Nyheter

Vad är egentligen Artificiella Intelligens och hur kan jag använda det i min arbetsvardag?

Läs mer om Chalmers Professionals korta AI-kurser här→

Intresserad?

Kontakta amanda.samuelsson@psy.gu.se

Det allra första Guldhuset som delades ut år 2004 delades av två unga, lovande ledare: Lise-Lott Söderlund och Thomas Erséus.

Sedan dess har de båda haft mycket framgångsrika karriärer som kantats av både intressanta tjänster och prisade projekt. I januari i år tillträdde Lise-Lott tjänsten som vd för BSK Arkitekter.

Har du någon i din organisation som är en god ledare med potential för framtiden?

Nominera till Guldhuset 2020 och ge din vän en skjuts framåt!

Läs mer om Lise-Lott i Fastighetsvärlden →

Nu är det dags att nominera till Guldhuset 2020! För fyra år sedan tilldelades utmärkelsen Tobias Kristiansson. Vi har pratat med honom för att ta reda på vad som har hänt efter det.

Jag arbetar idag som Utvecklingschef på Castellum Väst. Fantastiskt roligt arbete på ett spännande bolag. Till skillnad från när jag fick priset så arbetar jag inte med bostäder nu utan med kommersiella fastigheter. Castellum är ett bolag med mycket starkt hållbarhetsfokus vilket är viktigt för mig.

Vad har det betytt för dig att du fick Guldhuset?
Det är inte varje dag i livet man får den uppmärksamheten! Jag tycker det är kul att stå på scen, och efter att jag blev tilldelad Guldhuset har jag fått möjlighet att hålla föreläsningar även i andra sammanhang. Sedan betydde det mycket att det var en före detta medarbetare som jag varit chef över som nominerade mig. Det gör mig stolt och värmer förstås lite extra.

Man pratar mycket om digitalisering nu, i alla branscher. Vad innebär detta inom just din sektor?
Det är en extremt spännande tid i fastighetsbranschen. Konjunkturmässigt har det förstås också varit gynnsamt de senaste åren. Branschen har väldigt länge varit traditionell, men nu går utvecklingen fort. Titta bara på den möjlighet tekniken ger med exempelvis AI, VR och AR. Fastighetsägarna är också mycket involverade i samhällsbyggandet, och nya former för visualisering öppnar ju för fler att delta. Det tjänar alla på.

Vad tror du kommer att vara viktigt i framtidens samhällsbyggande?
Jag tror att utökade möjligheter till visualiseringar möjliggör att fler kan och vill delta. Vi står inför stora utmaningar i branschen och vi behöver bli fler som letar lösningar – för det är komplext. Sedan krävs det att vi i branschen är öppna för att ta in nya idéer och perspektiv.

Är det något du vill säga till dagens unga ledare inom samhällsbyggnad?
Jag har haft förmånen att föreläsa på Chalmers och Fastighetsakademin bland annat, och min bild är att de unga är så smarta och medvetna. Jag hoppas bara att vi i branschen tar vara på det. Sedan är det mycket tydligt att mångfalden håller på att stärkas inom vår bransch. Fler perspektiv gör grupper mer intelligenta, vilket gynnar affären.

Här nominerar du din kandidat senast den 23 februari 2020 →

Ledarskribent: Fredrik Johansson, Program Manager på NCC och ledamot i styrelsen.

Tiden rusar fram mot julhelgen. ”Allt” ska hända, levereras och ordnas, både på jobbet och hemma. Stressen är monumental och livlinan är tanken på att julhelgen ska skänka frid och tid för återhämtning – och kanske också reflektion. Vi är nog många som när en föreställning om att möta det nya året med nya krafter, nya idéer och få mer balans i livet.

När tillvaron sedan accelererar i början av januari stannar det vid just en from förhoppning. Som ledare har jag under många år också dragits med av det okuvliga tidvattnet bestående av ”leveranser”, beslut och åtaganden, där kombinationen av krävande jobb och närvarande familjeliv kan bli övermäktigt.
Så vad göra? Det finns ju fler ledarskapsteorier och livsfilosofier än dagar på året. För egen del har jag landat i ett par konkreta hörnstenar för ett hållbart ledarskap som ska kunna fungera över tiden och i den ständiga förändring som vi alla upplever.

Hörnstenarna är reflektion, återhämtning och delegering.

Att i vardagen göra plats för reflektion är grunden. Det får inte vänta till sommarsemestern eller julhelgen. Utan nya perspektiv och utan tid för eftertanke kommer inga lösningar eller idéer och därmed inte heller någon förändring av befintligt läge.
Många chefer hamnar i ett moment 22 där de inte ”hinner” ta sig tid att lösa de problem som orsakar den ständiga tidsbristen. Att ta sig tid till både egen reflektion och ibland även fri reflektion med kloka personer i omgivningen är en stark kombination.

Som ledare handlar det också om att både ta ansvar för sina medarbetares och sin egen återhämtning. Mogna och trygga ledare förstår att de är gjorda av samma virke som alla andra. Myten att man som chef ska tåla och orka mer är seglivad och är definitivt en fälla som allt för många tyvärr fastnar i. Jag tycker det är viktigt att både planera in, och ta de tillfällen som ges, till regelbunden återhämtning och träning.
Att våga delegera är också ett område – som om det sköts rätt – både kan ge mer tid åt chefen att göra rätt saker och ett tillfälle för medarbetarna att få mer stimulerande arbetsuppgifter och utvecklas i jobbet. En verksamhet som inte ständigt utvecklas kommer att försvinna, precis som chefer och medarbetare om de inte utvecklas på rätt sätt. Att kunna delegera kräver mod och kommunikation.

En bra chef använder majoriteten av arbetstiden åt att just kommunicera med andra. För att kunna göra det på ett bra sätt krävs det reflektion, ork och tid. Så det är inte bara juletider, det är som alltid också förändringstider. Och i förändring, där vi rör oss från det invanda till något nytt okänt är tid för eftertanke och reflektion helt avgörande för att lyckas.När julen är firad och det årliga nyårslöftet ska formuleras adderas ofta ett nytt krävande mål som ”en svensk klassiker” eller Göteborgsvarvet.

Löftet kanske istället ska vara att avsätta en stund varje vecka i almanackan för egen reflektion?

God jul och gott nytt år!

Vet du redan nu vilken ung, framgångsrik ledare som du tycker ska få ta emot Guldhuset nästa år?

Gå då in och nominera din kandidat här →

Sista nomineringsdag är den 23 februari 2020.

På Guldhusets egen webbsida hittar du även juryns bedömningskriterier, filmintervjuer med tidigare vinnare och en massa annat kul. Pristagaren kommer att presenteras på Ledarskapsdagen som arrangeras på Chalmers den 23 april – så notera även detta datum. Mer information om tema och talare kommer i början av nästa år.

Är du en upptagen person? Har du svårt att boka in ett frukost- eller lunchmöte med endast två veckors varsel?

Då har vi ett tips: blocka redan nu FÖRSTA FREDAGEN (7:30-9:00) och TREDJE TISDAGEN (12:00-13:30) varje månad under år 2020. Då arrangeras nämligen CMB:s frukostar och luncher.

Enda undantagen som vi vet nu är frukosten den 1 maj – då går vi ut och demonstrerar istället och 21 april – då förbereder vi för Ledarskapsdagen den 23 april.

Vi ses!

Du följer väl CMB på LinkedIn?! Där publicerar vi bland annat filmer från våra frukost- och lunchseminarier och berättar om vad som är på gång. Det vore roligt att framöver ytterligare kunna lyfta och diskutera aktuella ämnen inom samhällsbyggnad, men då behöver vi din hjälp!

Vi behöver bli fler så att budskapet når ut bredare – och vi behöver din hjälp att gilla, kommentera och dela.

Vill du hjälpa oss att få 1000 LinkedIn-följare innan 2019 är slut?

Idag är vi 799 stycken och om vi lyckas lovar vi "gofika" på årets första frukostseminarium den 7 februari.

Till CMB:s linkedinsida →

Läs forskarrapporten om arbetet med bygglov inom BoStad 2021. Detta blir även temat för årets första frukostseminarium den 7 februari. Då kommer forskarna att diskutera med Carita Sandros, ny chef för byggavdelningen på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Anmäl dig till frukostseminariet här →

Den femte omgången Framtidens Samhällsbyggares caseuppdrag är avslutat. Uppdraget att se på hur multifunktionella byggnader kan transformera Lilla Bommen till en levande stadsdel resulterade i nya tankar om arbetssätt för en effektiviserad ytanvändning och ett mer levande Göteborg.

Under försommaren 2018 träffades Bengt Christensson från CMB, Lena Sjöstrand från GR, samt Thomas Wahlqvist och Mats Enander från Vasakronan för att diskutera fram ett case till traineerna i den femte gruppen Framtidens Samhällsbyggare. Man valde ett uppdrag med tydlig nutida bäring och kopplade det till två aktuella ämnen: arbetet med att utveckla Lilla Bommen till en attraktiv del av den nya Älvstaden, samt en pågående diskussion om hur ett mer effektivt och varierat användande av byggnader kan leda till en mer levande stadsdel.

– Det handlar om att uppnå ett effektivt resursutnyttjande. Det finns behov av robusta byggnader vilkas ändamål inte endast skall kunna skifta under dagens gång, utan även under en längre tidsperiod, beskriver Mats Enander.

En levande stadsdel

I sin slutrapport betonar traineerna sin utgångspunkt i människan, samt hur man genom skapandet av en fysisk plats där man mår bra av att vistas bidrar till en levande stad. Ett perspektiv som resonerar väl med Vasakronans egen vision; den goda staden där alla människor trivs och verksamheter utvecklas . Mats reflekterar vidare över hur rapporten bidrar till att man lever upp till detta.

– Vi måste förstå kunden, oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund eller andra faktorer. Det är därför viktigt att få med fler perspektiv. Traineerna är den yngre generationens samhällsbyggare som ser utvecklingen på ett annat sätt.

Framtidsplaner för Lilla Bommen

– Lilla Bommen står inför ett flertal förändringar, förklarar Mats. Vi är till exempel i full gång med arbetet att bygga hotell- och kontorsbyggnaden Platinan som skall står färdigt år 2021.

Utöver detta har Vasakronan nu börjat planera inför nästa fas, kvarteret Kromet, som skall stå färdigt år 2024. Med tydlig inspiration från traineernas arbete skall det blir en multifunktionell byggnad som kommer transformerar Lilla Bommen till den levande stadsdel som rapporten beskriver.

Ur rapporten:
“En av de absolut viktigaste komponenterna för känslan av en levande stadsdel är att det rör sig människor i området. Människor som tar sig till och från sina hem eller arbetsplatser, träffas för att umgås över en kaffe, läser en bok i solen eller promenerar längs stråken. /.../ Detta lägger oerhörd vikt i att vi bygger ur ett långsiktigt hållbart perspektiv, att de byggnader vi bygger idag inte ska behöva rivas innan dess att livslängden har uppnåtts och att vi kan hitta nya sätt att samsas om ytor för att vara så användarvänliga som möjligt”

Av Petra Hall

Så här löd traineernas uppdrag:
"Undersök möjligheterna att transformera Lilla Bommen till en levande stadsdel genom att addera multifunktionella byggnader med en blandning av verksamheter som kan skifta i tid och över tid .

Ladda ner traineernas slutrapport

Läs om och se film från traineernas idéseminarium