Författararkiv

Det finns ett stort behov av stöd till hantverkare vad gäller energieffektiva material och tekniska lösningar vid energirenovering av äldre enfamiljshus. Det framgår av en nyss avslutad studie vid Chalmers som tar avstamp i utmaningar i dialogen mellan hantverkare och husägare.

Enligt direktiv från EU behöver Sverige sänka sin energiförbrukning. Visserligen är Sverige ett av de ledande länderna i Europa när det kommer till energiprestanda, men det finns fortfarande områden där energieffektiviseringen går för långsamt. Ett av dessa områden är hussektorn, framförallt enfamiljshus.

Osäkerhet fördröjer

Byggnadssektorn står för omkring 30 procent av den energi som förbrukas i Sverige. Bland de riktiga energitjuvarna finns enfamiljshus byggda mellan 1950 och 1975.

Veronica Carlsson vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers har just avslutat sin doktorsavhandling. Hennes studie visar att en av orsakerna till att energirenoveringar inte sker i den takt som önskas är att det finns en osäkerhet, både hos hantverkare* och husägare, kring val av material och tekniska lösningar. Hur väl fungerar olika metoder och tekniker? Vilka material ska användas var? Det finns också rädslor för vad som händer om renoveringen inte blir så bra som planerat vilket hindrar implementering av nya lösningar.

Belyser interaktionen

– Tidigare forskning har fokuserat enbart på hantverkare och deras jobb, eller på husägare och deras utmaningar. Jag ville därför studera interaktionen – mötet – mellan husägare och hantverkare. Hur går diskussionerna inför en kommande renovering? Vilka rekommendationer ger hantverkarna och hur benägna är husägarna att hitta energibesparande lösningar? Hur viktar husägare sådant som bekvämlighet, boendestandard och potentiellt långsiktig besparing på grund av lägre energiförbrukning? Berättar Veronica.

Förändringsagenter

Studien visar att hantverkare har en mycket viktig roll som förändringsagenter för att hjälpa husägare att använda energieffektiva lösningar vid renovering – och för att på lång sikt sänka Sveriges energiförbrukning. Ofta hamnar dock både hantverkare och husägare i ett rutinbaserat spel som är svårt att förändra, vilket försvårar implementeringen av nya lösningar.

* Studien fokuserar på hantverkare hos små och medelstora företag (SMF).

– För oss är det viktigt att ha ett utbyte med andra i samhällsbyggnadssektorn och där har CMB en viktig funktion. Lednings- och managementfrågor är viktiga att diskutera och personligen får jag så gott som alltid flera nya uppslag efter att ha gått på någon av CMB:s aktiviteter.

KUB arkitekter startades av Peje Persson och två kollegor, Håkan Trygged och Karl-Axel Johannesson år 2001. Målet då var att inom fem år vara åtta anställda – en siffra som överträffades med råge.

– Vi vann tidigt ett antal arkitekttävlingar och fick intressanta projekt som gav ringar på vattnet, berättar Peje. Idag är vi 30 personer och vi arbetar framför allt inom fyra områden: utbildning, bostäder, kontor och industri.

Prisade

Det var efter uppdraget Skivfilterbyggnaden, Ryaverket för Gryaab AB, som kontoret fick ett lyft, ett projekt som bland annat år 2010 belönades med Sveriges Arkitekters Kasper Sahlin-pris. Huvuddelen av KUB:s verksamhet bedrivs i Västsverige och några projekt som pågår just nu är Humanisten vid Näckrosdammen och Lindholmens Tekniska Gymnasium.

Nätverket

Två områden som Peje tycker är intressanta att utveckla vidare i och med partnerskapet i CMB är BIM och avtal samt effektivitet och produktivitet.

– Hur vår ofta stressade bransch kan förenkla och förbättra processen inom samhällsbyggnad utan att slita ut medarbetare är en mycket viktig fråga. BIM och digitalisering har en enorm potential men det finns många utmaningar för att vi ska kunna växla ut den.

Hållbarhet viktigast

Vad gäller forskning anser Peje att olika aspekter på hållbarhet utifrån ett ledarskapsperspektiv är ett viktigt – om inte det viktigaste – området.

– Det kan kännas lite uttjatat, men i grunden handlar det om hur vi ska kunna rymmas och klara oss här på jorden. Vi måste se till helheten och sedan föra in det i vår vardag – både i vår yrkesroll och som privatpersoner. För oss som arbetar med samhällsbyggnad rör det sig om sådant som hur vi implementerar nya miljöstandarder, hur vi minskar miljöpåverkan vid nybyggnation, hur vi kan förbättra befintliga bestånd så att det blir mindre resurskrävande och samtidigt skapar socialt fungerande miljöer.

– Som offentlig arbetsgivare är det självklart att vi ska stödja utvecklingen av sektorn. Vi ska ta ett samhällsansvar och arbeta nära forskning, utveckling och innovation. Därför känns partnerskap i CMB som en självklarhet.

Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad är en av Sveriges största fastighetsförvaltare med ett innehav av över 2,2 miljoner kvadratmeter lokaler i Göteborg. Varje år handlar man upp för omkring 1,5 miljarder kronor i nya byggprojekt och är därmed även en av Göteborgs största byggherrar.

– Vi bygger för kommunal service det vill säga äldreboenden, skolor, förskolor och boenden med särskild service. Därutöver arbetar vi med fastigheter för daglig verksamhet, bibliotek, centrumkontor etcetera – helt enkelt den samhälls- och medborgarservice som behövs för en fungerande stad, förklarar Charlotta Hansson Allefelt, avdelningschef projektavdelningen.

Befolkningsstatistik är grunden

Lokalförvaltningen arbetar efter två huvuduppdrag; förvalta fastigheter och tillgodose verksamheternas lokalbehov. Arbetet med det senare utgår från olika former av befolkningsstatistik. Från dem gör Stadsledningskontoret uppskattningar av hur det framtida behovet av lokaler ser ut, hur dessa bör utformas och var de bör placeras utifrån olika parametrar.

– Därefter är det vårt uppdrag att se över byggbarheten mer i detaljnivå. Bör en viss skola utformas som en traditionell skolbyggnad och hur utformas skolgården för ett modernt lärande etcetera, berättar Charlotta.

Aktiva i Framtidens Samhällsbyggare

Lokalförvaltningen har sedan starten 2014 varit aktivt i traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare.

– Det är viktigt att vi börjar tänka annorlunda kring vilka personer vi vill attrahera till samhällsbyggnadssektorn. I CMB finns en mängd kompetenta aktörer och som partner får vi möjlighet att utveckla sektorn – ihop med andra.

Enligt Charlotta är det självklart att Lokalförvaltningen ska delta även i den femte omgången av traineeprogrammet som börjar rekrytera traineer i februari 2018.

Vill utmana traditionerna

Charlotta vill att Lokalförvaltningen är med och utmanar den konservativa sektor som samhällsbyggnad utgör och hittar nya, kreativa former av samarbeten.

– Inom det området fungerar akademin och CMB som katalysatorer. Hur kan vi hitta bättre sätt att driva byggprojekt? Hur kan vi utmana byggprodukten och exempelvis minska materialspill med andra arbetsformer och så vidare – helt enkelt våga ifrågasätta traditionella förhållningssätt!

Årets upplaga av CMB:s initiativ ”Skugga en projektledare” närmar sig nu sin start. Under början av 2018 kommer totalt 24 studenter skugga 12 projektledare.

Vid minst 3 tillfällen kommer studenterna, varav hälften har internationell profil, ges möjlighet att följa en projektledare i dennes vardag och ta del av alla de utmaningar som yrkesrollen innebär. Samtliga studenter och projektledare har under december fått en introduktion till skuggningens upplägg och ambition. Förhoppningsvis får satsningen lika fina utvärderingar som förra året, då vi testade skuggningen för första gången i mindre omfattning.

Här kan du läsa mer om Skugga en projektledare »

Länk till tjänsten på Contruction Management »

Länk till tjänsten på Teknikens ekonomi och organisation »

Saxat ur Fastighetsjobb: "I Göteborg går ett unikt initiativ in på sin femte omgång. Sedan 2014 utbildas framtidens samhällsbyggare i CMB:s och Göteborgsregionens kommunförbunds traineeprogram där samhällsnytta och näringsliv samarbetar. Ett tydligt framgångsrecept för bättre samverkan, enligt projektledare Lena Sjöstrand"

Att kombinera frukostseminarium med eftersnack som CMB - i samarbete med BIM Alliance - testade nu i december visade sig vara ett vinnande koncept. Det inledande seminariet var fullbokat och av 120 personer hade över 80 anmält sig även till eftersnacket.

Rubriken för dagen var "Utveckla BIM genom ledarskap" och inbjudna att dela med sig om sina erfarenheter inom ämnet var Peter Karlsson - Akademiska Hus, Petter Bengtsson - Zynka BIM, Olle Samuelsson - Smart Built Environment, Martin Rudberg - Linköpings universitet och Ylva Berner, WSP Sverige.

Frågorna från publiken var många och via sina telefoner var deltagarna med och gav uppslag till nya tematiska grupper och till framtida forskning.

Här finner du samtliga talares presentationer och en sammanfattning av mentimenterundersökningarna:

Resultat mentimeterundersökning

Presentation_Peter_Karlsson_2017-12-01

Presentation_Petter_Bengtsson_2017-12-01

Presentation_Olle Samuelson_2017-12-01

Presentation_Martin_Rudberg_2017-12-01

Presentation_Ylva_Berner_2017-12-01

Välkommen Lena!  Du har just börjat arbeta som projektledare för Framtidens Samhällsbyggare (från omgång 5). Hur går dina tankar om det?

Jag tycker att det ska bli oerhört kul och jag känner mig priviligierat att få jobba med ett så viktigt och unikt traineeprogram för en expansiv bransch och i den tid vi befinner oss i.

Att få fortsätta förvalta men också utveckla programmet tillsammans med alla de medverkande organisationerna ser jag mycket fram emot. Jag har de senaste åren arbetet med fokus på strategisk kompetensförsörjning i olika former så detta erbjuder en ny dimension för mig.

Vilka områden kommer du att ansvara för?

Ann-Katrine Engström kommer att fortsätta som processledare och vara ansvarig för utbildningen för traineerna, vilket känns tryggt och bra. Jag tar över ansvaret av projektledningen, kommunikationen tillsammans med CMB och de praktiska frågorna ut mot de medverkande företagen och kommunerna tillsammans med min kollega Andrea Kihl.

Nu är ju hög tid för företag och organisationer som vill ha en trainee 2018–2019 att anmäla sitt intresse. Hur gör de då?

De får mer än gärna kontakta mig så berättar jag om upplägget och alla de fördelar som programmet har. Vi kommer att ha ett informationsmöte på torsdag 7 december så alla är varmt välkomna att anmäla er till Andrea (länk nedan). Det är redan flera företag och organisationer som anmält att de vill vara med nästa år.

Vilka är de främsta fördelarna med detta traineeprogram som du ser det? Du kommer ju in med nya fräscha ögon.

Helt klart att det är gränsöverskridande. Vilken fantastisk start traineerna får i sitt arbetsliv! De får en bred inblick i flera olika organisationer, både i den privata och offentliga sektorn. I kombinationen med utbildning i personlig utveckling och att arbeta med ett stadsutvecklingscase skapar det en unik bredd.

Jag ser också fördelen för nyckelpersoner inom de medverkande organisationerna att träffas och lära känna varandra ännu bättre då man ingår i ett gemensamt projekt. Det finns så många fördelar, jag önskar att jag själv var yngre och kunde söka…!

Anmälan till informationsträff torsdag den 7 dec kl 14.00: andrea.kihl@grkom.se

Länk till annonsen »

Framtiden Byggutveckling ska öka byggtakten av bostäder kraftigt de närmaste åren, vilket kräver nya utvecklade arbetssätt där bland annat industriellt byggande är ett område. Därför rekryterar bolaget nu en industridoktorand som får möjlighet att forska inom det högaktuella området industriellt byggande, ur ett byggherreperspektiv. Industridoktoranden kommer att titta på hur Framtiden Byggutveckling utvecklar och ökar användningen av industriellt byggande i relation till leverantörer och entreprenörer.

”Vårt uppdrag med byggnation av stora volymer bostäder ställer höga krav på att vi hittar effektiva sätt att bygga. Det måste till ny och användbar kunskap som gör skillnad i praktiken och det tror vi att vi får på det här sättet, säger Anna Nordén, tf VD Framtiden Byggutveckling.” 

Industridoktoranden kommer att vara anställd på Framtiden Byggutveckling men också vara en del av forskargruppen Industriellt och hållbart byggande på Luleå Tekniska Universitet, en av de mest framstående aktörerna inom området i världen. Forskningen och utbildningen sker inom byggteknik och management av byggprocessen med starkt fokus på industriella plattformar och moderna produktionssystem.

”Forskningsprojektet handlar om att utveckla beställarrollen mot ett industriellt tänkande där metoder för kostnadseffektivitet, förutsägbarhet och kvalitetskontroll samsas med samhällets kvalitets- och hållbarhetsmål. Syftet är att på ett säkert sätt öka takten i bostadsbyggandet” säger Lars Stehn, professor i industriellt och hållbart byggande, Luleå tekniska universitet.” 

Vid frågor, kontakta: 

Ulf Östermark, Forsknings- och utvecklingschef,

Förvaltnings AB Framtiden, 0708-72 77 08

Lars Stehn, professor i industriellt och hållbart byggande,

Luleå tekniska universitet, 0703-26 29 86

Alla som medverkade på Strategidagen den 22 november fick vara med om ett historiskt ögonblick. Som en symbol för att ett nytt avtal mellan CMB:s företag och Chalmers nu är i hamn lämnade CMB:s ordförande Kicki Björklund över 5 miljoner kronor till Chalmers rektor Stefan Bengtsson.

– Med det här nya avtalet stärker CMB och Chalmers vår gemensamma ambition att göra CMB till samhällsbyggnadssektorns främsta forum för management och ledarskap. Vi får nu förutsättningar att ytterligare utveckla vårt arbete i att möta det stora behov och engagemang som företagens beslutsfattare och medarbetare visar för kunskap och samarbeten mellan sektorns olika aktörer, sa en nöjd Bengt Christensson - CMB:s vd - efter dagen.

Läs mer om vad guldpengarna symboliserade och vad Kicki Björklund och Stefan Bengtsson sa efteråt på Chalmers webbsida:

Ökad satsning på management i byggsektorn »