Nyheter

Det var fullbokat i lokalen denna första fredag i november när Johan Ekman, Älvstranden Utveckling, berättade om framväxten av Älvstaden. Att det var mörkt och frostigt utanför fönstren glömdes snart bort och vi sveptes  med i Johans historiska odyssé från1930-talets varvs- och hamnområde till dagens moderna kustnära stråk med bostäder, butiker, restauranger, FoU-arenor och hotell.

Älvstranden är ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt och arbetet med att omvandla Eriksberg och Lindholmen till levande stadsdelar startade i mitten av 1980-talet.

– Jag började arbeta med området 1991/92. Då var det finanskris i Sverige och det revs bostäder i Göteborg. Inte en enda byggkran bröt stadssiluetten när jag steg av färjan vid Eriksberg för att börja mitt nya arbete, berättade Johan. Uppdraget då, 1991, var kort och gott ”Sätt Eriksberg på kartan!”.

En växande stad

I Johans presentation nedan kan läsa du mer om de satsningar som gjorts längs det ca 5 km långa och 1 km breda området mellan broarna på Hisingen – allt från internationella musikevent och löpartävling till passivhus och saluhall.

Målsättningen för Göteborg, genom vision Älvstaden, är att till år 2035 ska 25 000 nya bostäder och 45 000 nya arbetsplatser skapas i den regionala kärnan. Denna kärna inkluderar bland annat Lindholmen, Skeppsbron och Backaplan.

Strategier för utveckling

– Vi arbetar inom Älvstranden Utveckling efter en vision och tre strategier: Älvstaden – öppen för världen och 1. Hela staden, 2. Möta vattnet, 3. Stärka kärnan, berättade Johan.

Smakprov från hur man arbetar idag (se mer i presentationen nedan):

• De bostäder som byggs ska vara hälften hyresrätter och hälften bostadsrätter. För att detta ska fungera i innerstan måste de dyra lägenheterna betala för de billigare. De billigare lägenheterna måste garanteras till mindre bemedlade.
• Planprocessen behöver effektiviseras. Bättre att arbeta i workshops för att hitta nya lösningar genom att sitta tillsammans.
• Mobilitet: Hur skulle det fungera med stor parkering utanför området med självkörande skyttelbussar som transporterar människor ner till kontorsområdet? Kan pendlarna slippa gå ut i regnet för att gå till bussen genom att exempelvis köra elbussar in i byggnaderna?
• Går det att skapa levande bottenvåningar med annat än butiker och caféer? Går det att bygga ett kulturhus på bredden?

Presentation_Alvstaden_2017-11-03

Tolv projektledare från CMB:s partnerföretag kommer i vår att skuggas av 24 studenter från DCPM-programmet. I våras genomfördes en pilotomgång av konceptet "Skugga en projektledare" och nu under 2018 körs det i full skala. De företag som deltar med projektledare är:

• Rotpartner
• Framtiden Byggutveckling
• Fastighetskontoret
• Inhouse Tech (2 st)
• Vasakronan
• Protek Projektstyrning
• Projektgaranti
• HSB
• JM (2 st)
• Akademiska Hus

– Det är glädjande att vi på så kort tid fått ihop så många projektledare som vill stödja studenterna med branschkontakter. Inte minst känns det värdefullt att kunna ge internationella studenter möjlighet att lära känna den svenska byggbranschen och få värdefulla kontakter inför kommande arbetsliv, säger Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB.

Läs mer om "Skuggningen" i tidigare inlägg:

https://www.cmb-chalmers.se/skuggningen-startad/

https://www.cmb-chalmers.se/nu-startar-skuggningen/

Saxat ur Ingenjören nr 4 - 2017, sid 41:

Just frågan hur är den centrala hos Centrum för Management i Byggsektorn, CMB, på Chalmers. Ett samarbete initierat 1998 mellan Chalmers och i dag 66 företag inom samhällsbyggnadssektorn. Enligt siffror forskare på Chalmers har tagit fram på deras uppdrag kommer den stundande byggboomen att kräva ytterligare ungefär 20 000 årsarbetare enbart i Göteborgsregionen. Siffrorna baseras på dagens planerade investeringar på 1 000 miljarder kronor.

Läs hela artikeln här »

* Ny entré till torget där ett av höghusen delas itu (bilden ovan).
* Buss- och spårvagnshållplats flyttas.
* Nya bostäder och lokaler i bottenvåningarna.
* Aktivitetshus, lekplats och nya sittytor.
* Nya naturnära bostäder i blandade upplåtelseformer och byggnadstyper.
* Ny grön länk till grönområdet Svarte mosse.
* Upplyst slinga grillplatser, utkikstorn, bryggor och flytande bastu i Svarte mosse.

Det är några av de förslag som traineerna i omgång 3 av Framtidens samhällsbyggare föreslår för att lyfta Friskväderstorget i Norra Biskopsgården. Resultatet av det 14 månader långa casearbetet avslöjades på ett idéseminarium den 27 oktober. I november ska förlagen presenteras i sin helhet för uppdragsgivaren, Bostadsbolaget.

Tim Jonsson är en av traineerna. Han beskriver seminariet och casearbetet så här:

– Idéseminariet är slutmålet för traineeprogrammet och det var kul att se och höra alla glada miner och skratt i salen under seminariet, det kändes som ett kvitto på att vi hade lyckats. Tanken var att lyfta olika perspektiv vi fått med oss under programmet och samtidigt ha en röd tråd löpandes under dagen. Våra beställare mottog vår slutrapport där vi försökt ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av Friskväderstorget och Norra Biskopsgården men samtidigt ställt oss frågan: vilka problem kan vi egentligen lösa med samhällsbyggnad?

Ladda ner förslagen/rapporten i sin helhet »

Intresserad av ha en trainee i ert företag? Nu startar arbetet inför Framtidens samhällsbyggare 2018/2019. Kontakta Bengt Christensson för mer info: bengt.christensson@cmb-chalmers.se

Se bilder från seminariet i galleriet nedan.

Erik Kjaer, advokat och partner på MAQS advokatbyrå har praktisk erfarenhet av att avtalsreglera byggprojekt där BIM används. I oktober berättade han om sina erfarenheter på CMB:s Bygglunch.

– BIM förändrar vårt sätt att förhålla oss till våra avtal. AB-avtalen har tidigare fungerat som en instruktionsbok för hur parterna ska agera gentemot varandra – vad ska göras och när ska det göras. Men med digitaliseringen och BIM ändras dessa roller och då måste vi även ändra hur vi skriver avtal.

Några utmaningar:

• Vad ska uppdragsresultatet vara (ingen standard finns)?
• När levereras uppdragsresultatet?
• De involverade parternas data blandas till en modell - vem ansvarar för helheten?
• Vem har rätt till resultatet och när?
• Entreprenadavtalet (ABT 06/AB04) passar inte in i bilden

Standardisering efterfrågas

– Det finns en del utmaningar och möjliga fallgropar, men det är egentligen inga konstigheter, det är bara nytt! BIM är i behov av standardisering och det arbetet pågår. Fram tills standarder finns på plats går det att göra bra avtal ändå – det är sådant vi advokater finns till för, avslutar Erik med en blinkning.

Eriks presentation

Plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF, har sedan den infördes 2011 ändrats 28 gånger. Den 1 juli i år var det åter dags att korrigera reglerna angående fler bygglovfria åtgärder och införandet av planeringsbesked. Men gör dessa ändringar någon skillnad? Kommer de att leda till att byggandet i landet ökar?

Chefsjuristen vid stadsbyggnadskontoret, Sven Boberg, redogjorde under CMB:s frukost i oktober för de nya lagändringarna och resonerar kring dess effekter. Hur ändringarna ser ut kan du läsa i Svens presentation nedan. Dock konstaterar han med ett litet leende att de flesta lagändringarna är relativt små och orelevanta och enligt hans mening dessvärre inte kommer att leda till ett ökat byggande.

Sven berättade även om sina erfarenheter från arbetet med klimatanpassningskommitténs slutbetänkande angående utmaningen att anpassa lagstiftningen för det kommande klimatanpassningsarbete som Sveriges kommuner står inför.

Presentation_Sven_Boberg_2017-10-06