Nyheter

I denna kortrapport presenteras resultat från ett cmb-finansierat forskningsprojekt som undersöker hur BIM och digital bygginformation kan struktureras och användas som ett mer aktivt stöd i planering och genomförande av byggproduktion.

Resultaten visar bland annat hur ett mer sammanhållet arbetssätt kan:

→ Minska behovet av manuell hantering av information

→ Tydliggöra ansvar och leveranser i olika skeden

→ Bidra till ett jämnare arbetsflöde i produktionen

Kortrapporten är skriven av Efraim Ljung, Mattias Roupé, Mikael Viklund-Tallgren och Mikael Johansson, samtliga verksamma vid Chalmers tekniska högskola.

Vad krävs för att få alla delar i ett byggprojekt att arbeta i samma takt?

Läs och ladda ner rapporten här →

Projektet presenteras även vid vårt lunchseminarium den 21 april – missa inte chansen att ta del av resultaten på plats. Ett fåtal platser finns kvar!

Läs mer och anmäl dig här →

Genom cmb:s initiativ ”Skugga en projektledare” får studenter från masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) vid Chalmers möjlighet att komma närmare svaren. Under en till tre dagar följer de en yrkesverksam projektledare i vardagen – i möten, på kontor och ute i projekt.

Bakgrunden till initiativet är att många studenter, inte minst internationella, upplever att det är svårt att bygga nätverk och få en konkret bild av branschen inför arbetslivet. Genom skuggningen skapas en viktig brygga mellan akademi och praktik, och en möjlighet att både knyta kontakter och förstå yrkesrollen på djupet.

”En unik inblick i hur projekt tar form i staden”

En av studentgrupperna tillbringade en dag hos Exploateringsförvaltningen på Göteborgs Stad, där de fick följa projekt kopplade till stadens utveckling.

– Dagen gav oss en unik inblick i hur det är att arbeta som projektledare inom stadsutveckling och infrastruktur, ett område som varit relativt nytt för oss.

Under dagen fick de ta del av projekt i olika skeden, från planering och detaljplanearbete till pågående byggnationer som spårvägen Frihamnen–Lindholmen samt Citybuss Backastråket.

– Det var särskilt spännande att se hur projekt som syns i stadens rum tar form, och hur många olika kompetenser som samarbetar för att få allt att fungera.

Mötet med flera projektledare gav också en bredare bild av yrkesrollen och hur vardagen kan se ut i praktiken.

Från kontor till byggarbetsplats – en dag med Skanska

En annan studentgrupp följde projektledare på Skanska och fick uppleva en dag som rörde sig mellan både kontor och byggarbetsplats.

Dagen inleddes med frukost och introduktion på kontoret, följt av ett platsbesök i Kallebäck där studenterna deltog i möten och fick en inblick i det dagliga arbetet ute i projekt. Efter lunch fortsatte dagen med ett besök på Packhuskajen.

– Den här dagen gav oss en värdefull inblick i hur en arbetsdag i branschen kan se ut och vi kommer ta med oss många lärdomar. Men det väckte framförallt en längtan om att få vara med och bidra till denna typen av projekt i vår framtid!

Viktiga insikter och framtida möjligheter

Gemensamt för studenterna är att skuggningen både har gett en ökad förståelse för projektledarrollen, samt en tydligare bild av branschens bredd, komplexitet och möjligheter.

– Det var inte bara lärorikt, utan också väldigt inspirerande att se hur framtidens projekt formas i Göteborg.

Initiativet visar på värdet av att skapa möten mellan studenter och yrkesverksamma, där kunskap, erfarenheter och perspektiv kan delas i båda riktningar.

Under våren deltar 10 studentgrupper tillsammans med representanter från flera av våra partnerföretag. Vi vill rikta ett varmt tack för ert engagemang och hoppas att initiativet har varit givande, både för studenterna och de projektledare som delat med sig av sin vardag!

För femton år sedan betraktades portlandcementets koldioxidutsläpp närmast som ett ofrånkomligt faktum i byggbranschen. Cement var grunden – bokstavligt talat – för det moderna samhället, och klimatpåverkan sågs som priset för urbanisering, infrastruktur och välstånd. Diskussionen handlade då främst om energieffektivisering i processen, marginella förbättringar och kompensation långt nedströms. Själva bindemedlet ifrågasattes sällan.

Sedan dess har något hänt. Inte gradvis, utan snabbt. Förskjutningen i synsätt har varit påfallande – från acceptans till ifrågasättande, från optimering till omdesign.

Drivkrafterna är många. Klimatpolitiken i Europa har skärpts, koldioxid har gått från extern effekt till ekonomisk realitet, och byggsektorn har blivit allt mer synlig i klimatstatistiken. Samtidigt har forskningsfronten, teknikutvecklingen och kapitalets logik börjat dra åt samma håll. Portlandcementets dominans har inte försvunnit – men dess självklara ställning har brutits upp.

En tydlig förändring är framväxten av ett ekosystem av start-ups och scale-ups som bygger hela sina affärsidéer på alternativa bindemedel och nya materiallogiker. Geopolymerer, kalkbaserade system, aktiverade restmaterial, biobaserade och hybridlösningar, sådant som länge levt i forskningsartiklar och pilotprojekt har på kort tid tagit klivet mot kommersialisering. Det som tidigare betraktades som nischkunskap har blivit entreprenöriell möjlighet.

Men kanske ännu viktigare än materialen i sig är vad de representerar: ett skifte i tankesätt. Bindemedlet ses inte längre som en given element utan som ett designproblem. Hur ska funktion, livslängd, robusthet och klimatprestanda balanseras? Vad betyder ’tillräcklig’ prestanda i en värld med resursgränser? Och hur mycket historia bär vi med oss i våra tekniska val?

Detta har i sin tur satt press på ett annat fundament: standardiseringen. Under lång tid har de tekniska regelverken varit både garant och grindvakt – avgörande för säkerhet och kvalitet, men också tröga inför förändring. Under de senaste 10–15 åren har dock även detta landskap börjat röra på sig. Funktionsbaserade krav, öppning för prestandaverifiering och parallella spår till preskriptiva standarder har gjort det möjligt att pröva nya lösningar utan att tumma på säkerhet. Klimatkrav har därmed blivit en legitim dimension i samma system som bärförmåga och beständighet.

Utvecklingen är inte begränsad till Europa. Parallella rörelser syns globalt, med lokala variationer. I regioner där tillgången till traditionell klinker är begränsad, eller där restprodukter finns i stora mängder, har alternativa bindemedel ibland varit ett pragmatiskt val snarare än ett ideologiskt. I dag möts dessa erfarenheter i globala nätverk, investerarforum och forskningssamarbeten.

Det anmärkningsvärda är hur kort tiden varit. På femton år har byggbranschen gått från ett defensivt förhållningssätt till experimentlust, från ’så har vi alltid gjort’ till ’vad mer är möjligt’. Portlandcementet är fortfarande en hörnsten, men inte längre den enda tänkbara. Klimatfrågan har inte bara pressat fram effektivare processer, utan öppnat för en omformulering av själva materialens roll.

Kanske är det just detta som kännetecknar den nuvarande fasen: att minskade koldioxidutsläpp inte längre ses som en begränsning, utan som ett designkriterium. Och när ett kriterium väl tas på allvar, tenderar det att förändra mer än man först tror.

Katarina Malaga är chef för strategisk forskning och affärsutveckling på RISE och har lång erfarenhet av forskning och innovationsprojekt kopplade till cement, betong och byggmaterial. Vill du veta mer om hennes arbete och pågående projekt kan du läsa vidare här!

Hur vi planerar, organiserar och styr mobilitet är avgörande för hur våra städer utvecklas. Frågor om parkering, tillgänglighet, markanvändning och resvanor hänger nära samman – och kräver nya arbetssätt, nya samarbeten och ett mer samlat grepp.

Mot denna bakgrund startar cmb nu en ny kunskapsgrupp med fokus på mobilitetsmanagement. Gruppen tar avstamp i de frågor som lyftes under cmb fokus om parkering och mobilitet och syftar till att skapa en gemensam yta för fördjupning, erfarenhetsutbyte och utveckling mellan branschens aktörer. Nya tekniska lösningar, förändrade beteenden och ökade krav på hållbarhet utmanar etablerade strukturer och arbetssätt. För många aktörer innebär det att dessa frågor behöver hanteras på nya sätt, samt i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser.

Den nya kunskapsgruppen om mobilitetsmanagement kommer att fungera som en organisationsövergripande reflektionsyta. Här ges möjlighet att tillsammans belysa aktuella frågor, pröva nya perspektiv och ta del av både forskning och praktiska erfarenheter. Gruppens inriktning formas gemensamt av deltagarna och utvecklas över tid, utifrån de frågor som upplevs som mest relevanta.

Kunskapsgruppen vänder sig till personer inom cmb:s partnerföretag som arbetar med, eller berörs av, frågor kopplade till mobilitet, parkering och stadsutveckling. Gruppen träffas fyra halvdagar per år och varje tillfälle skapar utrymme för fördjupade samtal, nya perspektiv och reflektion.

Nästa träff planeras till den 5 maj efter lunch.

Är du intresserad av att delta i kunskapsgruppen? Hör av dig senast den 31 mars till Joakim Forsemalm för mer information och för att anmäla ditt intresse!

Hur vi planerar för parkering och mobilitet påverkar långt mer än trafiken. Det formar våra städer, våra investeringar, vår markanvändning och våra möjligheter att nå hållbarhetsmål. Det blev tydligt när vi den 12 mars samlade kommuner, fastighetsaktörer och andra branschrepresentanter till årets första cmb fokus – denna gång om parkering, mobilitet och smartare markanvändning.

Under förmiddagen fick deltagarna ta del av konkreta exempel från såväl kommunal verksamhet som näringsliv. Genom presentationer, workshop och panelsamtal belystes hur samnyttjande, datadriven planering, politisk förankring och nya affärsmodeller kan bidra till att använda marken mer effektivt och samtidigt skapa både samhällsnytta och affärsnytta.

Från parkeringsfråga till stadsutvecklingsfråga

En central utgångspunkt under dagen var att parkering inte bör ses som en isolerad trafikfråga, utan som en strategisk fråga för stadsutveckling. Hur mycket mark som reserveras för parkering, hur befintlig kapacitet används och hur olika aktörer samverkar kring mobilitetslösningar påverkar både stadens funktion och dess utvecklingsmöjligheter.

Flera av dagens medverkande visade hur ett medvetet arbete med parkering kan bidra till att frigöra mark, minska överinvesteringar, stärka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för hållbara resvanor. Samtidigt blev det tydligt att många aktörer fortfarande verkar i strukturer där invanda normer, organisatoriska gränser och otillräckliga styrmedel försvårar utvecklingen.

Samnyttjande som väg framåt

Ett återkommande tema under dagen var potentialen i att samnyttja befintliga parkeringsresurser bättre. Patricia Wallin Granhagen, vd på Falu P AB, visade hur Falun sedan flera år arbetat strategiskt med att samordna stadens parkeringskapacitet. Genom att se till helheten, snarare än till enskilda parkeringsytor, har man kunnat skapa bättre nyttjande, ökad tillgänglighet, nöjdare kunder och minskade utsläpp, utan att bygga fler parkeringsplatser.

Just samnyttjandet lyftes också tydligt av deltagarna som en av de mest möjliggörande vägarna framåt. Under samtalen återkom behovet av att samordna parkeringsresurser mellan privata och offentliga aktörer, att skapa överblick över det befintliga utbudet och att utveckla arbetssätt som gör det lättare att planera på områdesnivå i stället för fastighet för fastighet. Samtidigt pekade flera på att samnyttjande inte främst är en teknisk fråga, utan också en organisatorisk och kulturell. Det kräver samverkan, tillit och en vilja att lämna invanda arbetssätt bakom sig.

Politisk förankring och långsiktighet behövs

Linnéa Lorinius, trafikplanerare i Örebro kommun, visade hur samspelet mellan politik och förvaltning kan möjliggöra mer evidensbaserad parkeringsplanering. Genom ny zonindelning, förändrade avgifter och en tydligare strategisk riktning har kommunen tagit steg mot en mer hållbar trafik- och parkeringspolitik.

Många deltagare beskrev politiken som en av de största utmaningarna i arbetet med parkering och mobilitet, inte minst när det gäller att skapa långsiktiga spelregler, förankra mål och våga prioritera hållbarhet och effektiv markanvändning även när frågorna är känsliga. Flera deltagare lyfte också behovet av bättre dialog mellan tjänstepersoner och politik, liksom vikten av att utbilda och involvera beslutsfattare tidigt. För att nya lösningar ska få genomslag krävs inte bara fakta och verktyg, utan också mod, mandat och gemensamma målbilder.

Bättre data ger bättre beslut

En annan tydlig lärdom från dagen var betydelsen av data och kunskap i tidiga skeden. Adetoun Ayoade, vd på Parkyria, visade hur datadriven parkeringsplanering kan ge mer träffsäkra parkeringstal och bättre beslutsunderlag i fastighets- och stadsutveckling. När planering bygger på faktisk användning snarare än generella antaganden minskar risken för överdimensionering, onödiga kostnader och onödig miljöpåverkan.

Brist på data, låg kunskap om befintligt parkeringsutbud och begränsad överblick över nyttjandegrad lyftes återkommande som hinder bland deltagarna. Samtidigt såg många just detta som en av de viktigaste nycklarna framåt: att synliggöra de resurser som redan finns, skapa bättre beslutsunderlag och använda parkering mer strategiskt i tidiga planeringsskeden.

Från siloarbete till gemensamma lösningar

Dagen gav en värdefull bild av hur branschen ser på nuläget och vilka frågor som behöver stå i fokus framåt. Deltagarna beskrev bland annat målkonflikter, juridiska hinder, bristande affärsmodeller och svårigheter att få till samverkan mellan olika aktörer och nivåer. Flera pekade också på att parkeringsfrågan ofta hanteras i stuprör, där olika organisationer arbetar utifrån sina egna perspektiv och sanningar.

Samtidigt fanns en tydlig samsyn kring riktningen framåt. Många lyfte behovet av att gå från individuella lösningar till områdesperspektiv, från ägande till delande och från etablerade normer till mer flexibla och användarorienterade arbetssätt. Andra betonade vikten av marknadsmässig prissättning, bättre incitament för beteendeförändring och nya former för samarbete mellan kommuner, fastighetsägare och mobilitetsaktörer. Gemensamt för många av inspelen var insikten att framtidens lösningar kräver både kunskap, samverkan och ett förändrat förhållningssätt till parkering.

Startskott för ny kunskapsgrupp

Dagen blev också startskottet för cmb:s nya kunskapsgrupp inom framtidens mobilitet. Kunskapsgruppen tar avstamp i de frågor som lyftes under seminariet och ska fungera som en arena för fortsatt erfarenhetsutbyte, fördjupning och gemensam utveckling mellan cmb:s partnerföretag.

Kunskapsgruppen träffas fyra halvdagar per år, och nästa träff planeras till den 5 maj efter lunch. Är du intresserad av att delta? Hör i så fall av dig senast den 31 mars till Joakim Forsemalm för mer information och för att anmäla ditt intresse.

Stort tack till alla som deltog och bidrog med perspektiv, erfarenheter och viktiga inspel under dagen. Ett särskilt tack till våra samarrangörer Urbanivation och Parkyria, samt medverkande talare:

Patricia Wallin Granhagen, vd, Falu P AB
Linnéa Lorinius, trafikplanerare, Örebro kommun
Adetoun Ayoade, vd, Parkyria
Annika Fernlund, fastighetsutvecklare och mobilitetsstrateg, Hub Park

Urbanista Stad ansluter sig nu till cmb som ny partner. Med bred erfarenhet av stadsutveckling, projektledning och mobilitetsfrågor vill de bidra till kunskapsutbytet i nätverket – särskilt inom mobilitet och hållbar stadsutveckling.

Stadsutveckling i alla skeden

Urbanista Stad erbjuder konsulttjänster inom stadsutveckling i alla skeden – från tidig planering till genomförande. Ofta verkar de som projektledare i komplexa uppdrag av varierande karaktär. I dag är företaget involverat i flera av de största infrastrukturprojekten i Göteborgs Stad, samtidigt som de arbetar med fastighetsutvecklare och byggbolag inom den privata sektorn.

– Våra expertområden är, utöver projekt- och programledning i komplexa projekt, planering och mobilitet. Det innefattar exempelvis att driva arbetet med detaljplaner, eller att utreda mobilitetsfrågor åt fastighetsägare och utvecklare, säger Klara Jonsson, vd på Urbanista Stad.

En central del i arbetssättet är att arbeta nära beställaren och skapa god samverkan mellan olika aktörer.

– Vi lägger mycket kraft på att förstå våra beställares mål och förutsättningar. Vi ser ledarskap, samverkan och samarbete som nycklar för att lyckas i komplexa projekt. Samtidigt drivs vi av viljan att skapa urban livskvalitet – levande städer där människor trivs.

Vill bidra till samtalet om mobilitet

En viktig anledning till att Urbanista Stad nu går med i cmb är möjligheten att bidra till diskussionerna kring mobilitet och stadsutveckling.

– När cmb nu satsar på en kunskapsgrupp inom ett av de områden vi brinner för vill vi självklart vara med i täten. Vi vill vara med och sätta agendan för samtalen kring mobilitet och bidra till utvecklingen mot mer hållbara, inkluderande och klimatsmarta mobilitetslösningar i våra städer, säger Klara Jonsson.

Samtidigt ser Urbanista Stad cmb som ett fantastiskt forum för att fördjupa kunskap kring ledarskap, organisation och innovation inom stads- och samhällsutveckling.

– Partnerskapet ger oss möjlighet att utbyta kunskap, och gemensamt möta utmaningar kopplade till såväl klimat som till exempelvis tillgänglighet och social hållbarhet. Att en stor del av partneravgiften går till finansiering av forskning känns också roligt och viktigt!

Företaget ser särskilt fram emot att delta i diskussioner och aktiviteter kopplade till mobilitetsfrågor, men också att ta del av inspiration och nya perspektiv genom cmb:s olika initiativ.

– Vi hoppas också kunna utmana, och bli utmanade, i utbytet med andra aktörer genom erfarenhetsutbyte och dialog med potentiella samarbetspartners och kunder. Vi ser fram emot nätverkandet och kunskapsutbytet i aktuella frågor, exempelvis på Ledarskapsdagen nu i april.

Bidrar med erfarenhet från både planering och genomförande

Urbanista Stad bidrar med ett perspektiv som spänner över hela livscykeln av ett projekt – från tidiga planeringsskeden till genomförandefasen.

– Vår erfarenhet gör att vi har ett särskilt fokus på lösningar som verkligen går att implementera. Exempelvis inom mobilitet, där vi jobbar med allt från planering i tidiga skeden, till att implementera faktiska påverkansåtgärder eller trafiklösningar under byggtid.

Företaget lyfter också sin internationella utblick som en styrka, då de har erfarenhet av att både arbeta utomlands samt i internationella samarbeten.

Ett prestigelöst gäng med höga ambitioner

Urbanista Stad beskriver sig själva som ett prestigelöst team som trivs i sammanhang där många olika aktörer och intressen möts.

– Vi är ett gäng som gillar att ha roligt tillsammans – inte minst när vi hamnar på en karaokebar efter en middag eller AW! I nuläget ser vi över möjligheterna att komplettera vår grupp med kompetens inom trafikutformning, innovativa mobilitetsprojekt, samt projektledning i genomförandeskedet, och nätverkar särskilt gärna med fokus på detta.

Vi på cmb säger varmt välkomna till Urbanista Stad!

Ekonomin designifieras. I allt fler sammanhang ser vi hur organisationer finner användningsområden för idéer och arbetssätt som lånats från designvärlden. Denna tendens har tilltagit under det senaste decenniet, och gissningsvis fortsätter den att prägla de kommande åren.

Under de senaste åren har jag och Ulises Navarro Aguiar (HDK-Valand vid Göteborgs Universitet) undersökt denna designifiering, och funnit att den kan spåras på olika sätt.

För det första märks den i hur organisationer fäster värde vid designkompentens. Under senare år har konsultfirmor inom företagsrådgivning – exempelvis McKinsey & Co, Deloitte, EY, Boston Consulting Group, Capgemini, Accenture, och Wipro - förvärvat designagenturer som Veryday, Idean, Designit, Doberman, Fjord och Continuum.

Designkompentensens avtryck inom organisationer märks även i hur olika sektorer uppfunnit nya yrkesbeteckningar: Inom riskkapitalistföretag finns det numera ”design partners” som stödjer startups i tidiga faser, och inom investmentbanker finns det ”strategic design futurists” som arbetar med bankernas framsyn.

För det andra kan designifieringen även spåras i hur såväl forskare som praktiker tänker kring företagande. Somliga känner kanske till begreppet ”design thinking”, som slog igenom på allvar för ett tjugotal år sedan. Denna typ av designtänkande kom inte minst att påverka produktutveckling och innovationsarbete. Idag premieras snabba, iterativa, prototyp-baserande utvecklingsprocesser, där förståelsen av användares behov och beteenden är central. Detta är ett arv från designtänkandet.

På senare år har designifieringen också förändrat bilden av hur storföretag utformar sina strategier. Vissa förespråkare framhåller att företagsstrategi ytterst är en designprocess, där företag iterativt experimenterar sig fram för att skapa fungerande system för värdeskapande.

På samma sätt har designifieringen förändrat bilden av hur startups arbetar. Entreprenörskap handlar inte längre om att skapa en raffinerad affärsplan som skall implementeras: Idag förväntas entreprenören utföra prototyp-baserade experiment, som leder vederbörande fram i sökandet efter en fungerande affärsmodell.

Oavsett om vi talar om storföretag eller startups finns det en gemensam nämnare här: frågan om hur en osäker framtid ska hanteras. För femtio år sedan var planering den dominerande ansatsen inom företagsstyrning. Enligt planeringsperspektivet kunde osäkerhet minimeras genom försök att förutspå framtiden genom prediktiva modeller och projektioner.

Idag ser vi hur designperspektivet möjliggör en annan, mer spekulativ hållning inför osäkra framtider. Målet är inte längre att ”se” framtiden och därefter anpassa sig. Syftet med praktiker som prototypande, itererande, och experimenterande är istället att finna de osäkerheter som kan anammas och exploateras. På detta sätt kan framtiden – exempelvis i en viss bransch – formas.

Designifieringen medför alltså en förändrad föreställning av framtiden. Inom samhällsvetenskaperna har begreppet framtidsskapande (”future making”) blivit mycket populärt. Detta begrepp framhäver just hur professioner och medborgare aktivt skapar och formar framtider.

Detta märks inom organisationsforskning och företagsstyrning, och i synnerhet inom det specifika fältet framtidsstudier (”future studies”). I det senare kan man till och med tala om att begreppet framtidsskapande innebär en ny metaforik kring hur vi föreställer oss framtiden.

Traditionellt har framtidsstudier dominerats av begrepp som framsyn (”foresight”), vilka bygger på en visuell metafor. Målet är att ”se” framtiden, för att kunna anpassa sig. Framtidsskapande bygger istället på en metaforik som anspelar på design och hantverk. Även i detta avseende kan vi alltså tala om en designifiering. Föga förvånande är begreppet ”future making” lånat från – just det – designteori.

Denna designifiering av framtiden – med begrepp som framtidsskapande – förpliktigar. Inte minst i en tid av dystra framtidsutsikter. Kan vi aktivt forma våra framtider, via ett enkelt perspektivskifte? Det är värt ett försök.

Karl Palmås är forskare och lärare vid Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Chalmers tekniska högskola. I denna podcast medverkar han i ett samtal med andra forskare om designifieringens betydelse för samtiden!

”Många vill etablera sig i Göteborg”

För Carina Bohm handlar partnerskap i hög grad om strategi, närvaro och affär.

– Vi ser att många företag vill etablera sig eller stärka sin position i Göteborg. Regionen är expansiv med stora stadsutvecklingsprojekt och hög aktivitet inom samhällsbyggnad. Att vara partner i cmb innebär att bli en del av det sammanhang där branschens aktörer möts, säger Carina Bohm, vd på cmb.

cmb har en stark förankring i Göteborg, med ett nätverk av ledande aktörer inom samhällsbyggnad. Samtidigt är perspektivet bredare än regionen. Våra partnerföretag verkar över hela Sverige – och ser cmb som en strategisk plattform för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och affärsnytta, oavsett var i landet man är verksam.

Carina menar att partnerskapet också är en tydlig markering.

– Det är ett sätt att visa att man vill vara med och bidra till utvecklingen av branschen. Man blir en del av ett nätverk med ledande aktörer och får en naturlig plattform för relationer, samarbeten och affärsmöjligheter.

För många företag är det alltså ett strategiskt steg – både för att bygga sitt varumärke och för att långsiktigt utveckla sin marknadsposition.

”Det handlar om kunskap som skapar konkret affärsnytta”

För Joakim Forsemalm är drivkrafterna tydligt kopplade till kunskap och utveckling.

– Företag går med för att utveckla sitt erbjudande, sin kompetens och sin position i branschen. De vill ha tillgång till forskning och kunskapsdelning som faktiskt gör skillnad i vardagen, säger han.

Han lyfter ett konkret exempel:

– I ett fall handlade det om att ett företag ville utveckla sin nya tjänst inom parkering och mobilitet. När vi startade en kunskapsgrupp inom mobilitet, som var direkt relevant för deras affär, blev det tydligt hur partnerskapet kan bidra till både fördjupad kompetens och konkret tjänsteutveckling.

Ett partnerskap i cmb kan beskrivas som en förbetald, evidensbaserad kompetensutveckling som bygger på forskning, erfarenhet och nätverk. Medarbetare får tillgång till vetenskapligt förankrad kunskap som är direkt tillämpbar – vilket i sin tur skapar affärsvärde för organisationen.

En central del är att över 50 procent av partneravgiften går till finansiering av forskning. Det innebär att partnerföretagen inte bara tar del av kunskap – de är med och möjliggör och formar den forskning som utvecklar hela samhällsbyggnadssektorn.

– Det är en långsiktig investering i både människor och branschens framtida konkurrenskraft, säger Joakim.

Vad innebär ett partnerskap i cmb?

Ett partnerskap innebär att ditt företag eller din organisation blir en del av ett unikt nätverk där akademi och näringsliv samarbetar för att utveckla ledarskap och management inom samhällsbyggnadssektorn.

Som partner får ni:

• Tillgång till seminarier, workshops och aktuell forskning för er kompetensutveckling

• Möjlighet att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt

• Inflytande över vilka teman och frågor cmb fokuserar på

• Ett starkt nätverk i branschen

• En plattform för att bidra till utvecklingen av branschens framtida kompetens

Att bli partner i cmb är därför inte bara ett medlemskap – det är en strategisk investering i både den egna organisationens utveckling och i samhällsbyggnadssektorns framtid.

Projektkultur som en del av uppdraget

En central lärdom från Hunnebohemmet är att projektkultur inte kan ses som ett mervärde vid sidan av det tekniska uppdraget, utan som en integrerad del av hur projektet drivs. I Sotenäs har kommunen som beställare varit tydlig med vilka förmågor och arbetssätt som efterfrågas redan i upphandlingen. Förutom teknisk kompetens har stor vikt lagts vid förmåga till samverkan, dialog, struktur och ett respektfullt förhållningssätt gentemot både beställare och den pågående verksamheten på plats.

Projektet har arbetat med gemensamma grundvärden och en partneringöverenskommelse som fungerat som ram för samarbetet. Genom att tidigt skapa en gemensam bild av mål, roller och förväntningar har man lagt grunden för ett mer tillitsfullt arbetssätt – något som visat sig vara avgörande när projektet ställts inför både praktiska och organisatoriska utmaningar.

”Hålla i och hålla ut” – projektkultur i vardagen

Talarna betonade vikten av kontinuitet och närvaro i arbetet med projektkultur. Det handlar inte om en enskild workshop eller ett dokument med värdeord, utan om ett pågående arbete i vardagen. Beställarnärvaro, regelbunden dialog och en gemensam struktur för hur frågor hanteras har varit viktiga delar för att skapa stabilitet över tid.

Att ”hålla i och hålla ut” blev ett återkommande budskap under dagen – projektkultur kräver uthållighet. När nya personer kommer in i projektet behöver de introduceras i arbetssätt och förhållningssätt för att helheten ska bestå. På så sätt blir projektkulturen inte personbunden, utan en gemensam praktik.

Från värderingar till konkreta effekter

En viktig poäng som lyftes under seminariet var att arbetet med mjuka värden får konkreta konsekvenser för både arbetsmiljö och slutresultat. När samarbetet fungerar och olika perspektiv tas tillvara tidigt, ökar förutsättningarna för att identifiera behov, hitta bättre lösningar och undvika missförstånd.

I projektet Hunnebohemmet har dialogen mellan beställare, projektörer och entreprenör bidragit till tekniska anpassningar som stärker både kvaliteten i byggnaden och förutsättningarna för den verksamhet som ska bedrivas där. Det visar hur projektkultur kan fungera som en kvalitetsdrivare – inte bara för processen, utan också för det färdiga resultatet.

Seminariet gav en tydlig bild av att god projektkultur inte uppstår av sig själv – den behöver byggas, vårdas och följas upp över tid. Erfarenheterna från Sotenäs kommun visar att när alla parter tar ett gemensamt ansvar för både arbetssätt och relationer skapas bättre förutsättningar för kvalitet, lärande och långsiktigt hållbara projekt.

Boverkets filmer ger fördjupning

I samband med seminariet publicerade Boverket två filmer om Hunnebohemmet. Filmerna ger en fördjupad bild av hur arbetet med projektkultur har organiserats och hur olika aktörer upplever effekterna i praktiken. För dig som vill ta del av konkreta exempel på hur vägledningen för god projektkultur kan omsättas i vardagen, rekommenderas varmt att ta del av filmerna på Boverkets webbplats här.

Stort tack till alla som deltog och bidrog med värdefulla perspektiv. Ett särskilt tack till våra medverkande talare:

Daniel Andersson (Boverket)
Petra Hurri (Sotenäs kommun)
Mattias Svensson (ByggDialog AB)

Mobilitet och markanvändning i fokus

Hub Park är ett fastighetsbolag som specialiserat sig på mobilitetshus – fastigheter som samlar flera kvarters parkerings- och mobilitetsbehov. Genom att samla dessa funktioner skapas förutsättningar för effektivare markanvändning, ökad förtätning och mer attraktiva stadsmiljöer.

Bolaget bygger just nu sin första anläggning i Göteborg, i området Södra Änggården, och verkar i hela Sverige.

– Vi tror att cmb är en bra plattform för att nätverka och dela kunskap och erfarenhet för att nå hållbara stadsbyggnadslösningar snabbare, säger Annika Fernlund, fastighetsutvecklare och mobilitetsstrateg på Hub Park.

Som ny partner ser Hub Park särskilt fram emot att bygga relationer inom nätverket.

– Som ny in ser vi mest fram emot att få en bredare kontaktyta mot andra aktörer som drivs av engagemang och kunskap, säger Annika.

Hub Park ser sig också som en resurs för nätverket när det gäller erfarenheter från olika kommuner och hur parkerings- och mobilitetsfrågor kan lösas på nya sätt.

Datadriven och värdeskapande mobilitetsplanering i tidiga skeden

Urbanivation är ett specialiserat team som arbetar med värdeskapande i tidiga skeden av stads- och fastighetsutveckling. Med människan och platsens inneboende kvaliteter i centrum samarbetar Urbanivation med fastighetsutvecklare, arkitekter, tjänstepersoner, konsulter och politiker som vill förnya hur våra städer utvecklas.

Som en del av Urbanivations arbete har bolaget utvecklat Parkyria – en satsning med fokus på dynamisk och hållbar parkerings- och mobilitetsplanering i tidiga skeden. Parkyria har sitt ursprung i Urbanivation och är särskilt intresserade av att engagera sig i cmb med anledning av den nya kunskapsgruppen inom mobilitet som nu startar.

Parkyria erbjuder en banbrytande lösning där öppna data och AI-driven analys används för att hjälpa fastighetsutvecklare och kommuner att sätta träffsäkra p-tal och effektivt dimensionera parkering. Urbanivation och Parkyria arbetar nära tillsammans, vilket ger en bred kompetensbas och möjliggör bidrag både strategiskt och operativt inom samhällsplanering.

– Vi väljer att gå med i cmb tack vare deras starka nätverk av relevanta aktörer inom samhällsbyggnad. Det känns helt rätt att vara en del av nätverket, särskilt nu när ett fokusområde kring parkering och mobilitet etableras. Vi ser fram emot att både ta del av och bidra till kunskap, energi och inspiration i nätverket, säger Adetoun Ayoade, Business Designer/ Business Developer på Urbanivation.

Bidrag till kunskapsgruppen om mobilitet

Urbanivations engagemang i den nya kunskapsgruppen om mobilitet kommer särskilt att ske genom Parkyria.

– Genom Parkyria vill vi bidra med nytänkande, innovation och samarbete inom parkering och mobilitet, säger Adetoun.

Ny kunskapsgrupp om mobilitet

I samband med att Hub Park och Urbanivation går med som partners startar cmb även en ny kunskapsgrupp med fokus på mobilitet och parkering.

Joakim Forsemalm på cmb berättar:

– När vi träffades i Almedalen väcktes tanken om mobilitet som en central framtidsfråga. I de samtalen började idén om en ny kunskapsgrupp ta form. Sedan dess har vi haft dialog med flera partners, och att både Hub Park och Urbanivation nu går med känns helt rätt. Deras kompetenser kompletterar varandra väl och ligger mitt i prick för gruppens mål.

Urbanivation kommer att ha en aktiv roll i kunskapsgruppen och ser särskilt fram emot starten.

– Vi ser särskilt fram emot det första seminariet den 12 mars. Som ordförande i kunskapsgruppen ser jag mycket fram emot att både ta del av och bidra med kunskap, energi och inspiration i nätverket, säger Urbanivation.

Det första mötet och startskottet för kunskapsgruppen hålls inom ramen för cmb fokus den 12 mars. Inbjudan kommer inom kort.