Nyheter

Ledarskribent: Bengt Christensson, vd CMB

För tre år sedan fattade styrelsen beslut om att stärka CMB:s gemensamma forskningssatsningar. Vi satte målet att från år 2020 kunna finansiera forskning med 5 miljoner kronor per år. Det är inte utan stolthet vi konstaterar att vi nu tillsammans har nått målet.

Att vi kan genomföra en sån här satsning är för mig ett bra bevis på engagemanget hos våra partners. Vi ser inte något liknande någon annan stans i landet. Det är unikt att både små och stora organisationer i CMB bidrar med finansiering och deltagande, oavsett om man är 12 eller 1200 medarbetare.

Det är också ett bra betyg för vårt i det närmaste unika sätt att arbeta tillsammans med akademi och praktiker. Genom engagemanget i våra olika temagrupper identifierar vi viktiga forskningsprojekt. Där omsätter vi också forskningen till kunnande hos medarbetare inom företag och kommuner.
I forskarledet har satsningen också uppmärksammats och vi får fler forskningsansökningar än tidigare. Sen låter vi alla ta del av resultaten på luncher och frukostar. Vi vill ju påverka branschen!

Vanligtvis är våren intensiv med en stor mängds aktiviteter och engagemang i våra temagrupper, seminarier och Ledarskapsdagen. Nu har allt gått i stå i och med coronavirusets framfart. Vi kommer att genomföra det vi planerat men det får skjutas fram i tiden. Ledarskapsdagen blir i stället den 21 september, med samma innehåll och talare.

Guldhusjuryn håller för fullt på med att värdera årets finalister. I år var det rekordmånga nomineringar från hela landet och priset börjar få det genomslag det förtjänar, för att uppmärksamma framstående ledare inom vår sektor. På något sätt kommer vi att dela ut priset under våren och vinnaren kommer att stå i centrum på Ledarskapsdagen som vanligt.

Även om våren i år blir annorlunda för oss så hoppas vi att du inte tappar sugen utan fortsätter följa CMB:s aktiviteter.

Vi har glädjen att välkomna EPG Projektledning som ny partner i CMB. Vi träffar Dennis Lundmark,  vd och grundare.

Välkomna till CMB! Berätta om EPG Projektledning – vad är det för företag?

Vi är ett företag som erbjuder olika projektledningstjänster inom bygg- och anläggningssektorn i Västsverige. Verksamheten startade 2004 och idag är vi ca 40 glada och engagerade medarbetare som huserar i Amerikaskjulet i Göteborg.

Hur ser ni på ert partnerskap, vilka möjligheter öppnar det upp för?

CMB är en arena där vi kan nätverka och få till bättre samarbeten med både branschkollegor och studenter. Vi hoppas även kunna ge våra medarbetare möjligheten att lära sig mer om branschens utveckling.

Vad ser du att EPG Projektledning kan bidra med som partner i CMB?

Vi vill vara med och bidra med vår kunskap, främst inom projektledning. Vi har kompetenta, engagerade och inte minst glada medarbetare som gärna vill bidra.

Är det något av CMB:s fokusområden som du ser som extra intressanta för era medarbetare att engagera er i?

Utbildning (DCPM), BIM/digitalisering samt Agil projektledning är några av de mest intressanta fokusområdena för oss.

Bra studentrelationer är viktigt för framtiden. Att kunna få vara med och påverka utbildningen för nästa generations byggprojektledare känns spännande. Dessutom vill vi gärna ställa upp med mentorer samt platser till tex ”Skugga en projektledare”

Vi ser fram emot ett gott samarbete!

Genom att deltagarna delar med sig av sin egen organisations digitaliseringsresa fokuserar BIM- & Digitaliseringsgruppen under 2020 på hur man organiserar för digitalisering i byggprojekten.

– Vi vill tillsammans med gruppens entreprenörer fånga hur bestående förändring skapas i praktiken. Under året planeras därför för fyra tillfällen med presentationer och workshops tillsammans med NCC, Skanska, Peab och Veidekke, berättar CMB:s utvecklingsledare Lars Bankvall och fortsätter:

– Varje tillfälle kommer att fokusera på ett företags digitaliseringsresa och tillsammans diskuterar vi därefter i smågrupper hur vi på olika sätt kan anta utmaningen med att implementera digitala verktyg och arbetssätt ute i produktionen/projekten.

Årets första tillfälle var på NCC, där Johanna Fredhsdotter Lager och Karl Liberg presenterade NCC:s arbete med VDC.

Vill ni initiera – eller utveckla – ert arbete med dialogprocesser? Som en vidareutveckling av ett tidigare forskningssamarbete mellan CMB och forskningsinstitutet RISE finns nu ett kostnadsfritt  processtöd för företag i stadsbyggnadssektorn som vill utveckla sitt arbete med dialogprocesser, PROLOG (inte att förväxlas med företaget med samma namn). 

Ambitionen har varit att ta fram ett forskningsbaserat och praktiskt användbart stöd för företag i stadsbyggnadssektorn som vill utveckla sitt dialogledningssystem. Med dialogledningssystem menas det formella eller informella system av riktlinjer, kompetenser, vanor, rutiner och verktyg som tillhandahålls.

Processtödet är relativt flexibelt utformat för att kunna användas i olika sammanhang och av olika typer av företag. Ingen organisation kan dock bedriva ett bra arbete med medborgardialog genom att enbart förlita sig på ledningssystem och formella rutiner. Nyckeln är först och främst att medarbetarna har rätt förutsättningar för att kunna möta och samtala med medborgare. Processtödet kan vara till hjälp för att skapa dessa.

Läs mer om verktyget här →

Ladda hem PROLOG här →

Framtagandet av verktyget har finansierats av Leif Blomkvist forskningsstiftelse.

I CMB:s grupp för Agila projektledningsmetoder diskuteras principerna och förutsättningarna för ett agilt förhållningssätt i projekteringsskedet. Vid sidan av gruppens egen utvecklingsresa inom området, följer man även ett pågående utvecklingsprojekt i Göteborg.

Lina Lundquist är projektledare på Lokalförvaltningen i Göteborg och involverad i ett byggprojekt som ska testa agila projektledningsmetoder. Vi har pratat med henne om bakgrunden till projekt och varför Lokalförvaltningen valt att utforska möjligheterna med agila metoder?

– På Lokalförvaltningen är vi nyfikna på vad ett agilt arbetssätt i projekteringen skulle kunna innebära och hur det eventuellt skulle kunna användas för att utveckla våra nuvarande arbetssätt. Vi vill ta reda på vad vi gör idag som är agilt och vi ser det som ett tillfälle att synas och bidra till utvecklingen av byggbranschen.

Vilka agila metoder, mer konkret, kommer projektet omfatta och hur gjordes detta urval?

– Vi har valt att börja med att titta på fem experiment. Vi kommer att utvärdera, reflektera och skruva på dem allt eftersom, vilket helt ligger i enlighet med det agila tankesättet.

De experiment Lokalförvaltningen valt att titta på är:

• Att jobba i två veckors-iterationer enligt Scrum, vilket innebär att agenda och innehåll på projekteringsmötet modifieras för att täcka målet med sprintplanering, review och retrospektiva möten enligt Scrum
• Införa status på punkter i beskedsloggen för att bättre visualiserar progressen i arbetet så att övriga teammedlemmar ser status. Punkterna får status: Att göra, Pågår, Granskning och Klar.
• Ha samlokalisering av teammedlemmarna för att öka informationsutbytet, vilket innebär att under en dag i veckan samlokaliserar projekteringsteamet och jobbar tillsammans i projektet.
• Regelbunden granskning av sakkunniga vilket sker genom att de sakkunniga kommer in tidigt och granskar handlingarna och granskar i flera omgångar istället för en första granskning först vid systemhandling.
• Handlingarna från respektive disciplin integreras tidigt och ofta vilket görs genom att ritningarna från de olika disciplinerna integreras så snart det är relevant och därefter regelbundet.

– Dessa fem experiment har vi tagit fram tillsammans med en agil coach som stöttar oss i projektet.

Kan ni redan nu se några resultat från arbetet och ser ni förutsättningar att utveckla något vidare?

– Det är lite tidigt att säga exakt vilka lärdomar som vi kommer att ta med oss från detta utvecklingsprojekt men min gissning är att regelbunden granskning av våra tekniskt sakkunniga är något som skulle gynna och förbättra vårt sätt att projektera.

Något som Lina konstaterat så här långt är att det är svårt att arbeta enligt Scrum fullt ut eftersom branschen inte fungerar så att projektörer jobbar 100% i ett projekt och att ”teamet”, dvs projekteringsgruppen, består av väldigt många fler personer i bakomvarande team. Detta skiljer sig från hur det brukar se ut för ett Scrum-team.

– De byggprojekt som ingår i utvecklingsprojekt bedrivs i samarbetsformen strategisk partnering och den reflektion och lärdom vi har lärt oss så här långt är även att strategisk partnering i sig är agilt.

I ett nytt samverkansinitiativ samarbetar CMB med Business Region Göteborg, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Älvstranden Utveckling i utformningen av Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program.

Mer specifikt berör samarbetet fokusområden ”infrastruktur och tillgänglighet”. Inom området finns ett antal definierade insatser, där det under insats 3 (”tillvarata Göteborgs unika kompetens inom hållbara transportsystem och mobilitetslösningar och låta det prägla stadens omvandling”) står formulerat att staden ska ta en aktiv roll, för att tillsammans med CMB utveckla effektiv bygglogistik under byggtiden.

Vilka mer specifika aktiviteter som detta samarbete kommer att innehålla ska definieras under våren. Vi ser fram emot ett samarbete där kompetensen i CMB:s Grupp för byggandets logistik kan komma staden till del och bidra till ett effektivt samhällsbyggande.

Årets omgång av ”Skugga en projektledare” är nu avslutad. Något tidigare på grund av rådande omständigheter, men med mycket positiva omdömen från såväl projektledare som studenter.

En mer omfattande utvärdering kommer snart skickas ut till alla deltagare, och vår förhoppning är att resultatet från denna ska vägleda förutsättningarna och formerna för nästa omgångar.

På grund av rådande Coronasitation ställer vi tillsvidare in samtliga planerade möten och seminarier. I nuläget planerar vi att starta igång igen med Bygglunch den 19 maj och därefter återuppta ordinarie schema.

Vi följer emellertid utveckligen noga och kan komma att ställa in fler event även efter detta datum om situationen kräver det.

Vi kommer att hålla er uppdaterade via webb och mejlutskick.

Vid frågor, kontakta oss på info@cmb-chalmers.se

Nomineringarna till CMB:s ledarskapsutmärkelse Guldhuset har strömmat in och juryn har haft rekordmånga kandidater att bedöma. Mycket glädjande att det finns så många framgångsrika unga ledare i den svenska samhällsbyggnadssektorn!

Finalister i Guldhuset 2020 – Gustav Holm, Sandra Mobaraki, Sarah Pettersson och Lisa Wistrand.

Juryn har nu utsett fyra finalister i Guldhuset 2020:

• Gustav Holm – platschef, Peab Sverige
• Sandra Mobaraki – bygginspiratör, Byggsandra (egen verksamhet)
• Sarah Pettersson – relationsförvaltare, Stena Fastigheter
• Lisa Wistrand – stadsutvecklingsstrateg, White Arkitekter

Vinnaren presenteras vid CMB:s konferens Ledarskapsdagen den 21 september

Här finns mer information om Ledarskapsdagen →

Byggbranschen har under lång tid haft svag produktivitetsutveckling, problem med kvaliteten i leveransen och brister i effektiviteten. Hur vänder vi trenden?

Mikael Anjou, tidigare vice koncernchef i fastighets-, bygg- och projektutvecklingskoncernen Einar Mattsson, gav vid CMB:s Bygglunch i februari sitt perspektiv på branschen med utgångspunkt från sin bok ”Den ineffektiva byggbranschen – en förändringsagenda”.

De senaste åren har byggsektorn, framför allt den del som är riktad mot bostäder, stått i fokus i nyhetsrapporteringen. Fallande bostadspriser, förseningar av nybyggda projekt och bostadsutvecklare med ekonomiska bekymmer har varit några av rubrikerna.

– Men de dagsaktuella problemen skymmer sikten för det som är branschens verkliga problem. Byggsektorn har konsekvent underpresterat under de senaste decennierna, både när det gäller produktivitetsutveckling, kvalitet, leveransprecision och stort slöseri under produktionen. Det vanligaste svaret är att konkurrensen brister. Men är inte det svaret alldeles för enkelt? Och hur vänder vi i så fall trenden? sa Mikael Anjou.

Ladda ner Mikael_Anjous_presentation_här