Professionella Penny, Nätverkande Nicole och Effektiva Edmund – vem är du, din kund eller din hyresgäst?
Beroende på vilka behov och förväntningar vi har på vår arbetsplats kommer vi att ställa olika krav på hur just vår coworkingyta ska vara utformad. Läs mer om vår forskningsstudie om vad användarna anser vara kvalitet i en coworkingmiljö.
I sista artikeln i vår serie Guldhusjuryn om det goda ledarskapet talar vi med Helena Hed, vd för PE teknik och Arkitektur. Hon betonar vikten av att man som ledare både ser individen, och har en helhetsförståelse för verksamheten. Genom detta, och med hjälp av ett gott ledarskap, finns goda möjligheter till viktiga värdeskapande processer.
Text: Petra Hall
När man som ledare skall driva en verksamhet och nå dess olika mål är det viktigt att se och utgå från individen, både inom och utom den egna organisationen.
– Att ha människan i fokus. Oavsett om det är en medarbetare, kund, leverantör eller samarbetspartner så sätter alltid en duktig ledare människan i främsta rummet. Det ger i slutändan även finansiella resultat, men allt börjar med människan i fokus, säger Helena Hed. En bra ledare väljer att se till helheten, vågar utmana, tänker kreativt och strävar alltid efter att skapa högsta möjliga värde. För att göra skillnad gäller det att utgå från människan, med medarbetaren och kundens förutsättningar, behov och möjligheter i fokus. En god ledare kan se medarbetares styrkor. Det som utmärker en bra ledare är förmågan att kunna förflytta en verksamhet till att nå full potential, förklarar hon.
Utöver det värdeskapande som finns för den enskilda arbetsplatsen finns det även ett samhälleligt intresse i detta då vi har en rad utmaningar framför oss. För att kunna möta dem måste vi dock ta vara på bredden av den kunskap som finns där ute.
– Mångfald är helt avgörande för att vi ska kunna lösa de komplexa och stora utmaningar vi står inför. Vår bransch med ingenjörer, arkitekter och specialister ska bidra med innovativa och hållbara lösningar och för att lyckas behöver vi arbeta tillsammans. Vi behöver en mix av bland annat kompetenser, åldrar, utbildning, bakgrunder och kön för att vi ska kunna se på frågor ur många olika perspektiv och därigenom hitta de bästa lösningarna.
Med denna typ av mångfald och ett gott ledarskap finns stor potential till värdeskapande processer, vilket i sin tur ofta innebär olika typer av förändringar. Även om det i ledarskapets natur ligger möjligheter att genom olika beslut påverka dessa förändringar så är det inte däri det goda ledarskapet ligger. Istället handlar det om att som ledare kunna skapa ett sammanhang där förändringar drivs framåt av gruppen.
– En person kan göra skillnad men det är tillsammans som vi kan skapa förändring, avslutar Helena Hed.
Dags att nominera din kandidat till Guldhuset 2021– sista datum för nominering är den 28 februari!
I den andra artikeln i vår serie Guldhusjuryn om det goda ledarskapet talar vi med Christine Räisänen, professor emerita vid Chalmers. Ett gott ledarskap kan enligt henne karakteriseras på olika sätt. Men det handlar inte endast om drag hos ledaren, utan även om i vilken riktning hen tar arbetsgruppen och dess utveckling.
Text: Petra Hall
Christine ser att engagemanget hos en god ledare yttrar sig på många sätt. Självinsikt, civilkurage och en vilja till utveckling för både sig själv och andra är några exempel. Och just detta att arbeta för en fortlöpande positiv utveckling är viktigt.
– Engagemang kan och bör visa sig på många sätt. Att leva som man lär. Att be om feedback och låta alla komma till tals. Men även att se sina medarbetare och ge positiv feedback. Då förstärker man som ledare beteenden som lyfter individen, gruppen och arbetet, säger Christine Räisänen.
På så sätt stöttar man även arbetsgruppen till att nå sin fulla potential. Christine betonar även att när man gör detta måste man som ledare ha en tydlig riktning och ett tydligt mål som alla i gruppen strävar mot.
– En bra ledare ser olika möjligheter hos individen och har förmåga att kombinera individuella potential i sin grupp. Vi jobbar hela tiden med ’potential’ då vi aldrig kan veta säkert vad resultatet blir eller vad människor är kapabla till. Därför är det viktigt att en ledare har en klar riktning, en vision, och både kan uppfatta och utveckla individernas olika potential, uttrycker Christine.
En viktig del för att en grupp skall kunna nå sin fulla potential är att det finns en mångfald inom gruppen. Mångfald inom bland annat etnicitet, kompetenser, bakgrund och kön är viktigt. På så sätt kan man se de utmaningar samhällbyggnadsbranschen står inför ur olika perspektiv och tillsammans arbeta fram stabila och bra lösningar. Att ledaren har en viktig roll att spela i processen att skapa och upprätthålla en mångfald inom arbetsplatsen är Christine tydlig med.
– En ledare är en förebild, god eller dålig, som andra medvetet eller omedvetet imiterar vad gäller beteenden och attityder. Ledare sätter kulturen i ett team, ett projekt eller ett företag. Mångfald eller dess brist kan direkt kopplas till ledarskapet.
Ett sätt att skapa denna mångfald är att anställa personer med olika kulturell bakgrund, kön samt yrkes- och utbildningsbakgrund för att på så sätt få en bred kunskap- och erfarenhetsbas inom gruppen.
– Det finns visst en vinst med att anställa ledare, chefer och medarbetare från andra branscher och discipliner. Detta görs också mera nu än för bara 10 år sedan. Men för att skapa en synergi krävs att ledaren är ödmjuk inför sin uppgift, har förtroende i sina medarbetares förmågor, vågar delegera, och framförallt tar vara på andras kunskap.
Vad karakteriserar en god ledare? Några som funderat mycket kring detta är Rikard Silverfur, Christine Räisänen och Helena Hed. Alle tre medlemmar i den jury som skall utse vinnaren av Guldhuset 2021. I artikelserien Guldhusjuryn om det goda ledarskapet få vi ta del av deras tankar och reflektioner kring innebörden av ett gott ledarskap. Först ut är Rikard Silverfur, Chef Utveckling & Hållbarhet vid Fastighetsägarna, som vill lyfta fram vikten av de kommunikativa egenskaperna.
Text: Petra Hall
I och med att nomineringsprocessen för Guldhuset dragit igång är det åter dags att reflektera över vad det innebär att vara en god ledare. Någonting som kanske är av extra vikt ett år in i pandemin med de samhällsutmaningar den inneburit. Att ett gott ledarskap kan yttra sig på olika sätt blir tydligt när man talar med jurymedlemmarna, men en röd tråd som löper genom allt är vikten av att ledaren känner ett engagemang för sin uppgift. Enligt Rikard Silverfur är inkluderande och motivationsbyggande egenskaper viktiga för den som vill skapa engagemang.
– Jag tror mycket på inkludering och att ledaren lägger tid på att få acceptans för vad som ska åstadkommas och på vilket sätt det ska göras. Det betyder inte att alla ska vara överens men att alla ändå ställer sig bakom uppgiften, säger Rikard Silverfur.
För att kunna uppnå detta är det viktigt att både kunna förmedla ut information på ett bra sätt, men även att förstå de individer man arbetar med.
– En god ledare måste ha förmågan att motivera och kommunicera till de hen har runt omkring sig. Inför en så viktig och komplex uppgift som samhällsbyggande behöver ledaren såväl empati som förståelse för olika perspektiv.
Med dessa typer av egenskaper är det också möjligt för ledaren att utgöra en förändringsskapande kraft. Inte bara genom egna beslut, men även genom att skapa en självständig grupp som driver arbetet framåt.
– Det är klart att det kommer tillfällen då en ledare kan påverka viktiga beslut. Samtidigt är det en viktig egenskap hos en ledare att kunna delegera och i viss mån skapa ett självgående team där beroendet av ledarens beslut minskar.
Utöver detta så påverkar ledaren även människor på individnivå genom att vara en inspirerande förebild.
– Man leder genom att vara just en god förebild. Sen ska man ju vara medveten om att en persons ledarstil inte passar för en annan. Man måste finna inspiration hos andra men anta den ledarstil som känns rätt för en själv. Av det skälet bör man som ledare inte försöka överföra sin ledarstil på andra. Var som du är, och hoppas att folk vill ta efter åtminstone vissa delar, avslutar Rikard Silverfur.
Vi söker nu en brobyggande utvecklingsledare som ihop med vår nyrekryterade vd/verksamhetsledare kommer ingå i ett team på tre personer. Teamets främsta mål är att tillsammans med våra nätverk inom akademi och bransch föra samhällsbyggnadssektorn in i framtiden genom forskning, utbildning och erfarenhetsutbyte.
Vi söker dig som är disputerad inom samhällsbyggnadsområdet eller angränsande områden. En viktig kvalifikation är erfarenhet av att kunna tillgängliggöra kunskap mellan akademi och näringsliv, och även medlemsorganisationerna emellan.
Utvecklingsledarens främsta uppgifter är att via CMB:s aktiva nätverk stötta och utveckla utbildning och forskning inom management och ledarskap, och att skapa förutsättningar för ett öppet och aktivt kunskapsutbyte mellan samtliga aktörer – akademi, privat- och offentlig sektor.
Om dig:
Teamet du kommer ingå i har som mål att tillsammans skapa:
Ansökan:
Vi vill att du med hjälp av personligt brev och CV beskriver följande:
Urval och intervjuer sker löpande, så vänta inte med att skicka in din ansökan. Sista ansökningsdatum är 7:e mars 2021.
Vid frågor om tjänsten, kontakta CMB:s kommunikationsansvarig Kristin Östling, 0738-14 26 97
Här söker du tjänsten: https://www.ehrenborgsearch.se/jobs/1021739-cmb-soker-utvecklingsledare
2020 vann Lisa Wistrand på White Arkitekter CMB:s ledarskapsutmärkelse Guldhuset. Det fick henne att reflektera mycket kring ledarskap generellt och även ledarskap under covidpandemin.
2020 blev ett rekordår för Guldhuset med fler nomineringar än någonsin tidigare. Av alla dem blev Lisa Wistrand från White Arkitekter den som till sist valdes till vinnare. Inför Guldhuset 2021 har vi fått möjlighet att tala med henne om hennes tankar kring ledarskap och vad som krävs av en ledare under en pandemi.
Att Lisa skulle vinna ett ledarskapspris var inte någonting som tidigare slagit henne. Vinsten och efterföljande samtal och diskussioner har dock fått henne att fundera mer kring ämnet.
– Självklart blev jag väldigt smickrad. Men det fick mig även att reflektera en hel del över mitt eget ledarskap, vilka som inspirerat mig och vad det innebär att vara ledare. Men även kring vilka möjligheter och ansvar som kommer med ledarrollen och hur den kan ses som ett verktyg i en arbetsprocess, till exempel för att prioritera och se gruppens behov och potential.
I pandemitider
I ljuset av covid19 har även funderingar kring vad det innebär att vara en god ledare under en pandemi funnits där. Inte minst när förutsättningarna för ledarskapet förändrats i samband med övergången till distansarbete.
– När man inte träffas fysiskt blir det svårt att upprätthålla det kollegiala. Man missar mycket av samtalen runt kaffemaskinen och får mindre koll på varandra. Och det är kanske inte lika självklart att man ett halvår in i pandemin fortfarande ringer upp kollegor bara för att småprata. På sikt tror jag detta kan ge psykosociala konsekvenser, vilket i sin tur skulle innebära nya utmaningar för ledare runt omkring.
I White Arkitekters fall har övergången till distansarbete gått smidigt då organisationen redan hade lösningar för digitalt distansarbete. Arbetet blev snabbt effektivt och har sedan utvecklats ytterligare. Organisationen har därmed sluppit administrativa och logistiska problem som annars lätt hade kunnat uppstå. Om man som ledare möter sådana är det dock viktigt att i den processen inte glömma arbetet för det kollegiala sammanhanget. Inte minst då många av de strukturer som arbetats fram under det senaste året troligtvis kommer finnas kvar efter att pandemin är över.
Men vad innebär det då att vara en god ledare?
– Detta har jag reflekterat en hel del kring. Det som för mig utmärker ett bra ledarskap är nyfikenhet på andra och på vad som sker. Att man coachar mer än leder, och ibland kanske även ger någon en knuff framåt. Men möter man nyfikenhet så föds också nyfikenhet.
Priser och utmärkelser är någonting Lisa inte funderat mycket kring tidigare. Men hon tycker att det är ett bra sätt att både lyfta fram och synliggöra positiva ledaregenskaper och viktiga branschfrågor. Dessutom är det ett sätt att bekräfta någon annan, vilket Lisa tycker är någonting vi alla behöver bli bättre på.
Text: Petra Hall
Foto: Peter Bartholdsson
Carina arbetar idag som förvaltningschef för Bygg och Miljöförvaltningen i Strömstads kommun och har tidigare bland annat varit vd för Actea Consulting AB. Hon har bred erfarenhet från uppdrag som projektledare, verksamhetsutvecklare och managementkonsult, framför allt inom offentlig verksamhet med koppling till samhällsbyggnad. Carina är också ordförande i Lean Forum Sverige sedan 2018.
– Med sitt lyhörda ledarskap och sin erfarenhet av att arbeta branschövergripande känner vi att Carina Bohm är helt rätt i rollen som vd/verksamhetsledare för CMB. Med nya perspektiv och erfarenhet av att arbeta med både digitalisering och Lean, verksamhets- och organisationsutveckling, ledarskap och medarbetarskap kommer hon att ta det unika samverkansforum som CMB är till nästa nivå, säger Kicki Björklund, styrelseordförande i CMB.
– Jag ser framemot att få vara med på CMB:s fortsatta resa med stor entusiasm. Jag vill kunna bidra med min person och mina erfarenheter för att tillsammans med styrelse och medarbetare utveckla verksamheten, säger Carina Bohm.
Carina tillträder sin nya tjänst den15 februari 2021 och kommer att arbeta ca 20 procent fram till 1 juni då tjänsten övergår till 100 procent.
Vad betyder satsningarna i forsknings- och innovationspropositionen för samhällsbyggnadssektorn?
Strax före jul kom den forskningspolitiska propositionen som innebär en kraftig förstärkning av svensk forskning. Välkommen till ett webbinarium med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, som presenterar regeringens nya forsknings- och innovationspolitik.
I detta webinarium som arrangeras av IQ Samhällsbyggnad får vi reflektioner på innehållet från forskningsfinansiärer och representanter för sektorn.
När: Onsdagen den 27 januari 2021 kl. 13.00-14.30
Hur: Webbinarium via Zoom. Webbinariet kommer att spelas in och finnas tillgängligt i efterhand.
Här kan du se det inspelade seminariet om Marieholmstunneln med Stein Kleiven, projektchef på Trafikverket.
Från CMB:s Bygglunch den 19 januari 2021.
Nu erbjuder CMB ett extara tillfälle att söka forskningsmedel under 2021. Skicka in din ansökan senast den 7 februari.
https://www.cmb-chalmers.se/forskning/ansok-om-forskningsmedel/
