Nyheter

Planeringen och byggandet av våra städer skapar oerhörda värden. Mot bakgrund av dagens många urbana utmaningar måste vi bli bättre på att skapa, ta tillvara och förvalta dessa värden.

Det menar Lars Marcus, professor i Stadsbyggnad vid Chalmers Arkitektur, som den 20 september gästade CMB:s bygglunch för att prata om värdeskapande stadsbyggnad. Han har bland annat utvecklat analysmetoder som används inom designarbetet i arkitektur och stadsbyggnadsmiljöer, men också, med utgångspunkt i sin forskning, startat företaget Spacescape, som analyserar värden i stadsmiljöer, byggnader och nya planer.

– I och med att allt fler bor i städerna så är det viktigt att ha ett brett perspektiv och ta ansvar för hur vi bygger dem. Vår tidsålder innebär enorma kunskapsutmaningar för stadsutveckling och arkitektur, som är människans sätt att överbrygga begränsningar i tid och rum. Urbana system är grunden för sociala, ekonomiska, ekologiska och tekniska system, säger Lars Marcus.

Han menar att hur vi bygger städer och utformar våra byggnader påverkar och ger upphov till rumsliga system som gör skillnad i samhället och för människorna. Ansvariga för stadsutvecklingen i en kommun sitter på ekosystem, humankapital, fast kapital med mera – men det finns också ett spatialt kapital, det vill säga lägen med olika potential som utgör ett oerhört ekonomiskt värde som kommunen skapar och förvaltar.

– Idag är det för mycket fokus på enbart människan, i stället för på sambandet mellan stadens form och stadslivet. Vilka gator som ligger nära varandra och hur de är sammanlänkade kan till exempel spela stor roll för handeln. En byggnad eller en stadsdel har både en symbolisk och en funktionell form, och det gäller att dessa två former säger samma sak – det är inte säkert att det fungerar bra att ta ett koncept som funkar i till exempel Haga och implementera det på Lindholmen, säger Lars Marcus.

Lars Marcus presentation »

– Vi har sedan länge varit intresserade av CMB:s verksamhet och nu kände vi oss mogna att gå med och engagera oss fullt ut. Vi vill bland annat engagera oss i frågan om hur vi bäst löser kompetensförsörjningen av framtidens samhällsbyggare. Vi har även intresse och kunskap i hållbarhetsfrågor där vi tror vi kan bidra, säger Mattias Klintbäck, regionchef Väst.

Företaget, som startade sin verksamhet 1981, utvecklar och bygger flerbostadshus, kommersiella fastigheter och logistikanläggningar. Wästbygg är representerat med egna kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Borås och Varberg. Koncernen omsätter närmare två miljarder kronor och har drygt 200 anställda.

– Vi vill uppnå ett närmare samarbete med  Chalmers tekniska högskola både vad gäller forskning och studenter, samt nätverka med övriga medlemmar inom CMB, säger Mattias Klintbäck.

Grattis till disputationen Mikael! Hur känns det?
– Man kan ju alltid vidareutveckla saker, men nu känns det skönt att vara klar med själva avhandlingen, säger Mikael Johansson,  forskningsingenjör vid Bygg- och miljöteknik/Construction Management, som fredagen den 30 september disputerade med avhandlingen "From BIM to VR".

Vad handlar din avhandling om?
– Den handlar om en optimeringsteknik för att visualisera komplexa BIM-modeller i virtual reality. Mjukvaran kallas BIMXplorer och gör att du kan ladda en visualiseringsmiljö direkt från din BIM-modell med bara ett klick, vilket betyder att man inte behöver jobba i två parallella program. Uppdateras BIM-modellen så uppdateras automatiskt även den virtuella miljön. Tanken är att detta ska leda till att den virtuella miljön blir ett mer tillgängligt och naturligt verktyg att använda genom hela byggprocessen, för att till exempel få in synpunkter och testa hur det skulle bli om man gör ändringar, eller visa inblandade parter i processen hur resultatet ska se ut i slutänden. Man kan med hjälp av 3D-glasögon gå runt och titta inne i den miljö som i just det ögonblicket representeras i BIM-modellen, eller titta på en skärm.

Vilken är den stora nyttan med just BIMXplorer?
– Själva visualiseringen i sig är inget nytt, det som är nytt är att BIMXplorer ger möjlighet att snabbt ladda väldigt stora och detaljerade modeller. Det blir lättare för byggprojektledningen att i tid få in relevanta synpunkter på den miljö som ska byggas, om de som ska arbeta i den får chansen att uppleva den och få förståelse för skalor, proportioner och flöden. Det är inte designen och byggkostnaderna utan lönekostnaderna som är de stora kostnaderna för en arbetsplats under dess livstid – därför är det viktigt att som beställare ha ett långsiktigt perspektiv och se till att lokalerna är funktionella så att de som jobbar där kan få ut så mycket som möjligt av sin arbetstid. Målgruppen för BIMXplorer är alla som är med i designprocessen – arkitekter, byggare och de som sedan ska använda lokalerna som byggs. Att direkt kunna visa detaljerade modeller är en god service till kunden, och med den här programvaran begränsas inte servicen av långsam teknik.

Vad är nästa grej då?
– Just nu är det mycket fokus på arkitektmodeller och kommunikation, nästa steg blir att få ut BIM-modellen på byggarbetsplatsen. I stället för att tolka ritningar eller en bild på en dator kan man gå runt i miljön med hjälp av BIMXplorer. Tanken är att man genom att ha en station med dator och 3D-glasögon på byggarbetsplatsen även ska kunna få ut information om olika delar av byggnaden, genomskärningar, eller bilder som kan användas som praktiska monteringsanvisningar.

From BIM to VR -The design and development of BIMXplorer »

Viktoria Sundquist är sedan augusti anställd som universitetslektor vid Bygg- och miljöteknik, avdelningen Construction Management. Hon disputerade vid Teknikens ekonomi och organisation i juni 2014 med avhandlingen ”The role of intermediation in business networks”, och fortsatte sedan som post doc inom ett projekt kring bygglogistik på samma avdelning.

– Det känns spännande och intressant att undervisa i nya kurser , men också att få lära mig mer om byggbranschen, komma in i en ny arbetsgrupp och få nya kollegor. Jag hoppas också kunna koppla ihop mina tidigare forskningssamarbeten med de nya sammanhang jag kommer in i nu, säger Viktoria, som ser det som en fördel att hon komma in lite med ett utifrånperspektiv samtidigt som hon har fördelen av att ha kollegor som kan byggbranschen.

Viktorias universitetslektorstjänst innebär förutom fortsatt forskning inom inköp, logistik och leverantörssamverkan även undervisning på kandidat- och masternivå, bland annat i kursen Organizational project management. Hon kommer också att handleda studenter som skriver kandidatarbeten och masteruppsatser.

Kursen Tidiga skeden i byggprocessen är till för beställare och byggherrar, men även för konsulter, arkitekter och projektledare. Det finns fortfarande platser kvar, välkommen med din anmälan!

Få saker skapar debatt och känslor som utvecklingen av stadsrummet och infrastruktursatsningar. Ta ombyggnaden av Slussen i Stockholm, tunneln genom Hallandsåsen, Västlänken i Göteborg och Miljonprogrammet på sin tid. Stora samhällsinvesteringar som påverkar stad och land generationer framöver. Om det blir lyckat eller inte beror ofta på hur väl kommunikation och planering fungerat mellan berörda parter i tidiga strategiska skeden, innan projekten formulerats och beslutats.

Den 15-17 november startar Chalmers Professional Education i samarbete med Byggherrarna kursen ”Tidiga skeden i byggprocessen”. Det är en 12-dagars kurs uppdelad på fyra tillfällen.

– Kursen riktar sig till beställare och byggherrar, men även till konsulter, arkitekter och projektledare. Samtliga bör vara involverade och samverka under de tidiga skedena, idéstadierna. Som deltagare får du kunskap och insikter om hur du kan initiera och leda kreativa processer i samverkan i tidiga skeden för att skapa hållbara och sunda boende-, brukar- och samhällsmiljöer, säger Nina Ryd, kursansvarig.

Hennes forskning på Chalmers, styrkeområde Samhällsbyggnad, fokuserar på tidiga skeden, programarbete och samverkan mellan arkitekter och byggherrar.

Mer information och anmälan »

Fastighetsbubblor, samt relationen mellan PBL och den svenska bostadsbristen är huvudämnena när CMB och Chalmers tillsammans med KTH i Stockholm, LTH i Lund och Malmö Högskola arrangerar två seminarier under fastighetsmässan Business Arena i Stockholm den 21-22 september.

Första dagens arrangemang har titeln ”Har vi en bubbla på den svenska fastighetsmarknaden?” och leds av Svante Mandell, proprefekt på institutionen för Fastigheter och Byggande, KTH. På den svenska fastighetsmarknaden har det talats om en bubbla under flera år, orsaken är givetvis den kraftiga uppgången i fastighetsvärden och bostadspriser och under 2015 varnade Konjunkturinstitutet, för första gången i modern tid, för att Sverige kan vara på väg in i en bostadsbubbla. Men än så länge har den förmodade bubblan inte spruckit. Är det en bubbla på fastighetsmarknaden och, om så är fallet, vad kan vi göra för att motverka den? Hur uppstår bubblor och kan de upptäckas innan det brister? Övriga medverkande är Mats Wilhelmsson, professor KTH, Ingemar Bengtsson, lektor LTH, Göran Råckle, Head of Real Estate Analysis på Swedbank, och Bengt Hansson, analytiker på Boverket.

Dag två debatteras Plan- och bygglagen (PBL) i relation till dagens bostadsbrist. Förenklingar av regelverket och snabbare processer lyfts fram som en avgörande faktor för ett ökat bostadsbyggande där bland annat dagens system för överklagande ses som ett stort hinder. Det har skruvats och putsats en hel del i plan- och bygglagen (PBL) men någon större effekt har vi inte sett. Vissa kommuner verkar lyckas få hjulen att snurra snabbare än andra, frågan är om PBL tillämpas på samma sätt i hela Sverige. Vad är det för fel på PBL? Eller är det inte något fel? Är det snarare en förbättrad organisation och samverkan mellan kommun och byggherre som krävs? Thomas Kalbro, professor på Institutionen för Fastigheter och byggande, KTH, modererar seminariet där Anette Scheibe-Lorentzi, Stadsbyggnadsdirektör Stockholms stad, Martin Bucht, affärsutvecklare, Skanska, och Anders Hagson, konstnärlig professor, Chalmers Arkitektur, deltar.

Mer information om programmet på Business Arenas webb: www.businessarena.nu/arenor/stockholm/

En flygbild, några skisspapper, tuschpennor och 45 minuter tillgodo – hur ska området Ringön utvecklas till en attraktiv del av det framtida Göteborg? Idéerna var många bland studenterna på mastersprogrammet Design and Construction Management (DCPM) när de för första gången tog sig an ett gemensamt case under programmets kickoff.

Ett fyrtiotal mastersstudenter hade samlats vid Älvrummet när kickoffen inleddes med en guidad visning av Älvrummets utställning, som väckte både frågor och diskussion kring förutsättningar och utmaningar för utvecklingen av staden.  Efter en båttur till Lindholmen välkomnades studenterna till Norconsult av Maria Mattsson, som tidigare läst DCPM-programmet på Chalmers, och hennes kollega Marcus Rydbo.

– Det är naturligtvis enormt kul för oss som bolag att få träffa de här studenterna. De kommer in med nya friska idéer och är inte färgade av att ha jobbat länge inom branschen. Dessutom är de våra framtida medarbetare, och det här ser vi som  ett bra sätt för både oss och dem att hålla kontakten mellan skolan och branschen, säger Marcus Rydbo.

Studenterna delades in i sex grupper och fick en knapp timme på sig att ta fram en plan för hur man skulle kunna utveckla Ringön och göra området attraktivt för framtiden, med hänsyn till aspekter som till exempel vardagsliv, mobilitet, säkerhet, mångfald, klimat, miljö och framkomlighet. Alla grupparbeten redovisades sedan inför samtliga deltagare.

– Jag vill jobba med samhällsbyggnad i ett brett perspektiv, och gärna ha möjlighet att arbeta inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är kul att DCPM-programmet har många internationella studenter, och jag hoppas få mer kunskap om ledarskap i organisationer och vad som är speciellt för just byggsektorn, säger Martin Tomasson, som tidigare läst arkitektur och teknik vid Chalmers.

I början av september inleddes den tredje omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare med en kick off för de 18 nya traineerna på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Programstarten innebär en heldag då traineerna får en översikt över programinnehållet och presentationer av CMB och GR, som står bakom programmet.

Maria Andersson, trainee Framtidens samhällsbyggare 3

– Jag har sökt till Framtidens samhällsbyggare en gång tidigare utan att få en plats, så det var extra roligt att jag kom in i år. Det finns inget annat traineeprogram i Sverige som erbjuder den här kombinationen av utbildning för personlig utveckling och ”brobyggande” mellan universitetslivet och branschen, och mellan olika delar av branschen. Tidigare har jag läst en civilingenjörsutbildning inom energi och miljö vid KTH, och har erfarenhet av miljöstyrning av renoveringsprojekt av flerbostadshus. Det blir intressant att göra helt andra saker nu, säger Maria Andersson, som nyss påbörjat sin anställning som VVS-ingenjör vid lokalförvaltningen, Göteborgs stad.

Målet med Framtidens Samhällsbyggare är att årligen utbilda nyckelpersoner som bättre kan kommunicera och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Traineerna tillsvidareanställs i något av de medverkande företagen eller organisationerna. Under de 14 månader traineeprogrammet pågår varvas perioder i hemmaföretaget/organisationen med breddningsperioder i andra deltagande företag eller organisationer. Dessutom får traineerna en bred utbildning i personlig utveckling, kommunikation och grupputveckling parallellt med ett stadsutvecklingscase. När programmet är avslutat övergår traineeanställningen i en ordinarie tjänst i hemmaföretaget/organisationen.

Martin Bengtsson, trainee Framtidens samhällsbyggare 3

– Man har ju ingen erfarenhet av branschen när man börjar arbeta efter flera års studier, så det känns väldigt bra och kul att genom traineeprogrammet få testa flera olika roller. Dessutom blir man som ny väldigt väl omhändertagen genom att man har både sin chef, sina handledare och en mentor, säger Martin Bengtsson, som läst till byggingenjör vid Chalmers och som började sin anställning på Peab anläggning bara några dagar innan kickoffen.

Den andra omgången traineeprogrammet, Framtidens samhällsbyggare 2, startade i augusti 2015 och avslutas med ett stort idéseminarium den 21 oktober 2016. Mer information om programmet finns på traineeprogrammets webb www.framtidenssamhallsbyggare.se

Sverige och Västra Götalandsregionen står inför stora investeringar avseende våra sjukhusbyggnader framöver. Bara på Östra sjukhuset i Göteborg bedömer man ett investeringsbehov på cirka 9 miljarder inom en 15-20-årsperiod. Mattias Ståhl, fastighetsförvaltare på Västfastigheter, och Magdalena Låstbom, projektledare Västfastigheter, berättade om utvecklingsplan och vision för Östra sjukhuset samt vad komplicerade sjukhusprojekt ställer för krav på projektledningen.

Intresset för ämnet var stort, och lokalen på Chalmers var fullsatt under höstens första CMB-frukost den 2 september.

- Ett stort byggprojekt kan ta 10-15 år. Under den tiden hinner det hända mycket, och när det gäller Östra Sjukhuset så gäller det inte minst på det medicintekniska området. Att jobba i en politiskt styrd organisation innebär också att förutsättningarna kan ändras i samband med val, vilket gör sjukhusprojekt både utmanande och spännande, säger Mattias Ståhl.

Många svenska sjukhus har inte genomgått stora förändringar sedan 1950-60-talet då de byggdes, utan har byggts till och förändrats i omgångar. Mattias Ståhl visar en flygbild över Östra Sjukhuset som det såg ut i mitten av 1960-talet.

- Trots all utveckling som skett under de senaste 50 åren så har verksamheten ändå funkat i de lokaler som byggdes då. Det ger perspektiv på dagens byggprojekt, att det vi bygger nu ska fungera bra under minst lika lång tid.

Strategin för projekt Östra Sjukhuset bygger på sju punkter: hållbarhet, struktur, förtätning, generalitet, gestaltning, försörjning, och inte mindre än 22 planeringsprinciper. De stora utmaningarna består i regional/nationell planering, försörjning och logistik, etableringsplaner (verksamhet dygnet runt), energikrav, konjunktur, och den omgivande staden.

Långsiktiga perspektiv en utmaning för projektledningen

Magdalena Låstbom berättade mer om de utmaningar som ett projekt av den här storleken innebär på projektnivå – idag pågår inte färre än 243 byggprojekt bara inom Östra Sjukhusets område. Själv är hon projektledare för ett projekt inom centralkliniken som innefattar verksamheterna operation, radiologi, forskning och utbildning, samt kvinnosjukvård.

-  År 2026 ska de första patienterna kunna tas emot på den nya kliniken. Vi sitter tillsammans med verksamheten och diskuterar hur vi ska bygga för att deras framtida arbete ska fungera så bra som möjligt, och det gäller att bygga flexibelt eftersom utvecklingen sker snabbt inom till exempel vårdhygien och medicinsk utrustning, säger Magdalena Låstbom.

Som projektledare på centralkliniken är utmaningarna många, inte bara när det gäller flexibla lokaler och att sia kring framtidens verksamhet. Det gäller också att alla inblandade så långt som möjligt får en förståelse för varandras arbete, mål och processer, att hantera en situation där man bygger vägg i vägg med pågående verksamhet, tekniska krav och riktlinjer som är viktiga för framtida förvaltning, och kommunikation mellan de olika projekten.

- Som projektledare är det oerhört viktigt att se helhetsbilden och ta hänsyn till den innan man lägger sin egen pusselbit. Därför är god kommunikation a och o för att lyckas, och det gäller att projektledare, entreprenörer och konsulter tar sig tid att sitta tillsammans och prata ihop sig, säger Magdalena Låstbom.

Mattias Ståhls presentation

Magdalena Låstboms presentation

Den 6 oktober anordnar Göteborg stad i samarbete med KTH ett seminarium på temat åldersvänlig tät stad. Bland annat presenterar forskare ett samarbetsprojekt med White och FO Peterson kring en dialogmetod för hållbara bostäder för seniorer i Rambergsstaden.

Snart är en fjärdedel av befolkningen över 65 år. Samtidigt förtätas både Stockholm och Göteborg i hög takt. Att ha med seniorperspektivet i stadsplaneringen är därför en nödvändighet.

White och byggföretaget FO Pettersson ska uppföra ett trygghetsboende i Rambergsstaden i Göteborg. I projektet utvecklas en metod präglad av dialog och samverkan mellan alla involverade. Projektet följs av två forskare genom medel från CMB och Göteborgs Stad.

Seminariet tar upp flera olika aspekter av seniorperspektivet i stadsutveckling, och riktar sig till näringsliv, akademi, offentlig sektor samt politiker. I samarbete med KTH.

Mer information och anmälan på Göteborgs stads webb »

Mer information och inbjudan (pdf) »