Hållbara bostäder för seniorer. Slutkonferens för forskningsprojekt DIABAHS – Dialog Bygg Hållbart för Seniorer.
Elite Park Avenue konferens, onsdag 15 maj 2019 kl. 09–16. Välkomnas gör fastighetsägare, byggherrar, arkitekter, förtroendevalda, samhällsplanerare, äldreomsorgschefer, pensionärsorganisationer och övriga som är intresserade av ämnet bostäder för seniorer.
Läs mer här: Inbjudan slutkonferens DIABAHS
Ett sätt att utveckla vår bransch med delat ansvar och bättre förutsättningar för innovation är så kallade Joint Ventures. Joakim Kaminsky från Kjellgren Kaminsky och Yngve Karlsson, Development Partner, berättade på CMB:s frukostseminarium i mars om sina erfarenheter och tankar om ett nytt sätt att möta dagens utmaningar utifrån egna erfarenheter.
Andra halvan av seminariet skedde i workshopform där deltagarna fick chansen att reflektera kring Joint Ventures och delta i diskussioner om hur byggbranchen kan gynnas av samarbeten i denna form.
Behöver ni ett stöd i arbetet mot social hållbarhet? Nu finns processverktyget PRISMA (ladda ner nedan). PRISMA har tagits fram i ett forskningssamarbete mellan Chalmers och RISE, finansierat av CMB. Bakom verktygen står Karl de Fine Light, doktor i praktiskt filosofi och Stefan Molnar, doktorand.
PRISMA används för att:
1. Värdera hur en stadsdels utformning påverkar människors livsvillkor
2. Identifiera och hantera målkonflikter
3. Resonera kring ansvarsfördelning, genomförande- och förvaltningsfrågor
PRISMA är ett processverktyg som kan användas under ett eller flera av stadsutvecklingsprocessens skeden: idé, plan, genomförande och förvaltning. Det kan nyttjas i samband med omvandlandet av en existerande stadsdel eller under nybyggnation.
I väntan på att få veta vem som får ta emot årets Guldhus passar vi på att återuppta kontakten med en av våra tidigare prisbelönta ledare, Maria Gårdlund, som fick ta emot Guldhuset 2015. Vad gör hon idag och hur ser hon på branschen och ledarskapet nu, fyra år senare?
Hej Maria, vad jobbar du med idag?
Idag är jag vd på Sweco Position, med ansvar för 250 experter på digitalisering inom samhällsplanering och samhällsbyggande. Vi arbetar med alltifrån ruttoptimering av transporter och digitala tvillingar av städer till framtidens informationsplattformar för fastighetsbolag, som kombinerar byggnadsdata, sensordata och verksamhetsdata.
Vad har det betytt för dig att du fick utmärkelsen Guldhuset?
Guldhuset är välkänt i branschen och jag blev såklart väldigt glad över utnämningen. Sedan var det inte bara jag som blev stolt, utan även många andra på Sweco. För Sweco är utmärkelsen ett kvitto på att vårt arbete med att utveckla framtidens städer och samhällen är betydelsefullt och att vi satsar på att utveckla goda ledare inom området. Jag är övertygad om att båda dessa delar hade betydelse för att jag skulle vinna priset 2015.
I ditt tal den gången sa du bland annat att hållbart samhällsbyggande handlar om att ha människan i fokus. Vilka andra insikter har du som samhällsbyggare gjort?
Det som har blivit väldigt påtagligt de senaste åren är att vi behöver växla upp vårt klimatarbete. Det är en av de mest avgörande framtidsfrågorna, och här behöver alla vara med och bidra. Inom samhällsbyggnadsbranschen borde vi fundera mer på hur vi kan minska materialanvändningen, göra bättre materialval och bidra till cirkularitet i samhället. Hur kan vi möta behovet av transporter och fler bostäder samtidigt som vi tar ansvar för klimatavtrycket? Här finns det mycket som kan göras, både på beställarsidan och på utförarsidan, men det förutsätter att vi förstår alla valmöjligheter, analyserar klimatavtrycket tidigt i processen och värderar investeringen rätt.
Man pratar mycket om digitalisering nu, i alla branscher. Vad innebär detta inom just din sektor?
För samhällsbyggnadssektorn innebär det flera olika saker. Redan nu används tekniken till viss automatisering av arbetsmoment i planerings-, design- och projekteringsprocesser, och det kommer att utvecklas ytterligare. Framöver kommer mjukvaran till exempel att kunna ge designförslag, genomföra automatisk granskning eller optimera ett förslag utifrån hållbarhets- eller funktionsparametrar. För att vara expert på att planera och utforma framtidens städer kommer det att krävas att vi tar tillvara maskinernas förmåga att bearbeta och lära sig av stora mängder data för att hitta avvikelser, ge förslag och förutsäga skeenden.
Ett annat viktigt utvecklingsområde är att tillvarata potentialen med att människor och saker är uppkopplade. Det gör att det idag finns stora möjligheter att samla in information om till exempel sakers tillstånd, luftkvaliteten eller hur vi utnyttjar stadsrummet. Med det underlaget kan vi lära oss mer om staden, dess funktionalitet och underhållsbehov. Den uppkopplade medborgaren ger också andra möjligheter till interaktion i stadsmiljön – som att visa upp kommande utbyggnadsplaner i digitala modeller på mobilen.
Just i år blev din dåvarande chef Åsa Bergman, som också var den som nominerade dig till Guldhuset, av Veckans Affärer utsedd till Sveriges mäktigaste affärskvinna 2019. Är Sweco särskilt bra på att ta vara på kvinnliga talanger?
För mig visar det på att Sweco är duktiga på att ta vara på talanger och att vi fokuserar på individens prestation, oavsett bakgrund och kön. Under mina tio år på Sweco har det alltid funnits många starka ledare som är kvinnor. Det tror jag är betydelsefullt i den bemärkelsen att det kan inspirera andra kvinnor att välja en chefskarriär. Jag tror också att mångfald i ledningen har en positiv påverkan på kulturen i ett bolag. Det skapar ett mer tolerant och inkluderande arbetsklimat, där du kan vara dig själv och ändå känna att du passar in.
Är det något du skulle vilja säga till dagens unga ledare inom samhällsbyggnad?
Samhället behöver mer än någonsin modiga ledare inom samhällsbyggnadsbranschen, ledare som tar ansvar för att vi går en hållbar framtid till mötes. Sedan tror jag att det är viktigt att fortsätta vara nyfiken och ständigt lära sig nya saker. Uppdraget att planera framtidens samhälle blir alltmer komplext, inte minst med digitaliseringens möjligheter. Jag tror därför att det är klokt att avsätta lite tid varje vecka för att försöka lära sig något nytt.
Tillsammans med KTH, LTH och Malmö universitet lyfte CMB och Chalmers utmaningarna som våra städer står inför i och med den snabba digitala utvecklingen.
Hur löser vi stadens flöden av varor, människor och betalningsmedel var frågan som ställdes både via mentimeterundersökning i montern och under vårt gemensamma seminarium, lett av Helena Bohman lektor i nationalekonomi vid Malmö universitet.
Deltog i seminariet gjorde även Klas Hjort, biträdande universitetslektor och Daniel Hellström, docent, båda på Packaging Logistics, LTH, John Hultén, föreståndare, K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik och Carin Rehncrona, doktorand, institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.
Vår kollega Ann-Charlotte Lyvall, programansvarig fastighetsföretagande vid Malmö universitet, deltog dessutom som panelmedlem i ett seminarium om det skriande kompetensbehovet i samhällsbyggnadssektorn.
Ledarskribent: Peter Fredriksson, utvecklingschef Hus Göteborg, Skanska Sverige AB.
Innovation är en nyckel till utveckling och välbefinnande i organisationer, branscher, geografiska områden, länder och så vidare. Tänk bara den nytta och glädje som vi fått av krockkudden, Losec, Spotify och MineCraft (ja, det kändes lite kul att lyfta fram några svenska exempel). Individerna och organisationerna bakom innovationer lyfts med all rätt fram som förebilder i olika sammanhang. Utan innovation riskerar man helt enkelt att bli utkonkurrerad och irrelevant. Därför satsas enorma summor på innovation i många olika sammanhang och på olika nivåer. Det är klokt.
Det är ju tyvärr inte så ofta som vi i bygg- och fastighetssektorn framhålls som innovativa och framåtskridande. Det händer ibland, men oftast inte. Ibland beskrivs vi till och med som konservativa. Det kanske stämmer – vi investerar ju faktiskt inte så mycket i forskning och utveckling som man gör i andra branscher. Eller så stämmer det inte. Jag vet faktiskt inte.
Jag vet i alla fall att vi är många som tar till oss nya idéer, tekniker, arbetssätt, mm - och ibland kommer vi på egna. Vi kanske ligger efter men vi håller på att bli alltmer digitala i stort som smått. Våra produkter blir alltmer hållbara - en del fastigheter producerar ju till och med mer el än de konsumerar (det är inte så vanligt i andra branscher). Vi är också av tradition innovativa när det gäller att få ihop affärer och att tillämpa olika affärsmodeller. Dessutom är ju i princip varje byggprojekt en innovation i sig, ibland liten, och ibland stor.
Jag vet också att vi kan lära oss oerhört mycket av framsteg i andra branscher. Vi kan lära oss av de drivande individerna, risktagande investorerna, skickliga organisationerna, stimulerande miljöerna och sammanhangen, processerna, nätverken, barriärerna och möjliggörarna, affärsmodellerna, med mera. Det är verkligen utmanande, inspirerande och faktiskt kul att lära av andra…och jag tror som sagt att vi har mycket att hämta.
Därför känns det extra spännande att CMB nu har skapat en grupp för ”Innovation i bygg- och fastighetssektorn”. Nu till en början består gruppen av fastighetsägare/utvecklare, entreprenörer, konsulter, forskare, med mera. Vi kommer att utbyta erfarenheter, lära av andra och skapa och aktivt sprida en bättre förståelse för hur bygg- och fastighetssektorn kan bli mer innovativ. För detta är en utmaning som vi alla behöver ta oss an på olika sätt.
Nu kör vi!
Första spadtaget till 66 planerade lägenheter i Övre Lövgärdet, Angered togs under våren 2018.
Nu har vi glädjen att få hälsa Egnahemsbolaget välkomna till CMB. Vi fick en pratstund med Erik Windt Wallenberg som är chef för utvecklingsavdelningen om medlemskapet och framtiden.
Egnahemsbolaget är ett helägt dotterbolag till Förvaltnings AB Framtiden, Sveriges största bostadskoncern. Egnahemsbolaget har sina rötter i 30- och 40-talets egnahemsrörelse och de första projekten som genomfördes i Göteborg var sockerbitarna i Bräcke och Fräntorp.
– Vårt huvuduppdrag är att uppföra bostads- och äganderätter i bostadsområden som domineras av hyresrätter, berättar Erik. Vi bygger främst på mark anvisad av kommunen och på systerbolagens mark.
Varför har ni nu valt att bli partner i CMB?
– CMB är en viktig aktör i Göteborg avseende utveckling, nätverkande, samverkan och kunskapsutbyte. Som partner har vi större möjlighet att ta del av och påverka både forskning, utbildning och vilka frågor som diskuteras.
Är det någon särskild del i CMB:s verksamhet som ni är intresserade av att engagera er extra i?
– De delar av CMB:s verksamhet som är av särskilt intresse för Egnahemsbolaget just nu är traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare, flera av de tematiska grupperna, konferenser som Ledarskapsdagen och Strategidagen och naturligtvis frukost- och lunchseminarierna.
Hur ser ni på vikten av forskning inom management och ledarskap för sektorn?
– Byggprocessen är komplex med många inslag av hantverksarbete med låg industrialiseringsgrad. Det ställer höga krav på förmåga att leda ett bygg/anläggningsprojekt. Forskning och utveckling inom ledarskap för byggsektorn är vi väldigt positiva till.
Vi ser ett allt större intresse för att söka forskningsmedel från CMB. Till senaste mötet i forskningsutskottet inkom ansökningar från flera nya akademiska miljöer, på Chalmers såväl på som GU, som vi tidigare inte finansierat.
– Jag tror att det till stor del sin upprinnelse i ett pågående arbete där vi genom vår vetenskapliga ledare, Martin Löwstedt på Construction Management, tagit kontakt med olika forskningsmiljöer för att informera om CMB:s forskningssatsning. Ambitionen är att från år 2020 kunna finansiera forskning till en omfattning av 5 MSEK per år under 5 år, säger Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB.
Till forskningsutskottets senaste möte behandlades sex ansökningar, varav tre ombads kompletteras för en ny bedömning vid kommande utskottsmöte.
CMB:s initiativ att låta förstaårsstudenterna på DCPM skugga en projektledare är nu i sitt avslutningsskede.
En uppsummerande projektledarlunch är planerad till början av maj. Helena Larsson, projektledare på Rotpartner reflekterar så här om sina skuggande studenter.
– Båda mina studenter har en hög detaljkunskap kring projektledarrollen och har kunnat ställa kluriga frågor, med mycket fokus på tidiga skeden och själva affären. Vad de därför i huvudsak behöver är nätverket för att komma in och få chansen att arbeta i Sverige. Jag har svårt att förstå att de inte skulle vara otroligt eftertraktade på vår arbetsmarknad med både sina utbildningar och arbetslivserfarenhet och jag försöker att hjälpa till med kontakter där jag kan.
Mer om Skuggningen:
Vi hälsar Sveriges Byggindustrier välkomna till CMB. Anna Lönn Lundbäck är regionchef i väst och så här ser hon på partnerskapet och CMB:s fokusområden.
Hej Anna! Berätta, vad är Sveriges Byggindustrier för organisation?
– Hej, och tack! Sveriges Byggindustrier är bransch- och arbetsgivarorganisation för 3 600 bygg-, anläggnings- och specialföretag som arbetar på den svenska byggmarknaden. Vi samlar byggföretag i alla storlekar och företräder våra medlemmar i avtalsfrågor, arbetar med sund konkurrens, säkerhet och långsiktig kompetensförsörjning.
Organisationen verkar för att förbättra villkoren för våra egna medlemsföretag och bygg- och anläggningsbranschen i stort.
Varför har ni nu valt att bli partner i CMB?
– Vi tror att CMB kommer bli en bra partner och en välbehövlig plattform för att bland annat lyfta stadsutvecklingsfrågorna.
Vår ambition är att Sveriges Byggindustrier i väst ska förstärka vår externa position, skapa nya nätverk, påverka i byggbranschens viktiga frågor och aktivt delta i utveckling och innovation.
Är det någon särskild del i CMB:s verksamhet som ni är intresserade av att engagera er extra i?
– I dagsläget har vi inte bestämt oss exakt vilka delar av CMB:s verksamhet vi ska lägga extra krut på. Vi är måna om återväxten i branschen och ser kompetensförsörjningsfrågorna som extra viktiga.
Forskningen är central för byggbranschens framtid. Till exempel har vi nu en egen färdplan mot en klimatneutral bransch 2045, som en del av regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Vi tror på att branschen ska vara självsanerande och bidra till en positiv klimatpåverkan.
Hur ser ni på vikten av forskning inom management och ledarskap för sektorn?
– Det goda ledarskapet kan aldrig överskattas. Där tror vi att CMB kan tillföra en extra dimension åt Sveriges Byggindustrier.
