Nyheter

I Lisebergs Jubileumsprojekt har man valt att att arbeta med partnering tillsammans med NCC. Vid CMB:s Frukostseminarium i oktober berättade Thomas Sjöstrand, VD Lisebergs Jubileumsprojekt, och Torleif Harrysson, affärschef på NCC, om projektet från idé till genomförande med partnering.

Om projektet
Som ett led i Göteborgs 400-årsjubileum bygger Liseberg en vattenpark och ett tematiserat upplevelsehotell söder om den befintliga nöjesparken. Det planerade temat för de båda anläggningarna är Ostindiska Kompaniet, som har en stark anknytning till Göteborg och dess historia.

Under ett Idéseminarium med lika delar humor och allvar presenterade Framtidens Samhällsbyggare omgång 5 sitt casearbete om Lilla Bommen.

Uppdraget var att undersöka om Lilla Bommen, genom att addera multifunktionella byggnader, kan bli en levande stadsdel. I casemagasinet nedan kan du läsa om deras spännande förslag på hur både multifunktionella hus och gaturum skulle kunna utformas och vilken effekt dessa skulle ha på formandet av en levande stadsdel.

Dessutom presenterade gruppen ett verktyg för att effektivisera samhällsbyggnadssektorn arbete, en beslutslogg: "Beslut inom stadsutvecklingsprojekt fattas i en omfattande mängd över möten, telefon och mail. Tyvärr dokumenteras de sällan genom projekt på sätt som kan möta de framtida kunskapsbaserade behoven när det exempelvis handlar om att förstå motiv bakom tagna beslut. Effekten av detta kan vara stora bortfall av kunskap och information vid omsättning av individer som egentligen behövs för projektets framfart." Även denna finns beskriven i casemagasinet nedan.

FS5 Casemagasin

Se film och bilder nedan.

Ledarskribent: Tobias Nordlund, Projektcoach Rotpartner

Jag arbetar med ledarskap och management i samhällsbyggnadsbranschen. De människor jag träffar om dagarna vill ”mer” och anledningen till att våra vägar möts är ofta en önskan att komma ur gamla nedkörda hjulspår.

Jag brinner för att utmana gamla sanningar, vända och vrida på frågeställningarna, se om vi kan göra något bättre imorgon än det vi gjorde igår. Jag, som så många andra, blev så inspirerad av Greta Thunberg och hennes tal i FN när hon pratade om att hon vill tro att alla vi som kan påverka är goda människor och att hon och många med henne drar gränsen för ökad miljöpåverkan här.

Men vad är det egentligen som gör denna 16-åriga flicka så kontroversiell? Är det för att vi känner oss påhoppade, att vi skäms för ett misslyckande, när vi egentligen borde se möjligheterna och våga ställa krav på varandra (i branschen)?

Jag skulle vilja leka med tanken: vad skulle det innebära om vi drog gränsen här och nu i vår bransch i Sverige? Finns det affärsmodeller och produktionsmetoder som stödjer att vi verkligen skulle klara av att dra gränsen? Jag är imponerad av Greta, för henne handlar det inte om kompromisser, för henne är det svart eller vitt. Vill vi ha en framtida planet att leva på… eller inte? Det handlar inte om att minska miljöpåverkan utan om att stoppa miljöpåverkan, kompromisslöst.

Ur ingenjörsteknisk synvinkel: genererar kommande metod och material en miljöpåverkan eller inte? Jag tycker det är en spännande tanke, skulle vi klara av det? Kan vi bygga helt med eldrivna hjälpmedel i 100 % klimatneutrala material? Vad skulle det innebära för oss? Minimal (ingen) transport av massor - sanering på plats? Ingen betong - Trästommar? Närproducerat? Att bara det som ska byggas in transporteras till byggarbetsplatsen.

Hur skulle en sådan byggarbetsplats se ut? Finns det beställare som skulle våga kravställa klimatneutralt byggande och finns det entreprenörer som hade svarat upp? Jag tror det, eller jag vill tro det.

Det som slår mig när jag tillåter mig att filosofera över det här, är att för Greta Thunberg är detta ingen fråga…

Låt revolutionen börja!

Nu befinner vi oss mitt inne i den forskningsuppväxling som vi tillsammans med våras partnerorganisationer iscensatte under 2018 och som innebär att vi gemensamt ska finansiera forskning för 5 miljoner kronor per år i fem år.

Att ansöka om medel från CMB är enkelt och för de projekt som beviljas medel erbjuds även stöd i form av branschkunniga referensgrupper, koncept för populärvetenskapliga rapporter samt frukost- och lunchseminarier.

Här finns mer information om vår forskning

Se även filmen om hur det går till att söka medel här:

Under vårens Ledarskapsdag fick ni som deltog svara på ett antal frågor om er kunskapsnivå och inställning till AI. Nu tar vi era tankar och idéer vidare och lägger upp strategierna.

Resultaten av undersökningen visade att 60 % av deltagarna var tveksamma inför om samhällsbyggnadssektorn är redo för AI, 80 % kände att de saknade kunskap om hur AI kommer att påverka deras arbete och liv och nästan 50 % ansåg att det är it-bolag eller helt nya aktörer som kommer att ta täten inom AI för sektorn.

Men trots osäkerhet och brist på kunskap angav endast en fjärdedel att de kände rädsla inför den framtida utvecklingen och 7 av 10 kunde tänka sig att ha en intelligent robot som kollega.

Nu tar vi ämnet AI för samhällsbyggare vidare och ställer oss frågan: hur bryter vi den upplevda passiviteten bland sektorns aktörer och blir ledande  vår egen i AI-utveckling och hur kan vi ta hjälp av akademin i processen?

Har du inte redan anmält dig till årets Strategidag (14 november) så skynda dig att göra det via länken nedan!

Strategidagen 2019: Strategier för AI – vad behöver göras?

Vid BIM- & Digitaliseringsgruppens senaste möte hade vi besök av Lars Albinsson, projektledare på Bygg 4.0. Han redogjorde för delresultaten från detta projekt, som finns att ta del av här →.

Vårt senaste möte i Innovationsgruppen var ett studiebesök på Brf Viva och fick lyssna till en fantastisk presentation av Anders Johansson på Riksbyggen, där han guidade gruppen genom projektet och berättade om hur man har arbetat med projektets innovations- och hållbarhetsambitioner.

I Kommunikationsgruppen fortsätter arbetet med att spetsa frågeställningarna kring hur kommunikation kan effektivisera samhällsbyggnadssektorns processer.  Nästa steg blir att formulera ett antal förslag till examensarbeten. Under oktober får vi även besök av en kommunikationsforskare från Lunds universitet.

Framöver kan vi se fram emot ny forskning om ständiga förbättringar av bygglogistiktjänster, oetiskt beslutsfattande inom samhällsbyggnadssektorn, och en fördjupande studie kring flyttmönster, åtgärder och genomförande av hållbar renovering och bostadsförnyelse. Detta då CMB:s Forskningsutskott tillstyrkt medel till tre nya forskningsprojekt.

Till det senaste mötet i Forskningsutskottet fick vi in hela sju forskningsansökningar och utskottet såg förutsättningar att till del stödja ytterligare två ansökningar (utöver de tre ovan). Dessa båda berörde ämnen som förståelse av samverkansmodeller utifrån ett affärsmässighets- och affärsmodellsperspektiv, samt nya samverkansformer för att driva hållbarhetsarbete.

I höst välkomnar vi Helene Stensson på GR som är ny projektledare för traineerna i Framtidens Samhällsbyggare. Hur känns det här Helene?

– Jag ser väldigt mycket fram emot att vara en del av detta spännande och välfungerande traineeprogram som nu drivs för 6:e året i rad. Jag brinner för samverkansfrågor och kompetensförsörjning och vet att samhälle, utbildning och arbetsliv behöver jobba tillsammans för att öka förståelsen för varandras verksamheter kring just detta.

– Deltagarna i programmet får en unik breddning och erfarenhet med sig som framför allt bygger på just samverkan. Mina andra uppdrag i branschspecifika kompetensråd i Göteborgsregionen har givit mig ett brett nätverk som jag tror kan vara till nytta i mitt nya uppdrag. Det ska bli jätteroligt!

Nu är sjätte omgången av traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare igång!

I september fick de 15 unga samhällsbyggarna sitt caseuppdrag som de ska arbeta med under sina 14 månader i programmet: "Kom med förslag på hur vi får framdrift i det långdragna projektet Skeppsbron 2".

– Det här kommer att blir en riktig utmaning som kommer att kräva både mod och kreativitet hos traineerna.  För att lyckas få fram förslag på nya lösningar kommer det behövas både unika samarbetsformer och en djup insikt i vilka drivkrafter stadens olika aktörers har, säger Kristin Östling, kommunikatör på CMB.