Nyheter

På Wästbygg gör Johanna Jeppsson sin första breddningsperiod inom Framtidens Samhällsbyggare.
"Jag kommer att vara på Wästbygg i åtta veckor som arbetsledare i bostadsprojektet Nya Särö Centrum. I Särö får jag se projektet ur entreprenörens synvinkel och får ta del av det som händer på en byggarbetsplats", berättar hon på företagets webb.

Skribent: Felicia Stockenberg, student DCPM och medlem i CMB:s studentråd

“Det du får lära dig på Chalmers är kanske inte exakt det branschen efterfrågar utan snarare får du lära dig att lära dig nya saker”.

Detta fick jag höra av en av professorerna på Chalmers under mitt första år på Väg- och vattenprogrammet. Det må vara sant, att kurserna enbart ger mig en grund att bygga vidare på när jag kommer ut i arbetslivet, men när jag började min master inom projektledning och blev introducerad till CMB och organisationens arbete för att minska glappet mellan studenttiden och arbetslivet blev jag överlycklig. För mig var det en självklarhet att engagera mig!

Genom CMB har jag och mina kursare fått möjlighet att inte bara träffa branschaktiva utan även få vara med och diskutera några av de stora utmaningar som byggbranschen står inför. Jag skulle ljuga om jag inte sa att det absolut häftigaste är när ni yrkesaktiva, som är engagerade i CMB:s aktiviteter, tar er tiden och verkligen lyssnar på vad vi studenter har att säga.

Årets upplaga av CMB:s Strategidag hade temat innovation. Efter några inspirerande inslag var det vår tur att diskutera innovation i byggandet och diskussionerna landade, precis som många gånger tidigare, i vilka problem som finns. Om det är något jag lärt mig genom att träffa personer från branschen så är det att det finns gott om dessa. Det är lätt att skylla ifrån sig och falla tillbaka på “så har vi alltid gjort”. Det får mig att bli lite skrämd men främst ger det mig en extra push till att komma ut i arbetslivet och bli en del av förändringen. Kan vi inte bara utgå från de spelregler vi fått och se möjligheterna istället för begränsningarna?

Det är många med mig som vill hjälpa till att forma samhället och bygga framtiden. Jag vill kunna utvecklas samtidigt som branschen gör det. Detta kräver att det finns utrymme för oss att ifrågasätta och att vi tillsammans med er kan få implementera och prova nya idéer.

Låt oss få ifrågasätta era gamla vanor, för vi vill väl alla utvecklas?

Då ska du hålla ögonen på Framtidens Samhällsbyggares webbsida under februari. Samtliga företag och organisationer som ingår i den 5:e omgången av traineeprogrammet kommer nämligen att publicera sina tjänster där den 12 februari. Sista ansökningsdag är den 9 mars.

Årets Strategidag fokuserade på branschens behov av att ta forskning och innovation till praktisk nytta. Under några intensiva eftermiddagstimmar diskuterade närmare 100 personer branschens stora innovationsutmaningar.

Nu tar analys och  strukturering av underlaget från diskussionerna vid med målet att skapa en nulägesbild av hur branschen förhåller sig till innovationsfrågor. Frågorna och utmaningarna kommer sedan att hanteras i enskilda aktiviteter och även i mer långtgående engagemang och satsningar, som exempelvis en ny tematisk arbetsgrupp.

Läs mer om Strategidagen här »

Det är något att fundera över mellan julskinkan och nyårsschampagnen så att ni kan nominera till Guldhuset 2018. Efter den 16 februari startar nämligen Guldhusets jury sitt arbete med att gallra fram årets bästa unga ledare i sahällsbyggnadssektorn. Utmärkelsen kommer sedan att delas ut på Ledarskapsdagen den 25 april - så notera gärna även detta datum i era kalendrar.

Det finns ett stort behov av stöd till hantverkare vad gäller energieffektiva material och tekniska lösningar vid energirenovering av äldre enfamiljshus. Det framgår av en nyss avslutad studie vid Chalmers som tar avstamp i utmaningar i dialogen mellan hantverkare och husägare.

Enligt direktiv från EU behöver Sverige sänka sin energiförbrukning. Visserligen är Sverige ett av de ledande länderna i Europa när det kommer till energiprestanda, men det finns fortfarande områden där energieffektiviseringen går för långsamt. Ett av dessa områden är hussektorn, framförallt enfamiljshus.

Osäkerhet fördröjer

Byggnadssektorn står för omkring 30 procent av den energi som förbrukas i Sverige. Bland de riktiga energitjuvarna finns enfamiljshus byggda mellan 1950 och 1975.

Veronica Carlsson vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers har just avslutat sin doktorsavhandling. Hennes studie visar att en av orsakerna till att energirenoveringar inte sker i den takt som önskas är att det finns en osäkerhet, både hos hantverkare* och husägare, kring val av material och tekniska lösningar. Hur väl fungerar olika metoder och tekniker? Vilka material ska användas var? Det finns också rädslor för vad som händer om renoveringen inte blir så bra som planerat vilket hindrar implementering av nya lösningar.

Belyser interaktionen

– Tidigare forskning har fokuserat enbart på hantverkare och deras jobb, eller på husägare och deras utmaningar. Jag ville därför studera interaktionen – mötet – mellan husägare och hantverkare. Hur går diskussionerna inför en kommande renovering? Vilka rekommendationer ger hantverkarna och hur benägna är husägarna att hitta energibesparande lösningar? Hur viktar husägare sådant som bekvämlighet, boendestandard och potentiellt långsiktig besparing på grund av lägre energiförbrukning? Berättar Veronica.

Förändringsagenter

Studien visar att hantverkare har en mycket viktig roll som förändringsagenter för att hjälpa husägare att använda energieffektiva lösningar vid renovering – och för att på lång sikt sänka Sveriges energiförbrukning. Ofta hamnar dock både hantverkare och husägare i ett rutinbaserat spel som är svårt att förändra, vilket försvårar implementeringen av nya lösningar.

* Studien fokuserar på hantverkare hos små och medelstora företag (SMF).

– För oss är det viktigt att ha ett utbyte med andra i samhällsbyggnadssektorn och där har CMB en viktig funktion. Lednings- och managementfrågor är viktiga att diskutera och personligen får jag så gott som alltid flera nya uppslag efter att ha gått på någon av CMB:s aktiviteter.

KUB arkitekter startades av Peje Persson och två kollegor, Håkan Trygged och Karl-Axel Johannesson år 2001. Målet då var att inom fem år vara åtta anställda – en siffra som överträffades med råge.

– Vi vann tidigt ett antal arkitekttävlingar och fick intressanta projekt som gav ringar på vattnet, berättar Peje. Idag är vi 30 personer och vi arbetar framför allt inom fyra områden: utbildning, bostäder, kontor och industri.

Prisade

Det var efter uppdraget Skivfilterbyggnaden, Ryaverket för Gryaab AB, som kontoret fick ett lyft, ett projekt som bland annat år 2010 belönades med Sveriges Arkitekters Kasper Sahlin-pris. Huvuddelen av KUB:s verksamhet bedrivs i Västsverige och några projekt som pågår just nu är Humanisten vid Näckrosdammen och Lindholmens Tekniska Gymnasium.

Nätverket

Två områden som Peje tycker är intressanta att utveckla vidare i och med partnerskapet i CMB är BIM och avtal samt effektivitet och produktivitet.

– Hur vår ofta stressade bransch kan förenkla och förbättra processen inom samhällsbyggnad utan att slita ut medarbetare är en mycket viktig fråga. BIM och digitalisering har en enorm potential men det finns många utmaningar för att vi ska kunna växla ut den.

Hållbarhet viktigast

Vad gäller forskning anser Peje att olika aspekter på hållbarhet utifrån ett ledarskapsperspektiv är ett viktigt – om inte det viktigaste – området.

– Det kan kännas lite uttjatat, men i grunden handlar det om hur vi ska kunna rymmas och klara oss här på jorden. Vi måste se till helheten och sedan föra in det i vår vardag – både i vår yrkesroll och som privatpersoner. För oss som arbetar med samhällsbyggnad rör det sig om sådant som hur vi implementerar nya miljöstandarder, hur vi minskar miljöpåverkan vid nybyggnation, hur vi kan förbättra befintliga bestånd så att det blir mindre resurskrävande och samtidigt skapar socialt fungerande miljöer.

– Som offentlig arbetsgivare är det självklart att vi ska stödja utvecklingen av sektorn. Vi ska ta ett samhällsansvar och arbeta nära forskning, utveckling och innovation. Därför känns partnerskap i CMB som en självklarhet.

Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad är en av Sveriges största fastighetsförvaltare med ett innehav av över 2,2 miljoner kvadratmeter lokaler i Göteborg. Varje år handlar man upp för omkring 1,5 miljarder kronor i nya byggprojekt och är därmed även en av Göteborgs största byggherrar.

– Vi bygger för kommunal service det vill säga äldreboenden, skolor, förskolor och boenden med särskild service. Därutöver arbetar vi med fastigheter för daglig verksamhet, bibliotek, centrumkontor etcetera – helt enkelt den samhälls- och medborgarservice som behövs för en fungerande stad, förklarar Charlotta Hansson Allefelt, avdelningschef projektavdelningen.

Befolkningsstatistik är grunden

Lokalförvaltningen arbetar efter två huvuduppdrag; förvalta fastigheter och tillgodose verksamheternas lokalbehov. Arbetet med det senare utgår från olika former av befolkningsstatistik. Från dem gör Stadsledningskontoret uppskattningar av hur det framtida behovet av lokaler ser ut, hur dessa bör utformas och var de bör placeras utifrån olika parametrar.

– Därefter är det vårt uppdrag att se över byggbarheten mer i detaljnivå. Bör en viss skola utformas som en traditionell skolbyggnad och hur utformas skolgården för ett modernt lärande etcetera, berättar Charlotta.

Aktiva i Framtidens Samhällsbyggare

Lokalförvaltningen har sedan starten 2014 varit aktivt i traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare.

– Det är viktigt att vi börjar tänka annorlunda kring vilka personer vi vill attrahera till samhällsbyggnadssektorn. I CMB finns en mängd kompetenta aktörer och som partner får vi möjlighet att utveckla sektorn – ihop med andra.

Enligt Charlotta är det självklart att Lokalförvaltningen ska delta även i den femte omgången av traineeprogrammet som börjar rekrytera traineer i februari 2018.

Vill utmana traditionerna

Charlotta vill att Lokalförvaltningen är med och utmanar den konservativa sektor som samhällsbyggnad utgör och hittar nya, kreativa former av samarbeten.

– Inom det området fungerar akademin och CMB som katalysatorer. Hur kan vi hitta bättre sätt att driva byggprojekt? Hur kan vi utmana byggprodukten och exempelvis minska materialspill med andra arbetsformer och så vidare – helt enkelt våga ifrågasätta traditionella förhållningssätt!