Nyheter

Nu erbjuder CMB ytterligare en möjlighet att söka forskningsmedel under 2021. En stor andel av våra pågående projekt kommer att avslutas under år 2022 och vi har därför möjlighet att finansiera fler projekt under de kommande åren.

Sista dag för ansökan är den 30 november 2021.

Mer information om hur du söker hittar du här: https://www.cmb-chalmers.se/forskning/ansok-om-forskningsmedel/

Kontakta utvecklingsledare Joakim Forsemalm om du har frågor eller funderingar: joakim.forsemalm@cmb-chalmers.se eller 0706-865419.

Idag kom beskedet att CMB, som sökt medel tillsammans med partnerföretagen RISE, AB Framtiden och Stena fastigheter samt med Volvo Cars, beviljats forskningsmedel från Vinnova.

Joakim Forsemalm.

– Det projektet vi sökt för handlar om att bygga upp en förändringskapacitet i arbetet med utsatta stadsdelar. Utifrån en kartläggning av vad vi kallar kollektiv kapacitet bland boende, organisationer och företag kommer vi att föreslå insatser som sedan prövas i ett pågående stadsutvecklingsprojekt, Destination Tynnered,  Därefter kommer vi löpande att utvärdera lärdomarna av dessa insatser med hjälp av olika vetenskapliga reflektionsmetoder, säger utvecklingsledare Joakim Forsemalm, som också har forskning i sin tjänst på CMB.

Erfarenheterna kommer därefter att omsätts till arbetsmodeller för hur fastighetsbolag och andra samhällsbyggande företag kan stödja socialt hållbara stadsutvecklingsprocesser. Projektet löper över fyra år och inleds redan 1 november.

Utlysningen det handlar om är Social hållbarhet i den fysiska miljön, ”en utlysning som vill främja aktörer och innovationer som syftar till att ta nästa steg i utveckling och implementering av modeller och  arbetssätt med målet att integrera sociala värden i utvecklingen av fysisk miljö”.

Ganska precis ett par månader in i min nya roll som utvecklingsledare här på CMB har jag hunnit att träffa alla gruppers och utskotts ordföranden och fått ett grepp om vilka frågor som är aktuella och hur grupperna har arbetat under de senaste åren. I kombination med att vi just startat ett arbete där vi genom en ny affärsplan ska skapa nya riktningar för vad CMB ska vara och göra, så kan en inte säga att det varit så mycket mjukstart. Det passar mig bra, jag är väldigt nyfiken på hur min lite annorlunda vetenskapliga bakgrund ska göra nytta för en bättre förståelse för de olika frågor vi behöver arbeta med för att skapa det hållbara samhället – och för varandra! 

Mitt forskningsvärv sedan jag antogs på forskarutbildningen i etnologi 2002 har fokuserat på vad vi övergripande kan kalla för ”stadsutvecklingsgöranden”. Det vill säga allt det som stadsutvecklare gör när de tar fram planer, ritar kvarter och byggnader, är med i EU-projekt för att nätverka och utbyta idéer, tar fram och använder kvalitetsprogram eller certifieringsverktyg eller gör fastighetsaffärer. Med mycket mera. Vilka berättelser är det man tar utgångspunkt i, vilka normer är i spel eller utmanas i olika projekt och processer? Och hur ska vi kunna lära oss något för att göra det bättre nästa gång och gången efter det? 

Just lärandet och förutsättningarna för olika kunskapssystem är något som är särskilt intressant i min roll på CMB. Det ska bli roligt och spännande att undersöka hur gruppernas sätt att ta sig an olika gemensamma utmaningar kan utvecklas med hjälp av metoder för reflektion. Just detta tror jag nämligen är nyckeln till ett lärande som skapar förändring. I den projektformaterade verklighet som präglar branschen i stort är det nödvändigt att hinna prata om vad vi lär oss och hur detta lärande utvecklar och omstrukturerar vårt arbete. Vi behöver inte bara tid för oss själva i en allt mer stressad vardag, utan också för varandra, för att förstå hur vi resonerar tillsammans, vad vi drivs av. CMBs grupper är, tänker jag, utmärkta arenor för den typen av samtal.  

CMBs grupper är förresten fluktuerande – om de finns kvar eller inte över tid beror på de medverkande personernas engagemang och partnerföretagens behov. För tillfället har vi grupper med fokus på Innovation, Byggandets logistik, Stadsutveckling, Agila projektledningsmetoder, BIM och digitalisering och Partnering samt utskott för Utbildning och Forskning. Vilka är framtidens viktiga utmaningar och hur vill eller behöver vi samverka kring dessa? Behövs kanske en grupp med fokus på de sociala frågorna, en som är fokuserad på cirkulära flöden, eller en som fokuserar på klimatfrågorna?  Det är upp till våra partners att bestämma. På det sättet är CMB en möjligheternas plattform för ditt företags utveckling inom ledarskap och utveckling för en hållbar stadsutveckling.

Varmt välkommen att ta kontakt med oss i CMBs stab för att diskutera hur du och din organisation resonerar! 

Joakim Forsemalm
Utvecklingsledare CMB, docent i etnologi

Traineerna i Framtidens samhällsbyggare har nu fått sin caseutmaning från Castellum: ”Vi har tre miljoner kvadratmeter framtidstro. Med era fräscha ögon – nyexaminerade, senaste kunskaperna från akademin och den digitala världen i blodet – hjälp oss utveckla Säve ännu bättre, ännu mer framtidssäkrat och ännu mer attraktivt att jobba med!”

Se kort film från dagen →

Regnet står som spön i backen, blåsten får vindstrutarna på Säve flygplats att stå rakt ut och ett amfibiefordon hade bitvis varit det lämpligaste fordonet denna dag. Men inget stoppar de 10 traineerna i Framtidens samhällsbyggare omgång 8 från att vetgirigt utforska sitt framtida casearbete med Gateway Säve.

Utmanade år framför sig
Parallellt med att traineerna nu ska lära känna sin egen hemorganisation, där de har sin anställning, ska de under de kommande 14 månaderna göra längre breddningsperioder i tre andra organisationer inom samhällsbyggnadssfären – offentliga och privata – samt ta sig an detta utmanande stadsbyggnadscase i samarbete med Castellum.

– I ett så stort och annorlunda projekt som Gateway Säve finns både en enorm potential och en uppsjö av utmaningar, berättar Ulf Östermark, utvecklingsansvarig på Castellum. Vi har idag tre huvudområden som samsas här ute – framtidens flyg, elektromobila och autonoma fordon och flexibel logistik. Vi vill skapa de absolut bästa förutsättningarna för våra kunder, för staden och för Sverige som helhet och därför vill vi ta hjälp av de unga och nytänkande samhällsbyggare som traineerna är.

Kritiska ögon
CMB:s vd Carina Bohm fyller i:

– Samtidigt som de ger sig in i sitt casearbete vill vi även att de har med sig ett kritiskt tänkande in i processen. Vi vill att de ska ställa sig frågor som; Hur ser samarbetet ut mellan stad och näringsliv idag? Har vi en konstruktiv kultur i våra planerings- och byggprojekt? Hur skulle processerna kunna förändras för att göras mer effektiva? Finns det ny teknik som skulle kunna korta ledtider och minska risken för fel och slöseri?

För traineerna, som är nya in i yrkeslivet, de har samtliga 0-3 års erfarenhet av samhällsbyggnadsbranschen, är det en omtumlande dag.

– Det är väldigt mycket nytt och mycket att ta in, men det ska bli en kul utmaning, kommenterar Alfred Kindberg trainee på Peab efter presentationen.

Om nästan precis ett år kommer traineerna att stå på en scen någonstans i Göteborg och presentera vad de kommit fram till, precis som deras kollegor i FS 7 gör nu den 21 oktober när de presenterar sitt casearbete tillsammans med Jernhusen.

Länk till anmälan till FS7:s idéseminarium →

Korta fakta om Gateway Säve:

• Tre miljoner kvm för långsiktig expansion.
• Flexibelt nav för framtidens logistik.
• Testarena för elektrifierade och autonoma fordon.
• Utveckling av framtidens flyg.
• Nya hållbara, attraktiva arbetsplatser för 5 000 till 8 000 personer.
• 800 000 - 900 000 kvm lokal- och testyta.
• Nära Nordens största hamn
• 70 % av Skandinaviens befolkning inom 500 km

Samling runt en modell över området.

På flygplatsens rullbana.

Mariette Hilmersson, Castellums vd för Region väst, slöt upp på rundturen.

Ingång till bergrummen.

Visning av bergrummen.

Vi är många som under det senaste året längtat efter att kunna träffas och nätverka – nu finns möjligheten igen! CMB har under 2020 och första halvan av 2021 erbjudit digitala sändningar av våra frukostar och byggluncher, men sedan september kan vi återigen erbjuda ett begränsat antal deltagare på plats på våra seminarier. Vi behåller även möjligheten att delta på distans för dem som föredrar att se de digitala sändningarna.

Hittills har vi hunnit med två seminarier med denna form – en bygglunch den 21 september där Christian Sandblom höll ett föredrag på temat "Indirekt ledarskap – att leda genom andra", och ett frukostseminarium den 1 oktober där Sara Brorström och Alexander Styhre presenterade ett forskningsprojekt som kartlagt utmaningar kring samverkansorganisationer i stadsutvecklingsprojekt.

Samtliga seminarier hålls numera på A Working Lab vid Sven Hultins Plats 5 på Chalmersområdet.

Nästa bygglunch hålls tisdagen den 19 oktober, och kommer att handla om ledarskap i stora byggföretag och balansgången mellan modernt relationsinriktat ledarskap och affären.

I början av september flyttade CMB:s sekretariat till nytt kontor. Numera är adressen coworkingarenan på A Working Lab (AWL). 

– Det här känns som det perfekta stället för en organisation som CMB. Vi har kvar den fysiska närheten till Chalmers då vi fortfarande finns kvar på campus Johanneberg, men blir samtidigt del av den samverkansarena som är under uppbyggnad här på AWL, säger marknads- och kommunikationschef Kristin Östling. 

Att välja en coworkingmiljö var ett strategiskt val enligt vd Carina Bohm. 

– Att bygga nya, och stärka befintliga nätverk mellan akademi och näringsliv är ett av CMB:s huvudsyften. På AWL finns redan idag ett flertal andra företag och organisationer som arbetar i samma riktning och jag tror att vi kommer kunna skapa många nya samarbetsytor och få inspiration till nya aktiviteter, säger hon. 

Under hösten har även CMB:s frukost- och lunchseminarier genomförts i AWL:s hållbarhetscertifierade lokaler. Det har möjliggjort för deltagare att återigen kunna träffas fysikt under trygga former samtidigt som föredragen kunnat följas via kvalitativa digitala sändningar för dem som föredragit det. 

Kommande månader kommer CMB även att starta igång en del nya satsningar för att få samhällsbyggnadssektorns nätverk att blomstra igen. Håll utkik i våra utskick, på vår webb och på LinkedIn! 

Det har redan hunnits med både workshop med styrelsen angående pågående uppdatering av affärsplanen och seminarier i de nya faciliteterna.

Välkomna till CMB säger vi till Plan B som blev partner den 1 oktober! Vi träffade regionchef Ylva Berner för en pratstund om vikten av att våga tänka nytt och om var hon ser största utvecklingspotentialen för BIM. 

Hej Ylva, varför har ni på Plan B valt att gå med i CMB? 

Hej! För oss på Plan B är det viktigt att vara med och bidra till branschens utveckling. Vi är redan idag aktiva i flera olika nätverk och ser CMB:s koppling till akademin som en viktig komponent som vi inte har idag. Dessutom tilltalas jag av det sätt som CMB är organiserat med ett antal olika arbetsgrupper där det finns utrymme att utveckla branschen tillsammans över organisationsgränser. Vi är alla beroende av varandra för att få saker att hända! 

Berätta mer om Plan B, vad är det för organisation? 

Vårt namn, Plan B, symboliserar ett annat sätt att göra saker på. Vi vill utmana “så har vi alltid gjort” och “så har vi aldrig gjort”. Vi startade som ett specialiserat CAD-företag som på konsultbasis arbetade med BIM, digitalisering och VDC som då var något nytt för många av våra kunder. Detta är idag i princip en hygienfaktor i moderna byggrelaterade bolag. Vi hjälper numera snarare till med att skapa mervärden utifrån digitaliseringen. Det behövs en omställning i många företag och organisationer i branschen för att verkligen kunna nyttja digitaliseringens potential fullt ut och det är där vi kommer in med vår expertis. Vi har kompetens och erfarenhet från fastighetsförvaltning och drift, digitaliseringsledare som behärskar byggprojekt och dess processer och teknikutmaningar, men också förändringsledare som stöttar våra kunder i den digitala transformation många av dem står inför.   

Ylva Berner.

Hur ser du att denna expertis kan komma till nytta inom CMB? 

Vi vill dela med oss och jag tror att vi som bransch behöver lära av varandra och tillsammans göra de förändringar som måste till. Vi kan bistå med våra erfarenheter och kompetenser, både utifrån de rent tekniska aspekterna inom vår bransch men kanske framförallt inom de organisatoriska- och affärsmodellsrelaterade frågeställningarna. Om vi ska möta en förändring kan vi ju inte bara fortsätta göra på samma sätt som vi alltid gjort bara för att vi tycker det funkar och är bekvämt. Vi kommer heller inte att lösa något genom att bara investera i ny teknik – vi behöver även organisera oss annorlunda! Den diskussionen vill vi gärna vara med och driva inom CMB.  

Är det någon särskild del i CMB:s palett av aktiviteter som ni vill engagera er i? 

Där vi står idag ser jag att den allra största potentialen i att fortsätta utveckla BIM ligger hos fastighetsägaren. Idag ligger fokus på nyttan i projekterings- och byggfas, men det är i förvaltningsskedet som det skulle kunna revolutionera arbetet och skapa helt nya möjligheter. Vi skulle kunna hitta sätt att arbeta med drift och underhåll, hyresgästanpassningar och att få in hållbarhetsarbetet på ett smart sätt i förvaltningen. Kanske fler partner skulle vara intresserade av att vara med i en grupp som arbetar tillsammans med dessa frågor? Kanske också knyta ihop med den grupp som idag arbetar med innovationsutveckling. Vem hänger på?!

2017 gav Göteborgs Stad den kommunala bostadskoncernen Framtiden uppdraget att genomföra ett förändringsprojekt i stadsdelen Hjällbo med syfte att skapa mer blandade boendeformer. Samtidigt som projektet hade ekonomiska motiv avsåg det också att aktivt förbättra de sociala förutsättningarna för de boende.

Det operativa arbetet bedrevs i fyra olika teman – renovering, ombildning, nyproduktion samt boende- och samhällsservice. Varje tema hade en delprojektledare och inom varje tema skapades samverkanskonstellationer för att driva arbetet framåt och lösa utmaningar. Genom att driva utveckling över organisatoriska gränser skapades en hybridorganisation med en sammansättning av olika aktörer som hade såväl gemensamma mål som särintressen.

Forskarna har studerat den hybridorganisation som skapades för att hantera uppdraget.

Ladda ner och läs rapporten här →

I slutet av september hölls CMB:s årliga kick-off för de nya studenterna vid mastersprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM) i samarbete med Älvstranden Utveckling.

Projekt Masthuggskajen presenterades på plats av Älvstranden Utvecklings Abdurrahman Toryalay, programledare Masthuggskajen, och Kristian Käll, processledare hållbarhet.

Under en eftermiddag fick studenterna, som delades in i två grupper varav den ena startade vid Masthuggskajen och den andra vid Älvrummet bredvid Lindholmspiren, en inledande presentation av CMB, introduktion till CMB:s studentråd och en guidad visning av Älvstadsmodellen.

DCPM är ett mastersprogram på Chalmers där studenter med teknisk bakgrund från till exempel arkitektur- eller byggnadsingenjörsutbildningarna får fördjupade kunskaper inom ledarskap och management. Programmet är utformat för att täcka hela byggprocessen, såsom tidiga skeden, design, byggproduktion och fastighetsförvaltning. Studenterna ska få en förståelse för sektorns komplexitet, mångfalden av deltagande aktörer och intressenter samt deras roll i processen inom branschens projektbaserade miljö.

DCPM-studenterna Mohammad Alkeek, Leonid Burtcev och Hanna Eriksson.

Vi pratade med tre av studenterna som precis påbörjat mastersprogrammet DCPM; Mohammad Alkeek, Leonid Burtcev och Hanna Eriksson.

Vad var det som gjorde att ni valde DCPM?

– Jag valde DCPM av flera skäl. Jag är intresserad både av planering, psykologi och mänskliga relationer, och så tycker jag att det skulle vara spännande att få en roll där jag kan vara en länk mellan arkitekter och ingenjörer, säger Hanna Eriksson, som tidigare läst programmet Arkitektur och teknik vid Chalmers.

Mohammad Alkeek och Leonid Burtcev har även de en utbildningsbakgrund från Chalmers, från programmet Samhällsbyggnadsteknik.

– Från början visste jag framför allt vad jag inte ville, och det skulle vara att bara sitta framför en dator och rita och göra beräkningar. Det lockar mer att försöka få en roll där man är lite mer ”spindeln i nätet”, eftersom jag gillar både planering och att vara med människor, säger Leonid Burtcev.

För Mohammad Alkeeks del är det framför allt kurserna inom ledarskap som lockar.

– I den här branschen, som ju är ganska konservativ, skulle jag vilja vara en del av ett hållbart ledarskap där jag kan hjälpa till att få fram den maximala potentialen hos dem jag arbetar med för att få lyckat resultat.

30 september är sista dag att skicka in ansökan om forskningsmedel via CMB för höstens bedömning.

Ansök här →

Apply here →