Nyheter

Sommaren ger ofta utrymme att stanna upp, reflektera och ta del av nya perspektiv. Prakademipodden samlar forskare, ledare och samhällsbyggare i samtal om de frågor som formar framtidens samhällsbyggnadssektor – från ledarskap och hållbar omställning till bostadsutveckling, digitalisering, beredskap och samverkan.

Under våren har vi bland annat pratat om hur tillit skapas i en tid av ständig förändring, vad generationsöverskridande ledarskap kan lära oss, hur beredskap behöver bli en naturlig del av verksamhetsutvecklingen och vilken roll nätverk kan spela i klimatomställningen. I vårt senaste specialavsnitt från Almedalsveckan fångar vi dessutom aktuella reflektioner om långsiktighet, framtidstro och ledarskap i en orolig tid.

Varje avsnitt bjuder på konkreta erfarenheter, forskningsbaserade insikter och inspirerande samtal som riktar sig till dig som vill utveckla ditt ledarskap och få nya perspektiv på samhällsbyggandets möjligheter och utmaningar.

Så oavsett om du har en dag på stranden framför dig, en promenad längs havet eller några lugna timmar i hängmattan – passa på att upptäcka Prakademipodden.

Vi önskar dig en riktigt fin sommar och trevlig lyssning!

Under årets Almedalsvecka skapade vi, tillsammans med flera av våra partners, samtal om framtida möjligheter att vara mer innovativa och kloka för att nå branschens omställningsambitioner. Två av samtalen genomfördes inom ramen för den praktiknära forskarskolan ASSURE, som cmb medverkar i tillsammans med bl.a. RISE, Malmö universitet och Uppsala universitet Campus Gotland.

Det första av dessa samtal handlade om ledarskapsfrågor och hur vi arbetar med att utveckla förutsättningarna för återbruk som en större del av utvecklingen av våra städer och fastigheter. Återbruk som praktik behöver utvecklas från att vara ett intressant pilotprojekt till att bli en nödvändig del av omställningen inom samhällsbyggnadssektorn - så att vi använda de resurser som redan finns mycket bättre om vi ska nå våra klimatmål. Vi diskuterade var marknaden befinner sig och hur vi kan skapa verksamheter som håller över tid, samt vad som krävs för att gå från goda exempel till ett nytt normalläge.

På onsdagen hade samtalet fokus på kunskap och lärande. Vi talar ofta om återbruk som en nyckel till framtidens samhällsbyggande. Som något innovativt. Som nästa stora steg i klimatomställningen. Men hur nytt är det egentligen? Långt innan vi började tala om cirkulär ekonomi var återbruk, resurshushållning och varsamhet självklara delar av byggandet. Inom kulturvården har man under lång tid arbetat utifrån principen att göra så lite som möjligt – och bara det som är nödvändigt. Att ta tillvara på det som redan finns. Att förstå värdet i det befintliga innan man ersätter det med något nytt. Under detta samtal letade vi efter framtidens lösningar bland erfarenheter vi redan har – men kanske har glömt att lyssna till.

Under torsdagen arrangerade vi ett samtal tillsammans med Liljewall arkitekter, där fokus var på hur vi på olika sätt kan vrida och vända på de förutsättningar vi har för att kunna göra smartare val i våra professionella sammanhang. Vi diskuterade hur vi kan navigera genom tusentals regler från idé till färdig byggnad, så att inte reglerna blir viktigare än målet om en hållbar framtid. Genom olika praktiska exempel påvisade vi hur man kan hitta handlingsutrymme och att kombinera det bästa av beprövade metoder med viljan att testa nytt kan vara ett sätt att ta små steg i varje projekt, i stället för att vänta på alla rätta förutsättningar.

Det öppna, fria och kreativa samtalet om hållbar samhällsbyggnad fortsätter - i Almedalen, i våra olika seminarier och i både media och poddar. Se till att hålla dig uppdaterad och interagera med andra: tillsammans bygger vi samhället mer resilient!

Våra kunskapsgrupper har under första halvåret 2026 fortsatt att utvecklas och är nu, strax innan vi tar ett välförtjänt sommarlov, elva till antalet. Under hösten startar vi dessutom vår tolfte kunskapsgrupp med fokus på ett område som just nu står högt på branschens agenda – beredskap. Under Almedalen, för att ta ett exempel, var detta utan konkurrens det mest framträdande temat för rundabordssamtal, seminarier och debatter.

Under årets första sex månader har 187 personer från 73 partnerföretag deltagit i kunskapsgruppernas arbete. I stort sett alla våra partner är därmed representerade i denna nätverks- och kunskapsdelande verksamhet.

Under våren startade vi också en ny kunskapsgrupp med fokus på mobilitet och parkeringsfrågor. Gruppen hann med ett startseminarium på Jacy'z och ett första ordinarie möte med ett tiotal deltagare. I september hålls den första träffen i vår nya kunskapsgrupp om beredskap. För båda dessa grupper finns fortfarande möjlighet att ansluta.

Vad har grupperna haft för sig under våren?

Exekutivt ledarskap
Kunskapsgruppen för exekutivt ledarskap har bland annat fördjupat sig i frågor om ensamhet och utsatthet i den exekutiva rollen – att leda i komplexa tider med krav och förväntningar från flera håll samtidigt skapar behov av att dela erfarenheter och speglas i andra. Grupperna har också diskuterat strategisk riktning, organisationskultur, indirekt ledarskap och hur hållbar förändring kan drivas i komplexa organisationer. De fungerar på så sätt också som ett stöttande nätverk för ledare.

Exekutivt kvinnligt ledarskap
Kunskapsgruppen för exekutivt kvinnligt ledarskap har under sina träffar utforskat de särskilda utmaningar och möjligheter som präglar kvinnligt ledarskap i komplexa organisationer. Samtalen har kretsat kring gränser och överansvar, delaktighet och beslutskraft, förändringsledning under högt tryck samt vikten av att ta plats och stärka sitt inre mandat. Gruppen har utvecklats till ett uppskattat forum för erfarenhetsutbyte, strategisk reflektion och hållbart ledarskap.

Bygglogistik
Bygglogistikgruppen har fortsatt att förstå och reflektera kring hur våra tre storstäder, med Göteborg i fokus, skapar och efterlever strategier för en elektrifierad bygglogistik. Det händer mycket på området – byggaktörerna har höga ambitioner och sporras av de krav som ställs. Här kan takten ökas med hjälp av kunskapsutbyte och gemensamma studiebesök. I september gör gruppen just en sådan resa tillsammans med Innovationsgruppen till Malmö för att besöka Nyhamnen och Varvsstaden.

Innovation
Innovationsgruppen har i sin tur utgått från olika strukturerade modeller för att lära sig om hur organisationer kan bli mer konkreta i att förstå sitt nuläge för att kunna sikta rätt i utvecklingen av arbetssätt och affärer i vår tid.

Stadsutveckling
Stadsutvecklingsgruppens tema för året är den "postindustriella staden". Ett besök hos stadsarkitekten i Borås, där vi vandrade längs det som tidigare var svensk Teko-industris hjärta och som numera är nav för kunskapsutveckling, innovatörer och högre utbildning, följdes upp med en solig eftermiddag i och kring The Yard på Lundbystrand i Göteborg. Där utvecklas kluster för techbolag, samtidigt som en ny stor eventarena kring mat och dryck har dragit igång. I september går resan till Stockholm och den stora omvandlingen av Slakthusområdet till blandstad.

Områdesutveckling
Områdesutvecklingsgruppen hängde i nya kultur/medborgarhuset i Selma stad i stadsdelen Backa i Göteborg, och pratade om nya torgstrategier inom stadens förvaltningar och bolag. Därefter fördjupade sig gruppen i kvantitativa modeller och evidensbaserad förståelse av hur olika insatser får, eller inte får, effekt i frågor om trygghet och utveckling. Sensommarens studieresa går till Helsingborg, där vi ska kika på arbetet med stadsdelen Drottninghög.

Klimatledarskap
I Klimatledarskapsgruppen var fokus på komplexitetsmedvetenhet, en viktig förmåga för att hantera den bredd av områden som hållbarhetschefer och KMA möter i sina arbeten. Gruppen inspirerades också av ett ledarskap inom Göteborgs stad, som kommit långt i sina strävanden att minska klimatavtrycken lokalt.  Höstterminens första träff blir ett studiebesök i Olso och det förebildliga arbete som drivs bland annat kring elektrifiering.

BIM och digitalisering
BIM- och digitaliseringsgruppen förevisades det banbrytande papperslösa arbetet med Kaj 16. Flera av gruppens medlemmar är engagerade i arbetet och vi gjorde ett platsbesök på byggarbetsplatsen för att förstå relationerna mellan det teoretiska utvecklandet och praktiskt byggande.

Samverkansarbete
Samverkansgruppen undersökte förutsättningarna för god projektkultur och tog del av ett föredrag om hur man arbetar med tidigt relationsbygge mellan en kommunal beställare och en privat entreprenör. I maj var gruppen på platsbesök för bygget av partneringprojektet Park Central, i den framväxande Centralstaden i Göteborg.

Framtidens fastighetsförvaltning
Framtidens fastighetsförvaltning har under våren haft fokus på hur digitalisering, AI och datadrivna arbetssätt kan bidra till en mer hållbar och effektiv fastighetsförvaltning. Gruppen har bland annat diskuterat hur sensordata, digitala plattformar och forskning om energieffektivisering kan ge bättre beslutsunderlag och bidra till ett mer resurseffektivt nyttjande av byggnader.

Vill du vara med?

Flera av våra kunskapsgrupper välkomnar nya deltagare inför hösten, inte minst våra två nya grupper med fokus på mobilitet och parkering samt beredskap. De båda grupperna för exekutivt ledarskap avslutar dessutom sin nuvarande session i december och startar en ny omgång under 2027. Deltagande i kunskapsgrupperna är öppet för medarbetare hos våra partnerorganisationer. Är du intresserad av att veta mer eller anmäla ditt intresse är du varmt välkommen att höra av dig till oss!

Sommaren är här. Ljuset dröjer sig kvar långt in på kvällen, tempot saktar ner något och många av oss får möjlighet att hämta kraft, reflektera och se framåt.

Jag låter mig inspireras av fotbolls-VM (totalt sporttokig som jag är). På planen ser vi hur framgång bygger på samspel, tillit och modet att ta ansvar – både när det går bra och när det blir motigt. De bästa lagen vet att varje spelare har en viktig roll, men också att ingen vinner ensam.

Det påminner mig om ledarskap. Att leda handlar inte om att alltid stå längst fram eller ha alla svar. Det handlar om att skapa förutsättningar för andra att lyckas, att bygga lagkänsla och att våga fatta beslut även när vägen framåt inte är helt given. Sedan hoppas vi ju att resan i VM blir så lång som möjligt.

Under året som gått har jag också fått ett nytt perspektiv på ansvar. Snart får jag förmånen att bli mormor. Det är en händelse som fyller mig med både glädje och ödmjukhet. Att bli mormor handlar förstås om kärlek och omsorg, men också om att tänka på vilket samhälle och vilken framtid vi lämnar vidare till nästa generation.

Kanske är det just där som ledarskapets viktigaste uppgift finns – att inte bara ta ansvar för här och nu, utan också för det som kommer efter oss.

Jag vill därför rikta ett varmt tack till er alla för ert engagemang, ert arbete och er vilja att tillsammans bidra till utveckling och framsteg. Det är genom samarbete, nyfikenhet och ansvarstagande som vi fortsätter att skapa värde – för våra verksamheter, våra samhällen och framtidens generationer.

Nu önskar jag er en riktigt skön sommar fylld av sol, återhämtning, glädje och tid med nära och kära.

Vi ses igen med ny energi efter sommaren!

Pilotage ansluter sig nu till cmb som ny partner. Med erfarenhet av utveckling, projektledning och byggledning inom samhällsbyggnad vill de bidra till nätverket med kunskap från projektens vardag, ett starkt engagemang för samverkan och en tydlig övertygelse om att de bästa lösningarna skapas tillsammans.

En lots för utveckling och samhällsbyggnad

Pilotage beskriver sig som en lots för utveckling, projektledning och byggledning inom samhällsbyggnad. Företaget leder komplexa projekt och arbetar för att skapa platser där människor möts, utvecklas och trivs.

– Vi bidrar också till branschen med samverkan och kunskapsdelning, säger Johan Broström, projektledare på Pilotage.

I dag består företaget av 30 kollegor med olika kompetenser och erfarenheter. Det som förenar dem är inte i första hand titlarna, utan en gemensam syn på hur framgångsrika projekt skapas.

– Det som förenar oss kollegor är vår gemensamma övertygelse om att de bästa lösningarna skapas tillsammans. Framgångsrika projekt byggs av engagerade och nyfikna människor, starka relationer och en vilja och ett mod att utvecklas tillsammans, säger Johan.

För Pilotage handlar projektledning därför inte bara om struktur, styrning och genomförande, utan också om att skapa rätt förutsättningar för människor att bidra.

– Vi är övertygade om att de bästa resultaten skapas när människor får förtroende, frihet och möjlighet att bidra med hela sin kompetens.

Vill bidra till utvecklingen av branschen

En viktig anledning till att Pilotage valt att gå med i cmb är möjligheten att vara en del av ett sammanhang där aktörer från samhällsbyggnadssektorn möts för att dela kunskap, erfarenheter och perspektiv.

– Vi ser cmb som en viktig mötesplats där vi tillsammans kan bidra till utvecklingen av samhällsbyggnadssektorn. För oss handlar partnerskapet både om att lära och att bidra. Vi tror på kraften i kunskapsdelning och samverkan, säger Johan.

– Genom cmb får vi möjlighet att utbyta erfarenheter med andra aktörer som vill utveckla branschen, stärka ledarskapet och skapa bättre förutsättningar för framtidens projekt.

Pilotage ser särskilt fram emot att engagera sig i cmb kunskapsgrupper, nätverk och forskningsnära initiativ. Särskilt intressanta är frågor som rör ledarskap, projektkultur, kompetensutveckling och hållbart medarbetarskap.

– Vi ser fram emot att få delta i kunskapsgrupper, nätverk och forskningsinitiativ där vi möter människor med olika perspektiv och erfarenheter. Frågor som engagerar oss extra mycket är ledarskap, projektkultur, kompetensutveckling, hållbart medarbetarskap och hur vi bygger organisationer som både levererar resultat och attraktiva arbetsplatser, säger Johan.

För Pilotage är dessa frågor nära kopplade till hur framtidens samhällsbyggnadsprojekt behöver ledas och organiseras.

Bidrar med erfarenheter från projektens vardag

Genom sitt partnerskap vill Pilotage bidra med erfarenheter från projektens vardag och från det egna arbetet med att utveckla en kultur som bygger på ansvar, tillit, transparens och självledarskap.

– Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter kring hur man skapar engagemang, stärker samverkan och bygger organisationer där många är med och driver utveckling, inte bara de formella ledarna, säger Johan.

Med sin praktiska erfarenhet från komplexa projekt hoppas företaget kunna bidra med perspektiv på hur ledarskap, samverkan och kultur kan omsättas i konkret handling.

”Arbetslivet är ett tillsammansprojekt”

Pilotages ambition är inte bara att genomföra framgångsrika projekt, utan också att bidra till en bransch där människor mår bra.

– Vi brukar säga att livet, inklusive arbetslivet, är ett tillsammansprojekt. Den tanken genomsyrar hela vårt arbete, med såväl kunder, samarbetspartners och kollegor, avslutar Johan.

Vi på cmb säger varmt välkomna till Pilotage!

Branschen står inför ett paradigmskifte. Nya krav på digital informationshantering, klimatdata och digitala produktpass ställer högre krav på hur information skapas, struktureras och används genom hela byggprocessen. Samtidigt öppnar den tekniska utvecklingen nya möjligheter att arbeta mer sammanhängande, med modellen som den centrala informationskällan från projektering till produktion och förvaltning.

Från idé till verklighet

Att implementera Total BIM handlar inte enbart om teknik. Det handlar lika mycket om organisation, kultur, ansvar och förändringsledning. Under dagen får vi ta del av den senaste forskningen från Chalmers, konkreta erfarenheter från verkliga projekt och exempel på hur modell- och datacentrerade arbetssätt kan skapa bättre styrning, effektivare informationsflöden och ökat värde genom hela byggprocessen. Genom föreläsningar, fallstudier och diskussioner belyser vi vad som krävs för att gå från ambition till faktisk implementering – och vilka hinder som behöver övervinnas för att skapa verklig förändring.

Forskning, AI och framtidens byggprocess

Programmet innehåller både forskningsresultat och praktiska erfarenheter från pågående och genomförda Total BIM-projekt. Vi diskuterar bland annat hur AI, digitala tvillingar och automatisering kan bidra till bättre beslutsstöd, effektivare produktion och ökad kontroll genom hela projektets livscykel. Dagen avslutas med den senaste forskningen kring hur Total BIM och AI kan lägga grunden för framtidens datadrivna byggarbetsplats.

Kostnadsfritt deltagande

Intresset för årets konferens är stort och över 200 platser är redan bokade. Deltagandet är kostnadsfritt, men antalet platser är begränsat.

Datum: 1 september 2026
Tid: 09.30–17.00
Plats: RunAn, Chalmers, Göteborg

Läs mer om dagen och anmäl dig här →

Bakom varje framgångsrikt projekt, stark organisation och hållbar samhällsutveckling finns människor som får andra att växa, samarbeta och nå gemensamma mål. Nu är det dags att uppmärksamma dem. Nomineringen till Guldhuset 2026 är öppen!

Sedan 2004 har cmb delat ut Guldhuset för att uppmärksamma unga ledare som genom sitt ledarskap bidrar till utveckling, nytänkande och framtidstro inom samhällsbyggnadssektorn. Utmärkelsen har genom åren vuxit till en av branschens mest prestigefyllda ledarskapsutmärkelser för unga talanger och har lyft fram många av de ledare som idag spelar viktiga roller i sektorns utveckling.

Utmärkelsen syftar till att synliggöra förebilder som inspirerar andra, skapa uppmärksamhet kring modernt ledarskap och bidra till en positiv utveckling av samhällsbyggnadsbranschen. Genom att lyfta fram unga ledare vill vi stärka framtidens ledarskap och visa på den kompetens, drivkraft och förändringskraft som finns i sektorn. Att bli nominerad är för många ett betydelsefullt erkännande från kollegor, chefer och branschkollegor. Samtidigt ger utmärkelsen företag och organisationer möjlighet att lyfta fram goda exempel på ledarskap och visa sitt engagemang för medarbetarnas utveckling. Förra året hade vi fyra fantastiska finalister och utmärkelsen gick till Anna-Clara Ackebo på NCC för hennes ledarskap som förenar affärsmässighet, entreprenörskap och omtanke.

Vad letar juryn efter?

Juryn söker ledare som inte bara når resultat, utan som också skapar värde för människor, organisationer och samhället i stort.

Särskilt värdesätts kandidater som:

• Visar ett tydligt och inspirerande ledarskap
• Uppnår goda resultat och driver utveckling framåt
• Bidrar till värdeskapande för organisationer, kunder och samarbetspartners
• Bygger starka relationer och skapar förtroende
• Är goda förebilder och bidrar till en positiv kultur
• Visar mod, nytänkande och förmåga att hantera förändring
• Bidrar till branschens långsiktiga utveckling och attraktivitet

Det handlar med andra ord om personer som får andra att vilja följa med, utvecklas och lyckas tillsammans.

Så går nomineringen till

I nomineringen beskriver du kandidatens ledarskap, resultat och påverkan genom konkreta exempel. Därefter går samtliga nomineringar vidare till en urvalsprocess där en jury bestående av representanter från branschen utser årets finalister. Vinnaren av Guldhuset 2026 utses under nästa Ledarskapsdag den 15 april 2027.

Känner du en ung ledare under 35 år som förtjänar att uppmärksammas? En person som gör skillnad i sin organisation, inspirerar andra och bidrar till att utveckla samhällsbyggnadssektorn? Då är det dags att nominera!

Nomineringen är öppen till och med den 30 september 2026.

Läs mer och nominera din kandidat här!

Vi bygger allt fler lägenheter med mindre yta. De byggs enkelsidiga, utan källarförråd och en del har en liten kokvrå i entrén. Vart tog de svenska ambitionerna om en god bostad till alla vägen, och hur kommer de boende att klara väntade kriser i sin lägenhet?

Samtidigt som samhället behöver ställa om för att minska klimatpåverkan måste vi hantera följderna av ett ändrat klimat. Redan idag är det många bostäder som blir för varma. Det kan räcka med en solig vårdag. De små lägenheterna och de som är enkelsidiga är de som drabbas mest. I en liten lägenhet är det också svårare att förbereda sig inför en kris, där vi förväntas klara oss själva i minst en vecka. Många bor trångt och har inte plats att förvara större mängder mat. Badkaren där man kunde tappa upp vatten vid behov tas bort vid renovering och sätts inte in i nya lägenheter. Utöver det förutsätter samhället i allt högre grad att äldre skall bo kvar hemma och ta emot vård i hemmet. Några behöver också bo med en partner som behöver omfattande hemvård.

Vi lever i en tid av multipla kriser. Bostadskris, klimatkris, energikris, befolkningskris, beredskapskris, inflation, allt på samma gång. Bostaden har en central roll för ett fungerande samhälle och påverkas av många av dessa kriser. Som arkitekter och bostadsforskare vill vi förstå hur bostaden kan uppfylla människors behov och bidra till deras välmående.

Inom vår forskning gör vi empiriska undersökningar bland boende för att förstå hur bostadens utformning och storlek kan bidra till god funktion och välmående i förhållande till samhällets förväntningar på bostaden och olika krisers påverkan. Vi studerar främst flerfamiljshus, i bostadsrätter och fastigheter inom allmännyttan, nyligen uppförda, inom efterkrigstidens bestånd och en del från äldre epoker. Inom ett projekt kallat ”Bologi”, finansierat av Energimyndigheten, ställde vi frågan om dagens bostäder klarar framtidens behov. I ett pågående projekt om tillräcklighet eller ”enoughness” finansierat av cmb studerar vi motiv och erfarenheter av att bo på mindre yta. Nya studier om hur boende hanterar övervärme är planerade.

För några veckor sedan träffade vi en person som bodde med sin familj om två vuxna och två barn, som var på väg in i tonåren, i en tvårummare om 54 kvm. ”Trångboddheten” var självvald med målet att minska sin energianvändning. Barnen var nöjda med att dela rum och de vuxna hade en specialbyggd fällbar säng i vardagsrummet. Tack vare ett vinds- och ett källarförråd fick de plats med dylika sportutrustningar. I deras fastighet från 1950-talet fanns det utöver vind- och källarförråd också matkällare.

Många nya lägenheter byggs utan tillgång till vare sig vinds-, källar- eller matförråd. De få kvm förråd som de boende får ritas numera in i lägenheten. Frågan är om de nya byggreglerna tillåter att förråd försvinner helt och hållet. De boende förväntas ha grillen, vinterutrustningen, resväskorna och vinterdäcken i ett litet parkettklätt och finmålat förråd i lägenheten. Har de möjligheten att förvara sina grejer någon annanstans (däcken skall väl enligt reglerna till ett däckhotell), kan detta ”halvrum” istället användas som ett litet hemmakontor eller en barnkammare. Boende med den här lösningen berättar om en obehaglig känsla av att ha alla sina tillhörigheter inne i lägenheten, eller att ha ett hemmakontor bredvid hockeyutrustningen.

En äldre dam, boende i en liten enrummare, var tacksam för att hon kunde ha sin vinterkappa hos en väninna eftersom hon hade gjort om sitt lilla förråd till sängkammare. För att få plats hade hon specialbyggt en säng i mindre storlek. Hon har problem med att laga mat i sin kokvrå eftersom den ligger vid entrén och kläderna luktar matos.

Alla har inte samma förutsättningar för att klara olika kriser. Några kan välja att bo mindre, centralt så de slipper bilen, medan för andra blir trångboddheten en nödvändighet. Tidigare forskning visar på hur bostadssituationen kan vara en indikator på hur bra olika grupper kan klara en kris. De som bor i lägenhet, särskilt de som bor i hyreslägenhet, har sämre förutsättningar att klara sig. Det handlar både om bristande utrymme för att förvara mat och utrustning som krävs för en kris och tillgång till fordon och bristande finansiella och sociala resurser och tillgång till fordon.

Det finns stora ojämlikheter i bostadsstandarden över generationer. I Sverige har personer över 65 år den största bostadsytan på runt 80 kvm/person. De mer bemedlade har också ofta tillgång till fritidshus. Samtidigt har de yngre generationerna svårt att hitta en bostad och bor så trångt att de väljer att skjuta upp familjebildandet. Skatteregler, finanser och brist på bostadsalternativ är några av orsakerna som gör att äldre väljer att bo kvar större än de behöver.

Våra studier pekar mot att bostadens yta, planlösning och kompletterande utrymmen inte är detaljer, utan förutsättningar för välmående, jämlikhet och krisförmåga. Det krävs ett större helhetstänk kring bostadsförsörjning och bostäders utformning. Det finns små välplanerade lägenheter och vi behöver förstå hur bitytor men också delade ytor och resurser kan användas på ett sätt som bidrar till välfärd, beredskap och klimatomställning.  Våra studier visar till exempel hur balkongen får en allt viktigare roll när lägenheterna krymper. Om storleken tillåter kan det bli ett annat vardagsrum eller, om förrådet är litet, en yta för förvaring.

Paula Femenias är professor i hållbar omvandling av byggnader vid Chalmers. Vill du fördjupa dig i frågan om yttillräcklighet och hur framtidens bostäder kan utformas för att använda resurser smartare? Lyssna på avsnitt 20 av Prakademipodden där Paula tillsammans med Lena Josgård från HSB diskuterar hur vi kan bo mer resurseffektivt utan att tumma på livskvalitet.

Varje år uppmärksammar cmb framstående examensarbeten inom Construction Management som på ett särskilt föredömligt sätt förenar akademisk kvalitet med praktisk relevans. Genom utmärkelsen vill vi lyfta fram nya perspektiv, idéer och lösningar från nästa generations samhällsbyggare – och synliggöra examensarbeten som kan bidra till framtidens ledarskap och management inom sektorn.

Vem kan ansöka?

Studenter som går sista året på masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) vid Chalmers tekniska högskola har möjlighet att få sitt examensarbete bedömt inom ramen för Cmb Master Thesis Award.

Vad bedöms?

De inkomna examensarbetena bedöms utifrån bland annat:

• Relevans för samhällsbyggnadsbranschen
• Analytisk höjd och akademisk kvalitet
• Förmågan att koppla samman teori och praktik
• Bidrag till hållbar utveckling och kunskap inom ledarskap och management
• Nya lösningar, arbetssätt eller insikter med betydelse för branschen

Det vinnande bidraget tilldelas diplom och stipendium samt uppmärksammas vid en prisutdelning i höst.

Sista ansökningsdag är den 31 juli 2026.

Tar du examen i år? Missa inte möjligheten att få ditt arbete uppmärksammat av branschen och bidra till utvecklingen av framtidens samhällsbyggande.

→ Läs mer om priset och ansökningsprocessen här!

Paviljongen är en del av utvecklingen av Centralstaden och ska fungera som en plats för dialog, kunskap och samtal om stadens framtid. Här kommer invånare, besökare, forskare, beslutsfattare och representanter från samhällsbyggnadssektorn att kunna mötas kring aktuella frågor om stadsutveckling och framtidens Göteborg.

Som en del av satsningen kommer cmb att spela in ett liveavsnitt av Prakademipodden i månaden från paviljongen. Samtalen kommer att ta avstamp i aktuella samhällsfrågor och samla gäster från både akademi och praktik för att belysa olika perspektiv på hur vi bygger, leder och utvecklar morgondagens samhälle.

– För oss är detta en fantastisk möjlighet att skapa fler möten mellan forskning, praktik och allmänhet. Samhällsbyggandet påverkar oss alla, och genom att flytta ut podden till en plats där människor redan rör sig hoppas vi kunna bidra till fler öppna samtal om stadens och branschens utveckling, säger Wilma Johansson, marknads- och kommunikationsansvarig på cmb.

Först ut är ett livesamtal den 24 juni kl. 12.00-13.00 på temat Från station till stad. Samtalet tar avstamp i hur stationsområden kan utvecklas från transportnoder till levande delar av staden. Varmt välkomna förbi och lyssna – spännande gäster utlovas!

Under året kommer samtalen att beröra flera aktuella teman kopplade till stadsutveckling, mobilitet, stadsliv, trygghet och framtidens Göteborg. Ambitionen är att skapa en återkommande arena för kunskapsutbyte, nya perspektiv och samtal om de frågor som formar våra städer.

Varmt välkommen att besöka paviljongen och ta del av samtalen på plats. Följ oss på LinkedIn för att hålla dig uppdaterad om kommande datum, tider och gäster.