Gör hållbart samhällsbyggande till en god affär

Publicerad den 11 januari 2017

anna_graaf_2016-12-02Hållbarhetsarbete handlar inte längre bara om krav utan är en positiv drivkraft som innebär stora möjligheter för företagens affärsutveckling. Allt fler företag ser hållbarhet som en strategisk fråga. De företag och ledare som ännu inte har insett detta riskerar snart att hamna på efterkälken.

Anna Graaf, hållbarhetschef på White arkitekter, har arbetat med hållbarhetsfrågor i 15 år. Under denna tid har hon sett att intresset och engagemanget från företag har ökat och allt fler ser hållbarhetsarbetet som en positiv drivkraft i sin verksamhet.

– Shareholder value har blivit shared value vilket innebär att man inte bara har fokus på att tjäna pengar utan även på att bidra med något tillbaka till samhället, berättar hon på CMB:s frukostmöte den 2 december 2016.

Förutse konsumenternas krav

Hon ser också att det har blivit allt viktigare för företag att ligga i täten och försöka förutse vilka krav samhället och konsumenterna kommer att ha framöver. Som exempel nämner hon Electrolux som förutsåg förbudet mot freon i kylskåp på 1980-talet.

– Idag är dessutom konsumentmakten större än någonsin tidigare, fortsätter hon. Ta till exempel appen Buycott där konsumenter kan lyfta fram både goda och dåliga exempel på produkter eller tjänster. Sådana initiativ via sociala medier skapar idag snabbt en stark kraft.

Hållbarhetsmål

Under 2016 lanserade FN, i samarbete med näringslivet, 17 globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) som ersätter de så kallade milleniemålen. Uppmaningen från FN till näringslivet är ”Making Global Goals Local Business”. White arkitekter har tagit sig an målen, prioriterat sex av dem och integrerat i både affärsplan och uppdrag.

– Det handlar helt enkelt om att tydliggöra hur dessa mål kan omvandlas till konkreta handlingar för företaget och i uppdrag.

White har sedan starten på 50-talet haft ett stort samhällsengagemang, beskriver Anna. Det har bland annat tagit form i att företaget anställt personer med bakgrund i olika branscher såsom miljöspecialister, socialantropologer, samhällsvetare och nu ekonomer.

– För oss är det självklart att ha hållbarhet som drivkraft för arkitektur och gestaltning, men för att få riktigt genomslag i samhället så är det viktigt att också kunna uttrycka hållbara värden i ekonomiska termer.

Läs kort om ett par av de mål som White arkitekter prioriterar nedan.

Men hur lyckas man med sitt hållbarhetsarbete?

– Ibland är det till en början svårt att nå fram och få med sig ledning och medarbetare, men det handlar om kommunikation! Ofta kan det kännas svårt att ta till sig de stora frågorna om ändliga resurser i världen. Lösningen är att hitta din egen fråga och arbeta med den. Hitta din egen drivkraft och kommunicera vilka miljömässiga eller sociala värden det bidrar till och försök även uttrycka i långsiktig vinst. Alla kan alltid göra något som är ett mer hållbart val, och varje litet steg är ett steg framåt!

Se mer information och exempel i Annas presentation »

 

Mål 11: Sustainable cities and communities. Arkitekturen ska vara till för och involvera alla – kvinnor, barn, äldre, funktionshindrade. Infrastrukturen ska vara anpassad för översvämningar, bidra till bra luftkvalitet, möjliggöra god avfallshantering samt ha tillgängliga kulturbyggnader, grönområden och offentliga platser. Ex Frihamnen där Älvstranden Utveckling och Göteborgs stad fick planpriset 2016. I Stockholm har man exempelvis arbetat med så kallade Pocketparks, som bidrar till grönska och där invånarna i staden kan mötas och barn kan leka i en tät stad. En annan fråga som lyfts upp är hur man bättre anpassar staden för flickors behov och intressen. Trygghet är då en viktig fråga och det kanske inte är fotbollsplaner och skateparker man främst efterfrågar.

 Mål: 12: Responsible Consumption and Production. Hur hushåller vi med resurser – kan vi exempelvis bli bättre på att renovera/byta möbler i våra nya byggnader? Ett exempel är Borås kommun som hade gamla möbler från ett café och från stadsteatern. När man så uppförde Orangeriet återanvändes dessa möbler.  Detsamma gjordes i Luleå där Telias nya kontor hade som målsättning att återbruka möbler till 80 %. Man lyckades till 86%!

frukost_2016-12-02