Nyheter

I veckan träffades Guldhusets jury för första gången inför arbetet med att utse 2017 års guldhusvinnare. Förhoppningen är att få in kandidater från hela Sverige och från olika delar av samhällsbyggnadssektorn. Så är din chef, medarbetare eller kanske vän en riktigt bra ledare med framåtanda och driv att förändra? Är hon eller han under 40 år? Nominera redan nu!

Nominera din kandidat »

CMB:s grupp om effektivitet i produktframtagningen bjöd i november in till ett spännande erfarenhetsutbyte kring effektiva modeller för att driva komplexa projekt. Bakgrunden till initiativet är diskussioner om bl a agila metoder och synsätt för att öka samhällsbyggnadssektorns effektivitet som förts i gruppen under året. Till en workshop bjöds Thomas Ridderstråle, Manager Signal and Data Processing på Saab Electronic Defence Systems och Ingela Samuelsson, Affärsområdeschef på Elicit, in för att berätta hur de driver projekt utifrån agila principer. Ett mycket inspirerande möte om ett ämne som kommer att bearbetas vidare inom gruppen under våren.

CMB Ledarskapsdagen 2016. Foto: Anders Deros

Nu drar CMB:s Marknadsutskott de första linjerna till det som kommer att bli Ledarskapsdagen 2017. Det preliminära datumet för konferensen är måndag den 24 april så skriv upp det i era kalendrar!

Som vanligt kommer dagens fokus att vara på ledarskapsfrågor för samhällsbyggnadssektorn och temat kommer att rikta sig både till er som är ute i arbetslivet och till vetgiriga studenter. Vårt mål är att ni alla ska få er minst ett par tankeställare under dagen – och nya idéer och verktyg för er vardag.

Anders Erlandsson, vd i Semrén & Månsson, avtackades i veckan från sitt ordförandeskap i CMB:s stads- och regionutvecklings-utskott. Anders har varit verksam i fem år, men väljer nu att lämna sin post för att fokusera på arbetet inom Semrén & Månsson.

– Tiden i CMB har varit både lärorik och utvecklande i förståelse för vilka utmaningar samhället står inför och hur vi med rätt management kan styra utvecklingen. Speciellt intressant har varit att se skillnaderna mellan näringsliv och den akademiska forskningsvärlden, och möjligheterna att samverka under ett gemensamt paraply, säger Anders Erlandsson.

På bilden ser vi Joachim Hallengren, vd på Bonava och ordförande i CMB, och Anders Erlandsson under avtackningen som ägde rum under CMB:s styrelsemöte den 8 december.

"Byggbranschen saknar både arbetskraft och kapacitet för att ta sig an kommande års byggutmaningar. Därför måste branschen utvecklas. Bland annat måste unga släppas in och branschen måste digitaliseras för att öka effektiviteten, skriver Bengt Christensson, vd för CMB" på GP Debatt.

Länk till artikeln i GP »

Klicka vidare för mer information och anmälan.

Funderar ni fortfarande? Ladda ner sammanfattningen av det casearbete som omgång 2 presenterade på idéseminariet den 21 oktober och se filmen om programmet.

Info och anmälan infomöte »

Se filmen om traineeprogrammet »

Presentation casearbete FS 2 »

CMB Ledarskapsdagen 2016. Foto: Anders Deros

Nu drar CMB:s Marknadsutskott de första linjerna till det som kommer att bli Ledarskapsdagen 2017. Det preliminära datumet för konferensen är måndag den 24 april så skriv upp det i era kalendrar!

Som vanligt kommer dagens fokus att vara på ledarskapsfrågor för samhällsbyggnadssektorn och temat kommer att rikta sig både till er som är ute i arbetslivet och till vetgiriga studenter. Vårt mål är att ni alla ska få er minst ett par tankeställare under dagen - och nya idéer och verktyg för er vardag.

Joakim Kaminsky, Kjellgren Kaminsky Architecture.

Under CMB:s Strategidag den 10 november deltog närmare hundra representanter från samhällsbyggnadssektorn och Chalmers i en workshop med fokus på kompetensförsörjningsfrågan. Eftermiddagen inleddes med några olika talare och deras perspektiv på frågan. Ladda ner deras presentationer nedan (ej Johan Sköld).

lars_tullstedt

maria_wedel

joakim_kaminsky

per-henrik_johansson

På VARM-dagen* den 22 november blev det tydligt att traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare börjar bli känt i branschen och bland studenterna på Chalmers. Årets traineer hade fullt upp i montern och informationsbroschyrerna gick åt snabbt. Många studenter berättade att de hade hört om programmet från andra på skolan eller kände någon som varit trainee tidigare. Andra besökare i montern var nya inför konceptet Framtidens Samhällsbyggare och ställde frågor om företagen och framtida karriärmöjligheter.

Även företagsrepresentanterna känner i allt större utsträckning till programmet och många ville veta vad ett deltagande innebär mer i detalj - vilka företag och organisationer får vara med, hur fungerar breddningsperioderna och så vidare.

– Det var väldigt glädjande att se hur många som fick upp ögonen för programmet under VARM-dagen, kommenterade traineen Shanaz Hasan, Park- och naturförvaltningen Göteborgs stad, efteråt.

På grund av den pågående ombyggnationen i före detta arkitekturhuset var delar av mässan flyttad till det som kallas Betonghuset. Hur det kommer att se ut nästa år när ombyggnaden är klar återstår att se.
* V-teknolog- och AE-sektionens årliga arbetsmarknadsmässa

Alltsedan BIM introducerades för cirka 15-20 år sedan har både forskare och andra BIM-förespråkare talat  om en teknisk revolution som skall komma att förändra byggindustrin och driva branschens utveckling. Idag finns det dock forskare som talar om en övertro på teknikens betydelse.

Henrik Linderoth är professor i Construction Informatics vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) och i ett forskningsprojekt som genomförts i samarbete med forskare på Chalmers har han tittat närmare på vilka hinder och drivkrafter som finns för BIM idag i medelstora entreprenadföretag (50-500 anställda). Forskningen presenterades på CMB:s Bygglunch i november.

Icke-användare kritiska

Projektet har utförts med hjälp av enkäter som besvarats på såväl vd- som tjänstemannanivå i de utvalda företagen. Dessutom har en enkät delats ut bland tredjeårsstudenter på JTH som använt BIM i sin utbildning.

Vd-enkäterna visade att det allra största användningsområdet för BIM var visualisering – i projektering, för brukare och för produktionsplanering samt vid samgranskning/kollisionskontroller. Enkäterna separerade svaren utifrån om den svarade själv var användare av BIM eller ej och en intressant iakttagelse i studien var att de som inte använder tekniken generellt var mer kritiska och såg större problem med användandet (se siffror och detaljer i Henriks presentation).

– Till exempel svarade icke-användarna att det största hindret var att BIM inte efterfrågades vare sig av beställarna eller internt inom företaget. Bland användarna ansågs detta inte vara ett lika stort problem utan de talade snarare om höga investeringskostnader i hård- och mjukvara som det största hindret för ett mer omfattande användande, beskriver Henrik Linderoth.

Åsiktsskillnader om drivkrafter

På frågan om vilka drivkrafter som finns för att använda BIM inom företaget svarade icke-användarna att de i princip inte upplevde att det fanns några sådana alls. Användarna däremot ansåg att BIM gav möjligheter att följa med i den tekniska utvecklingen och gav konkurrensfördelar. Användarna ansåg även att BIM var strategiskt viktigt för företaget. Det gjorde inte icke-användarna.

– Vi kunde i efterhand särskilja två grupper av företag i studien, fortsätter Henrik. De som ser en egen nytta med BIM och de som väntar på att någon annan (beställaren) skall efterfråga tekniken.

Stor okunskap bland arbetsledare

På tjänstemannanivå visade det sig att drygt en tredjedel av dem som svarat hade medverkat i BIM-projekt och lika många kände till BIM, men hade inte själva medverkat. En knapp tredjedel visste inte hur BIM kan användas.

– En intressant iakttagelse är att hälften av de svarande arbetsledarna tillhörde denna kategori och alltså har mycket begränsad kunskap om BIM. De arbetsledare som däremot kände till BIM, var den mest positiva gruppen.

På frågan om vilken den upplevda nyttan av BIM inom olika användningsområden var, angav både användare och icke-användare att de såg störst nytta av BIM inom samma områden som vd:arna ovan (samgranskning/kollisionskontroller, visualisering – i projektering, för brukare och för produktionsplanering – i fallande skala). Dock använde företagen inte själv BIM-tekniken i särskilt stor utsträckning inom dessa områden. Hindren som graderades högst var även här att BIM inte efterfrågas av beställaren och att tekniken var kostsam (både användare och icke-användare).

Studenterna positiva

– När vi sedan jämförde företagens svar med studenternas upptäckte vi att studenterna generellt såg en större potential i BIM-tekniken. De ansåg både att det var strategiskt viktigt att använda BIM och att användandet kan ge konkurrensfördelar. Det främsta hindret som studenterna såg var att samarbetspartners inte använder BIM. Det tror jag beror på att det är något som diskuterats under utbildningen. Företagen ansåg inte att detta var ett lika stort hinder, konstaterade Henrik.

­– Så en av de slutsatser som vi drar i studien är att medelstora företag i större grad bör utnyttja nyutexaminerades BIM-kompetens och att modellerna görs tillgängliga även i produktionen så att de första stegen mot BIM-användning kan tas.

Henrik Linderoths presentation »