Nyheter

Under våren kommer totalt åtta studenter från mastersprogrammet DCPM – fyra svenska och fyra internationella – att få följa en erfaren projektledare i dennes arbete. Initiativet sker inom CMB:s nya studentsatsning ”Skugga en projektledare”.

– Det här är en första test av den idé som utvecklats inom CMB:s utbildningsutskott, berättar Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB. Målsättningen är att ge stöd åt studenter som inte har så mycket praktisk yrkeserfarenhet. Vi hoppas att de på detta sätt ska få ett bredare kontaktnät samt en inblick i hur det är att vara ledare i svensk byggsektor.

Bakgrunden är att utskottet hörsammat ett inspel från CMB:s studentråd angående att många studenter, framför allt internationella, upplever svårigheter att få kontakt med yrkesverksamma i svenska företag.

Förhoppningen är att denna pilotomgång ska permanentas och på sikt eventuellt kunna knytas till en kurs inom mastersprogrammet.

– I april ska samtliga student/projekledargrupper ha träffats vid minst tre tillfällen och då kommer vi att göra en utvärdering för att vidare kunna utveckla konceptet till kommande år.

Hållbarhetsarbete handlar inte längre bara om krav utan är en positiv drivkraft som innebär stora möjligheter för företagens affärsutveckling. Allt fler företag ser hållbarhet som en strategisk fråga. De företag och ledare som ännu inte har insett detta riskerar snart att hamna på efterkälken.

Anna Graaf, hållbarhetschef på White arkitekter, har arbetat med hållbarhetsfrågor i 15 år. Under denna tid har hon sett att intresset och engagemanget från företag har ökat och allt fler ser hållbarhetsarbetet som en positiv drivkraft i sin verksamhet.

– Shareholder value har blivit shared value vilket innebär att man inte bara har fokus på att tjäna pengar utan även på att bidra med något tillbaka till samhället, berättar hon på CMB:s frukostmöte den 2 december 2016.

Förutse konsumenternas krav

Hon ser också att det har blivit allt viktigare för företag att ligga i täten och försöka förutse vilka krav samhället och konsumenterna kommer att ha framöver. Som exempel nämner hon Electrolux som förutsåg förbudet mot freon i kylskåp på 1980-talet.

– Idag är dessutom konsumentmakten större än någonsin tidigare, fortsätter hon. Ta till exempel appen Buycott där konsumenter kan lyfta fram både goda och dåliga exempel på produkter eller tjänster. Sådana initiativ via sociala medier skapar idag snabbt en stark kraft.

Hållbarhetsmål

Under 2016 lanserade FN, i samarbete med näringslivet, 17 globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) som ersätter de så kallade milleniemålen. Uppmaningen från FN till näringslivet är ”Making Global Goals Local Business”. White arkitekter har tagit sig an målen, prioriterat sex av dem och integrerat i både affärsplan och uppdrag.

– Det handlar helt enkelt om att tydliggöra hur dessa mål kan omvandlas till konkreta handlingar för företaget och i uppdrag.

White har sedan starten på 50-talet haft ett stort samhällsengagemang, beskriver Anna. Det har bland annat tagit form i att företaget anställt personer med bakgrund i olika branscher såsom miljöspecialister, socialantropologer, samhällsvetare och nu ekonomer.

– För oss är det självklart att ha hållbarhet som drivkraft för arkitektur och gestaltning, men för att få riktigt genomslag i samhället så är det viktigt att också kunna uttrycka hållbara värden i ekonomiska termer.

Läs kort om ett par av de mål som White arkitekter prioriterar nedan.

Men hur lyckas man med sitt hållbarhetsarbete?

– Ibland är det till en början svårt att nå fram och få med sig ledning och medarbetare, men det handlar om kommunikation! Ofta kan det kännas svårt att ta till sig de stora frågorna om ändliga resurser i världen. Lösningen är att hitta din egen fråga och arbeta med den. Hitta din egen drivkraft och kommunicera vilka miljömässiga eller sociala värden det bidrar till och försök även uttrycka i långsiktig vinst. Alla kan alltid göra något som är ett mer hållbart val, och varje litet steg är ett steg framåt!

Se mer information och exempel i Annas presentation »

Mål 11: Sustainable cities and communities. Arkitekturen ska vara till för och involvera alla – kvinnor, barn, äldre, funktionshindrade. Infrastrukturen ska vara anpassad för översvämningar, bidra till bra luftkvalitet, möjliggöra god avfallshantering samt ha tillgängliga kulturbyggnader, grönområden och offentliga platser. Ex Frihamnen där Älvstranden Utveckling och Göteborgs stad fick planpriset 2016. I Stockholm har man exempelvis arbetat med så kallade Pocketparks, som bidrar till grönska och där invånarna i staden kan mötas och barn kan leka i en tät stad. En annan fråga som lyfts upp är hur man bättre anpassar staden för flickors behov och intressen. Trygghet är då en viktig fråga och det kanske inte är fotbollsplaner och skateparker man främst efterfrågar.

 Mål: 12: Responsible Consumption and Production. Hur hushåller vi med resurser – kan vi exempelvis bli bättre på att renovera/byta möbler i våra nya byggnader? Ett exempel är Borås kommun som hade gamla möbler från ett café och från stadsteatern. När man så uppförde Orangeriet återanvändes dessa möbler.  Detsamma gjordes i Luleå där Telias nya kontor hade som målsättning att återbruka möbler till 80 %. Man lyckades till 86%!

De omkring 100 idéerna och tankarna som kom fram under årets Strategidag om kompetensförsörjning i samhällsbyggnadssektorn har vi nu sammanställt i en kortrapport. Det omfattande materialet har vi kokat ner till ett drygt 20-tal förslag, riktade till politiker, högskolor och universitet, sektorns företag och organisationer, kommunerna och CMB.

Nedan finner du den nedladdningsbara pdf-versionen. Kanske något att läsa mellan julskinkan och ris à la Maltan i jul?! Sprid den även gärna till personer i ditt nätverk som du tror är intresserade av ämnet kompetensförsörjning.

Rapporten trycks även  i pappersform och kommer att delas ut på CMB:s frukostar och luncher framöver. Vill du ha ett ex innan dess - kom upp till oss på kontoret!

Kortrapport_strategidagen_2016 »

Selma stad byggs bland annat av Göteborgslokaler. Bild White arkitekter.

Sist ut i vår presentation av årets nya huvudmän i CMB är Göteborgslokaler. Magnus Ranch är hållbarhetschef och beskriver företaget som ett kommersiellt fastighetsbolag, helägt av Göteborgs Stad.

– Vi finns över hela Göteborg och vårt fokus är stadsdelsnära torg och centrumutveckling. Vi arbetar framför allt med två huvudprocesser: Fastighetsförvaltning och IT-tjänster inom koncernen Framtiden.

Bolaget äger och förvaltar 170 000 kvm lokaler i Göteborgsområdet. I eget ägda fastigheter ansvarar Göteborgslokaler för uthyrningen, den tekniska förvaltningen och förädlingen av fastigheten. Därutöver externförvaltar företaget ytterligare 315 000 kvm med andra ägare.

Göteborgslokaler är dessutom en av de aktörer som kommer att vara med och bygga Selma stad på Selma Lagerlöfs torg. I den första etappen planerar byggherrarna sammanlagt 750 bostäder varav 150 studentlägenheter samt ett helt nytt torg och butikscentrum.

Mötesplatsen

Som medlem i CMB ser Magnus framför allt nyttan i den mötesplats som centret utgör.

– Alla är ju där – byggande företag, förvaltare och konsultbolag. Det finns ju flera branschgemensamma frågor som vi behöver hitta lösningar på framöver, exempelvis kompetensförsörjningen. Där ser vi ser ett mycket stort underskott på förvaltningssidan.

Men även på byggsidan ser Magnus många frågor som är intressanta att lyfta.

– Vi säger att vi ska bygga billigare, men de lösningar som tas fram blir ibland till och med dyrare i längden? Tillsammans kan vi nog hitta nya spännande lösningar.

Stadsutveckling intressant

På forskningssidan tycker Magnus att det vore intressant att titta på framgångsrika stora stadsutvecklingsprojekt och applicera dessa redan mycket tidigt i nya projekt. Som exempel nämner han Södra Älvstranden.

– Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas med ett sådant område? Hur har man gjort i andra länder?

För lite mindre omfattande frågor ser Magnus också en möjlighet i att samarbeta med Chalmersstudenter som får göra sitt examensarbete inom Göteborgslokalers verksamhet.

– Det är ett område som vi verkligen skulle ville utveckla tillsammans med CMB, avslutar han.

Vi står just nu i en situation där beslut om stora samhällsinvestering har fattats och nya viktiga beslut fattas varje dag. Samtidigt som vi i Sverige ska bygga 700 000 nya bostäder till år 2030 förväntas det globalt på ett par årtionden byggas lika mycket ny stad som det finns på jorden idag.

För att bygga fungerande bostäder krävs samtidigt en helhet av vägar, spår och annan infrastruktur liksom en stor mängd bebyggelse för andra ändamål som utbildning, vård och handel. Nya byggnader och stadsmiljöer måste formas till hållbara helhetssystem.

Utmaningen är att allt pågår nu och det måste byggas fort, med hög kvalitet och baserat på vår kunskap om hur mer hållbara städer byggs. Stadsmiljöer ska inte bara erbjuda tak över huvudet. Vi måste skapa både upplevd och verklig tillgänglighet, service, mötesplatser, attraktiva och fungerande mobilitetslösningar, ljudlandskap och mikroklimat. Och allt ska formas till en hållbar helhet. Vi måste i ännu högre grad hitta sätt som ger mer kunskap och se till att vi använder den. Vi behöver ta vara på den kunskapsutveckling som sker i branschen och förmedla den så vi kan förändra den gängse praktiken.

Kunskap för ökad kvalitet finns, men ofta händer något som gör att den tappas bort i processen. Det är idag minst lika stor kunskapsöverföringsbrist som kunskapsbrist. Här brukar vi landa i att samverkan är viktigt, men det räcker inte! Varje aktör måste utveckla och bidra med sin kunskap, och inte minst förändra sätten som kunskapen överförs till och mellan aktörer inom processen. Vi behöver tänka kring andra affärsmodeller, nya sätt att arbeta och vara beredda på att helt nya aktörer kan dyka på upp, men också tänka helt nytt kring kunskapsöverföring.

Fortsatt utveckling av verksamheten inom CMB kan bidra till just nya sätt för kunskapsöverföring. Nu är det hög tid att tänka till rejält så rätt kunskap kommer in i rätt processer och bidrar till det breda värdeskapande som vi ser som grundläggande för god kvalitet. Det vi bygger nu är struktur för många kommande generationer.

Henriette Söderberg, styrkeområdesledare Building Futures

Fredrik Nilsson, prefekt, Chalmers arkitektur

Urklipp www.byggindustrin.se

Tidningen Byggindustrin har intervjuat Carina Lindberg Glavå. Ämnet är de erfarenheter hon dragit efter att, på uppdrag av CMB, ha granskat bakgrunden till göteborgarnas nej till trängselskatt för medfinansiering av Västlänken.

..."Carina Lindberg Glavå fick direkt efter folkomröstningen en fråga från Centrum för Management i Byggsektorn, CMB, om att undersöka hur det kunnat gå så illa.

– Jag ägnade ett halvår åt att försöka förstå vad som hänt. Jag intervjuade bland annat ett tjugotal politiker och tjänstemän och läste runt tusen artiklar för att söka svar på när och hur tankarna om Västlänken dök upp."

Läs artikeln i Byggindustrin »

Varför lyckas man bygga mer i Tyskland än i Sverige?

Vid årets sista möte i forskningsutskottet beviljades två nya och ett nygammalt projekt forskningsanslag.

Styrsystem för bostadsproduktion

Anders Hagson, konstnärlig professor i Stadsbyggnad vid Chalmers Arkitektur, har tidigare, med stöd från CMB, undersökt vad som orsakar den låga bostadsproduktionen i Sverige i jämförelse med vårt grannland Norge. Hans resultat väckte stort intresse i branschen och nu beviljas han medel för en uppföljning. I denna kommer han att jämföra Sveriges styrsystem med Finland, Danmark och Nordtyskland.

Innovationsarbete

”Samverkande innovation i byggprojekt som led i ett strategiskt innovationsarbete i byggherreorganisationer” är titeln på det andra projektet som delgavs medel. Projektledare är Kamilla Kohn Rådberg, forskare vid Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers. Projektet tar sin utgångspunkt i, och följer, Akademiska Hus nya innovationsstrategi, med specifikt fokus på innovationsarbetet kopplat till projektet JSP 2.

Byggnation av hållbara trygghetsbostäder

Därutöver överförs redan beviljade medel till ett fortsättningsprojekt kring metodutveckling av planerings- och byggprocessen för ökad hållbarhet och effektivitet. Detta fortsättningsprojekt har Formas som huvudsaklig finansiär, och genom vår medfinansiering ges vi möjlighet att följa skapandet och trygghetsbostäder på fyra olika platser i regionen. Inga Malmqvist från Chalmers Arkitektur är projektledare för detta projekt med namnet DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer).

I vår kommer ett antal studenter från mastersutbildningen DCPM att få chansen att under ett antal dagar följa en projektledare från antingen JM eller Rotpartner. Initiativet går under benämningen Skugga en projektledare och har arbetats fram inom CMB:s Utbildningsutskott. Bakgrunden är att utskottet hörsammat ett inspel från CMB:s studentråd angående att många studenter, framför allt internationella, upplever svårigheter att få kontakt med yrkesverksamma i svenska företag.

– Vi hoppas att studenterna på detta sätt får en kontaktyta ut mot branschen och att projektledarna ser värdet av att dela med sig av sina erfarenheter. Vi börjar med denna första pilotomgång och förhoppningsvis kommer vi att kunna utveckla formerna och omfattningen av initiativet kommande år, säger Lars Banvall, utvecklingsledare på CMB.

CMB:s stads-och regionutvecklingsutskott har under året agerat referensgrupp till det följeforskningsprojekt som kopplats till BoStad 2021. I samband med projektgruppens delrapport i februari kommer utskottet involveras ytterligare för att ta del av och diskutera de preliminära resultaten av följeforskningsprojektets första del. Under nästa år kommer även utskottets medlemmar genomföra en workshop kring ämnet social hållbarhet.