltog i möten och fick en inblick i det dagliga arbetet ute i projekt. Efter lunch fortsatte dagen med ett besök på Packhuskajen.

– Den här dagen gav oss en värdefull inblick i hur en arbetsdag i branschen kan se ut och vi kommer ta med oss många lärdomar. Men det väckte framförallt en längtan om att få vara med och bidra till denna typen av projekt i vår framtid!

Viktiga insikter och framtida möjligheter

Gemensamt för studenterna är att skuggningen både har gett en ökad förståelse för projektledarrollen, samt en tydligare bild av branschens bredd, komplexitet och möjligheter.

– Det var inte bara lärorikt, utan också väldigt inspirerande att se hur framtidens projekt formas i Göteborg.

Initiativet visar på värdet av att skapa möten mellan studenter och yrkesverksamma, där kunskap, erfarenheter och perspektiv kan delas i båda riktningar.

Under våren deltar 10 studentgrupper tillsammans med representanter från flera av våra partnerföretag. Vi vill rikta ett varmt tack för ert engagemang och hoppas att initiativet har varit givande, både för studenterna och de projektledare som delat med sig av sin vardag!