I CMB:s grupp för Agila projektledningsmetoder diskuteras principerna och förutsättningarna för ett agilt förhållningssätt i projekteringsskedet. Vid sidan av gruppens egen utvecklingsresa inom området, följer man även ett pågående utvecklingsprojekt i Göteborg.
Lina Lundquist är projektledare på Lokalförvaltningen i Göteborg och involverad i ett byggprojekt som ska testa agila projektledningsmetoder. Vi har pratat med henne om bakgrunden till projekt och varför Lokalförvaltningen valt att utforska möjligheterna med agila metoder?
– På Lokalförvaltningen är vi nyfikna på vad ett agilt arbetssätt i projekteringen skulle kunna innebära och hur det eventuellt skulle kunna användas för att utveckla våra nuvarande arbetssätt. Vi vill ta reda på vad vi gör idag som är agilt och vi ser det som ett tillfälle att synas och bidra till utvecklingen av byggbranschen.
Vilka agila metoder, mer konkret, kommer projektet omfatta och hur gjordes detta urval?
– Vi har valt att börja med att titta på fem experiment. Vi kommer att utvärdera, reflektera och skruva på dem allt eftersom, vilket helt ligger i enlighet med det agila tankesättet.
De experiment Lokalförvaltningen valt att titta på är:
- Att jobba i två veckors-iterationer enligt Scrum, vilket innebär att agenda och innehåll på projekteringsmötet modifieras för att täcka målet med sprintplanering, review och retrospektiva möten enligt Scrum
- Införa status på punkter i beskedsloggen för att bättre visualiserar progressen i arbetet så att övriga teammedlemmar ser status. Punkterna får status: Att göra, Pågår, Granskning och Klar.
- Ha samlokalisering av teammedlemmarna för att öka informationsutbytet, vilket innebär att under en dag i veckan samlokaliserar projekteringsteamet och jobbar tillsammans i projektet.
- Regelbunden granskning av sakkunniga vilket sker genom att de sakkunniga kommer in tidigt och granskar handlingarna och granskar i flera omgångar istället för en första granskning först vid systemhandling.
- Handlingarna från respektive disciplin integreras tidigt och ofta vilket görs genom att ritningarna från de olika disciplinerna integreras så snart det är relevant och därefter regelbundet.
– Dessa fem experiment har vi tagit fram tillsammans med en agil coach som stöttar oss i projektet.
Kan ni redan nu se några resultat från arbetet och ser ni förutsättningar att utveckla något vidare?
– Det är lite tidigt att säga exakt vilka lärdomar som vi kommer att ta med oss från detta utvecklingsprojekt men min gissning är att regelbunden granskning av våra tekniskt sakkunniga är något som skulle gynna och förbättra vårt sätt att projektera.
Något som Lina konstaterat så här långt är att det är svårt att arbeta enligt Scrum fullt ut eftersom branschen inte fungerar så att projektörer jobbar 100% i ett projekt och att ”teamet”, dvs projekteringsgruppen, består av väldigt många fler personer i bakomvarande team. Detta skiljer sig från hur det brukar se ut för ett Scrum-team.
– De byggprojekt som ingår i utvecklingsprojekt bedrivs i samarbetsformen strategisk partnering och den reflektion och lärdom vi har lärt oss så här långt är även att strategisk partnering i sig är agilt.
