CMB Master Thesis Award 2017 gick i år till Filip Häggblad, Max Hallgren, Rikard Landegren Hagen, Sara Blomkvist, Oskar Andersson och Simon Månsson för deras mycket väl utförda examensarbeten.

Pristudelningen skedde i samband med årets presentationer av examensarbeten för DCPM och IPM på Chalmers teknikpark den 1 juni. På bilden tillsammans med Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB längst till vänster och Fredrik Olsson, vd Rotpartner och ordförande i CMB:s utbildningsutskott längst till höger.

Skärmkopia från www.bimalliance.se

Chalmers är ett av de lärosäten där utvecklingen av BIM-utbildningar har varit störst de senaste 4 åren. Detta visar en uppföljningsstudie som genomförts 2017 med underlag från en tidigare kartläggning 2013.

Lärarlaget som står för BIM-utbildningen inom Chalmers samhällsbyggnadsprogram är Mattias Roupé, Mikael Johansson och Mikael Viklund-Tallgren.

I stället för separata verktygskurser inkluderas BIM-verktygen i utbildningarna. Från första kursen skapas en BIM-modell som får agera ”virtuellt” labb genom utbildningen. BIM-verktyg används också för att tolka och förstå detaljplaner och hur verktygen kan användas för en bättre samhällsplanering, med volymstudier, skuggstudier, gaturumsutformning och allmän tillgänglighet i offentliga miljöer.

Läs intervju på www.bimalliance.se »

Professionell samverkan är svårt och flera branscher, med byggbranschen i täten, har länge signalerat att man behöver hjälp för att kunna dra nytta av gränsöverskridande samarbeten.

Sedan mars i år finns hjälp i form av en ny ISO standard. Malin Svedmyr, utvecklingsansvarig för projektledning på Ramböll och Christer Kilersjö, vd Eksta bostad, berättade på CMB:s frukost i juni om sitt arbete med ISO 44001. Målet har varit att skapa ett branschövergripande tydligt ledningssystem enligt ISO för affärsrelationer i samverkan, som ska fungera i hela världen.

Standarden baseras på en brittisk förlaga, BSI 11000, och en svensk översättning med guidelines ska vara klar i höst. CMB:s frukostbesökare fick alltså vara med om en smygpremiär. Arbetet med standarden har pågått sedan 2013 och mycket av tiden har lagts på att hitta ett gemensamt språk och ta fram ordförklaringar.

– Ofta när man inleder samverkansprojekt visar det sig att man  menar man olika saker med samma ord – det gör det tungrott och tidsödande, förklarar Malin.

Användbar standard

Den viktigaste delen i dokumentet som arbetats fram är enligt Malin och Christer kapitlet som beskriver hela livscykeln för ett enskilt samverkansalternativ och de användbara checklistorna som finns som bilagor. Standarden kan användas för alla olika samverkansprojekt både med kunder, leverantörer, internt och i så kallade Joint Ventures.

Christer som är vd för Kungsbacka kommuns bostadsföretag, Eksta, valde att vara med i arbetet med standarden för att han är övertygad om att det blir bättre bostäder med samverkan.

– Vi har lärt oss mycket av det här och jag ser arbete som ett sätt att stärka oss i byggherrerollen, säger han.

Internt arbete nyckeln

Malin är utvecklingsansvarig för projektledning på Ramböll och hon ser en möjlighet för dem som projektledare att kunna beskriva för kunden vad samverkan är och kunna ställa tydligare krav på alla inblandade.

– Men, man måste göra det största arbetet internt INNAN man går ut och samverkar, det är nyckeln till framgång. Varje deltagande part måste ha klart för sig vad man själv vill ha ut av samarbetet får att det ska bli lyckosamt.

Ladda ner pesentation ISO 44001

ISO 44001 Informationsblad

Foto: Niklas Maupoix

– Det är viktigt med en tydlig koppling mellan akademi och näringsliv och jag är övertygad om att vi har mycket att lära oss av det akademin gör.

– I CMB hoppas vi kunna tillföra en tydlig bild av vad som krävs idag på arbetsmarknaden. Bland annat behöver utbildningarna förtydliga yrkesrollen med en verklighetsförankrad bild som ringar in yrkets bredd av kreativitet, gestaltning och konstnärskap, affär, fastighetsekonomi, samhällsbyggnad, byggnadskonstruktion, ledarskap och samverkan.

Så svarar Johan von Wachenfeldt, vd på Krook & Tjäder, på frågan varför företaget valt att bli huvudman i CMB och fortsätter:

– Inget av det arbete som görs inom samhällsbyggnad är någon separerad företeelse. Vi har alla stora fördelar av att samverka och nätverka mer inom branschen. På Krook & Tjäder vill vi vara med i samtalet, för att lyssna men också för att dela med oss av vår erfarenhet.

Krook och Tjäder är ett av Sveriges största arkitektföretag och arbetar idag heltäckande inom allt från produktdesign till samhällsbyggnad. Företaget har närmare 200 anställda i sju svenska städer samt i Oslo.

– Jag tror att vi har mycket att bidra med till CMB, konstaterar Johan. Krook & Tjäder är inne i en expansiv fas med fokus på samhällsbyggnad. Bland annat har vår stadsutvecklingsavdelning utvecklats kraftigt. Det är exempel på ett område som engagerar och där vi exempelvis ser en möjlig koppling till CMB:s stadsutvecklingsutskott.

Just nu avslutas rekryteringen till traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare omgång 4. I september påbörjar ytterligare ett knappt 20-tal traineer den spännande resan och blir en del i det växande nätverk av utbildade nyckelpersoner som i samverkan med varandra och omvärlden skapar ökad effektivitet. Det är detta som är själva kärnan i vårt traineeprogram.

I mitten av maj arrangerade CMB och GR en nätverksträff för tidigare traineer. Målet med dessa träffar är att nätverka över programgränserna för att knyta ihop de enskilda programmen till ett Framtidens samhällsbyggare.

Träffen innehöll ett inspirerande föredrag och workshop med syfte att de före detta traineerna ska lära känna varandra. Ämnet som diskuterades var vilken riktning samhälle och teknologi färdas åt, och vilka konsekvenser får detta för samhällsbyggandet.

Föredragshållare och workshopledare var Carl Heath, chef för Digitalisering och lärande i RISE - Research Institutes of Sweden.

Trots att det finns sådana här vackra bevis på fantastisk arkitektur visar Anders Hagsons studie att Danmanrk och Sverige har betydligt lägre bostadsproduktionstakt än flera av våra grannländer. Bella Center, Köpenhamn.

Under de senaste 20 åren har variationen i den svenska bostadsproduktionen varit betydande. Medan exempelvis Norge under långt tid byggt bostäder i takt med efterfrågan, har den svenska byggtakten påverkats av bland annat politiska prioriteringar och kommunala planmonopol. Resultatet har blivit en bostadsproduktion som inte har gått i takt med efterfrågan och en nuvarande situation där bristen på bostäder är betydande.

Anders Hagson, konstnärlig professor vid Chalmers Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik har, tillsammans med två kollegor, jämfört Sveriges styrsystem för bostadsproduktion med motsvarande system i Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Jämförelsen ger vid handen stora skillnader både i upplåtelseformer, skuldsättning, boendekostnader, byggkostnader och årlig produktionstakt av bostäder.

I Sverige och Danmark, vilka kännetecknas av bland annat en stor andel hyrda bostäder och hög skuldsättning bland de som äger sitt boende, är den årliga produktionstakten lägst. Vidare visar resultaten på de inlåsningseffekter som det svenska burkvärdes- och skattesystemet ger upphov till, något som bland annat begränsar ett effektivt nyttjande av det befintliga beståndet. Studiens slutgiltiga resultat och rekommendationer kommer presenteras inom kort, och i anslutning till detta kommer även en CMB kortrapport produceras.

Ladda ner Anders Hagsons presentation »

Dialog för hållbart seniorboende

DIABAHS är ett så kallat följeforskningsprojekt och står för Dialog bygg hållbart för seniorer. Projektet undersöker om samverkan med lokalsamhället är ett sätt för arkitekter/byggherrar att skapa hållbara bostäder för seniorer.

DIABAHS bygger vidare på ett mindre projekt som startade 2014 där White prövade att använda dialoger i planeringen av trygghetsbostäder. Projektet delfinansieras av CMB och omfattar fyra exempelbyggen i Västsverige:

• Trygghetsbostäder i Lundbypark (White/FO Peterson)
• 70+bostäder i Kållekärr, Tjörn (Tjörns Bostads AB)
• Trygghetsbostäder i Bifrost, Mölndal (Mölndalsbostäder)
• Trygghetsbostäder i Noltorp, Alingsås (Alingsåshem)

Projektets frågeställningar

Projektet kommer att bidra med kunskap som kan användas vid planering av ett hållbart boende för seniorer exempelvis genom en handbok med praktisk vägledning för byggherrar, arkitekter och planerare. Forskarna arbetar utifrån följande frågeställningar:

• Vilka faktorer är nödvändiga för att uppnå hållbara bostäder för seniorer?
• På vilket sätt bidrar dialog i olika skeden av planeringen till hållbara bostäder?
• Vilka arbetsmodeller används i dialog med lokalsamhället?
• Hur integrerar byggherren och arkitekten lokalsamhällets perspektiv i sina beslutsprocesser?

Nuläge

Under våren har en workshop på temat hållbara bostäder för seniorer med representanter från ett stort antal kommuner, fastighetsägare, arkitektkontor, pensionärsråd med flera genomförts. Dessutom har intervjuer med byggherrar och arkitekter som är ansvariga för de fyra exemplen gjorts. Senare kommer hyresgästerna på Tjörn att involveras i en intervju- och enkätstudie.

För mer information se www.grkom.se/diabahs

Bakom studien står Inga Malmqvist, Institutionen för arkitektur vid Chalmers, Lisbeth Lindahl och Cecilia Kaan, FoU i Väst/GR.

Myten om byggbranschen som förändringströg är väl utbredd och baseras framför allt på ett antal publicerade forskningsrapporter och statliga utredningar. Denna myt vill Martin Löwstedt, forskare vid Chalmers, Construction Management ifrågasätta med sin forskning.

Ackompanjerad av byggljud från uppförandet av JSP 2 - Chalmers Johanneberg, utanför fönstret presenterade Martin sin studie där han intervjuat chefer, på alla organisationsnivåer, i tre stora byggföretag om hur de upplever förändring inom sina respektive bolag. Deras svar har han sedan ställt mot hur förändring framställts i företagens årsredovisningar under tio år.

Den framställda förändringen: Här finns en samsyn mellan företagen. Förändringar sker kontinuerligt mot tydligt utsatta mål som följer de krav som ställs på branschen.

Den upplevda förändringen: Förändring sker framför allt reaktivt som svar på kriser såsom skenande energipriser, mutskandaler och finanskriser. Framför att ser man att förändring är persondriven – det är en stark person som vill något.

Martin konstaterar att möjligheten att kunna ta egna beslut och vara ”allkonstnär” är en stor del av det som lockar exv. platschefer till yrket. Det arbetssättet kontrasteras inom branschen mot att ”lyda under” en centraliserad och gemensam organisatorisk riktning.

– I min forskning ställer jag mig frågan om dessa ”allkonstnärer” kommer kunna finnas kvar i en framtid när företagen centraliseras allt mer. En högre grad av standardisering kräver en annan personlighet än många av dagens platschefer har. Det är en fråga om trivsel och yrkesstolthet.

Se filmintervju med Martin Löwstedt

Se Martins presentation

Ladda ner hela forskningsrapporten

Illustrationsbild över Simonsland i Borås. 12500 kvm ombyggnad.

– RO-Gruppen har valt att inleda ett samarbete med CMB för att vi brinner för ett moderniserat ledarskap, nytänkande och ett hållbart samhällsbyggande, vilket även CMB gör. Vi har också konstaterat att det finns ett stort behov av forskning inom management för samhällsbyggnadssektorn idag, säger Magnus Widing, affärschef och delägare i bolaget.

RO-Gruppen är aktiva inom entreprenad, byggservice, konceptbyggnation, bostäder och butiksetablering. Företaget har ca 150 anställda och kontor i Borås, Göteborg och Stockholm.

– Vi har ägnat över tre decennier åt att planera, bygga och underhålla byggnader i alla tänkbara former – från insidan och ut. I Göteborgs- och Sjuhäradsregionen bygger vi idag moderna fastigheter, anpassar kontor efter hyresgästbehov och genomför om- och tillbyggnationer. I Stockholm erbjuder vi helhetslösningar för bostadshus. Vi har idag hela Skandinavien som arbetsplats, fortsätter Magnus.

Förutom forskningsstöd och nätverksbyggande ser Magnus att RO-Gruppen på sikt har speciellt intresse av att engagera sig i marknadsutskottet och gruppen kring effektiv produktframtagning.