Jag valde att inleda året med att testa uppmaningen ”Sluta prata AI – bara gör” från Marielle Johlin och Marcus Weiland, i projektet Kraftsamling AI i samhällsbyggandet. Genom att använda en AI där jag ställde samma fråga som den i inledningen här fick jag följande svar;
”Inledningen på ett nytt år kan kännas som en möjlighet att reflektera över det som varit och tänka framåt mot nya mål och utmaningar. Det är en tid då många av oss brukar fundera över våra liv och vad vi vill uppnå, samtidigt som vi tar in allt det vackra som naturen har att erbjuda. I år är det också en tid när vi måste hantera omvärldens skakiga tillstånd, såsom pandemin, klimatförändringar, politiska konflikter och andra utmaningar. Dessa problem påverkar oss alla och kräver att vi tar ansvar för vår hälsa och säkerhet, samtidigt som vi arbetar för att förbättra situationen i samhället och på planeten. Men kan vi också glädjas åt det vackra som omger oss och uppskatta det som ger oss glädje och mening i livet. Vi kan ta tillfället i akt att upptäcka nya platser och upplevelser, att umgås med vänner och familj, att fokusera på vår hälsa och välbefinnande. Så även om omvärlden kan vara skakig och katastrofal ibland, finns det också mycket att glädjas åt och många möjligheter att göra skillnad. Genom att arbeta tillsammans och fokusera på det som är viktigt kan vi göra vårt bästa för att göra världen till en bättre plats”.
Intressant och ganska roligt att pröva hur dessa robotar funkar! Svaret var mer utbroderat än den text jag själv skrev i inledningen, men ändå lite roligt. Inom cmb har vi den senaste tiden haft många diskussioner kring Al, hållbarhet och klimatet. Diskussioner som bygger på olika antaganden, kunskap och förståelse men ofta utifrån den förförståelse som vi har, de erfarenheter som vi skaffat oss och den kunskap som dessa gett. Jag har funderat på om detta räcker för att se bortom där vi är och hitta nya vägar framåt. Jag tror inte det, jag tror att vi måste vara djärvare.
När vi diskuterat AI och den typen av funktioner som jag nu testade har vi hamnat i många diskussioner kring dagens skolform och möjligheterna som den här funktionen ger att skriva uppsatser, avhandlingar och liknande, ofta med hög kvalitet. I dessa diskussioner har vi ofta landat i hur vi kan begränsa användandet och sett det som ett sätt att fuska. Om man vänder på funderingen och i stället tänker på hur AI kan användas – är det möjligt att man med hjälp av den kan utveckla dagens utbildningsmetoder till att bli mer praktiska , och att sökandet av information premieras? Givetvis behövs teoretiska baskunskaper, men AI kanske skulle göra det möjligt för studenterna att lägga lika mycket tid på att lära sig det praktiska arbetet (som branschen ofta efterfrågar) som på att skriva uppsatser och avhandlingar. Man kanske ska källgranska det som man skrivit med hjälp av med AI utifrån både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
Ovanstående är en fundering utifrån min egen förförståelse, kunskap, erfarenhet och djärvhet, där jag tänkt själv – utan hjälp av AI. Men det är ett roligt verktyg! Jag har dessutom varit så djärv att jag de senaste dagarna också skaffat mig en liten högtalare som man kan be om olika saker – dock inte om att vare sig städa eller stryka tvätt, men det är troligen på gång.
Med önskan om en härlig vår och välkommen i våra vår-event: cmb Fokus den 23 mars, med tema klimatledarskap, och Ledarskapsdagen den 26 maj, som handlar om framtidsvisioner. Då vi firar cmb också 25 år – vem kunde tro det när vi bildades!
Välkomna!
// Carina Bohm, vd cmb
