Nyheter

– Vi har sedan länge arbetat med juridiken inom samhällsbyggnadssektorn och är genuint intresserade av flera av de områden som CMB sysslar med. Att MAQS valde att gå med just nu beror mycket på en kontakt från CMB, säger CMB:s kontaktperson Jörgen Estving, advokat och partner på MAQS Advokatbyrå.        

MAQS Advokatbyrå är en fullservicebyrå som levererar kvalificerad affärsjuridisk rådgivning, och som bygger verksamheten på partnerskap med sina kunder. MAQS har 175 anställda, varav 125 jurister, på sina kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Vi kommer främst att engagera oss i frågor med anknytning till samhällsbyggnad och samhällsutveckling. Vi tror också att vi har möjlighet att bidra när det gäller upphandlingsfrågor. Samtidigt är vi helt nya i CMB och öppna för att känna av inom vilka övriga delar vi kan engagera oss.

Vad vill ni få ut av ert huvudmannaskap i CMB?

– Vi vill få till stånd närmare kontakter och samarbete med Chalmers och med CMB:s medlemmar. MAQS ser CMB som ett viktigt nätverk för att skapa synlighet. Vi har intresse av att få ut vår kunskap såväl som att ta del av andras.

– Bonava AB blev ett fristående bolag juni 2016, när vi separerades från NCC och börsnoterades. Vi har tidigare varit engagerade i CMB i egenskap av NCC Housing och tycker att det är naturligt att fortsätta vårt engagemang i vårt nya bolag, säger Magnus Ljung, strategi- och affärsutvecklingschef på Bonava.

Idag har Bonava  drygt 1 400 anställda med verksamhet i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland, Sankt Petersburg, Estland och Lettland och en omsättning på 13 miljarder kronor. Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.

– Som en av  norra Europas största bostadsutvecklare har vi ett naturligt stort engagemang för samhällsbyggnadsfrågor. Vi ser CMB som en bra plattform för kunskapsutbyte mellan forskning och näringsliv och planerar att vara aktiva i flera sammanhang inom CMB för att säkerställa att vi tillgodogör oss viktiga insikter och kunskaper i vårt fortsatta arbete på Bonava.

Vad vill ni få ut av ert huvudmannaskap i CMB?

– Bonava är ett ungt bolag med en stor förändringskraft över åtta marknader. Vi behöver konstant samverka med såväl forskare som andra aktörer i branschen för att kunna fortsätta utvecklas och förbli relevanta.

Grattis till disputationen Lea! Hur känns det?
– Det känns bra! Jag var faktiskt inte så nervös under själva försvarandet, utan mest glad att få möjligheten att diskutera den forskning som jag har jobbat med de senaste tre åren av mitt liv. Jag är också lite sentimental just nu, eftersom jag verkligen kommer att sakna att i ett intensivt och fokuserat treårigt forskningsprojekt, säger Lea Urup, som fredagen den 7 oktober disputerade vid Bygg- och miljöteknik/Construction Management på Chalmers med avhandlingen ”Integrated Design-Build Management – Studying Institutional Processes to Understand Project Coordination & Performance”.

Vad handlar din avhandling om?
– Mitt projekt handlar om förståelse av processer för samordning och projektresultat i design-build projekt inom design- och byggbranschen. Jag har tolkat samordning som en institutionell process där flera institutioner relaterar till varandra och antingen begränsar eller möjliggör samordning och projektresultat. I detta avseende spänner mitt projekt över både byggledning, organisation och sociologi.

Vilken nytta ser du att dina forskningsresultat kan leda till?
– Min forskning skapar betydande värde för aktörer inom byggbranschen eftersom den ger en djupare förståelse för de utmaningar som de upplever när de försöker att samordna projekt och samarbeta över organisationsgränser. Den erbjuder också ett vokabulär för praktikerna när de diskuterar samt även vissa specifika rekommendationer om hur de kan förbättra samordning, samarbete och projektresultat.

Vad är nästa grej då?
– Jag kommer att arbeta för MT Højgaard i Köpenhamn - den organisation som stod värd för min Ph.D. genom att genomföra min forskning, både genom förbättra samordning, samarbete och projektresultat i specifika projekt, samt hjälpa huvudorganisationen att omorganisera för att tillgodose mina förslag. Detta är en spännande utmaning - vi talar om ett företag med över 4000 anställda och det inom ett väldigt institutionaliserat område, så det kommer att finnas gott om utmaningar för många år framöver!

Ännu ett fullbokat CMB frukostmöte! Den 7 oktober presenterades en studie med fokus på modellsamordnarens roll och funktion som ledare och kunskapsbärare genom byggprocessen. Utmanar de nya rollerna som till exempel BIM-samordnare rådande strukturer, kulturer och beteendemönster inom byggindustrin – och i så fall hur?

Petra Bosch, docent och avdelningschef på Avdelningen för Construction Management, inledde inför en fullsatt lokal på Chalmers Teknikpark. Tillsammans med Pernilla Gluch, biträdande professor på avdelningen Service Management and Logistics, presenterade hon ett tvåårigt forskningsprojekt där man fokuserat på modellsamordnarens/specialistens roll och funktion som ledare och kunskapsbärare genom byggprocessen.

– Genom hela byggprocessen blir det allt viktigare med effektivisering, vilket man jobbar både genom standardisering men också genom att skapa specialisttjänster. Det vi intresserat oss för är hur den nya professionella rollen BIM-samordnare, som ofta även kallas BIM-koordinator eller modellförvaltare, utvecklas som kunskapsledare i processen, säger Petra Bosch.

De flesta av de företag som ingått i studien har tydligt definierade roller, men de kan se ganska olika ut i olika företag – vissa har fler uppgifter i sin roll, andra är mer avgränsade till enbart BIM. Studien visar att knappt hälften av de tillfrågade företagen menar att det är av stor betydelse att ha en person som är ansvarig för BIM-samordningen inom ett projekt för att det ska bli framgångsrikt. Efterfrågade egenskaper hos samordnaren är samarbets- och kommunikationsförmåga, engagemang, struktur och pedagogisk förmåga, medan ledaregenskaper anses vara av mindre vikt. Detta pekar på att BIM-samordnarrollen främst ses som en stödfunktion till projektledningen, samtidigt som det är viktigt att kunna navigera och förhandla inom organisationen –  egenskaper som är klassiska för en ledarroll.

– En BIM-samordnare måste kunna samarbeta med väldigt många parter, men har oftast inte beslutsrätt. Därför är förmågan att kommunicera avgörande för att få fram förändringar i BIM-modellen, och ofta ses erfarenhet av till exempel 3D-modellering och av byggprocessen som sådan som viktigare än en specifik utbildning, säger Petra.

BIM-samordnaren är en roll som fortfarande växer och definieras. En utmaning enligt forskarna är att samordnarna ofta är uppbundna i projekt och därmed inte hinner utveckla de egna kompetenserna, denna situation beror till stor del på i vilken utsträckning rollen har stöd från företagsledningen.

– BIM är inte teknik, BIM är en kultur. Gränserna för vad som är traditionell projektledning och BIM-management håller på att suddas ut, och om BIM-samordnaren ska ha möjlighet att uppfylla rollens fulla potential så gäller det att man inte bara anpassar en traditionell roll utan är även utvecklar nya arbetssätt. Där hamnar samordnaren ofta i motvind eftersom alla gillar BIM, samtidigt som man kanske inte är lika öppen för att ändra sina arbetssätt, menar Pernilla Gluch.

Petras och Pernillas presentation »

Samhällsbyggande är i högre grad än i andra branscher ett lagspel. Alla, från projektutvecklare, kommunala beslutfattare och konsulter till entreprenörer och byggherrar måste samarbeta. Det är också ett lagspel med många underleverantörer av olika storlek och med ett allt större inslag av internationella företag.

Alla aktörer, stora som små, vittnar om att vi måste bli bättre på att samverka för att tiden från idé till byggstart ska kortas och projekt ska kunna levereras i tid och med kvalitet. Vi är däremot mer sällan överens om hur det ska gå till, och hur man ska förändra sitt eget beteende och organisation för att bli effektiva tillsammans. Vi har helt enkelt lättare att se hinder än att hitta lösningar. Vi fastnar i invanda mönster.

Det är just här som forskningen kan ge oss näring. Den näring som vår sektor så väl behöver i form av det nytänkande som för vår utveckling framåt och förnyar den undervisning som dagens studenter får.

Med CMB minskar vi avståndet mellan forskning och praktik genom att arbeta tillsammans i gemensamma think-tanks. Där möter forskare aktuella frågeställningar från företag, samtidigt som forskningens resultat snabbare kommer praktiker till del och på ett sätt som gör dem användbara. Ett bevis för att vi är på rätt väg är det stora intresset för våra seminarier när vi presenterar aktuella forskningsresultat.

Men vi är inte nöjda! Behovet av forskning inom ledarskap och managementfrågor i vår sektor är så mycket större än vad vi kan möta. Forskningen är den näringslösning våra samhällsbyggare behöver för att bygga hållbart, effektivt och med kvalitet.

Vi behöver därför fler som tillsammans med andra vågar investera i forskning som sätter fokus på hur vi blir effektivare i beslutsfattande och genomförande av projekt.

Just nu blir vi också fler! Vi har i höst kunnat hälsa Bonava, Wästbygg, MAQS, Göteborgslokaler och AF-Bygg välkomna som nya huvudmän.

Bengt Christensson, vd CMB

Intresset för CMB:s verksamhet bara växer, och vi är glada att välkomna fem nya huvudmän till CMB: Wästbygg, AF Gruppen, Bonava, GöteborgsLokaler och MAQS Advokatbyrå!

Läs intervjun med Mattias Klintbäck på Wästbygg här. Mer information om våra övriga nya huvudmän kommer snart bland våra nyheter.

Friskväderstorget – en handelsplats som också ska bli en mötesplats. Detta blir uppgiften och utmaningen för de 18 traineer som deltar i programmet Framtidens samhällsbyggare 3 under ett år framöver.

Traineerna David Palmqvist, Trafikkontoret Göteborgs stad, Shanaz Hasan, Park- och naturförvaltningen Göteborgs stad, och Hoda Rajabi, Lerums kommun, tittar på en kartbild över norra Biskopsgården.

– Nya ögon ger nya infallsvinklar och en större bredd i analysen, era tankar och förslag behövs i det stora förbättringsarbete ni står inför. Lyft blicken!

Detta var uppmaningen till traineerna då Kristina Hulterström och Ann-Sofie Jeppson på Förvaltnings AB Framtiden fredagen den 30 september presenterade det stadsutvecklingscase som traineerna tillsammans sak arbeta med under det kommande året.

CMB och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) genomför under 2016/2017 den tredje omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Programmet är unikt både på det sätt att traineerna får kunskap på tvären inom samhällsbyggnadsbranschen, och genom att både privata företag och offentliga organisationer deltar.

Årets case handlar om hur man kan förbättra den fysiska miljön kring Friskväderstorget med hänsyn även till själva utvecklingsprocessen, ekonomisk genomförbarhet och hållbarhet.

– Hur kan vi göra Friskväderstorget till en bra, intressant och attraktiv plats att vara på? Hur gör vi för att så många som möjligt ska känna sig inkluderade i stadsdelen och stadslivet? Friskväderstorget ska inte bara vara en handelsplats utan även en mötesplats, säger Kicki Björklund, vd Bostadsbolaget.

Den 27 oktober 2017 presenterar traineerna resultatet av sitt arbete under ett idéseminarium.

Om traineeprogrammet på CMB:s webb

Framtidens samhällsbyggares webb

Planeringen och byggandet av våra städer skapar oerhörda värden. Mot bakgrund av dagens många urbana utmaningar måste vi bli bättre på att skapa, ta tillvara och förvalta dessa värden.

Det menar Lars Marcus, professor i Stadsbyggnad vid Chalmers Arkitektur, som den 20 september gästade CMB:s bygglunch för att prata om värdeskapande stadsbyggnad. Han har bland annat utvecklat analysmetoder som används inom designarbetet i arkitektur och stadsbyggnadsmiljöer, men också, med utgångspunkt i sin forskning, startat företaget Spacescape, som analyserar värden i stadsmiljöer, byggnader och nya planer.

– I och med att allt fler bor i städerna så är det viktigt att ha ett brett perspektiv och ta ansvar för hur vi bygger dem. Vår tidsålder innebär enorma kunskapsutmaningar för stadsutveckling och arkitektur, som är människans sätt att överbrygga begränsningar i tid och rum. Urbana system är grunden för sociala, ekonomiska, ekologiska och tekniska system, säger Lars Marcus.

Han menar att hur vi bygger städer och utformar våra byggnader påverkar och ger upphov till rumsliga system som gör skillnad i samhället och för människorna. Ansvariga för stadsutvecklingen i en kommun sitter på ekosystem, humankapital, fast kapital med mera – men det finns också ett spatialt kapital, det vill säga lägen med olika potential som utgör ett oerhört ekonomiskt värde som kommunen skapar och förvaltar.

– Idag är det för mycket fokus på enbart människan, i stället för på sambandet mellan stadens form och stadslivet. Vilka gator som ligger nära varandra och hur de är sammanlänkade kan till exempel spela stor roll för handeln. En byggnad eller en stadsdel har både en symbolisk och en funktionell form, och det gäller att dessa två former säger samma sak – det är inte säkert att det fungerar bra att ta ett koncept som funkar i till exempel Haga och implementera det på Lindholmen, säger Lars Marcus.

Lars Marcus presentation »

– Vi har sedan länge varit intresserade av CMB:s verksamhet och nu kände vi oss mogna att gå med och engagera oss fullt ut. Vi vill bland annat engagera oss i frågan om hur vi bäst löser kompetensförsörjningen av framtidens samhällsbyggare. Vi har även intresse och kunskap i hållbarhetsfrågor där vi tror vi kan bidra, säger Mattias Klintbäck, regionchef Väst.

Företaget, som startade sin verksamhet 1981, utvecklar och bygger flerbostadshus, kommersiella fastigheter och logistikanläggningar. Wästbygg är representerat med egna kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Borås och Varberg. Koncernen omsätter närmare två miljarder kronor och har drygt 200 anställda.

– Vi vill uppnå ett närmare samarbete med  Chalmers tekniska högskola både vad gäller forskning och studenter, samt nätverka med övriga medlemmar inom CMB, säger Mattias Klintbäck.

Grattis till disputationen Mikael! Hur känns det?
– Man kan ju alltid vidareutveckla saker, men nu känns det skönt att vara klar med själva avhandlingen, säger Mikael Johansson,  forskningsingenjör vid Bygg- och miljöteknik/Construction Management, som fredagen den 30 september disputerade med avhandlingen "From BIM to VR".

Vad handlar din avhandling om?
– Den handlar om en optimeringsteknik för att visualisera komplexa BIM-modeller i virtual reality. Mjukvaran kallas BIMXplorer och gör att du kan ladda en visualiseringsmiljö direkt från din BIM-modell med bara ett klick, vilket betyder att man inte behöver jobba i två parallella program. Uppdateras BIM-modellen så uppdateras automatiskt även den virtuella miljön. Tanken är att detta ska leda till att den virtuella miljön blir ett mer tillgängligt och naturligt verktyg att använda genom hela byggprocessen, för att till exempel få in synpunkter och testa hur det skulle bli om man gör ändringar, eller visa inblandade parter i processen hur resultatet ska se ut i slutänden. Man kan med hjälp av 3D-glasögon gå runt och titta inne i den miljö som i just det ögonblicket representeras i BIM-modellen, eller titta på en skärm.

Vilken är den stora nyttan med just BIMXplorer?
– Själva visualiseringen i sig är inget nytt, det som är nytt är att BIMXplorer ger möjlighet att snabbt ladda väldigt stora och detaljerade modeller. Det blir lättare för byggprojektledningen att i tid få in relevanta synpunkter på den miljö som ska byggas, om de som ska arbeta i den får chansen att uppleva den och få förståelse för skalor, proportioner och flöden. Det är inte designen och byggkostnaderna utan lönekostnaderna som är de stora kostnaderna för en arbetsplats under dess livstid – därför är det viktigt att som beställare ha ett långsiktigt perspektiv och se till att lokalerna är funktionella så att de som jobbar där kan få ut så mycket som möjligt av sin arbetstid. Målgruppen för BIMXplorer är alla som är med i designprocessen – arkitekter, byggare och de som sedan ska använda lokalerna som byggs. Att direkt kunna visa detaljerade modeller är en god service till kunden, och med den här programvaran begränsas inte servicen av långsam teknik.

Vad är nästa grej då?
– Just nu är det mycket fokus på arkitektmodeller och kommunikation, nästa steg blir att få ut BIM-modellen på byggarbetsplatsen. I stället för att tolka ritningar eller en bild på en dator kan man gå runt i miljön med hjälp av BIMXplorer. Tanken är att man genom att ha en station med dator och 3D-glasögon på byggarbetsplatsen även ska kunna få ut information om olika delar av byggnaden, genomskärningar, eller bilder som kan användas som praktiska monteringsanvisningar.

From BIM to VR -The design and development of BIMXplorer »