Läs intervjun med CMB:s vd Bengt Christensson ang kompetensförsörjning och effektivitet i samhällsbyggnadssektorn.  Analys Västra Götaland är en annonsbilaga till GP.

Analys Västra Götland »

(...) Jag startade min traineeperiod ute i produktionen på PEAB Anläggning där jag under tre månaders period fick vara med i mitt första byggprojekt! En spännande period som lärde mig mycket. Just nu är jag på Lerums kommun och har alltså gått från en privat aktör till en offentlig aktör. Jag har under min tid i Lerum exempelvis fått delta i byggmöten där Lerum varit beställare och där PEAB suttit på andra sidan bordet som entreprenör. Detta har varit jätte intressant och att vi traineer får tre breddningsperioder gör att vi får en förståelse för hela byggbranschen, vilket är otroligt bra när man kommer ut som ny i branschen (...)

Läs mer i bloggen »

Byggindustrin är nummer två på listan över avfallsproducenter i Sverige och producerar nära 8 miljoner ton avfall årligen. Av dessa härrör omkring 1 miljon ton från ombyggnad. Ahmet Anil Sezer, forskare på Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, berättar om sin studie av svenska platschefers syn på avfallshantering vid ombyggnation.

Avfallet kommer dels från rivning men även från nya material genom dålig materialhantering, felaktig installation och överskottsbeställningar. Den vanligaste aktiviteten kopplad till avfall ute på byggarbetsplatsen är sortering då blandat avfall, off-site sortering och deponi är kostsamt. Återanvändningen och återvinningen är begränsad.

Efter att ha genomfört intervjuer och enkätundersökningar med ett knappt hundratal platschefer och arbetsledare kunde Ahmet urskilja 39 faktorer som påverkade platschefernas insatser för avfallet. Dessa delades in i 5 kategorier: projektrelaterade, organisatoriska och personliga, tekniska, branschkulturella och lagstiftningsrelaterade faktorer. Läs mer om dessa faktorer i presentationen nedan.

Kundkrav och projektstorlek avgörande

Det visade sig också i studien att man lägger mer tid på avfallshantering efter tydliga – dock ej för detaljerade – kundkrav. ISO-standarder, miljöcertifieringar och väl disponerat utrymme för avfallshantering är tre andra faktorer som påverkar viljan att sortera. Det visade sig också finnas samband mellan projektstorlek och tid för avfallshantering.

Underentreprenörers påverkan

Hur underentreprenörer arbetar spelar också stor roll för hanteringen av avfall. Språk- och kulturella skillnader kan försvåra. Att informera om kostnader och konsekvenser är ett alternativ som kan fungera.

IT-stödet på arbetsplatsen är också viktigt. Idag används penna och papper, surfplatta och telefon, men framför allt bärbara datorer. I stora projekt kan projektspecifika it-stöd tas fram som en hjälp.

Kortrapport_Avfallshantering_ombyggnad »

BI-rapport_Sezer »

Artikel_Byggindustrin_20161109 »

Vetenskapliga publikationer via Chalmers webb  »

Artikel i Samhällsbyggaren  »

Alexandra Romanov, Kungsbacka kommun och Åsa Svahn, Älvstranden utveckling.

När traineerna i Framtidens Samhällsbyggare fick ta sig an Södra Lindholmen som casearbete såg de bred kommunikation och medborgarinflytande som två viktiga pusselbitar. Uppgiften från Älvstranden utvecklig AB var att ta fram underlag för en ny detaljplan på södra Lindholmen och att kritiskt granska samhällsbyggnadsprocessen.

Gruppen tog sig an uppgiften och formade två mål – att ta fram ideér för processen och komma med praktiska projektidéer. Fem processidéer skapades: platsbyggnads- och utvecklingsprojekt, kunskapsbank, medborgardialog, aktiv stadsplan och effektiva arbetsgrupper (se länk till rapport nedan). Hela arbetet presenterades i höstas i ett idéseminarium och i slutet av januari i år träffades representanter för både traineegruppen och Älvstranden utveckling.

– Nu är det ju ett tag sedan vi arbetade med det här och alla före detta traineer har börjat komma in i det ordinarie arbetet på sina respektive arbetsplatser. Det var roligt att återknyta till arbetet med Södra Lindholmen och få göra en lite mer riktad presentation för uppdragsgivaren, säger Alexandra Romanov, Kungsbacka kommun.

­– Det var intressant att få mer insyn i det arbete som traineerna utförde och det finns många aspekter, framför allt gällande processförfarandet, som vi tar med oss i det fortsatta arbetet med att utveckla Älvstranden, kommenterar Åsa Svahn, chef urban planering på Älvstranden Utveckling.

Projektrapport Framtidens samhällsbyggare 2

Vad orsakar den låga bostadsproduktionen i Sverige? Etapp 2

Varför lyckas Berlinarna bygga mer än Göteborgarna?

Anders Hagson, konstnärlig professor i Stadsbyggnad vid Chalmers Arkitektur, har tidigare undersökt vad som orsakar den låga bostadsproduktionen i Sverige i jämförelse med vårt grannland Norge (se länk till kortrapport nedan). Hans resultat väckte stort intresse i branschen och i denna uppföljningsstudie kommer han att jämföra Sveriges styrsystem med Finlands, Danmarks och Nordtysklands.

– Genom att gå igenom flera länders system blir det möjligt att med ”triangulering” öka validiteten d.v.s. tydligare urskilja vilka faktorer som är avgörande för en bostadsproduktion som går i takt med efterfrågan, förklarar Anders.

Påverkande faktorer

Just nu genomför Anders och hans kollegor expertseminarier i Finland, Danmark och Tyskland.

– Vi får hjälp med att i detalj beskriva bland annat bostadspolitiken och dess förhistoria, bostadsbeståndet, bostadsbyggandet och bostadspriserna, upplåtelseformer och hyressättning samt hur dessa system påverkar bostadsproduktionen.

Andra områden som belyses är:

·      Beskattning av boende och försäljning

·      Markåtkomsten för byggandet

·      Plansystemet – hur man får lov att bygga bostäder

·      Finansiering, beskattning, subventionering och prisreglering av produktion och förvaltning av bostäder

·      Byggkostnader

·      Betalningsviljan vs byggkostnaderna

·      Tillgången till infrastruktur av betydelse för bostadsbyggande

·      Plangenomförande och markförvärv

Beskrivning av valda länders system

Finland: I Finland är upplåtelseformerna annorlunda än i Norge och Sverige. I förhållande till Norge finns professionella bostadsuthyrningsbolag. Skillnaden mot Sverige är marknadshyra. I likhet med Sverige äger, köper och säljer kommunerna mark. Men markåtkomsten för kommunal byggnadsmark är reglerad på ett annorlunda sätt än i Sverige. Finland har ett planmonopol, men plansystemet har mer gemensamt med Norge.

Danmark: Jämfört med Sverige fungerar bostadshyrningssystemet annorlunda i Danmark. Fastighetsbeskattningen är starkt koordinerad med planeringen och inte jämförbart med Norge och Sverige. Planeringen er mer utpräglat ”top-down” jämfört med Norge och Sverige.

Nordtyskland: Berlin, Brandenburg, Niedersachsen/Hamburg har en stark federal/statlig koordinering av finansieringen av bostadsproduktionen. De har ett plansystem som kan jämföras med det svenska, men utan att bygglovsansökningen/prövningen är direkt kopplat till en gällande detaljplan. Istället används existerande bebyggelse som ”norm”.

Kortrapport: Varför byggs det dubbelt så många bostäder i Norge? 

Lyft fram den bästa ledaren!

Hjälp oss att sätta Sveriges bästa unga ledare i rampljuset. Till trumpetfanfar och rungande applåder delar CMB, under Ledarskapsdagen den 24 april, ut ledarskapspriset Guldhuset. Se till att det är din chef eller medarbetare som står där!

– Syftet med Guldhuset är att lyfta fram unga förebilder som representerar olika slags ledarskap i företag och projekt. Vi har redan fått in ett antal nomineringar och hoppas få in många fler från hela landet. Så tveka inte att nominera, hellre en för mycket än en för lite, säger CMB:s vd Bengt Christensson.

Utmärkelsen tilldelas en person under 40 år som utmärkt sig som en god och framgångsrik ledare inom företaget eller projektet, avseende följande ledaregenskaper förändringsarbete, medarbetarrelationer, kundrelationer, affärsmässighet och måluppfyllelse.

Nominering av en kandidat kan ske från medarbetare, chef, kund, partner, eller annan person som har en yrkesmässig relation till kandidaten.

Utmärkelsen utgörs av äran samt ett diplom designat av Happy, Forsman & Bodenfors. Guldhuset delas ut av CMB i samarbete med Byggherrarna, tidningen Byggindustrin, Fastighetsägarna, Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Byggindustrier.

Sista dag för nominering är den 17 februari.

Nominera här »

CMB rekommenderar: Frukostseminarium 28 februari

Arrangör: Johanneberg Science Park

Bostadsbristen och allt större problem med kvalitet i de bostäder som byggs är bakgrunden till att Chalmers nu startar Centrum för boendets arkitektur (CBA). Träffa forskare och partners som berättar om samarbetet med att utveckla långsiktigt hållbara livsmiljöer.

I regeringens nya bostadspolitik med 700 000 nya bostäder till 2025 talas väldigt lite om kvalitet. Med CBA vill Chalmers lyfta fram arkitekturperspektivet i bostadsbyggandet. Målsättningen för CBA är att genom samverkan med branschen lyfta svensk bostadsarkitektur till internationell toppklass och medverka till nya bostäder som främjar hälsa och välbefinnande.

Medverkande: 
Ola Nylander, professor Chalmers
Mariette Hilmersson, vd Framtiden
Kajsa Crona, adjungerad professor, arkitekt Sweco Arkitekter
August Orrling, adjungerad tekniklektor, arkitekt, Liljewall Arkitekter

Moderator: Henriette Söderberg, styrkeområdesledare Building Futures, Chalmers

Tid: 28 februari 7.30-9.00 (Frukost 7.30-8.00, Seminiarum 8.00-9.00)
Plats: Johanneberg Science Park, Sven Hultins Plats 1-2, entréplan i svarta huset.

Johanneberg Science Park och Chalmers bjuder in till en morgonstund som inspirerar, ger nya kunskaper och tillfälle att knyta nya kontakter.

Varmt välkommen med din anmälan senast den 24 februari »

Många speciella och symbolrika projekt är under förprojektering såväl i Stockholm som i Göteborg. Flera av dessa projekt har i idéstadiet stora ambitioner rörande gestaltning och inte minst höjd. Erfarenhet visar dock att sådana projekt ofta blir mycket utdragna – om de ens slutförs. Under planarbetet får byggnaderna ofta ett minskat symbolvärde genom att exempelvis byggnadshöjden måste sänkas.

Under CMB:s Bygglunch i december berättade Anders Klittmar från Integra Engineering om sina erfarenheter av att leda konstruktionsarbete i team med olika discipliner och kulturer.

Orsakerna till att idéstadiets ambition att skapa något helt unikt och högt inte blir förverkligat är många däribland:

* Design/fasader – det ska bli något vackert men även funktionellt och ekonomiskt gångbart

* Konstruktion – att ska fungera och samspela exv. brandskydd, el, logistik i form av hissar etc.

* Produktion – hur bygger vi snabbt – arbetskraft är dyrt!

* Myndighetskrav – detaljplaner osv.

* Allmänheten – positivt med rätt att protestera, men det försenar ofta bygget

­– Vi måste hjälpas åt för att lösa de svåra frågorna! konstaterar Anders.

Internationell jämförelse

I en internationell jämförelse är inte Sveriges höga hus så särskilt höga: Turning Torso: 190 meter, Kaknästornet 155 meter, Kista torn 120 meter, Victoria Tower 118 meter, Gothia Towers högsta 100 meter. Detta kan jämföras med Burj Kahlifa i Dubai 828 meter, CN Tower i Toronto 553 meter och Empire State Building i New York 381 meter.

I Sverige har även många byggnader fått sänkas i förhållande till ursprungsplanen. Ett exempel är Gasklockan i Hjorthagen som har sänkts flera omgångar från 170 meter till 110 meter. Orsaken är flera överklaganden från såväl Fortum som från flera föreningar och privatpersoner. Det är i dagsläget ännu osäkert om och hur byggnaden kommer att uppföras.

Karlavagnstornet

Även det höga Karlavagnstornet i Göteborg kommer troligtvis att bli lägre i verkligheten än i arkitekternas ursprungsförslag.

– Karlavagnstornet är resultatet av en arkitekttävling som vanns av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore. Enligt den ursprungliga skissen skulle skrapan bli 260 meter hög, men har nu sänkts till 240 meter. Här är problemet bland annat markbeskaffenheten som inte de utländska arkitekterna varit insatta i. Området ute på Lindholmen består av ca 50 meter lera ovanpå urberg.

Fler exempel finner du i Anders_Klittmars_presentation »

Under våren kommer totalt åtta studenter från mastersprogrammet DCPM – fyra svenska och fyra internationella – att få följa en erfaren projektledare i dennes arbete. Initiativet sker inom CMB:s nya studentsatsning ”Skugga en projektledare”.

– Det här är en första test av den idé som utvecklats inom CMB:s utbildningsutskott, berättar Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB. Målsättningen är att ge stöd åt studenter som inte har så mycket praktisk yrkeserfarenhet. Vi hoppas att de på detta sätt ska få ett bredare kontaktnät samt en inblick i hur det är att vara ledare i svensk byggsektor.

Bakgrunden är att utskottet hörsammat ett inspel från CMB:s studentråd angående att många studenter, framför allt internationella, upplever svårigheter att få kontakt med yrkesverksamma i svenska företag.

Förhoppningen är att denna pilotomgång ska permanentas och på sikt eventuellt kunna knytas till en kurs inom mastersprogrammet.

– I april ska samtliga student/projekledargrupper ha träffats vid minst tre tillfällen och då kommer vi att göra en utvärdering för att vidare kunna utveckla konceptet till kommande år.

Hållbarhetsarbete handlar inte längre bara om krav utan är en positiv drivkraft som innebär stora möjligheter för företagens affärsutveckling. Allt fler företag ser hållbarhet som en strategisk fråga. De företag och ledare som ännu inte har insett detta riskerar snart att hamna på efterkälken.

Anna Graaf, hållbarhetschef på White arkitekter, har arbetat med hållbarhetsfrågor i 15 år. Under denna tid har hon sett att intresset och engagemanget från företag har ökat och allt fler ser hållbarhetsarbetet som en positiv drivkraft i sin verksamhet.

– Shareholder value har blivit shared value vilket innebär att man inte bara har fokus på att tjäna pengar utan även på att bidra med något tillbaka till samhället, berättar hon på CMB:s frukostmöte den 2 december 2016.

Förutse konsumenternas krav

Hon ser också att det har blivit allt viktigare för företag att ligga i täten och försöka förutse vilka krav samhället och konsumenterna kommer att ha framöver. Som exempel nämner hon Electrolux som förutsåg förbudet mot freon i kylskåp på 1980-talet.

– Idag är dessutom konsumentmakten större än någonsin tidigare, fortsätter hon. Ta till exempel appen Buycott där konsumenter kan lyfta fram både goda och dåliga exempel på produkter eller tjänster. Sådana initiativ via sociala medier skapar idag snabbt en stark kraft.

Hållbarhetsmål

Under 2016 lanserade FN, i samarbete med näringslivet, 17 globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) som ersätter de så kallade milleniemålen. Uppmaningen från FN till näringslivet är ”Making Global Goals Local Business”. White arkitekter har tagit sig an målen, prioriterat sex av dem och integrerat i både affärsplan och uppdrag.

– Det handlar helt enkelt om att tydliggöra hur dessa mål kan omvandlas till konkreta handlingar för företaget och i uppdrag.

White har sedan starten på 50-talet haft ett stort samhällsengagemang, beskriver Anna. Det har bland annat tagit form i att företaget anställt personer med bakgrund i olika branscher såsom miljöspecialister, socialantropologer, samhällsvetare och nu ekonomer.

– För oss är det självklart att ha hållbarhet som drivkraft för arkitektur och gestaltning, men för att få riktigt genomslag i samhället så är det viktigt att också kunna uttrycka hållbara värden i ekonomiska termer.

Läs kort om ett par av de mål som White arkitekter prioriterar nedan.

Men hur lyckas man med sitt hållbarhetsarbete?

– Ibland är det till en början svårt att nå fram och få med sig ledning och medarbetare, men det handlar om kommunikation! Ofta kan det kännas svårt att ta till sig de stora frågorna om ändliga resurser i världen. Lösningen är att hitta din egen fråga och arbeta med den. Hitta din egen drivkraft och kommunicera vilka miljömässiga eller sociala värden det bidrar till och försök även uttrycka i långsiktig vinst. Alla kan alltid göra något som är ett mer hållbart val, och varje litet steg är ett steg framåt!

Se mer information och exempel i Annas presentation »

Mål 11: Sustainable cities and communities. Arkitekturen ska vara till för och involvera alla – kvinnor, barn, äldre, funktionshindrade. Infrastrukturen ska vara anpassad för översvämningar, bidra till bra luftkvalitet, möjliggöra god avfallshantering samt ha tillgängliga kulturbyggnader, grönområden och offentliga platser. Ex Frihamnen där Älvstranden Utveckling och Göteborgs stad fick planpriset 2016. I Stockholm har man exempelvis arbetat med så kallade Pocketparks, som bidrar till grönska och där invånarna i staden kan mötas och barn kan leka i en tät stad. En annan fråga som lyfts upp är hur man bättre anpassar staden för flickors behov och intressen. Trygghet är då en viktig fråga och det kanske inte är fotbollsplaner och skateparker man främst efterfrågar.

 Mål: 12: Responsible Consumption and Production. Hur hushåller vi med resurser – kan vi exempelvis bli bättre på att renovera/byta möbler i våra nya byggnader? Ett exempel är Borås kommun som hade gamla möbler från ett café och från stadsteatern. När man så uppförde Orangeriet återanvändes dessa möbler.  Detsamma gjordes i Luleå där Telias nya kontor hade som målsättning att återbruka möbler till 80 %. Man lyckades till 86%!