Nyheter

Göteborg har ett mål att anvisa 5 procent av alla bostäder till bo- eller byggemenskaper. Lea-Vanessa Lohr, utvecklingsledare på Fastighetskontoret i Göteborg och Pernilla Ottosson, byggemenskapsledare på Inobi, berättade på frukostseminariet i mars om kommunernas roll i utvecklingen av byggemenskaper och belyste de de största utmaningarna för att få det att bli verklighet.

Pernillas_och Lea-Vanessas_presentation »

Har du en ambitiös, driven och kommunikativ medarbetare som varit anställd i max tre år och som är redo för en ny utmaning? Alla företag inom CMB och förvaltningar inom Göteborgsregionen har nu möjlighet att låta en anställd delta i Framtidens Samhällsbyggare.

Christine Räisänen, forskare vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, har länge engagerat sig i studenters och doktoranders utveckling och i utvecklingen av den akademiska miljön på Chalmers. För detta belönas hon med Chalmersmedaljen 2018.

Genom att sätta ramar och definiera mål med affärsmodelltänk, strukturera processen och sätta upp delmål samt  sätta upp regler för samarbete och kommunikation skapar man förutsättningar för lyckad renovering av bostadsområden.

Det är några av slutsatserna som Paula Femenias, Chalmers Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och hennes forskarkollegor drar efter att ha följt Familjebostäders renoveringsprocess i miljonprogrammet Siriusgatan i Bergsjön.

Läs och ladda ner kortrapporten här »

Se filmintervju med Paula Feminias och Familjebostäders vd Per-Henrik Hartman:

Som partner i CMB ska ÅF arbeta för att gemensamt bygga lärande organisationer som fokuserar på verklig kundnytta.

ÅF är ett ingenjörs- och designföretag med verksamhet inom digitala lösningar, energi, industri och infrastruktur. Strax före årsskiftet gick företaget med som partner i CMB.

En solig vinterdag träffar vi fastighetsmanagern Urban Kumlien och affärsutvecklaren Richard Finn högst uppe i ÅF-huset i Göteborg. Med en vidsträckt utsikt i bakgrunden berättar de att ÅF är inne i ett expansivt skede med en ny vision och strategi där fokus ligger på ökat samarbete över de organisatoriska gränserna – både internt och externt.

– Med den bakgrunden är det ett självklart steg att gå med i CMB, berättar Urban Kumlien.

– Som medlemmar kan vi komma närmare akademin, bygga nätverk och hitta samarbetspartners. Om några år är dagens studenter våra kollegor så det är viktigt att redan nu etablera kontakten. Tack vare samarbetet bidrar vi dessutom till branschens och regionens utveckling och vi lyfter medarbetarnas kompetensnivå, tillägger Richard Finn.

Kundnytta  

­­– En annan viktig fråga vi vill driva är att få branschen att flytta fokus från att endast räkna kronor och ören till att börja prata kundnytta, fortsätter han.

– När vi klarar det kan samarbetet mellan beställare, projektör och entreprenör öka. Det leder till att ledtiderna och kostnaderna sjunker och kvaliteten höjs. Med kortare projekterings- och byggtider frigör vi dessutom tid som vi kan mobilisera in i nya projekt, fortsätter han

Urban Kumlien menar att branschen behöver bli snabbare och samtidigt hålla högre kvalitet:

– Det är ju intressant att ställa sig frågan hur man på 30 talet kunde färdigställa Empire State Building i New York på bara 13 månader?

Lärande organisationer

Enligt Urban och Richard handlar det om att fortsätta bygga lärande organisationer, vilket inte alltid är enkelt att få till men helt nödvändigt.

Hur tar man med sig erfarenheter från ett bygge till ett annat? Hur delar man erfarenheter inom sektorn så att man slipper att ständigt behöva uppfinna hjulet på nytt? För ÅF är utvecklingsfrågor viktiga och får alltid stort utrymme.

­

– Därför ser vi en stor potential med CMB som neutral part och bas för dessa frågor, avslutar Richard.

Bengt Christensson, CMB, hälsade välkommen och lämnade sedan över ord och bild till Karl de Fine Licht, forskare vid RISE.

Det finns en mängd olika verktyg som är tänkta att stödja utveckling av social hållbarhet vid stadsutveckling och renovering. CMB:s frukostmöte den 2 februari gästades av Karl de Fine Licht, forskare vid RISE, som har studerat utbudet av beslutsstöd och även skissat på hur ett idealt verktyg för sociala indikatorer bör fungera.

Karl de Fine Licht betonade bland annat vikten av tydliga ”vägmekanismer”, det vill säga stöd för att hantera värdekonflikter. Är det till exempel viktigare att en plats upplevs som trygg än att den är estetiskt tilltalande? Ett bra verktyg ska också vara lätt att förstå och använda, så att det utan svårigheter kan appliceras i den praktiska verksamheten.

– Det finns dock en risk att ett verktyg uppfattas som väl fungerande för att det ger ett utfall som passar den egna organisationen, förklarade Karl. Då gäller det att ifrågasätta den första känslan – känns det bra för att den föreslagna åtgärden är enkel att utföra? Eller för att resultatet ger oss möjlighet att bocka av våra uppställda mål?

Frukostmötet lockade 120 deltagare och genomfördes på Chalmers Teknikpark.

Ta del av Karl de Fine Lichts presentation

Anders_Svenssons presentation

Peter Wallentin i samspråk med en av deltagarna på Bygglunchen.

Att en detaljplan är byggherredriven innebär att en stor del av detaljplaneprocessen leds, styrs och genomförs av exploatören. Endast det lagstiftande myndighetsansvaret finns kvar i kommunen.

I Härryda kommun testas nu denna modell med tre byggherredrivna detaljplaner. Två är redan igång och den tredje är under uppstart. Denna satsning var temat på CMB:s Bygglunch i december.

­– I nuläget har vi helt enkelt inte tillräckligt många personer som kan göra detaljplaner vilket leder till utdragna processer. Så vi ville försöka tänka nytt - kan vi använda våra gemensamma resurser på ett smartare sätt? Kan vi låta exploatörerna göra jobbet?

Så beskriver Peter Wallentin, plan- och bygglovschef i Härryda kommun, bakgrunden till beslutet om byggherredriven planprocess.

­– Efter att ha undersökt frågan närmare konstaterade vi att stora delar av jobbet går att lämna över. Andra – såsom det juridiska ansvaret – måste ligga kvar på kommunen.

Roller

I Peters presentation nedan (sid 5) återfinns en redogörelse för vilka delar som kommunen har behållit och vilka byggherren har tagit över i de tre testprojekten.

– I samtliga projekt äger exploatören marken och producerar alla planhandlingar. Beställning och bekostande av samtliga utredningar samt beslutar om vilka utredning som ska göras görs också av byggherren – dock i nära dialog med kommunen. Detsamma gäller dialog med närboende etcetera utanför samråd som kommunen ansvarar för, beskriver Peter.

Samordnare

Nyckeln till att få systemet att fungera är att man även valt att använda sig av en samordnare – i samtliga projekt Tyréns. Samordnarens roll är att representera kommunen gentemot byggherren.

– Om inte samordnaren kan svara på frågor etcetera konsulterar den med kommunen, det vill säga byggherren går inte direkt till kommunen. Samordnaren gör även granskningen av planhandlingen och än så länge har det fungerat väldigt bra!

Tidsåtgång

För att driva de tre testprojekten, totalt 1200 bostäder, har samordnarrollen tagit ungefär en halvtidstjänst i anspråk. Kommunen räknar med att ungefär lika mycket arbetstid har fått sättas in från deras håll – uppdelat på olika funktioner (se sid 7). Kostnaderna står exploatören för (se sid 8), styrda av detaljerade avtal.

Nycklar för att lyckas

• Rätt byggherrar – måste finnas förståelse och vilja till dialog och att lyssna
• Förmåga hos byggherren att knyta till er rätt kompetens
• Hålla på rollerna – vi får inte hamna i att kommunerna ska rädda upp ett dåligt jobb. Det måste speglas tillbaka till byggherren.
• Informera politikerna – förklara vem som gör vad
• Samordnare är en nyckel till att lyckas
• Acceptans att ändra under resans gång – det är därför vi gör piloter – positiv vilja att förändra under resans gång.

Effekter

• Spara kommunens resurser – mer planlagd mark
• Det går snabbare – i stället för 2–3 år tar det nu 2–3 månader
• Antagligen blir det inte billigare
• Förskjuter makt från politik och allmänhet till byggherren
• Osäkert juridiskt läge – finns inte prejudikat.
• Svårare att samordna utbyggnad av offentlig service såsom förskola, äldreomsorg

Presentation_Bygglunch dec 2018