Joakim Kaminsky, Kjellgren Kaminsky Architecture.
Under CMB:s Strategidag den 10 november deltog närmare hundra representanter från samhällsbyggnadssektorn och Chalmers i en workshop med fokus på kompetensförsörjningsfrågan. Eftermiddagen inleddes med några olika talare och deras perspektiv på frågan. Ladda ner deras presentationer nedan (ej Johan Sköld).
På VARM-dagen* den 22 november blev det tydligt att traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare börjar bli känt i branschen och bland studenterna på Chalmers. Årets traineer hade fullt upp i montern och informationsbroschyrerna gick åt snabbt. Många studenter berättade att de hade hört om programmet från andra på skolan eller kände någon som varit trainee tidigare. Andra besökare i montern var nya inför konceptet Framtidens Samhällsbyggare och ställde frågor om företagen och framtida karriärmöjligheter.
Även företagsrepresentanterna känner i allt större utsträckning till programmet och många ville veta vad ett deltagande innebär mer i detalj - vilka företag och organisationer får vara med, hur fungerar breddningsperioderna och så vidare.
– Det var väldigt glädjande att se hur många som fick upp ögonen för programmet under VARM-dagen, kommenterade traineen Shanaz Hasan, Park- och naturförvaltningen Göteborgs stad, efteråt.
På grund av den pågående ombyggnationen i före detta arkitekturhuset var delar av mässan flyttad till det som kallas Betonghuset. Hur det kommer att se ut nästa år när ombyggnaden är klar återstår att se.
* V-teknolog- och AE-sektionens årliga arbetsmarknadsmässa
Alltsedan BIM introducerades för cirka 15-20 år sedan har både forskare och andra BIM-förespråkare talat om en teknisk revolution som skall komma att förändra byggindustrin och driva branschens utveckling. Idag finns det dock forskare som talar om en övertro på teknikens betydelse.
Henrik Linderoth är professor i Construction Informatics vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) och i ett forskningsprojekt som genomförts i samarbete med forskare på Chalmers har han tittat närmare på vilka hinder och drivkrafter som finns för BIM idag i medelstora entreprenadföretag (50-500 anställda). Forskningen presenterades på CMB:s Bygglunch i november.
Projektet har utförts med hjälp av enkäter som besvarats på såväl vd- som tjänstemannanivå i de utvalda företagen. Dessutom har en enkät delats ut bland tredjeårsstudenter på JTH som använt BIM i sin utbildning.
Vd-enkäterna visade att det allra största användningsområdet för BIM var visualisering – i projektering, för brukare och för produktionsplanering samt vid samgranskning/kollisionskontroller. Enkäterna separerade svaren utifrån om den svarade själv var användare av BIM eller ej och en intressant iakttagelse i studien var att de som inte använder tekniken generellt var mer kritiska och såg större problem med användandet (se siffror och detaljer i Henriks presentation).
– Till exempel svarade icke-användarna att det största hindret var att BIM inte efterfrågades vare sig av beställarna eller internt inom företaget. Bland användarna ansågs detta inte vara ett lika stort problem utan de talade snarare om höga investeringskostnader i hård- och mjukvara som det största hindret för ett mer omfattande användande, beskriver Henrik Linderoth.
På frågan om vilka drivkrafter som finns för att använda BIM inom företaget svarade icke-användarna att de i princip inte upplevde att det fanns några sådana alls. Användarna däremot ansåg att BIM gav möjligheter att följa med i den tekniska utvecklingen och gav konkurrensfördelar. Användarna ansåg även att BIM var strategiskt viktigt för företaget. Det gjorde inte icke-användarna.
– Vi kunde i efterhand särskilja två grupper av företag i studien, fortsätter Henrik. De som ser en egen nytta med BIM och de som väntar på att någon annan (beställaren) skall efterfråga tekniken.
På tjänstemannanivå visade det sig att drygt en tredjedel av dem som svarat hade medverkat i BIM-projekt och lika många kände till BIM, men hade inte själva medverkat. En knapp tredjedel visste inte hur BIM kan användas.
– En intressant iakttagelse är att hälften av de svarande arbetsledarna tillhörde denna kategori och alltså har mycket begränsad kunskap om BIM. De arbetsledare som däremot kände till BIM, var den mest positiva gruppen.
På frågan om vilken den upplevda nyttan av BIM inom olika användningsområden var, angav både användare och icke-användare att de såg störst nytta av BIM inom samma områden som vd:arna ovan (samgranskning/kollisionskontroller, visualisering – i projektering, för brukare och för produktionsplanering – i fallande skala). Dock använde företagen inte själv BIM-tekniken i särskilt stor utsträckning inom dessa områden. Hindren som graderades högst var även här att BIM inte efterfrågas av beställaren och att tekniken var kostsam (både användare och icke-användare).
– När vi sedan jämförde företagens svar med studenternas upptäckte vi att studenterna generellt såg en större potential i BIM-tekniken. De ansåg både att det var strategiskt viktigt att använda BIM och att användandet kan ge konkurrensfördelar. Det främsta hindret som studenterna såg var att samarbetspartners inte använder BIM. Det tror jag beror på att det är något som diskuterats under utbildningen. Företagen ansåg inte att detta var ett lika stort hinder, konstaterade Henrik.
– Så en av de slutsatser som vi drar i studien är att medelstora företag i större grad bör utnyttja nyutexaminerades BIM-kompetens och att modellerna görs tillgängliga även i produktionen så att de första stegen mot BIM-användning kan tas.
Stort tack till alla engagerade deltagare som gjorde CMB:s Strategidag 2016 om kompetensförsörjning till en givande och kreativ eftermiddag! Närmare hundra representanter från samhällsbyggnadssektorn och Chalmers samlades torsdagen den 10 november på Chalmers Teknikpark för att tillsammans diskutera kompetensförsörjningsfrågan.
Eftermiddagen inleddes med några olika talare och deras perspektiv på frågan, i syfte att stimulera diskussionerna inför de workshops som hölls under andra halvan av dagen. Tommy Andersson, statlig samordnare på Näringsdepartementet, redogjorde för regeringsuppdraget att se över arbetskraftskapaciteten inom byggbranschen. Johan Sköld, serieentreprenör och Head of Growth på Chalmers Ventures, gav sedan konkreta exempel på hur man kan hitta kompetens och behålla den.
Lars Tullstedt, expert på kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier, reflekterade över branschens utmaningar och behovet av samverkan med universitet och högskolor, och Maria Knutson Wedel, vicerektor på Chalmers, berättade om hur Chalmers och branschen kan arbeta tillsammans för att skapa förutsättningar för fler framtida samhällsbyggare.
Efter föredragen samlades deltagarna i elva olika grupper för att sitta ner och tillsammans diskutera hur man på kort och lång sikt kan skapa förutsättningar för fler framtida samhällsbyggare. På varje bord fanns en kortlek med olika perspektiv på kompetensförsörjning, med rubriker som till exempel "Nya medarbetare", "Branschens attraktivitet", "Utbildningsvolymer" och "Kompetensväxling". Syftet var att inom varje grupp ta fram konkreta förslag på lösningar, och samtidigt peka på vem eller vilka som skulle kunna agera i frågan.
Förslagen från Strategidagen kommer att överlämnas till bland andra regeringens samordnare, Arbetsförmedlingen och andra nyckelaktörer inom samhällsbyggnadssektorn. Vi kommer också att ta fram en rapport som publiceras på CMB:s webb under december.
Uppdateringen tar sin utgångspunkt i diskussionerna om prioriterade forskningsområden som fördes under förra årets Strategidag, samt en bearbetning i CMB:s Forskningsutskott.
Forskningsutskottet ser med en revidering av de prioriterade forskningsområdena förutsättningar att:
– Ytterligare tydliggöra CMB:s övergripande fokus på ledarskap och management
– Lyfta fram att forskningsinsatserna bör leda till ökad effektivitet och produktivitet i hela eller delar av samhällsbyggnadsprocesser
– Betona de områden som kommit till uttryck under CMB:s strategidagar och i andra sammanhang, och som främjar branschens utveckling och forskarnas intresseinriktningar
Vidare har riktlinjerna vid ansökan om forskningsmedel omformulerats för att i högre grad betona samfinansiering, speciellt vid större projektansökningar.
De uppdaterade instruktionerna finns att läsa här.
15 mentorer från CMB:s huvudmän och 19 studenter från sista året på masterutbildningen Design and Construction Project Management (DCPM) på Chalmers har nu matchats ihop. Tisdagen den 1 november hölls den första gemensamma träffen på Chalmers.
Mentorerna och deras adepter samlades på Chalmers under tisdagskvällen för gemensamt fika, mingel och presentation av mentorprogrammet liksom av deltagarna själva.
– Att få möjligheten att ha en mentor som kontakt under sista året innan man ska ut i arbetslivet känns väldigt bra. Det kommer säkert att dyka upp många frågor som är intressanta att diskutera med någon som har lång erfarenhet av branschen, säger Rikard Landegren Hagen, som kommer att ha Christina Lööv, vd på Göteborgs Byggmästareförening, som mentor under 2016/2017.
– Det är alltid trevligt och intressant att få träffa och lära känna ambitiösa, målinriktade studenter som är intresserade av branschen. Och självklart är det bra att vi som varit med ett tag och har ett stort kontaktnät kan dela med oss av det, säger Christina Lööv, som nu är mentor för en DCPM-student för andra året i rad.
Under ett år träffas mentorer och adepter fyra gånger gemensamt i grupp kring ett tema, och fyra gånger på egen hand i mentorparen. Dessutom arbetar varje mentorpar, bestående av mentor och adept, med tydliga mål som ställs upp när samarbetet inleds. Vilka frågor som ska diskuteras samt var och hur ofta man träffas bestäms av varje mentorpar.
– Vi försöker matcha mentorer och studenter efter intressen och önskemål. I årets program deltar flera utbytesstudenter som är intresserade av den svenska arbetsmarknaden. Vi har också flera mentorer från några av de företag som under den senaste tiden blivit huvudmän i CMB, vilket är riktigt kul, säger Jonas Apelqvist, som läser andra året på DCPM och är samordningsansvarig för årets mentorprogram.
Mer information om CMB:s mentorprogram: https://www.cmb-chalmers.se/utbildning/mentorprogram/
Är du och ditt företag eller organisation intresserade av att delta i den fjärde omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare med start 1 september 2017? Behöver ni veta mer?
CMB och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har nu påbörjat arbetet inför den fjärde omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare, som genomförs 2017/2018. Programmet är unikt både på det sätt att traineerna får kunskap på tvären inom samhällsbyggnadsbranschen, och genom att både privata företag och offentliga organisationer deltar.
Programmet är exklusivt för företag och organisationer inom CMB samt kommuner inom Göteborgsregionen. Det ger även mindre och medelstora företag en möjlighet att rekrytera unga talanger som lockas av traineeprogram.
Målet med programmet är att traineerna efter ett drygt år ska ha skaffat sig kunskap och förståelse om affärslogik och politik i samhällsbyggnadsprocessen och utvecklats till skickliga nätverksbyggare. Sökintresset från unga talanger har varit mycket stort till de två första omgångarna, vilket visar att Framtidens samhällsbyggare möter unga medarbetares intresse av att utvecklas i jobbet.
15 november kl 9-11 eller
8 december kl 9-11
(kaffe serveras från 8.30)
Plats: GR, Anders Perssonsgatan 8 i Norra Gårda, Göteborg
Anmälan till: ann-katrine.engstrom@grkom.se
Mer information på traineeprogrammets egen webb: www.framtidenssamhallsbyggare.se
Mer information om traineeprogrammet på CMB:s webb
Under 14 månader har 16 personer i andra omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare arbetat på uppdrag av Älvstranden Utveckling. Uppgiften har varit att ta fram ett underlag för utveckling av södra Lindholmen samt att undersöka och utveckla de tidiga skedena i samhällsbyggnadsprocessen.
Framtidens samhällsbyggare är traineeprogrammet som bryter gränser inom samhällsbyggnadssektorn. Programmet är sektorsövergripande genom att både privata företag och offentliga organisationer deltar, och exklusivt för företag och organisationer inom CMB samt kommuner inom Göteborgsregionen.
Den 21 oktober bjöd traineerna in till ett halvdags idéseminarium på Lindholmen där deltagarna fick ta del av idéer och delta i diskussion kring hur man tillsammans kan utveckla branschen och lösa de utmaningar som södra Lindholmen står inför. Traineegruppen har utifrån uppdraget tagit fram en vision med tillhörande mål och frågeställningar: att ta fram idéer för utveckling av en effektiv och hållbar process för området, samt att presentera ett praktiskt genomförbart förslag som ger förutsättningar för goda livsmiljöer där.
