Evidensbaserad stadsutveckling - mot bättre vetande

Enligt Boverket behövs 700 000 bostäder för att klara bostadsbehovet fram till 2025. Det är i stort sett ett nytt miljonprogram. En del tror sig veta vad som inte blev bra då, men hur använder vi denna kunskap till att förbättra stadsbyggnadsprocesserna? Är det i själva verket så att branschen förlitar sig för mycket på subjektivt tyckande?

Joakim Forsemalm, Radar arkitektur och planering och Paul Göransson, Urbanivation, presenterade denna lunch hur de arbetat evidensbaserat utifrån flera kunskapsmässiga utgångspunkter i Göteborg. Uppdraget kommer från Bostadsbolaget och vd Kicki Björklund berättade om bakgrunden till initiativet.

Långsiktighet

Antalet utanförskapsområden i Göteborg har ökat och det finns idag ett stort renoveringsbehov i många av dessa områden.

– Norra Biskopsgården och Hammarkullen är två av dessa områden och vi på Bostadsbolaget vill bryta denna negativa trend. Men vi vill inte bara starta ett nytt projekt utan arbeta med långsiktighet och med mer samverkan, berättade Kicki Björklund. Så vi ställde oss frågan: Vad får effekt för att få områdena ut ur utanförskapsområdet?

Fyra evidenser

– Vi började med att konsultera tidigare publicerad forskning kring ett evidensbaserat angreppssätt och fastnade för ett upplägg baserat på fyra delar: vetenskaplig evidens, professionell evidens, organisatorisk evidens och intresseevidens, berättade Joakim Forsemalm.

Lite kort om dessa evidenser nedan (mer information i poster nedan).

1) Organisatorisk evidens – intervjuer och workshops med de organisationer som har stor inverkan i dessa områden.

2) Intresseevidens – 2 dialogworkshops, många olika meningar.

3) Vetenskaplig evidens – vad säger forskningen? Utgick från FN:s 5 principer för hållbar stadsutveckling.

4) Professionell evidens: Gör en baslinje för aktuell situation och sedan replikera på årsbasis för att jämföra.

Gemensam lösning

– Vi måste kunna luta oss mot de nyckeltal som tas fram och inte på exempelvis medierapporteringen. Vi måste hitta en gemensam lösning inom hela staden och att visa att det går att mäta är starten på ett nytt akademiskt förhållningssätt till denna utmaning, avslutade Kicki Björklund.

Om postern: Radar arkitektur & planering och Urbanivations poster om Evidensbaserad stadsutveckling vann ”best poster award” i somras på IST2017 som gick av stapeln på Chalmers Lindholmen.

Poster_evidensbaserad_stadsutveckling »

Peter  Hårte, biträdande affärsområdeschef, affärsområde Bygg Norden på Peab är ny in i CMB:s styrelse.
Hur går dina tankar inför detta uppdrag?

För ett antal år sedan var jag aktiv i CMB:s utskottsarbeten och känner därmed till CMB:s inriktning och arbete. Då min roll på Peab tillåter att jag har lite mer tid i Göteborg så kändes det självklart att tacka ja när jag fick frågan om att vara med i styrelsen. Jag tycker det är viktigt och att ta en aktiv roll i CMB:s arbete som svarar på marknadens och mitt företags behov att stärka och utveckla ledarskapsfrågorna.

Vilka managementfrågor tycker du är viktiga att CMB diskuterar och utvecklar?

Viktigast just nu är att vi kan säkerställa kompetensförsörjning och kompetensutveckling i sektorn – inte minst inom management och ledarskap. Vi måste bli bättre på att möta utvecklingen och svara upp mot behovet av ledarskapskompetens genom att arbeta aktivt med forskning, utveckling och utbildning. En del är ju frågorna kring hur vi kan ta vara på kompetens som kommer in till Sverige. Hur kan vi utveckla sätt att validera kompetens och hur kan vi arbeta med språk- och andra tilläggsutbildningar.

Vad kan du tillföra till styrelsen?

Jag har en bred erfarenhet från samhällsbyggnadsbranschen och har arbetat många år med ledningsfrågor på olika nivåer. Jag har dessutom ett engagemang i Sveriges Byggindustrier och i Johanneberg Science park som jag tar med mig erfarenheter från. Än så länge har jag bara hunnit vara med på ett par styrelsemöten så precis vilken roll jag kommer att ta får utvecklas allt eftersom.

Styrelsen har nu beslutat att den planerade uppväxlingen inom CMB blir av. Hur ser du på det?

Jag ser uppväxlingen som en nödvändig anpassning för att säkra att vi kan driva ledarskaps- och managementforskning inom samhällsbyggnad men också att stärka CMB som nav för managementfrågorna.

I oktober startar CMB:s populära mentorprogram 2017/2018. I programmet följs en mentor med några års erfarenhet i ledande position i samhällsbyggnadsbranschen, och en masterstudent från DCPM åt under ett knappt år. Genom gemensamma träffar med övriga mentorer i programmet och enskilda möten utbyter man erfarenheter och lär känna varandras vardag.

– Vi är väldigt stolta över vårt mentorprogram som varje år får mycket goda lovord. Inte minst brukar mentorerna berätta om värdet av att lära känna en framtida branschkollega och få insikt i hur unga ser på sitt kommande arbetsliv och branschens framtid, säger Kristin Östling, kommunikatör på CMB.

Har du missat att anmäla dig som mentor? Om du är snabb kan du fortfarande komma med. Kontakta årets värd Leo Lindegård:

mentor@cmb-chalmers.se , tel: 073-697 27 96

Mer info finns här »

Det är temat för CMB:s Strategidag 2017. Reservera eftermiddagen den 22 november i kalendern för då träffas representanter från samhällsbyggnadssektorn, forskare och innovatörer på Chalmers teknikpark. Målet är att tillsammans definiera utmaningarna och hitta vägar för att göra forskningsresultat och innovationer till praktisk nytta. Inbjudan kommer att skickas ut inom kort så håll utkik på webb, mejl och LinkedIn.

Välkommen till traineeprogrammets avslutande idéseminarium på Auktionsverket Kulturarena den 27 oktober. Under 14 månader har traineerna i Framtidens Samhällsbyggare (omgång 3) iakttagit och deltagit i samhällsbyggandet i Göteborg. Det har gett dem många spännande tankar och idéer om  hur sektorn egentligen jobbar tillsammans och hur man gemensamt bör tackla utmaningarna.

Förra året startade vi på CMB det vi kallade ”skugga en projektledare”. Initiativet var ett svar på att masterstudenter uttryckt att de saknar praktisk erfarenhet från samhällsbyggnadsbranschen, och att flera av de internationella studenterna upplevt det svårt att hitta bra kontakter. Utvärderingen från förra årets skuggning blev mycket positiv, både från  studenter och projektledare. I vår utvecklar vi därför skuggningen och kommer att erbjuda samtliga internationella studenter i DCPM att, i par med en svensk student, få möjlighet att delta i skuggningen.

Nu söker vi projektledare (eller motsvarande funktion) hos våra partnerföretag som är intresserade av att under par tillfällen under våren låta sig skuggas av två ambitiösa studenter. Formerna för initiativet beskrivs mer i pdf:en nedan. Ställer frågor och anmäler intresse gör ni hos Lars Bankvall på CMB - senast den 1 november!

lars.bankvall@cmb-chalmers.se

Mob: 0703-16 08 97

Information om skuggningen »

Traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare startade i september för fjärde året i rad. Första dagen började med en introduktion till programmet med genomgång av breddningsperioder i andra företag, utbildning i personlig utveckling samt det kommande casearbetet. Värd för caset i år är Trafikverket. Det blir ett högaktuellt ämne rörande framtidens järnväg och hur vi bör nyttja den stadsutveckling som ny infrastruktur ger möjlighet till.

Mer precist ska traineerna ta sig an hur alternativa stationslägen kan utveckla staden. Vilken potential finns i alternativ till de stationslägen som skapades under 1800- och 1900-talen? Vad krävs för ett framgångsrikt genomförande? Det blir ett case som kommer att stimulera både kommuner och företag till att tänka nytt. Resultaten kommer att presenteras ett år senare i oktober 2018, som avslutning på traineeåret.

Länk till traineeprogrammets webbsida »

Vilka är traineerna i omgång 4 »

Forskarna som ska genomföra studien är Mattias Roupé – universitetslektor, Mikael Johansson – forskningsingenjör, Martine Buser – docent och Petra Bosch-Sijtsema - biträdande professor. Saknas på bilden gör Christian Koch - professor. Samtliga är aktiva vid avdelningen för Construction Management, Chalmers.

Digitaliseringens möjligheter

Vilka framtida nya möjligheter kan digitaliseringen skapa för aktörerna inom samhällsbyggnad?

Denna fråga vill ett forskarteam vid Chalmers försöka hitta svaren på i en ny CMB-finansierad studie. I ett första steg kommer forskarna att göra en noggrann kartläggning av teknologiska, affärsmässiga och samhälleliga trender kopplade till byggindustrin. Kartläggningen kommer sedan användas för en framtidsspaning tillsammans med ett antal aktörer från industrin.

Det finns en stark tro på digitaliseringen som positiv divkraft inom samhällsbyggnadssektorn. Områden som Building Information Modelling (BIM), Internet of Things, automation, robotar och drönare och artificiell intelligens bedöms ha stor potential inom exempelvis innovationsområdet. Men, för att bli användbara i byggandet måste nya digitala metoder skapas där teknik och metoder utvecklas och skapar nya arbetssätt. Genom att göra väl underbyggda prognoser om framtiden hoppas forskarna kunna hjälpa till att identifiera och utvärdera möjligheter, hot och hinder inom sektorn. Målet är att chefer och beslutsfattare ska kunna agera mer effektivt och proaktivt för att förbättra sina företags framtida position och effektivisera samhällsbyggnadssektorn som helhet.

I oktober startar projektet igång med en litteratur/trendöversikt från industri och andra branscher som kommer ligga till grund med de workshopmöten som kommer att hållas i vår.

I juni i år gick vi ut med uppropet till CMB:s företag om att utöka satsningen på forskning och innovation i CMB.  Vi satte målet att finansiera forskning med 5 miljoner per år i fem år. När styrelsen sammanträdde i september, 10 veckor senare, kunde vi konstatera att gensvaret varit imponerande. Under några korta sommarmånader hade 70 procent av företagen tecknat  avsiktsförklaringar för över 3 miljoner kronor till fortsatt utveckling av CMB.

– Det är ett urstarkt besked på att det vi gör tillsammans är till nytta för både företag, akademi och hela vår bransch. Den fantastiska uppslutningen innebär kan vi fortsätta utveckla CMB för framtiden och gemensamt formulera vilka områden vi behöver utveckla vårt kunnande inom för att möta de utmaningar som samhällsbyggnadssektorn står inför, säger CBM:s vd Bengt Christensson.

Ladda ner information om satsningen »