Nyheter

Ni som skriver examensarbete inom mastersprogrammen DCPM eller IPM – sök CMB Master Thesis Award 2016 senast 26 maj! 

Olga Sandberg, Maria Xygkogianni, Ina Hällgren, Marcus Hansson och Niklas Hedberg belönades med stipendium för sina examensarbeten under exjobbskonferensen 2015. I bakgrunden skymtar en minst lika stolt Bengt Christensson, CMB.

Varje år delar CMB ut stipendier till väl utförda examensarbeten inom Construction Management-området, författade av studenter från Design and Construction Project Management (DCPM) och International Project Management (IPM). De tre bästa arbetena premieras med en prissumma på 10 000 kronor och ett diplom. Priset delas ut under festliga former i samband med redovisningarna under exjobbskonferensen den 9 juni, som i år hålls på Eklandagatan 86.

Välkommen att skicka in ditt arbete till oss senast den 26 maj till e-post: info@cmb-chalmers.se

Lycka till!

När Business Arena anordnades på Malmö Live den 14 april var CMB tillsammans med studenter, forskare och  lärare från Malmö högskola, KTH och LTH på plats. Under dagen samlades 900 intresserade branschrepresentanter för att lyssna på föreläsningar, debatter och ta del av aktuell forskning inom samhällsbyggnad.

I en paneldiskussion om ”Vem drar nytta av den nya kollektivtrafiken” deltog Magnus Andersson, docent i ekonomisk geografi (MAH), medan Peter Palm, universitetslektor (MAH) pratade om ”Efterfrågan och rörelsemönster i staden”. Under rubriken ”Rum för bildning” deltog Malmö högskolas vicerektor för samverkan Charlotte Ahlgren Moritz.

–Business Arena är en bra mötesplats. Där träffar vi många av Malmös branschrepresentanter. Vi får också en uppfattning om vad branschen är intresserad av och märker att det finns intresse för vår forskning. Mötesplatsen gör att det blir mycket lättare att hitta samarbetspartners i andra sammanhang eftersom man fått chans att ses och mingla. Det jättetrevligt att träffa tidigare studenter och höra deras framgångshistorier. Då får vi bekräftat att det vi har gjort på Malmö högskola är bra, säger Peter Palm, universitetslektor vid Malmö högskola.

Magnus Andersson menar att mötesplatsen är viktig främst på grund av kopplingen mellan forskning, näringsliv och utbildning.

– Det vi forskar om handlar om det privata näringslivet och staten som till exempel effekter av fastighetsvärderingar på stora infrastrukturinvesteringar. Vår kompetens kan spridas till både näringsliv och stat. Det faktum att vi samarbetar med andra universitet sätter också fart på forskningen, säger han.

– Ett bra kontaktnät och samverkan med branschen ger många fördelar, inte minst när våra studenter ska ut i arbetslivet. Det är också ett sätt att visa upp Malmö högskola och samarbetet med de övriga högskolorna i landet med fastighetsinriktning, säger Karin Staffansson Pauli, lektor i fastighetsvetenskap vid Malmö högskola.

Redan från starten 1998 har Malmö högskolas Fastighetsföretagandeprogram haft fokus på samverkan med näringslivet. Det finns en förening, Centrum för Fastighetsföretagande, CFFF, där Malmö högskola samarbetar med ett 40-tal olika företag i branschen.

– Vi har ett mentorprogram för våra sistaårsstudenter på Fastighetsföretagandeprogrammet. Det uppskattas både av våra mentorer, som kan vara allt från förvaltare och vd:ar till konsulter i fastighetsbranschen, och av våra studenter som får upp ögonen för alla möjligheter som finns, säger Ann-Charlotte Lyvall, universitetsadjunkt vid Malmö högskola.

I samband med Ledarskapsdagen den 27 april presenterades CMB:s årsbok 2016, som nu även finns på CMB:s webb för nedladdning.  I årsboken kan du läsa om vad som hänt inom CMB under 2015 – ett spännande år då vi sett att samhällsbyggnadsfrågor får en allt större uppmärksamhet.

Intresset för att delta i CMB:s aktiviteter och arrangemang ökar, och Ledarskapsdagen 2015 slog deltagarrekord med 350 deltagare. För att stimulera företag och forskare till ett ännu mer aktivt samarbete initierade vi under 2015 en ny arbetsmodell med mindre temagrupper, vilket ni kan läsa mer om i årsboken.

Även Framtidens samhällsbyggare, traineeprogrammet CMB startade tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har blivit en succé. Allt fler företag och kommuner får upp ögonen för ett nytt sätt att utveckla unga medarbetare med en bättre förståelse för samhällsbyggnadsprocessens komplexitet. Cirka 1200 unga sökte de åtråvärda platserna i omgång två som startade i september 2015, fördelade på 16 arbetsplatser företag och förvaltningar inom samhällsbyggnad. I skrivande stund intervjuas nu de som aspirerar på att få en av de 20 platserna i den tredje omgången av programmet.

Under 2015 fick vi många nya röster i CMB – när året var slut hade vi välkomnat ytterligare sju företag i CMB. Vilka kan du läsa om i årsboken på webben.

Det går även bra att beställa årsboken i tryckt format, skicka i så fall ett mail till info@cmb-chalmers.se med uppgifter om address och antal exemplar som önskas.

Här kan du läsa och ladda ner årsboken på webben.

Stort tack till alla engagerade talare, till moderator Pernilla Warberg, och till alla besökare som bidrog till denna fantastiska eftermiddag! 

Om robotiseringen av byggbranschen enligt omröstningarna under Ledarskapsdagen...

Att döma av resultatet från omröstningen som gjordes vid inledningen respektive avslutningen, så växte tron på en nära förestående robotisering av byggbranschen till följd av eftermiddagens föredrag och panelsamtal.

Reflektioner om Ledarskapsdagen på Twitter...

Nedan ett axplock från dagens twitterflöde på #cmbchalmers och #LD2016:

"Annette Linton efterfrågar mångfld i byggbranschen. Självklart! Diversity Drives Innovation."

"Om robotar arbetar lika bra som människor om 10 år så är de x2 bättre redan 2 år efter enligt Moores Law, Linus Bille"

"Ja, och... istället för nej, men... tipsar Kajsa Hessel"

"Vinnare av ledarskapsutmärkelsen Guldhuset 2016 - Tobias Johansson!! Grattis!"

"Vad behövs för att bygga för 1000 miljarder reflekterar Christian Koch över i frågan hinner byggbranchen leverera?

Tobias Johansson, Familjebostäder i Göteborg, har utsetts till årets unga ledare inom samhällsbyggnad och fick under CMB:s Ledarskapsdag på Chalmers ta emot utmärkelsen Guldhuset .

I ett kort anförande i anslutning till prisutdelningen betonade Tobias vikten av tydlighet gentemot sina medarbetare men framför allt betydelsen av gemensamma mål och visioner.

– Den yngre generationen drivs i större utsträckning av sociala värden, många våra unga medarbetare jobbar hos oss för att de vill göra skillnad i Bergsjön. Det är ett engagemang som hjälper oss att prestera på topp men det ställer också krav på oss ledare. Vi måste bli bättre på att måla upp visioner och mål för vad vi vill åstadkomma.

Guldhuset delas ut av CMB i samarbete med Byggherrarna, Fastighetsägarna, tidningen Byggindustrin, Svenska Teknik&Designföretagen samt Sveriges Byggindustrier. Priset utgörs av äran samt ett diplom designat av Happy, Forsman och Bodenfors.

En jury väljer ut fyra slutkandidater bland de nominerade och utser därefter en vinnare. Juryn utgår från fem bedömningskriterier: medarbetarrelationer, kundrelationer, förändringsarbete, affärsmässighet och måluppfyllelse. Fyra slutkandidater tävlade om Guldhuset 2016: Christian Helmström, Emile Hamon, Mix Selder och Tobias Johansson.

Syftet med priset är att stimulera utvecklingen av ledare inom samhällsbyggnadssektorn genom att lyfta fram goda föredömen.

Juryns motivering: "Tobias Johanssons ledarskap bygger på en naturlig förmåga och ett intresse av att se sina medarbetare utvecklas. På ett föredömligt sätt förmedlar han sina visioner och delegerar både befogenheter och ansvar. Med stöd och respekt ger han sina medarbetare möjlighet att både leverera resultat och att utvecklas.

Tobias ledarskap kombinerar ett stort socialt engagemang med god affärsmässighet, vilket främjar både individens och organisationens utveckling.

Tobias utgör ett gott exempel på modern ledarskap för ett hållbart samhällsbyggande. "

Har arkitekter idag kompetens och förutsättningar för ta en ledande roll i samhällsbyggandet? Är det som specialist arkitekten gör störst nytta eller har arkitekten med sin metod bättre förutsättningar för ett holistiskt perspektiv?

Anders Svensson, Professor of the practice vid Chalmers arkitektur, började med att presentera sig själv för de dryga hundratalet deltagare som kommit för att lyssna, innan han gick in på sin syn på framtidens arkitektroll i samhällsbyggandet och vilka konsekvenser det kan ha för utbildningen av arkitekter vid Chalmers.

– Jag vill stärka arkitekternas förmåga att ta ledande roller inom samhällsbyggnad, och är själv nyfiken på helheten – arkitektrollen är lite för snäv idag. Samhällsbyggnad handlar ju om så många fler aspekter än att bara bygga snygga hus: ekonomi, social hållbarhet, gestaltning… Detta breda perspektiv tilltalar mig, och jag tror att arkitekterfarenhet är en väldig fördel.

Han citerar Kevin Kruses definition av ledarskap som "a process of social influence, which maximizes the efforts of others, towards the achievement of a goal”.

Anders Svensson menar att den traditionella bilden av en ledare ofta har fokus på projektledarrollen, men att det är viktigt att tänka på att det finns extremt många, och ständigt pågående, processer att ta hänsyn till i omvärlden – som klimat, skillnader i inkomst och social status, individualisering och inte minst digitaliseringen av samhällsbyggnadssektorn. Som exempel på nytänkande och digitalisering visade han en filmsekvens från en Minecraft-arkitekttävling, där cirka 100-120 barn och unga deltog.

– Vi befinner oss i ett paradigmskifte, ingen vet riktigt vad vi ska göra eller vad vi måste göra. Det är viktigt att erkänna detta och våga utforska det okända! Och om arkitekten ska kunna ta en ledande roll i samhällsbyggandet så är det viktigt att vi visar att vi vill någonting, att vi skapar för människorna – inte bara för oss själva. Att ha nätverk är också något som blir allt viktigare, det här med hierarkier är gammalt. JA, arkitekten behövs i ledande roller. Kärnkompetensen, att syntetisera komplexa förutsättningar och ambitioner, att skissa mellan helhet och delar och förmågan till visualisering i vår bildstinna tid, är väl lämpad att i bred samverkan med andra kompetenser och aktörer tillsammans ta oss an vår tids stora utmaningar med innovativa lösningar. Men för att klara det behöver arkitekterna bli bättre på att skapa och kommunicera värden för människorna som använder det byggda, bättre på att leda innovativa samverkansprocesser och förstå de ekonomiska spelreglerna. Dessa förmågor kan vi stärka genom utbildningen på Chalmers. Det är inte längre ”geniet”, utan teamet, som gäller. Det går inte att ensam lösa allt, utan det handlar om hårt arbete och att olika kompetenser ska kunna samarbeta från början till slut – DET är dagens utmaning!, avslutar Anders Svensson.

Anders Svenssons presentation »

Länk till film om Veidekkes Minecraft-arkitekttävling Råbykungen/Byggkrossen »

Det välkända introt från den klassiska västernfilmen inledde CMB:s seminarium ”Den gode, den onde, den fule – vem är vem I Jubileumssatsningen?” och moderator Bengt Christensson öppnade med att dra paralleller till filmen. När krutröken skingrats i slutet av seminariet stod dock klart att någon ond inte finns. Däremot gott om samarbetsvilja, nya tankesätt och ett starkt intresse för att dra nytta av Chalmers forskning i samband med projektet.

På frågan Vad är det som blir radikalt annorlunda? började Peter Juncker, biträdande fastighetsdirektör Göteborgs Stad, med att klargöra att Jubileumssatsningen numera benämns ”Bostad 2021”. Peter Juncker menade att det för att klara uppdraget, 7000 lägenheter till 2021, finns några avgörande punkter. Det första är juridiken – vad kan kommunen låta bli att göra och vad kan göras av andra? Den andra punkten är legala förutsättningar – hur organiserar vi processer? Den tredje punkten handlar om hur bemanningen organiseras.

Men inte bara staden, utan även byggherrarna behöver agera annorlunda. Mats Herner, exploateringschef Wallenstam, förde ett resonemang om på vilket sätt. Genom en temporär krisorganisation som ska fungera parallellt, genom att ha en deadline till 2021, genom att förvaltningarna sitter i  en gemensam lokal, genom ett gemensamt processtöd vilket ger transparens i processerna. Mats Herner underströk också vikten av att ha en öppen dialog – och ta vara på arbetssätt från tidigare projekt.

Kicki Björklund, vd Bostadsbolaget utgick från frågan - Varför följeforska istället för att göra en traditionell uppföljning?  och vände på steken – varför ska vi inte forska? Kicki Björklund lyfte fram sin uppskattning över Göteborg som testarena och att om det är något vi måste lära oss så är det att samarbeta. Forskningen blir nödvändig för att identifiera och lyfta det som parterna inte själva ser när de är mitt uppe i processen!

Forskningen ska komma branschen till nytta

Anders Svensson, professor of the practice på Chalmers Arkitektur, projektleder följeforskningen och berättade om projektet. Ambitionen är att resultatet ska komma den normala byggprocessen till gagn. Frågeställningen man utgår ifrån är ”- Hur kan planerings- och exploateringsprocess förbättras”? utifrån faktorer som rättssäkerhet, tid, ekonomi och kvalitet. Han förklarade vidare att följeforskningen inte är passiv utan delger analyser och reflektioner under resans gång för att kunna utveckla och förbättra efterhand.

Mathias Gustavsson, docent vid Chalmers Construction Management tryckte på det unika i att få komma in och studera en pågående process. Särskilt intressanta områden i hans perspektiv är samlokaliseringen mellan förvaltningar, frågan om identitet, vilka stödfunktioner som förs in, hur man man bistå för att få processen att fungera bättre och vilka bevekelsegrunder som finns.

En fråga kom från en åhörare från KTH om hur man ser på Länsstyrelsen och faktorer som riksintressen, hälsa och säkerhet. Peter Juncker berättade att det finns en ambition att ha samtal med Länsstyrelsen i tidiga skeden för att minimera riskerna för en utdragen process, vilket även bekräftades av de andra talarna.

Gemensamma mål viktigt för projektet

Men vilka risker är det egentligen som kalkyleras med? Här pekade talarna ut bemanningsbrist som en stor risk – när flera processer pågår parallellt är full bemanning avgörande. Risken för att inte bli klara i tid, samt stigande priser, var också faktorer som togs upp. En svår men viktig del kan vara att ”döda sina favoritprojekt” till förmån för att nå det gemensamma målet.

Slutligen bad Bengt Christensson talarna att identifiera vilka andra okonventionella tankar som finns. Samarbete och trimning inte bara i plan- utan även i byggprocessen föreslogs, och öppenhet, respekt och tilltro till andras kompetens för att komma vidare. Anders Svensson lyfte ett vanligt scenario i kommunala verksamheter – möten med deltagare utan tillräckliga mandat. Med rätt personer från början i beslutsprocessen kan tiden kortas – med respekt för den demokratiska processen..

Forskarna planerar att komma ut med en årlig uppföljningsrapport, vilket innebär att vi förhoppningsvis om ett år vid samma tid kommer att få ta del av deras insikter.

Chalmers, KTH, LTH och Malmö högskola samarbetar under Business Arena med en gemensam monter i Göteborg, Malmö och Stockholm,  ett samarbete som stöttas av CMB i syfte att sätta fokus på aktuell forskning inom samhällsbyggnadsbranschen.

Under det senaste mötet i CMB:s grupp Effektivitet i produktframtagningen diskuterades huruvida branschen i dagsläget använder rätt projektmodeller för effektivt byggande. En fråga var hur och om den nuvarande projektmodellen kan justeras, exempelvis genom användning av lean- och agile-principer, för att minimera icke-värdeskapande aktiviteter i byggprocessen.

Under våren 2016 kommer en mindre arbetsgrupp bestående av konsulter, entreprenörer och beställare att fortsätta problematisera kring ämnet. Ambitionen är att tydliggöra specifika brister i den nuvarande projektmodellen, att påvisa hur dessa resulterar i problem senare i byggprocessen, samt att visa hur de kan analyseras och om möjligt elimineras. För att kunna ta nästa steg och spetsa till frågeställningen ytterligare beslöt gruppen att komplettera den mindre gruppen med ytterligare kompetens från beställar- och entreprenörsledet.

För mer information, kontakta:
Lars Bankvall
E-post: lars.bankvall@cmb-chalmers.se
Tel: 070-316 08 97

SeniorVärldskonferensen 20 april samlar för andra året i rad Sveriges beslutsfattare, politiker och entreprenörer för att tillsammans diskutera och svara på en av vår tids mest angelägna frågor – hur vill våra seniorer bo? Under en heldag kommer fokus ligga på innovation och lösningar, där praktiska exempel på framgångsrika seniorbostäder från kommuner och näringsliv presenteras och debatteras.

Vilket ledarskapsperspektiv krävs för hållbar utveckling av staden –  ska det vara top-down eller kanske down-up? Har stadens dialogambition rentav havererat?

– Dagens stadsutveckling och dess utmaningar kräver mer än samverkan, den kräver armkrok!, menar Martin Öberg, universitetsadjunkt vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Under CMB:s Bygglunch i mars problematiserade han kring begreppet samverkan, och hur det bland annat påverkar ledningsansvaret när staden utvecklas och byggs ut. Martin har i över trettio år arbetat med utbildning, forskning och utveckling  inom företagsekonomi med inriktning på bland annat marknadsföring, förändringsprocesser, logistik och detaljhandel. Han har även arbetat som konsult inom detaljhandels- och logistikområdet, lett utvecklingsprojekt av stadskärnor, samt ansvarat för framtagande av handelsutredningar och strategisk utveckling av kommunala strukturer för handel och besöksnäring.

– Frågeställningen idag borde vara ”vill vi ha en stadskärna som också är en mötesplats?”, snarare än att fokus läggs på ”hur ska vi rädda stadskärnan”, säger Martin Öberg.

Planera utifrån ett handlarperspektiv

Varför misslyckas vi då fortfarande med att skapa levande stadskärnor, trots att vi är ganska på det klara med vad som krävs för att det ska bli bra? Martin Öberg beskriver tre aktörsgrupper som måste fungera tillsammans för att skapa en attraktiv stadskärna: platsen, kommunen och marknaden. I översiktsplanen bör det också finnas en tydlig koppling till den handelsregion i vilken platsen ingår, som alltså inte begränsas av kommungränser.

– Livet mellan husen har vi pratat om länge, men den viktigaste biten är livet i husen. Det är det som skapar stadsliv, och vi måste både ledningsmässigt och projektmässigt tänka oss ner på den nivån. Numera är staden inte främst en plats där man handlar, utan mer ett ställe där man ser och syns – att ha tillgång till pubar, restauranger och andra sociala mötesplatser och upplevelsemiljöer är en viktig aspekt idag, säger Martin Öberg.

Han menar att det går att förvandla en omodern stadskärna till en mer levande och dynamisk mötesplats, men att det måste ske planerat och måste få ta tid. Som goda exempel nämner han Jönköping, Örebro, Malmö och Borås.

– Om samverkan ska vara ett ord med innehåll, så måste man definiera ägandet av problem och dess lösningar, kommunernas och butikernas olika tidsperspektiv, och inte minst – vem ska betala notan? Detta kräver inte bara samverkan, det kräver armkrok, och de som planerar stadsutvecklingen måste lära sig att tänka mer utifrån ett handlarperspektiv. Borås är ett riktigt gott exempel på en stad som utvecklat en attraktiv arbetsprocess för att utveckla sin stadskärna, avslutar Martin Öberg.

Martin Öbergs presentation från bygglunchen

För inspiration, om stadsutveckling i Borås: http://drommenomboras.se