Erik Kjaer, advokat och partner på MAQS advokatbyrå har praktisk erfarenhet av att avtalsreglera byggprojekt där BIM används. I oktober berättade han om sina erfarenheter på CMB:s Bygglunch.

– BIM förändrar vårt sätt att förhålla oss till våra avtal. AB-avtalen har tidigare fungerat som en instruktionsbok för hur parterna ska agera gentemot varandra – vad ska göras och när ska det göras. Men med digitaliseringen och BIM ändras dessa roller och då måste vi även ändra hur vi skriver avtal.

Några utmaningar:

• Vad ska uppdragsresultatet vara (ingen standard finns)?
• När levereras uppdragsresultatet?
• De involverade parternas data blandas till en modell - vem ansvarar för helheten?
• Vem har rätt till resultatet och när?
• Entreprenadavtalet (ABT 06/AB04) passar inte in i bilden

Standardisering efterfrågas

– Det finns en del utmaningar och möjliga fallgropar, men det är egentligen inga konstigheter, det är bara nytt! BIM är i behov av standardisering och det arbetet pågår. Fram tills standarder finns på plats går det att göra bra avtal ändå – det är sådant vi advokater finns till för, avslutar Erik med en blinkning.

Eriks presentation

Plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF, har sedan den infördes 2011 ändrats 28 gånger. Den 1 juli i år var det åter dags att korrigera reglerna angående fler bygglovfria åtgärder och införandet av planeringsbesked. Men gör dessa ändringar någon skillnad? Kommer de att leda till att byggandet i landet ökar?

Chefsjuristen vid stadsbyggnadskontoret, Sven Boberg, redogjorde under CMB:s frukost i oktober för de nya lagändringarna och resonerar kring dess effekter. Hur ändringarna ser ut kan du läsa i Svens presentation nedan. Dock konstaterar han med ett litet leende att de flesta lagändringarna är relativt små och orelevanta och enligt hans mening dessvärre inte kommer att leda till ett ökat byggande.

Sven berättade även om sina erfarenheter från arbetet med klimatanpassningskommitténs slutbetänkande angående utmaningen att anpassa lagstiftningen för det kommande klimatanpassningsarbete som Sveriges kommuner står inför.

Presentation_Sven_Boberg_2017-10-06

”Upphandling för innovation och hållbarhet” var temat för CMB:s halvdagsseminarium den 10 oktober och det blev tydligt att detta ämne engagerar i branschen. Evenemangets 90 platser blev snabbt uppbokade och diskussionerna med de totalt 11 inbjudna forskarna var livliga.

För att ge en gemensam plattform för senare diskussion i mindre temagrupper berättade forskarna, knutna till det nationella forskningsprojektet ProcSIBE om resultat från avslutad och pågående forskning. Därefter diskuterades utmaningar och möjligheter med upphandling inom logistiksamordning, social hållbarhet, funktionskrav i vägbyggande samt upphandling och lärande.

Seminariet var också avslutningen för CMB:s Upphandlingsgrupp. Vi tackar alla företagsrepresentanter för ert engagemang under 3 års gemensamt kunskapsutvecklande. CMB kommer fortsätta följa bransch- och forskningsrelevanta upphandlingsfrågor genom en rad riktade initiativ. Vi tackar även Anna Kadefors, KTH/Chalmers som varit ansvarig forskare och Anna Nordén, Framtiden, som varit ordförande i gruppen.

Här kan du ladda ner talarnas presentationer. Listan kompletteras i takt med att vi får tillgång till presentationerna.

Inledning_Anna_Kadefors

Presentation_Jan_Bröchner/Johan Silfwerbrand

Presentation_Micael_Thunberg

Presentation_Mikael Granberg/Anders_Öjehag-Pettersson

Presentation_Anna_Kadefors

CMB:s studentråd består av: Ellen Brandt, Linnéa Lundblad, Nikolina Sekulic (åk 1) samt Leo Lindegård, Andreas Nilsson och Felicia Stockenberg (åk 2).

Välkomna till oss på CMB önskar vi till de tre nya studentrepresentanterna som just valts in i studentrådet. Samtliga har i höst påbörjat första året på masterprogrammet Design and Construction Project Management (DCPM). Vi ser fram emot två spännande och händelserika år tillsammans med er. Framöver kommer vi att presentera våra tre nya medlemmar lite närmare.

Och naturligtvis välkomna tillbaka efter sommaren säger vi till våra numera erfarna andraårsstudenter.

Evidensbaserad stadsutveckling - mot bättre vetande

Enligt Boverket behövs 700 000 bostäder för att klara bostadsbehovet fram till 2025. Det är i stort sett ett nytt miljonprogram. En del tror sig veta vad som inte blev bra då, men hur använder vi denna kunskap till att förbättra stadsbyggnadsprocesserna? Är det i själva verket så att branschen förlitar sig för mycket på subjektivt tyckande?

Joakim Forsemalm, Radar arkitektur och planering och Paul Göransson, Urbanivation, presenterade denna lunch hur de arbetat evidensbaserat utifrån flera kunskapsmässiga utgångspunkter i Göteborg. Uppdraget kommer från Bostadsbolaget och vd Kicki Björklund berättade om bakgrunden till initiativet.

Långsiktighet

Antalet utanförskapsområden i Göteborg har ökat och det finns idag ett stort renoveringsbehov i många av dessa områden.

– Norra Biskopsgården och Hammarkullen är två av dessa områden och vi på Bostadsbolaget vill bryta denna negativa trend. Men vi vill inte bara starta ett nytt projekt utan arbeta med långsiktighet och med mer samverkan, berättade Kicki Björklund. Så vi ställde oss frågan: Vad får effekt för att få områdena ut ur utanförskapsområdet?

Fyra evidenser

– Vi började med att konsultera tidigare publicerad forskning kring ett evidensbaserat angreppssätt och fastnade för ett upplägg baserat på fyra delar: vetenskaplig evidens, professionell evidens, organisatorisk evidens och intresseevidens, berättade Joakim Forsemalm.

Lite kort om dessa evidenser nedan (mer information i poster nedan).

1) Organisatorisk evidens – intervjuer och workshops med de organisationer som har stor inverkan i dessa områden.

2) Intresseevidens – 2 dialogworkshops, många olika meningar.

3) Vetenskaplig evidens – vad säger forskningen? Utgick från FN:s 5 principer för hållbar stadsutveckling.

4) Professionell evidens: Gör en baslinje för aktuell situation och sedan replikera på årsbasis för att jämföra.

Gemensam lösning

– Vi måste kunna luta oss mot de nyckeltal som tas fram och inte på exempelvis medierapporteringen. Vi måste hitta en gemensam lösning inom hela staden och att visa att det går att mäta är starten på ett nytt akademiskt förhållningssätt till denna utmaning, avslutade Kicki Björklund.

Om postern: Radar arkitektur & planering och Urbanivations poster om Evidensbaserad stadsutveckling vann ”best poster award” i somras på IST2017 som gick av stapeln på Chalmers Lindholmen.

Poster_evidensbaserad_stadsutveckling »

Peter  Hårte, biträdande affärsområdeschef, affärsområde Bygg Norden på Peab är ny in i CMB:s styrelse.
Hur går dina tankar inför detta uppdrag?

För ett antal år sedan var jag aktiv i CMB:s utskottsarbeten och känner därmed till CMB:s inriktning och arbete. Då min roll på Peab tillåter att jag har lite mer tid i Göteborg så kändes det självklart att tacka ja när jag fick frågan om att vara med i styrelsen. Jag tycker det är viktigt och att ta en aktiv roll i CMB:s arbete som svarar på marknadens och mitt företags behov att stärka och utveckla ledarskapsfrågorna.

Vilka managementfrågor tycker du är viktiga att CMB diskuterar och utvecklar?

Viktigast just nu är att vi kan säkerställa kompetensförsörjning och kompetensutveckling i sektorn – inte minst inom management och ledarskap. Vi måste bli bättre på att möta utvecklingen och svara upp mot behovet av ledarskapskompetens genom att arbeta aktivt med forskning, utveckling och utbildning. En del är ju frågorna kring hur vi kan ta vara på kompetens som kommer in till Sverige. Hur kan vi utveckla sätt att validera kompetens och hur kan vi arbeta med språk- och andra tilläggsutbildningar.

Vad kan du tillföra till styrelsen?

Jag har en bred erfarenhet från samhällsbyggnadsbranschen och har arbetat många år med ledningsfrågor på olika nivåer. Jag har dessutom ett engagemang i Sveriges Byggindustrier och i Johanneberg Science park som jag tar med mig erfarenheter från. Än så länge har jag bara hunnit vara med på ett par styrelsemöten så precis vilken roll jag kommer att ta får utvecklas allt eftersom.

Styrelsen har nu beslutat att den planerade uppväxlingen inom CMB blir av. Hur ser du på det?

Jag ser uppväxlingen som en nödvändig anpassning för att säkra att vi kan driva ledarskaps- och managementforskning inom samhällsbyggnad men också att stärka CMB som nav för managementfrågorna.

I oktober startar CMB:s populära mentorprogram 2017/2018. I programmet följs en mentor med några års erfarenhet i ledande position i samhällsbyggnadsbranschen, och en masterstudent från DCPM åt under ett knappt år. Genom gemensamma träffar med övriga mentorer i programmet och enskilda möten utbyter man erfarenheter och lär känna varandras vardag.

– Vi är väldigt stolta över vårt mentorprogram som varje år får mycket goda lovord. Inte minst brukar mentorerna berätta om värdet av att lära känna en framtida branschkollega och få insikt i hur unga ser på sitt kommande arbetsliv och branschens framtid, säger Kristin Östling, kommunikatör på CMB.

Har du missat att anmäla dig som mentor? Om du är snabb kan du fortfarande komma med. Kontakta årets värd Leo Lindegård:

mentor@cmb-chalmers.se , tel: 073-697 27 96

Mer info finns här »

Det är temat för CMB:s Strategidag 2017. Reservera eftermiddagen den 22 november i kalendern för då träffas representanter från samhällsbyggnadssektorn, forskare och innovatörer på Chalmers teknikpark. Målet är att tillsammans definiera utmaningarna och hitta vägar för att göra forskningsresultat och innovationer till praktisk nytta. Inbjudan kommer att skickas ut inom kort så håll utkik på webb, mejl och LinkedIn.