Nyheter

Sommaren är här. Ljuset dröjer sig kvar långt in på kvällen, tempot saktar ner något och många av oss får möjlighet att hämta kraft, reflektera och se framåt.

Jag låter mig inspireras av fotbolls-VM (totalt sporttokig som jag är). På planen ser vi hur framgång bygger på samspel, tillit och modet att ta ansvar – både när det går bra och när det blir motigt. De bästa lagen vet att varje spelare har en viktig roll, men också att ingen vinner ensam.

Det påminner mig om ledarskap. Att leda handlar inte om att alltid stå längst fram eller ha alla svar. Det handlar om att skapa förutsättningar för andra att lyckas, att bygga lagkänsla och att våga fatta beslut även när vägen framåt inte är helt given. Sedan hoppas vi ju att resan i VM blir så lång som möjligt.

Under året som gått har jag också fått ett nytt perspektiv på ansvar. Snart får jag förmånen att bli mormor. Det är en händelse som fyller mig med både glädje och ödmjukhet. Att bli mormor handlar förstås om kärlek och omsorg, men också om att tänka på vilket samhälle och vilken framtid vi lämnar vidare till nästa generation.

Kanske är det just där som ledarskapets viktigaste uppgift finns – att inte bara ta ansvar för här och nu, utan också för det som kommer efter oss.

Jag vill därför rikta ett varmt tack till er alla för ert engagemang, ert arbete och er vilja att tillsammans bidra till utveckling och framsteg. Det är genom samarbete, nyfikenhet och ansvarstagande som vi fortsätter att skapa värde – för våra verksamheter, våra samhällen och framtidens generationer.

Nu önskar jag er en riktigt skön sommar fylld av sol, återhämtning, glädje och tid med nära och kära.

Vi ses igen med ny energi efter sommaren!

Pilotage ansluter sig nu till cmb som ny partner. Med erfarenhet av utveckling, projektledning och byggledning inom samhällsbyggnad vill de bidra till nätverket med kunskap från projektens vardag, ett starkt engagemang för samverkan och en tydlig övertygelse om att de bästa lösningarna skapas tillsammans.

En lots för utveckling och samhällsbyggnad

Pilotage beskriver sig som en lots för utveckling, projektledning och byggledning inom samhällsbyggnad. Företaget leder komplexa projekt och arbetar för att skapa platser där människor möts, utvecklas och trivs.

– Vi bidrar också till branschen med samverkan och kunskapsdelning, säger Johan Broström, projektledare på Pilotage.

I dag består företaget av 30 kollegor med olika kompetenser och erfarenheter. Det som förenar dem är inte i första hand titlarna, utan en gemensam syn på hur framgångsrika projekt skapas.

– Det som förenar oss kollegor är vår gemensamma övertygelse om att de bästa lösningarna skapas tillsammans. Framgångsrika projekt byggs av engagerade och nyfikna människor, starka relationer och en vilja och ett mod att utvecklas tillsammans, säger Johan.

För Pilotage handlar projektledning därför inte bara om struktur, styrning och genomförande, utan också om att skapa rätt förutsättningar för människor att bidra.

– Vi är övertygade om att de bästa resultaten skapas när människor får förtroende, frihet och möjlighet att bidra med hela sin kompetens.

Vill bidra till utvecklingen av branschen

En viktig anledning till att Pilotage valt att gå med i cmb är möjligheten att vara en del av ett sammanhang där aktörer från samhällsbyggnadssektorn möts för att dela kunskap, erfarenheter och perspektiv.

– Vi ser cmb som en viktig mötesplats där vi tillsammans kan bidra till utvecklingen av samhällsbyggnadssektorn. För oss handlar partnerskapet både om att lära och att bidra. Vi tror på kraften i kunskapsdelning och samverkan, säger Johan.

– Genom cmb får vi möjlighet att utbyta erfarenheter med andra aktörer som vill utveckla branschen, stärka ledarskapet och skapa bättre förutsättningar för framtidens projekt.

Pilotage ser särskilt fram emot att engagera sig i cmb kunskapsgrupper, nätverk och forskningsnära initiativ. Särskilt intressanta är frågor som rör ledarskap, projektkultur, kompetensutveckling och hållbart medarbetarskap.

– Vi ser fram emot att få delta i kunskapsgrupper, nätverk och forskningsinitiativ där vi möter människor med olika perspektiv och erfarenheter. Frågor som engagerar oss extra mycket är ledarskap, projektkultur, kompetensutveckling, hållbart medarbetarskap och hur vi bygger organisationer som både levererar resultat och attraktiva arbetsplatser, säger Johan.

För Pilotage är dessa frågor nära kopplade till hur framtidens samhällsbyggnadsprojekt behöver ledas och organiseras.

Bidrar med erfarenheter från projektens vardag

Genom sitt partnerskap vill Pilotage bidra med erfarenheter från projektens vardag och från det egna arbetet med att utveckla en kultur som bygger på ansvar, tillit, transparens och självledarskap.

– Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter kring hur man skapar engagemang, stärker samverkan och bygger organisationer där många är med och driver utveckling, inte bara de formella ledarna, säger Johan.

Med sin praktiska erfarenhet från komplexa projekt hoppas företaget kunna bidra med perspektiv på hur ledarskap, samverkan och kultur kan omsättas i konkret handling.

”Arbetslivet är ett tillsammansprojekt”

Pilotages ambition är inte bara att genomföra framgångsrika projekt, utan också att bidra till en bransch där människor mår bra.

– Vi brukar säga att livet, inklusive arbetslivet, är ett tillsammansprojekt. Den tanken genomsyrar hela vårt arbete, med såväl kunder, samarbetspartners och kollegor, avslutar Johan.

Vi på cmb säger varmt välkomna till Pilotage!

Branschen står inför ett paradigmskifte. Nya krav på digital informationshantering, klimatdata och digitala produktpass ställer högre krav på hur information skapas, struktureras och används genom hela byggprocessen. Samtidigt öppnar den tekniska utvecklingen nya möjligheter att arbeta mer sammanhängande, med modellen som den centrala informationskällan från projektering till produktion och förvaltning.

Från idé till verklighet

Att implementera Total BIM handlar inte enbart om teknik. Det handlar lika mycket om organisation, kultur, ansvar och förändringsledning. Under dagen får vi ta del av den senaste forskningen från Chalmers, konkreta erfarenheter från verkliga projekt och exempel på hur modell- och datacentrerade arbetssätt kan skapa bättre styrning, effektivare informationsflöden och ökat värde genom hela byggprocessen. Genom föreläsningar, fallstudier och diskussioner belyser vi vad som krävs för att gå från ambition till faktisk implementering – och vilka hinder som behöver övervinnas för att skapa verklig förändring.

Forskning, AI och framtidens byggprocess

Programmet innehåller både forskningsresultat och praktiska erfarenheter från pågående och genomförda Total BIM-projekt. Vi diskuterar bland annat hur AI, digitala tvillingar och automatisering kan bidra till bättre beslutsstöd, effektivare produktion och ökad kontroll genom hela projektets livscykel. Dagen avslutas med den senaste forskningen kring hur Total BIM och AI kan lägga grunden för framtidens datadrivna byggarbetsplats.

Kostnadsfritt deltagande

Intresset för årets konferens är stort och över 200 platser är redan bokade. Deltagandet är kostnadsfritt, men antalet platser är begränsat.

Datum: 1 september 2026
Tid: 09.30–17.00
Plats: RunAn, Chalmers, Göteborg

Läs mer om dagen och anmäl dig här →

Bakom varje framgångsrikt projekt, stark organisation och hållbar samhällsutveckling finns människor som får andra att växa, samarbeta och nå gemensamma mål. Nu är det dags att uppmärksamma dem. Nomineringen till Guldhuset 2026 är öppen!

Sedan 2004 har cmb delat ut Guldhuset för att uppmärksamma unga ledare som genom sitt ledarskap bidrar till utveckling, nytänkande och framtidstro inom samhällsbyggnadssektorn. Utmärkelsen har genom åren vuxit till en av branschens mest prestigefyllda ledarskapsutmärkelser för unga talanger och har lyft fram många av de ledare som idag spelar viktiga roller i sektorns utveckling.

Utmärkelsen syftar till att synliggöra förebilder som inspirerar andra, skapa uppmärksamhet kring modernt ledarskap och bidra till en positiv utveckling av samhällsbyggnadsbranschen. Genom att lyfta fram unga ledare vill vi stärka framtidens ledarskap och visa på den kompetens, drivkraft och förändringskraft som finns i sektorn. Att bli nominerad är för många ett betydelsefullt erkännande från kollegor, chefer och branschkollegor. Samtidigt ger utmärkelsen företag och organisationer möjlighet att lyfta fram goda exempel på ledarskap och visa sitt engagemang för medarbetarnas utveckling. Förra året hade vi fyra fantastiska finalister och utmärkelsen gick till Anna-Clara Ackebo på NCC för hennes ledarskap som förenar affärsmässighet, entreprenörskap och omtanke.

Vad letar juryn efter?

Juryn söker ledare som inte bara når resultat, utan som också skapar värde för människor, organisationer och samhället i stort.

Särskilt värdesätts kandidater som:

• Visar ett tydligt och inspirerande ledarskap
• Uppnår goda resultat och driver utveckling framåt
• Bidrar till värdeskapande för organisationer, kunder och samarbetspartners
• Bygger starka relationer och skapar förtroende
• Är goda förebilder och bidrar till en positiv kultur
• Visar mod, nytänkande och förmåga att hantera förändring
• Bidrar till branschens långsiktiga utveckling och attraktivitet

Det handlar med andra ord om personer som får andra att vilja följa med, utvecklas och lyckas tillsammans.

Så går nomineringen till

I nomineringen beskriver du kandidatens ledarskap, resultat och påverkan genom konkreta exempel. Därefter går samtliga nomineringar vidare till en urvalsprocess där en jury bestående av representanter från branschen utser årets finalister. Vinnaren av Guldhuset 2026 utses under nästa Ledarskapsdag den 15 april 2027.

Känner du en ung ledare under 35 år som förtjänar att uppmärksammas? En person som gör skillnad i sin organisation, inspirerar andra och bidrar till att utveckla samhällsbyggnadssektorn? Då är det dags att nominera!

Nomineringen är öppen till och med den 30 september 2026.

Läs mer och nominera din kandidat här!

Vi bygger allt fler lägenheter med mindre yta. De byggs enkelsidiga, utan källarförråd och en del har en liten kokvrå i entrén. Vart tog de svenska ambitionerna om en god bostad till alla vägen, och hur kommer de boende att klara väntade kriser i sin lägenhet?

Samtidigt som samhället behöver ställa om för att minska klimatpåverkan måste vi hantera följderna av ett ändrat klimat. Redan idag är det många bostäder som blir för varma. Det kan räcka med en solig vårdag. De små lägenheterna och de som är enkelsidiga är de som drabbas mest. I en liten lägenhet är det också svårare att förbereda sig inför en kris, där vi förväntas klara oss själva i minst en vecka. Många bor trångt och har inte plats att förvara större mängder mat. Badkaren där man kunde tappa upp vatten vid behov tas bort vid renovering och sätts inte in i nya lägenheter. Utöver det förutsätter samhället i allt högre grad att äldre skall bo kvar hemma och ta emot vård i hemmet. Några behöver också bo med en partner som behöver omfattande hemvård.

Vi lever i en tid av multipla kriser. Bostadskris, klimatkris, energikris, befolkningskris, beredskapskris, inflation, allt på samma gång. Bostaden har en central roll för ett fungerande samhälle och påverkas av många av dessa kriser. Som arkitekter och bostadsforskare vill vi förstå hur bostaden kan uppfylla människors behov och bidra till deras välmående.

Inom vår forskning gör vi empiriska undersökningar bland boende för att förstå hur bostadens utformning och storlek kan bidra till god funktion och välmående i förhållande till samhällets förväntningar på bostaden och olika krisers påverkan. Vi studerar främst flerfamiljshus, i bostadsrätter och fastigheter inom allmännyttan, nyligen uppförda, inom efterkrigstidens bestånd och en del från äldre epoker. Inom ett projekt kallat ”Bologi”, finansierat av Energimyndigheten, ställde vi frågan om dagens bostäder klarar framtidens behov. I ett pågående projekt om tillräcklighet eller ”enoughness” finansierat av cmb studerar vi motiv och erfarenheter av att bo på mindre yta. Nya studier om hur boende hanterar övervärme är planerade.

För några veckor sedan träffade vi en person som bodde med sin familj om två vuxna och två barn, som var på väg in i tonåren, i en tvårummare om 54 kvm. ”Trångboddheten” var självvald med målet att minska sin energianvändning. Barnen var nöjda med att dela rum och de vuxna hade en specialbyggd fällbar säng i vardagsrummet. Tack vare ett vinds- och ett källarförråd fick de plats med dylika sportutrustningar. I deras fastighet från 1950-talet fanns det utöver vind- och källarförråd också matkällare.

Många nya lägenheter byggs utan tillgång till vare sig vinds-, källar- eller matförråd. De få kvm förråd som de boende får ritas numera in i lägenheten. Frågan är om de nya byggreglerna tillåter att förråd försvinner helt och hållet. De boende förväntas ha grillen, vinterutrustningen, resväskorna och vinterdäcken i ett litet parkettklätt och finmålat förråd i lägenheten. Har de möjligheten att förvara sina grejer någon annanstans (däcken skall väl enligt reglerna till ett däckhotell), kan detta ”halvrum” istället användas som ett litet hemmakontor eller en barnkammare. Boende med den här lösningen berättar om en obehaglig känsla av att ha alla sina tillhörigheter inne i lägenheten, eller att ha ett hemmakontor bredvid hockeyutrustningen.

En äldre dam, boende i en liten enrummare, var tacksam för att hon kunde ha sin vinterkappa hos en väninna eftersom hon hade gjort om sitt lilla förråd till sängkammare. För att få plats hade hon specialbyggt en säng i mindre storlek. Hon har problem med att laga mat i sin kokvrå eftersom den ligger vid entrén och kläderna luktar matos.

Alla har inte samma förutsättningar för att klara olika kriser. Några kan välja att bo mindre, centralt så de slipper bilen, medan för andra blir trångboddheten en nödvändighet. Tidigare forskning visar på hur bostadssituationen kan vara en indikator på hur bra olika grupper kan klara en kris. De som bor i lägenhet, särskilt de som bor i hyreslägenhet, har sämre förutsättningar att klara sig. Det handlar både om bristande utrymme för att förvara mat och utrustning som krävs för en kris och tillgång till fordon och bristande finansiella och sociala resurser och tillgång till fordon.

Det finns stora ojämlikheter i bostadsstandarden över generationer. I Sverige har personer över 65 år den största bostadsytan på runt 80 kvm/person. De mer bemedlade har också ofta tillgång till fritidshus. Samtidigt har de yngre generationerna svårt att hitta en bostad och bor så trångt att de väljer att skjuta upp familjebildandet. Skatteregler, finanser och brist på bostadsalternativ är några av orsakerna som gör att äldre väljer att bo kvar större än de behöver.

Våra studier pekar mot att bostadens yta, planlösning och kompletterande utrymmen inte är detaljer, utan förutsättningar för välmående, jämlikhet och krisförmåga. Det krävs ett större helhetstänk kring bostadsförsörjning och bostäders utformning. Det finns små välplanerade lägenheter och vi behöver förstå hur bitytor men också delade ytor och resurser kan användas på ett sätt som bidrar till välfärd, beredskap och klimatomställning.  Våra studier visar till exempel hur balkongen får en allt viktigare roll när lägenheterna krymper. Om storleken tillåter kan det bli ett annat vardagsrum eller, om förrådet är litet, en yta för förvaring.

Paula Femenias är professor i hållbar omvandling av byggnader vid Chalmers. Vill du fördjupa dig i frågan om yttillräcklighet och hur framtidens bostäder kan utformas för att använda resurser smartare? Lyssna på avsnitt 20 av Prakademipodden där Paula tillsammans med Lena Josgård från HSB diskuterar hur vi kan bo mer resurseffektivt utan att tumma på livskvalitet.

Varje år uppmärksammar cmb framstående examensarbeten inom Construction Management som på ett särskilt föredömligt sätt förenar akademisk kvalitet med praktisk relevans. Genom utmärkelsen vill vi lyfta fram nya perspektiv, idéer och lösningar från nästa generations samhällsbyggare – och synliggöra examensarbeten som kan bidra till framtidens ledarskap och management inom sektorn.

Vem kan ansöka?

Studenter som går sista året på masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) vid Chalmers tekniska högskola har möjlighet att få sitt examensarbete bedömt inom ramen för Cmb Master Thesis Award.

Vad bedöms?

De inkomna examensarbetena bedöms utifrån bland annat:

• Relevans för samhällsbyggnadsbranschen
• Analytisk höjd och akademisk kvalitet
• Förmågan att koppla samman teori och praktik
• Bidrag till hållbar utveckling och kunskap inom ledarskap och management
• Nya lösningar, arbetssätt eller insikter med betydelse för branschen

Det vinnande bidraget tilldelas diplom och stipendium samt uppmärksammas vid en prisutdelning i höst.

Sista ansökningsdag är den 31 juli 2026.

Tar du examen i år? Missa inte möjligheten att få ditt arbete uppmärksammat av branschen och bidra till utvecklingen av framtidens samhällsbyggande.

→ Läs mer om priset och ansökningsprocessen här!

Paviljongen är en del av utvecklingen av Centralstaden och ska fungera som en plats för dialog, kunskap och samtal om stadens framtid. Här kommer invånare, besökare, forskare, beslutsfattare och representanter från samhällsbyggnadssektorn att kunna mötas kring aktuella frågor om stadsutveckling och framtidens Göteborg.

Som en del av satsningen kommer cmb att spela in ett liveavsnitt av Prakademipodden i månaden från paviljongen. Samtalen kommer att ta avstamp i aktuella samhällsfrågor och samla gäster från både akademi och praktik för att belysa olika perspektiv på hur vi bygger, leder och utvecklar morgondagens samhälle.

– För oss är detta en fantastisk möjlighet att skapa fler möten mellan forskning, praktik och allmänhet. Samhällsbyggandet påverkar oss alla, och genom att flytta ut podden till en plats där människor redan rör sig hoppas vi kunna bidra till fler öppna samtal om stadens och branschens utveckling, säger Wilma Johansson, marknads- och kommunikationsansvarig på cmb.

Först ut är ett livesamtal den 24 juni kl. 12.00-13.00 på temat Från station till stad. Samtalet tar avstamp i hur stationsområden kan utvecklas från transportnoder till levande delar av staden. Varmt välkomna förbi och lyssna – spännande gäster utlovas!

Under året kommer samtalen att beröra flera aktuella teman kopplade till stadsutveckling, mobilitet, stadsliv, trygghet och framtidens Göteborg. Ambitionen är att skapa en återkommande arena för kunskapsutbyte, nya perspektiv och samtal om de frågor som formar våra städer.

Varmt välkommen att besöka paviljongen och ta del av samtalen på plats. Följ oss på LinkedIn för att hålla dig uppdaterad om kommande datum, tider och gäster.

Mentorprogrammet riktar sig till studenter vid masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) på Chalmers och till yrkesverksamma som vill bidra med sina erfarenheter samtidigt som de själva får nya perspektiv på ledarskap, branschens utveckling och nästa generations drivkrafter.

Under den senaste omgången deltog 21 svenska och internationella studenter tillsammans med 20 mentorer från olika delar av samhällsbyggnadssektorn. Genom regelbundna samtal och möten skapades relationer som gav nya insikter, stärkte nätverk och bidrog till både personlig och professionell utveckling.

För många mentorer blir programmet också en möjlighet att stanna upp och reflektera över sitt eget ledarskap, samtidigt som adepterna får stöd, inspiration och en unik inblick i branschen och yrkeslivet.

Mentorprogrammet sträcker sig över ett läsår och bygger på ett aktivt erfarenhetsutbyte mellan mentor och adept. För att skapa så bra matchningar som möjligt sker urvalet genom ansökan samt kortare intervjuer med sökande studenter.

Ansökan till mentorprogrammet för HT2026/VT2027 är öppen till och med den 23 augusti 2026.

Platserna till nästa omgång är begränsade och intresset för programmet är stort. Vill du vara med som mentor eller adept?

Läs mer och ansök här!

I dag består cmb:s partnernätverk av över 70 företag och organisationer – från entreprenörer och konsulter till fastighetsbolag, kommuner och innovationsaktörer. Gemensamt är viljan att utveckla både den egna verksamheten och branschen i stort.

Samhällsbyggnadssektorn står inför stora förändringar kopplade till digitalisering, hållbarhet, kompetensförsörjning och nya arbetssätt. För många företag blir det därför allt viktigare att skapa miljöer där medarbetare får möjlighet att utvecklas, utbyta erfarenheter och ta del av aktuell forskning med direkt relevans för verksamheten.

Som partner i cmb får företag tillgång till seminarier, forskningsprojekt, kunskapsgrupper och mötesplatser där akademi och praktik möts. Det ger möjlighet att diskutera aktuella utmaningar med andra ledande aktörer i branschen, samtidigt som medarbetare får ny kunskap och nya perspektiv som kan omsättas direkt i den egna organisationen.

– Våra partnerföretag vill inte bara följa utvecklingen i branschen, de vill vara med och driva den. Partnerskapet blir därför också ett sätt att stärka sin attraktionskraft som arbetsgivare och skapa förutsättningar för långsiktig kompetensutveckling, säger Carina Bohm, vd på cmb.

Partnerskapet innebär också att företagen blir en del av den forskning som formar framtidens samhällsbyggande. Över hälften av partneravgiften går direkt till finansiering av forskning och utvecklingsprojekt vid Chalmers, i nära samverkan med branschen. Det innebär att våra partner inte bara får tillgång till ny kunskap – de är också med och möjliggör den forskning som driver utvecklingen framåt.

Ett partnerskap i cmb ger affärsnytta, kompetensförsörjning och strategisk positionering i en bransch under snabb förändring. Det är en investering i både den egna organisationens utveckling och samhällsbyggnadssektorns framtida konkurrenskraft.

Under 2026 har vi möjlighet att välkomna ytterligare fem nya partnerföretag till nätverket. Har ni funderat på ett partnerskap är det därför hög tid att kontakta oss så berättar vi mer om vad ett partnerskap kan innebära för just er verksamhet!

Conservator ansluter sig nu till cmb som ny partner. Med lång erfarenhet inom fukt, byggnadsfysik och hållbart byggande vill de bidra med specialistkompetens, kunskapsutbyte och ett starkt engagemang för både ledarskap och branschutveckling.

Specialistkompetens inom fukt och byggnadsfysik

Conservator Fuktreducering Svenska AB är ett specialistföretag inom fukt och byggnadsfysik med rötter tillbaka till 1988. Sedan början av 1990-talet har analys och utredning av fukt- och inomhusmiljöproblem varit en central del av verksamheten. I dag arbetar bolaget brett med rådgivning, utbildning och utredningar kopplade till fuktsäkert och hållbart byggande.

– Vi arbetar med allt från utredningar av fukt- och inomhusmiljöproblem till rådgivning i förebyggande syfte vid renovering och nyproduktion. Vi utför även RBK-mätningar i betong, lufttäthetsprovningar och utbildningar inom fukt, inomhusmiljö och fuktsäkert byggande, säger Eva Gustafsson, vd på Conservator.

Bolaget arbetar också med fukt- och materialinventeringar inför renoveringar samt upprättar åtgärdsbeskrivningar vid behov. Utbildningsverksamheten omfattar både öppna och kundanpassade utbildningar, uppdragsbaserade insatser inom yrkeshögskolan samt gästföreläsningar på högskolor.

– Vi har fuktsäkerhet och hållbart byggande som vårt motto, berättar Eva.

Vill stärka kontakterna mellan akademi och näringsliv

En viktig anledning till att Conservator valt att gå med i cmb är möjligheten att mötas i ett sammanhang där akademi och näringsliv samverkar kring aktuella frågor inom samhällsbyggnadssektorn.

– Vi önskar öka kontakterna med högskoleanknutna nätverk där andra branschanknutna aktörer från näringslivet också är delaktiga. Tillgängligheten till föredrag och träffar känns också väldigt positiv, säger Eva.

Conservator har tidigare haft ramavtal med Göteborgs Stad och arbetar nu vidare med att stärka sin närvaro på Västkusten.

– Nu har vi ett nytt avtal med Göteborgs Stad och kommer försöka marknadsföra oss lite mer på Västkusten. Då känns cmb som ett steg i rätt riktning.

Intresse för ledarskap och erfarenhetsutbyte

Utöver de tekniska specialistområdena lyfter Eva även ett starkt intresse för ledarskapsfrågor – inte minst ur ett kvinnligt perspektiv i en fortfarande mansdominerad bransch.

– Jag är intresserad av ledarskapsfrågor, bland annat ur ett kvinnligt perspektiv. Byggbranschen är fortfarande till stor del mansdominerad. Jag har varit verksam i branschen sedan 1994 och arbetat med ledarskap i 25 år, även om det är i ett mindre företag.

Conservator hoppas också kunna bidra till nätverket genom sin erfarenhet av utbildning och handledning av studenter.

– Vi har erfarenhet av att handleda studenter som gör examensarbeten och ser gärna fler samarbeten mellan studenter och näringsliv framöver.