Forskarna som ska genomföra studien är Mattias Roupé – universitetslektor, Mikael Johansson – forskningsingenjör, Martine Buser – docent och Petra Bosch-Sijtsema - biträdande professor. Saknas på bilden gör Christian Koch - professor. Samtliga är aktiva vid avdelningen för Construction Management, Chalmers.

Digitaliseringens möjligheter

Vilka framtida nya möjligheter kan digitaliseringen skapa för aktörerna inom samhällsbyggnad?

Denna fråga vill ett forskarteam vid Chalmers försöka hitta svaren på i en ny CMB-finansierad studie. I ett första steg kommer forskarna att göra en noggrann kartläggning av teknologiska, affärsmässiga och samhälleliga trender kopplade till byggindustrin. Kartläggningen kommer sedan användas för en framtidsspaning tillsammans med ett antal aktörer från industrin.

Det finns en stark tro på digitaliseringen som positiv divkraft inom samhällsbyggnadssektorn. Områden som Building Information Modelling (BIM), Internet of Things, automation, robotar och drönare och artificiell intelligens bedöms ha stor potential inom exempelvis innovationsområdet. Men, för att bli användbara i byggandet måste nya digitala metoder skapas där teknik och metoder utvecklas och skapar nya arbetssätt. Genom att göra väl underbyggda prognoser om framtiden hoppas forskarna kunna hjälpa till att identifiera och utvärdera möjligheter, hot och hinder inom sektorn. Målet är att chefer och beslutsfattare ska kunna agera mer effektivt och proaktivt för att förbättra sina företags framtida position och effektivisera samhällsbyggnadssektorn som helhet.

I oktober startar projektet igång med en litteratur/trendöversikt från industri och andra branscher som kommer ligga till grund med de workshopmöten som kommer att hållas i vår.

I juni i år gick vi ut med uppropet till CMB:s företag om att utöka satsningen på forskning och innovation i CMB.  Vi satte målet att finansiera forskning med 5 miljoner per år i fem år. När styrelsen sammanträdde i september, 10 veckor senare, kunde vi konstatera att gensvaret varit imponerande. Under några korta sommarmånader hade 70 procent av företagen tecknat  avsiktsförklaringar för över 3 miljoner kronor till fortsatt utveckling av CMB.

– Det är ett urstarkt besked på att det vi gör tillsammans är till nytta för både företag, akademi och hela vår bransch. Den fantastiska uppslutningen innebär kan vi fortsätta utveckla CMB för framtiden och gemensamt formulera vilka områden vi behöver utveckla vårt kunnande inom för att möta de utmaningar som samhällsbyggnadssektorn står inför, säger CBM:s vd Bengt Christensson.

Ladda ner information om satsningen »

Forska om social bostadspolitik och rörlighet på bostadsmarknaden! Det var besökarnas budskap på Business Arena i Stockholm.

Under det gemensamma namnet "Akademin i samverkan" har vi tillsammans med KTH i Stockholm, LTH i Lund och Malmö Högskola deltagit på Business Arena både i Göteborg, Malmö och nu i Stockholm under 2017. Intresset för forskningsfrågor har varit stort på samtliga orter och både monter och seminarier har varit välbesökta. I Stockholm tog seminarierna upp två teman: Bostadsbyggande kontra miljö, sett utifrån exemplet dagvatten samt Hyressättning för bostadslägenheter utifrån ett akademiskt synsätt. Båda seminarierna var fullsatta och publiken var aktiv med frågor och inspel.

I den gemensamma montern fick besökarna satsa forskningspengar i form av chokladmynt. Även om en och annan chokladbit såklart hamnade i munnen, kunde vi efter de båda dagarna konstatera att social bostadspolitik och rörlighet på bostadsmarknaden var de områden som fastighetsbranschen ansåg var viktigast att forska på.

Nästa år firar CMB 20 år. Det kommer att märkas på flera olika sätt både i våra vanliga aktiviteter och i en del nytt som vi kommer att hitta på! En av personerna som var med när det hela startade, Esbjörn Henricson, gick dessvärre bort nu i september och fick inte uppleva jubileumsåret. Här berättar hans vän och kollega Torsten Fribert hur CMB blev till.

Esbjörn Henricson arbetade hela sitt verksamma yrkesliv som entreprenör inom bygg-och anläggningssektorn. Han pensionerades 1994 från NCC, där han under nittiotalet fungerat som Senior Advisor i samband med den stora fusionen mellan ABV och JCC (1988). Sitt stora intresse för branschens utveckling kom bland annat till uttryck i rapporten ”Byggföretagandets utveckling under marknadsekonomiska förhållanden”, som Byggforskningsrådet kom ut med 1993. Här var Esbjörn Henricson medförfattare och studien utgår från uppfattningen att byggandet i Sverige var reglerat och detaljstyrt. Författarna analyserar situationen inom branschen och hur den kan tänkas förändras vid en övergång till ett tillstånd där fria marknadskrafter skulle gälla i högre grad.

Några år senare, 1996, utkom en ny rapport ”Byggandets managementfrågor - Förslag till ny utbildning vid Chalmers Tekniska Högskola”. Bakom denna rapport står Esbjörn Henricson och Sten Bengtsson, dåvarande dekanus för sektion V på Chalmers. Förslaget resulterade i att ett flertal representanter från byggsektorns olika aktörer intervjuades om sina åsikter i ämnet. Sedermera bildades styrgrupp med representanter från hela sektorn. Gruppens uppgift var att driva frågorna framåt.

Under 1997 anlitades Torsten Fribert för att tillsammans med Esbjörn Henricson och Sten Bengtsson mera konkret undersöka olika organisatoriska samverkansformer mellan akademi och näringsliv avseende juridik, ekonomi, processer med mera. Som juridisk expert anlitades Jesper Prytz på Mannheimers advokatbyrå.

Efter ett omfattande förberedelsearbete undertecknades i mars 1998 en Stiftelseurkund. Härefter kunde intresserade aktörer från byggsektorn via ett huvudmannaavtal bli huvudmän i Stiftelsen för Byggandets Managementfrågor. För att formalisera högskolans och byggsektorns vilja att samverka inom managementområdet upprättades ett ramavtal som undertecknades i september av skolans rektor Anders Sjöberg och Stiftelsens förste ordförande Bengt Wolffram. Grunden för etableringen av ett centrum på Chalmers var lagd, nu föddes CMB – Centrum för Management i Byggsektorn.

Esbjörns tankar hade blivit verklighet. Nu kunde teknologerna erbjudas en så förnämlig utbildning som möjligt inom strategi- och ledarskapsområdet. Branschen var i stort behov av ledarskapsutbildade projektledare och forskningen inom området behövde intensifieras. Esbjörn Henricson kände sig säkert rätt så nöjd med sin insats under nittiotalet och drog sig efter hand tillbaka till ett annat stort intresse – släktforskning. Tack vare hans övertygelse, hans målmedvetenhet och hans förmåga att få med sig andra så är vi idag många fler som är nöjda med hans insats och skyldiga honom ett stort TACK!

Vad roligt att du tackade ja till att bli ordförande i CMB:s forskningsutskott, Christina! Hur går dina tankar kring uppdraget?

Tempot inom byggsektorns alla delar är mycket högt och det gör den både spännande och dynamisk. Det känns som om branschen fått upp ögonen för att man som enskild aktör idag har allt större möjlighet att påverka och medverka i lösningarna. Forskningens roll i detta är dels att reflektera kring den nuvarande situationen och att vara med och driva utvecklingen framåt. I CMB arbetar vi med dessa utmaningar tillsammans – industri och universitet.

Vilken prägel skulle du vilja sätta på utskottets arbete?

Med min bakgrund från både entreprenörsidan och forskarvärlden tror jag att jag kan bidra med ett produktionsfokus och en kunskap om hela skedet.

I forskningsutskottet tycker jag att det är viktigt att vi utgår från de stora utmaningarna såsom globaliseringen och möjligheterna med nya tekniker inom digitaliseringen. Ett område som jag skulle vilja lyfta är det som brukar benämnas ”War of talent”. Hur hittar vi kompetenta medarbetare utan att hela tiden ”stjäla” dem från våra kollegor och konkurrenter inom sektorn?

Ett annat område som jag gärna belyser är hur vi kan blir bättre på att respektera den dagliga verksamhet som ofta pågår parallellt med byggprojekt. Hur tar vi ett större ansvar för att vardagen fungerar utan alltför stora störningar för alla som arbetar eller reser i eller bredvid en byggarbetsplats. Ett sådant fokus tror jag skulle lyfta byggsektorns anseende i stort.

Tankar om CMB:s forskningssatsning - 5 miljoner kronor per år i fem år?

Det är viktigt att CMB som en gemensam kraft kan visa upp en tydlig vision för sektorns framtid och för att kunna göra den resan behövs forskning. Vi lever idag i ständig förändring. Många av våra system är inte uppbyggda för det och därför behöver vi ta fram nya verktyg. Även utbildningssidan måste följa med i förändringen. Flera av dagens yrken kommer inte att finnas kvar i framtiden och andra kommer till. Viss kunskap och erfarenhet blir överflödig samtidigt som vi måste ha i minnet att mycket av det vi gör och vet idag baseras på ”äldre” kunskap som riskerar att gå förlorad i den snabba förändringstakten.

I Sverige finns en outnyttjad resurs i utlandsfödda med utbildning och erfarenhet inom samhällsbyggnadsområdet. Under CMB:s Strategidag förra året var en av frågorna som diskuterades hur vi gemensamt kan bli bättre på att nyttja denna resurs - och samtidigt ge dessa människor en god chans att etablera sig i Sverige. Ett förslag som framfördes - och som presenterades för Chalmers och andra universitet - var att skapa en kompletterande utbildning som inkluderar kännedom om den svenska samhällsbyggnadssektorn och företagspraktik.

Nu finns kursen på Chalmers!

– När ansökningstiden gått ut i oktober kommer CMB delta i arbetet med att organisera praktikplatser inom samhällsbyggnadsområdet, berättar Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB. Vilka företag som blir aktuella beror på inriktning på dem som söker, men tillsammans täcker vi in så gott som hela sektorn .

Länk till kursen på Chalmers »

Tillsammans med hela institutionen har vi bytt adress. Nu sitter vi i nyrenoverade, fräscha lokaler på Sven Hultins gata 6. Flytten gick alltså inte så långt, bara till "gamla Arkitektur", men förändringen är desto större eftersom vi sedan i våras tillhör en ny institution. Tidigare Bygg- och miljöteknik bildar nu tillsammans med Arkitektur nya Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Förkortningen som används i dagligt tal är ACE, från det engelska namnet på institutionen Architecture and Civil Engineering.

Kom gärna upp och hälsa på oss och få en husvisning!

Mer om ACE på Chalmers webb »

Tillsammans med PEAB och Bygg-Fast bygger Robert Dicksons stiftelse just nu 132 hyreslägenheter i Gårdsten på nya Kryddhyllan.  I projektet arbetar man aktivt med social hållbarhet genom att arbetslösa ungdomar har fått chansen att utbildas i byggteknik.

Detta var ämnet för CMB:s första frukost för hösten. Föredragshållare var Mikael Jansson, vd för Robert Dicksons stiftelse och  Henrik Korpås, Peab. Målet var att skapa riktiga jobb åt unga och ge dem en chans till ett bra och modernt boende i de nya lägenheterna. Fem ungdomar - ålder mellan 18 och 23 - påbörjade programmet, samtliga från Gårdstensområdet.

Ladda ner presentationen här »

Med ett inledande besök i Älvrummet välkomnades de nya masterstudenterna i Design and Construction Project Management (DCPM). Därefter fick de en chans att börja lära känna varandra genom en första utmanande gruppuppgift. Värd för årets kick off var Trafikverket som gav studenterna en introduktion till några av de stora  infrastrukturprojekt som pågår i Göteborgsregionen.

CMB:s studentråd presenterade sig och sitt arbete och nu startar deras viktiga arbete att hitta tre nya medlemmar bland förstaårsstudenterna. Många visade intresse så vi har goda förhoppningar om att återigen få ihop ett bra gäng.