Kom ihåg var ni såg dem för första gången!
Här är de 16 ungdomar som nu börjar den fjärde omgången av CMB:s och GR:s populära traineeprogram Framtidens Samhällsbyggare. De representerar sammanlagt 14 företag och organisationer inom samhällsbyggnadssektorn och har nu ett år av hisnandes utmaningar och spännande insikter framför sig. Välkomna!
"För oss som bor i Sverige är rent dricksvatten en självklarhet, men så kommer det inte att se ut i framtiden om vi inte blir bättre på att värna om våra vattenmiljöer. Vi måste samarbeta både över nationsgränser, men även som här i Göteborg mellan kommuner längs Göta älv."
Det konstaterade den världsberömde fotografen och vattenambassadören Mattias Klum på en båtfärd på Göta älv. Vattenresan med Mattias Klum är ett samarbete med Svenskt Vatten (branschorganisation för alla vatten- och avloppsorganisationer i Sverige). Under ett år reser han runt i landet för att öka medvetenheten om vattnets värde och behovet av långsiktigt hållbara vattentjänster. I Göteborg samtalade med nyckelpersoner inom byggbranschen och staden om hur vi tillsammans når målet att göra Göteborg till världens bästa stad när det regnar.
Efter inspirerande tal från bland andra Matttias Klum och Jens Thoms Ivarsson, creative director på kretslopp och vatten, fick det 40-talet inbjudna representanter från staden -fastighetsägare, politiker och näringsliv - och CMB - samtala i mindre grupper med fokus på vad kan varje enskild organisation göra för att skapa världens bästa stad när det regnar. En fråga som diskuterades var bland annat hur vi blir bättre på att ta hand om regnvattnet vid skyfall när staden växer.
– CMB gör ett bra arbete som vi vill stödja. Dels vill vi naturligtvis vara en del av det växande nätverket, men vi ser även ett stort behov av utveckling av management i branschen. Där kan CMB göra skillnad!
Klövern är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar fastigheter på 17 orter i Sverige bland annat i Stockholm med kranskommuner, Karlstad, Malmö, Göteborg och Linköping. Sedan företaget blev Klövern år 2012 har verksamheten vuxit i Göteborgsområdet.
– Kommersiella lokaler är vårt huvudområde. Bostadshus har vi ett fåtal i egen förvaltning. Fastighetsvärdet motsvarar omkring 40 miljarder kronor, förklarar regionchef Göran Joneskär.
Att kunna påverka utbildningarna på Chalmers och få kontakt med studenter är ett av CMB:s ben som är intressant för Klövern.
– I takt med att verksamheten växer i Göteborg kommer vi både ha mer resurser att ta emot exjobbare och liknade, men också ett större intresse av att få kontakt med blivande duktiga medarbetare. Vi var ju exempelvis med på VARM-mässan på Chalmers första gången under 2016.
Ulf Angberg, kommunikationsansvarig och Per Rydberg projektchef Marieholmsförbindelsen på Trafikverket, berättade denna lunch om utmaningarna med några av Västsvenska paketets megaprojekt i Göteborg.
Marieholmsförbindelsen har varit i produktionsfas sedan slutet av 2013 och Västlänken ligger i startgroparna. Verksamhetsområdet Stora projekt inom Trafikverket hanterar projekt på 40 miljarder kronor och uppåt.
Marieholmsförbindelsen
Förbindelsen består av en sänktunnel och en ny öppningsbar järnvägsbro över älven. Tunneln är i princip en kopia av Tingstadstunneln och är enligt Per Rydberg ett gigantisk projekt, med avseende på befintliga fastigheter etc.
– 100 meters lerdjup är en av utmaningarna. Sänktunneln kommer att flyta i leran. Materialet är homogent, men innebär en hel del svårigheter bland annat ur miljösynvinkel. Området har en stor miljöskuld från industrierna runt omkring. Samtidigt gäller det att se möjligheterna. De rena mssorna har kunnat användas till mkt, bland annat för att kapsla in farlig lera i Torsviken. I Ekered täcks en gammal deponi för att minska risken för urlakning.
Ett annat problem är trafiken och här gäller att göra rätt.
– Vi får synas men inte märkas! Förklarar Per Rydberg.
Bron är en lyft/svängbro. Hela maskineriet har provmonterats i Polen och visat sig fungera väl, men arbetet på plats kräver ytterst noggrann planering.
Ledning
Så hur leder man ett sådant projekt som inkluderar över 600 personer inkl entreprenörer och beställare?
– Det är naturligtvis viktigt att styra det rätt och ej göra fel. Dessutom måste vi klara både tidplan och budget. Dock har vi erfarenhet av ett flertal andra stora projekt som vi klarat att luta oss mot, säger Per och visar en lista med kritiska framgångsfaktorer:
Arbetssätt –leda och styra:
Se mer i Pers presentation nedan.
Västlänken
En 8 km lång järnvägslinje genom Göteborg, varav 6 km under jord. Invigning är planerad till år 2026. Byggstart år 2017/2018.
– Västlänken har många nyttor, förklarar Ulf Angberg. Den kommer att ge Göteborg genomgående pendeltågslinjer och ta bort säckstationen som Centralen utgör idag. Västlänken bidrar även till stadsutvecklingen i staden och är nödvändig för att tågtrafiken ska kunna växa. Man började se problemen i staden redan under 1980-talet. En milstolpe var när regeringen tog beslut år 2014. Nu väntar vi på miljödom ska vinna laga kraft.
Entreprenören in tidigt
Västlänken är indelad i 5 totalentreprenad och det har varit ett omfattande arbete att handla upp entreprenader. Anbud har kommit från företag i hela Europa, Kina och USA. I mars när föredraget hölls var Olskroken och Centralen redan upphandlade.
Projektet arbetar enligt ECI – Early Contractor Involvment.
– Entreprenören kommer in i ett tidigt skede vilket möjliggör en hög grad av samverkan och ger dem en chans att påverka utformningen. Med detta vill vi ta vara på entreprenörens kompetens tidigt, berättar Ulf.
Ledning och styrning
Västlänken har en matrisorganisation. På tvären, över samtliga entreprenad, arbetar funktioner som kommunikation, avtal, upphandling etc.
– Utöver har vi flera styrgrupper både från Trafikverket och från representanter för framtida underhåll etc.
Utmaningar:
Se mer i Ulfs presentation nedan.
Så här strax innan semesterledigheten tänkte vi att ni kanske vill följa med oss tillbaka till en av höjdpunkterna från våren - Ledarskapsdagen 2017. Se intervjun med Guldhusvinnare Dag måhlstrand och hör vad några av våra besökare tyckte var bäst under dagen.
De träffades i CMB:s BIM-management grupp och nu inleder Symetri ett samarbete med Zynka BIM AB.
– CMB kan definitivt ta åt sig äran av att ha lagt grunden till detta samarbete genom att sammanföra mig och Petter Bengtsson, COO på Zynka BIM AB, säger Mats Persson, Director, Business Unit Project Services på Symetri.
Sysselsättning som krav i byggupphandlingar har ökat stort i Sverige de senaste åren, i kölvattnet av den ökade byggtakten. Daniella Petersen, doktorand vid Teknikens ekonomi och organisation - Chalmers, berättade vid CMB:s Bygglunch i juni om sin forskning kring vilka effekter det får för företag och individer.
Ungefär halvvägs in i sitt doktorandprojekt har Daniella hunnit titta på ämnet sysselsättningskrav ur ett antal olika synvinklar. Det hon har sett är ett nytt tankesätt rörande social hänsyn. Branschen har ett stort behov av arbetskraft, men det finns i nuläget inte folk att anställa. En fråga som många då ställer sig är hur man tar hänsyn till detta i en upphandling. Hon har även sett att det har utvecklats nya roller och organisationer som arbetar med att få ut personer i arbetslivet. Samtidigt är frågan komplicerad, ska sysselsättning vara ett skall- eller börkrav, vilka grupper ska inkluderas, vilka språkiga krav kan ställas och så vidare.
Personlig drivkraft
– En intressant iakttagelse i de intervjuer som jag gjort är att de allra flesta som driver denna fråga inom bolagen gör det utifrån ett eget intresse. De går ofta utanför sina traditionella arbetsuppgifter.
En annan detalj som Daniella noterat är att de flesta företag har valt att hantera frågan om sysselsättningskrav inom affärsutveckling och inte inom HR
– Det visar att man ser det som en del i affären, konstaterar hon.
Yrkesrollen
För den som vill driva dessa frågor är det emellertid ofta svårt att hitta information om hur man bör gå tillväga. Det finns inget nationellt stöd för samordning av frågan och ingen öppen dokumentation. Det finns inte heller någon fullt utvecklad profession som arbetar med denna gren av social hänsyn. Det gör att de som arbetar med frågorna ofta upplever det som en ensam roll. Daniella hoppas att hennes arbete ska kunna bidra till att det skapas en profession eller åtminstone en tydlig yrkesroll.
Implementering
Hur företagen implementerar kraven är ytterligare en aspekt som Daniella tittat på. Här skapas just nu praktiker för branschen. Dock upplevs det ibland svårt att få arbetet legitimerat internt hos ledningsgrupper osv. Även externt finns det svårigheter som skulle kunna underlättas med styrsystem, ISO- certifiering eller liknande.
– Fördelen är att det verkar finnas ett stort intresse hos olika aktörer att sprida sina modeller för sysselsättning, man vill gärna visa sig som en god förebild som arbetar aktivt med social hänsyn.
