Nyheter

Ny forskning

Publicerad

Nyheter

Två nya forskningsprojekt har under våren beviljats medel från CMB. Ett om strategisk fastighetsförvaltning och ett om flyttmönster vid renovering.

Professor Pernilla Gluch leder det ena projektet som handlar om strategisk fastighetsförvaltning för att uppnå energi- och klimatmål.  Ett stort antal fastigheter i behov av förnyelse tillsammans med ambitiösa energi- och klimatmål har tvingat kommunala fastighetsförvaltare att omvärdera sina befintliga verksamheter. Utmaningen handlar inte främst om bristande vilja eller attityd hos dessa, utan om en organisatorisk och institutionell tröghet som hindrar goda idéer från att få fäste och realiseras. Pernillas projekt syftar till att utreda var och varför denna tröghet uppstår, samt vilka åtgärder som behövs.
I projektet medverkar bland andra Lokalförvaltningen och det beräknas starta 2019.

I det andra projektet leder docent Paula Femenias en förstudie om varför människor väljer att flytta eller bo kvar vi renovering av hyresbostäder. Frågan forskarna vill ha svar på är om det finns något samband mellan de renoveringsåtgärder som utförs, vilken hyreshöjning det medför och i vilken mån det leder till flytt eller omflyttning. Förstudien ska vara klar under 2018 och ligga som grund till ett större projekt med bland andra kommunala och privata bostadsbolag.

På gång i CMB:s grupper

Publicerad

Nyheter

BIM och digitaliseringsgruppen har, under ledning av Linda Strind, genomfört ett antal workshops kring affärsnyttor med BIM. Arbetet kommer att kompletteras med intervjuer med olika aktörer för att spegla dagens utveckling och vilka affärsmässiga tendenser vi kommer att möta i framtiden. Studien kommer att presenteras i en kortrapport i september.

Utbildningsgruppen inledde i maj en diskussion med programmet för affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn (AE-programmet) vid Chalmers. Gruppen har en positiv syn på programmets sammansättning som fyller ett behov inom samhällsbyggandssektorn. Vid en eventuell utökning av antalet platser i programmet skulle en tydligare profilering mot olika roller inom fastighets- och entreprenadföretag vara önskvärd. Kaj Sunesson, programansvarig, fick värdefulla inspel gruppen och förslag på kontaktpersoner att arbeta vidare med.

Stadsutvecklingsgruppen har under våren genomför en serie arbetsmöten kring ett forskningsprojekt för att utveckla ett verktyg för sociala indikatorer i stadsutveckling. Verktyget kommer att färdigställas av RISE under hösten.

Agila projektledningsmetoder är ämnet för en grupp som vill utveckla hur man kan tillämpa de agila principerna inom byggprojektring. Gruppen arbetar tillsammans för att analysera olika aktörers syn på och erfarenheter av agilt arbetssätt, med målet att följa ett case där principer och metoder tillämpas. Man hämtar inspiration och erfarenhet från andra branscher.

Partnering som affärsmodell är ett fokusområde för entreprenörer och byggherrar och konsulter inom CMB. Utgångpunkten är att se partnering som ett affärsmässigt förhållningssätt med både möjligheter och risker. Just nu pågår ett erfarenhetsutbyte mellan deltagarna i gruppen som ska mynna ut i gemensamma iakttagelser över hur partnering kan utvecklas till något mer än samverkan.

Gruppen kring byggandets logistik uppmärksammar logistik som påverkansfaktor för effektivt och hållbart byggande i täta stadsmiljöer. I gruppen medverkar förutom Trafikkontoret och Trafikverket även entreprenörer och fastighetsutvecklare som är beroende av att logistiklösningar som tillgodoser effektivt byggande samtidigt som stadens verksamheter med gods- och persontransporter måste fungera. Gruppen har inlett sitt arbete som beräknas pågå under en 3-årsperiod.

Frukost om Lindholmens nya gymnasieskolan

Publicerad

Nyheter

Den 1 juni hade CMB bjudit in Lokalförvaltningen Göteborgs Stad och KUB arkitekter för att berätta om uppförandet av den nya skolbyggnaden för Lindholmens tekniska gymnasium.

Processen har dragit ut på tiden men tidigare i år inleddes bygget. Under höstterminen år 2020 är det tänkt att den nya byggnaden ska tas i bruk och då rymma omkring 1 000 elever.

Frukostmötet genomfördes på Chalmers Teknikpark och lockade drygt 80 deltagare.

Inbjudna talare vid CMB:s frukost den 1 juni 2018 – Peje Persson, KUB arkitekter, samt Ulrika Videli och Charlotta Hansson Allefelt från Lokalförvaltningen Göteborgs Stad.

Bengt Christensson, vd på CMB, hälsade välkommen och passade även på att berätta om CMB:s nya bok "På rörlig grund". Till höger värmer de inbjudna talarna upp publiken med en "groupie".

Att träffas över gränserna stärker nätverket

Publicerad

Nyheter

Ta hjälp av historien och bli en bättre ledare

Publicerad

Nyheter

I CMB:s bok "På rörlig grund" möter vi sju personer i framskjutna positioner som ger sina reflektionen på utvecklingen i byggsektorn de senaste 20 åren. Ta chansen och använd deras erfarenhet för att bli en bättre ledare!

Exjobben presenteras 4 juni

Publicerad

Nyheter

Den 4 juni presenterar våra masterstudenter sina examensarbeten inom Constuction Management här på Chalmers. Vi uppmanar företagsrepresentanter att komma och lyssna och ställa kniviga frågor !

Samtidigt delas CMB Master Thesis Award ut till de tre bästa examensarbetena. Vinnarna premieras med en prissumma på 10 000 kronor och ett diplom.

Tid: ca 12.45-17.30.
Plats: SB-huset, Sven Hultins gata 6, Sal SB-h1 (ring om ni inte hittar 0738-14 26 97)

 

 

Dialogerna som kom av sig - presentation och film

Publicerad

Nyheter

 

Vad händer med startade dialogprocesser när ett projekt gör halt?

Det var frågan som diskuterades under CMB:s Bygglunch i maj. Då gästades vi av Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR och bitr. professor Inga Malmqvist, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad vid Chalmers. De berättade om följeforskningen av ett projekt där dialoger användes i tidigt skede vid planering av trygghetsbostäder i Lundbypark.  Projektet är ett tvärdisciplinärt samarbete mellan White arkitekter, Chalmers och FoU i Väst/GR.

Forskningssamarbetet initierades av Susanne Clase på White när företaget anvisats en tomt i Lundby där de ville bygga trygghetsbostäder. Detta var år 2013 och olika former av dialoger initierades. Emellertid kom projektet att kantas av förseningar och idag planeras byggstart år 2019.

– Med tanke på dialogprocessen är det naturligtvis inte idealiskt att tidsplanen ändras så många gånger under resans gång, kommenterade Lisbeth Lindahl. Emellertid upplever både vi och White att det varit värdefullt att genomföra dialoger i olika former. Det som krävs är att mötena har en tydlig struktur, med en klar målsättning och tid avsatt för noggrann dokumentation. Då kan resultaten från dialogmötena användas senare i processen och även av nya intressenter som kommer in i projektet.

Ladda ner presentationen här

Vilket värde har det att forskare följer processer i samhällsbyggandet? Se filmintervju med företagsrepresentant och forskare här:

 

 

 

Eftersnack om hållbar förvaltning

Publicerad

Nyheter

Fredagen den 4 maj bjöd vi in till frukostseminarium med eftersnack. Temat var förvaltning  med fokus på vad som står i vägen för att vi ska uppnå de krav som finns, bland annat från EU, på hållbarhet inom miljö och ekonomi. Frågorna som lyftes var: Vilka hinder finns för uppnå hållbara förvaltningsmål ? Vilka lösningar skulle vi kunna införa för att nå målen? Vilka kompetenser behövs för att nå målen?

Se filmintervjuer från eftersnacket

Ladda ner bildpresentationen

Ledare: Reflektion och kontinuerlig utveckling

Publicerad

Nyheter

 

20 års betraktelse av innovation i samhällsbyggande

Av Pernilla Gluch, professor vid avdelningen för Service Management och Logistik, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers

CMB firar i år 20 år. Under dessa år har omvärlden förändrats en hel del, men vad det gäller innovation i samhällsbyggnadssektorn är det många som tycker att det går för långsamt. Men stämmer det? Tillåt mig göra en reflektion. Dessa 20 år sammanfaller väl med min tid som forskare det var 1998 som jag började mina doktorandstudier. Jag skulle studera managementprocesser för hållbart byggande, ett spännande, innovativt och outforskat ämne. När jag då gjorde intervjuer med folk i sektorn för att ta reda på hur de såg på och arbetade med hållbart byggande fick jag till svar: ”Hållbart? Hållbar utveckling? Vad menar du, hur tålig en balk är?”.

Det var inte bättre år 2002 då 70% av 217 svarande i en enkät angav att de aldrig hört talas om begreppet hållbar utveckling. Idag förefaller en sådan sak ganska absurd. Under dessa 20 år har hållbart byggande utvecklats från ett vagt formulerat buzzword till något som fyllts med innehåll i form av ny teknik, nya managementprocesser, förändrade perspektiv på byggverksamhet, förflyttade organisatoriska gränser, förändrade och nya arbetsuppgifter, nya affärsmodeller, nya typer av ledarskap, samt inte minst ändrade attityder och värderingar. Samtliga är resultat av en rad av process- och produktinnovationer.

Parallellt med detta har digitalisering brutit mark och ses som en sån självklarhet att vi inte längre reflekterar över vilka innovationer som ligger bakom. Detta inom en sektor som sägs vara trög och oföränderlig. Men betyder det att vi är färdigutvecklade? Långt ifrån, tror jag de flesta av oss säger. För att använda en transportmetafor, från att 1998 ha legat i diket vad det gäller hållbar utveckling, är vi nu uppe på vägen och kör, men till självkörande bilar är det en bit kvar. Innovation är inte ett statiskt tillstånd, ett vara eller icke vara, utan en kontinuerlig och iterativ process med både floppar och framgångar, där vi lär av bägge.

Jag har fått ta del av det material som skapades tillsammans av alla deltagarna vid CMBs strategidag i höstas och det är fullt av goda insikter om vad som behövs för att ge förutsättningar för ett innovativt samhällsbyggande. Det finns förståelse för att innovationer tar tid, att det inte går att göra allt på samma gång. Betydelsen av att inte enbart fokusera på stora produktinnovationer utan även förstå och värdesätta mindre förändringar. Att inte glömma alla processinnovationer som genomförs för att anpassa sig till en snabbt föränderlig omgivning. I materialet framgår också vikten av långsiktighet och öppenhet i samarbetet mellan inblandade parter, att lära av varandra tvärs yrkesdiscipliner.

Många anger också betydelsen av att ha mod, att våga testa det oprövade och att våga satsa resurser. Den framtida utmaningen för sektorn ligger således inte enbart i tekniska lösningar utan att också i att finna ledarskap, medarbetarskap och organisering som möjliggör för personer i samhällsbyggnadssektorn att våga ta ut svängarna ibland (utan att köra i diket).

 

Hållbarhetspusslet är lagt

Publicerad

Nyheter

Att skapa ett socialt hållbart samhälle kan liknas vid att lägga ett enormt pussel där tusentals bitar måste fogas samman på rätt sätt för att skapa en enhetlig bild. På Ledarskapsdagen som i år hade temat ”Social hållbarhet – en lönsam affär” hjälpte oss talarna att lägga varsin pusselbit.

Engagemang, tillgänglighet, tillit, jämställdhet, trygghet, och delaktighet är det som framför allt behövs för att skapa ett socialt hållbart samhälle enligt talarna.

– Jag väljer ordet trygghet, sa exempelvis Tobias Kristiansson, hållbarhetschef på Framtiden. Trygghet är viktigt för att vi människor ska fungera och trivas, men det är ett ord som ofta används fel tycker jag. Det blandas ofta ihop med säkerhet som är något helt annat. Säkerhet kan vi skapa med exempelvis bättre belysning och poliser, men trygghet är något som vi människor upplever inom oss själva och som delvis baseras på helt andra parametrar.

Boklansering

Dagen bjöd också på lansering av boken På rörlig grund av Carina Lindberg Glavå. Boken baseras på intervjuer med 7 chefer och ledare med lång erfarenhet av samhällsbyggnadssektorn som fått reflekterar över den förändring som sektorn och ledarskapet har genomgått under de 20 år som CMB funnits.

– Jag har ställt samma fyra öppna frågor till samtliga intervjupersoner och fått väldigt olika svar. De kommer från olika delar av branschen och har olika egna erfarenheter. Att de har fått sätta sig ner och själva fundera och reflektera tror jag har gett helt andra svar än vi exempelvis hade fått om de deltagit i samma paneldiskussion, säger författaren.

Läs mer och beställ boken här »

Här finner du ljudfiler och talarnas bildpresentationer från dagen:

Ljudinspelning: Keith Hampson

Ljudinspelning: Christina Gravert

Ljudinspelning: Alexandra Laurén

Ljudinspelning: Tobias Kristiansson

Ljudinspelning: Johanna Frelin

Bildpresentation: Christina Gravert

Bildpresentation: Alexandra Laurén

Bildpresentation: Tobias Kristiansson

Bildpresentation: Johanna Frelin