20 års betraktelse av innovation i samhällsbyggande
Av Pernilla Gluch, professor vid avdelningen för Service Management och Logistik, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers
CMB firar i år 20 år. Under dessa år har omvärlden förändrats en hel del, men vad det gäller innovation i samhällsbyggnadssektorn är det många som tycker att det går för långsamt. Men stämmer det? Tillåt mig göra en reflektion. Dessa 20 år sammanfaller väl med min tid som forskare det var 1998 som jag började mina doktorandstudier. Jag skulle studera managementprocesser för hållbart byggande, ett spännande, innovativt och outforskat ämne. När jag då gjorde intervjuer med folk i sektorn för att ta reda på hur de såg på och arbetade med hållbart byggande fick jag till svar: ”Hållbart? Hållbar utveckling? Vad menar du, hur tålig en balk är?”.
Det var inte bättre år 2002 då 70% av 217 svarande i en enkät angav att de aldrig hört talas om begreppet hållbar utveckling. Idag förefaller en sådan sak ganska absurd. Under dessa 20 år har hållbart byggande utvecklats från ett vagt formulerat buzzword till något som fyllts med innehåll i form av ny teknik, nya managementprocesser, förändrade perspektiv på byggverksamhet, förflyttade organisatoriska gränser, förändrade och nya arbetsuppgifter, nya affärsmodeller, nya typer av ledarskap, samt inte minst ändrade attityder och värderingar. Samtliga är resultat av en rad av process- och produktinnovationer.
Parallellt med detta har digitalisering brutit mark och ses som en sån självklarhet att vi inte längre reflekterar över vilka innovationer som ligger bakom. Detta inom en sektor som sägs vara trög och oföränderlig. Men betyder det att vi är färdigutvecklade? Långt ifrån, tror jag de flesta av oss säger. För att använda en transportmetafor, från att 1998 ha legat i diket vad det gäller hållbar utveckling, är vi nu uppe på vägen och kör, men till självkörande bilar är det en bit kvar. Innovation är inte ett statiskt tillstånd, ett vara eller icke vara, utan en kontinuerlig och iterativ process med både floppar och framgångar, där vi lär av bägge.
Jag har fått ta del av det material som skapades tillsammans av alla deltagarna vid CMBs strategidag i höstas och det är fullt av goda insikter om vad som behövs för att ge förutsättningar för ett innovativt samhällsbyggande. Det finns förståelse för att innovationer tar tid, att det inte går att göra allt på samma gång. Betydelsen av att inte enbart fokusera på stora produktinnovationer utan även förstå och värdesätta mindre förändringar. Att inte glömma alla processinnovationer som genomförs för att anpassa sig till en snabbt föränderlig omgivning. I materialet framgår också vikten av långsiktighet och öppenhet i samarbetet mellan inblandade parter, att lära av varandra tvärs yrkesdiscipliner.
Många anger också betydelsen av att ha mod, att våga testa det oprövade och att våga satsa resurser. Den framtida utmaningen för sektorn ligger således inte enbart i tekniska lösningar utan att också i att finna ledarskap, medarbetarskap och organisering som möjliggör för personer i samhällsbyggnadssektorn att våga ta ut svängarna ibland (utan att köra i diket).
Två nya forskningsprojekt har under våren beviljats medel från CMB. Ett om strategisk fastighetsförvaltning och ett om flyttmönster vid renovering.
