Författararkiv

I början av september inleddes den tredje omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare med en kick off för de 18 nya traineerna på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Programstarten innebär en heldag då traineerna får en översikt över programinnehållet och presentationer av CMB och GR, som står bakom programmet.

Maria Andersson, trainee Framtidens samhällsbyggare 3

– Jag har sökt till Framtidens samhällsbyggare en gång tidigare utan att få en plats, så det var extra roligt att jag kom in i år. Det finns inget annat traineeprogram i Sverige som erbjuder den här kombinationen av utbildning för personlig utveckling och ”brobyggande” mellan universitetslivet och branschen, och mellan olika delar av branschen. Tidigare har jag läst en civilingenjörsutbildning inom energi och miljö vid KTH, och har erfarenhet av miljöstyrning av renoveringsprojekt av flerbostadshus. Det blir intressant att göra helt andra saker nu, säger Maria Andersson, som nyss påbörjat sin anställning som VVS-ingenjör vid lokalförvaltningen, Göteborgs stad.

Målet med Framtidens Samhällsbyggare är att årligen utbilda nyckelpersoner som bättre kan kommunicera och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Traineerna tillsvidareanställs i något av de medverkande företagen eller organisationerna. Under de 14 månader traineeprogrammet pågår varvas perioder i hemmaföretaget/organisationen med breddningsperioder i andra deltagande företag eller organisationer. Dessutom får traineerna en bred utbildning i personlig utveckling, kommunikation och grupputveckling parallellt med ett stadsutvecklingscase. När programmet är avslutat övergår traineeanställningen i en ordinarie tjänst i hemmaföretaget/organisationen.

Martin Bengtsson, trainee Framtidens samhällsbyggare 3

– Man har ju ingen erfarenhet av branschen när man börjar arbeta efter flera års studier, så det känns väldigt bra och kul att genom traineeprogrammet få testa flera olika roller. Dessutom blir man som ny väldigt väl omhändertagen genom att man har både sin chef, sina handledare och en mentor, säger Martin Bengtsson, som läst till byggingenjör vid Chalmers och som började sin anställning på Peab anläggning bara några dagar innan kickoffen.

Den andra omgången traineeprogrammet, Framtidens samhällsbyggare 2, startade i augusti 2015 och avslutas med ett stort idéseminarium den 21 oktober 2016. Mer information om programmet finns på traineeprogrammets webb www.framtidenssamhallsbyggare.se

Sverige och Västra Götalandsregionen står inför stora investeringar avseende våra sjukhusbyggnader framöver. Bara på Östra sjukhuset i Göteborg bedömer man ett investeringsbehov på cirka 9 miljarder inom en 15-20-årsperiod. Mattias Ståhl, fastighetsförvaltare på Västfastigheter, och Magdalena Låstbom, projektledare Västfastigheter, berättade om utvecklingsplan och vision för Östra sjukhuset samt vad komplicerade sjukhusprojekt ställer för krav på projektledningen.

Intresset för ämnet var stort, och lokalen på Chalmers var fullsatt under höstens första CMB-frukost den 2 september.

- Ett stort byggprojekt kan ta 10-15 år. Under den tiden hinner det hända mycket, och när det gäller Östra Sjukhuset så gäller det inte minst på det medicintekniska området. Att jobba i en politiskt styrd organisation innebär också att förutsättningarna kan ändras i samband med val, vilket gör sjukhusprojekt både utmanande och spännande, säger Mattias Ståhl.

Många svenska sjukhus har inte genomgått stora förändringar sedan 1950-60-talet då de byggdes, utan har byggts till och förändrats i omgångar. Mattias Ståhl visar en flygbild över Östra Sjukhuset som det såg ut i mitten av 1960-talet.

- Trots all utveckling som skett under de senaste 50 åren så har verksamheten ändå funkat i de lokaler som byggdes då. Det ger perspektiv på dagens byggprojekt, att det vi bygger nu ska fungera bra under minst lika lång tid.

Strategin för projekt Östra Sjukhuset bygger på sju punkter: hållbarhet, struktur, förtätning, generalitet, gestaltning, försörjning, och inte mindre än 22 planeringsprinciper. De stora utmaningarna består i regional/nationell planering, försörjning och logistik, etableringsplaner (verksamhet dygnet runt), energikrav, konjunktur, och den omgivande staden.

Långsiktiga perspektiv en utmaning för projektledningen

Magdalena Låstbom berättade mer om de utmaningar som ett projekt av den här storleken innebär på projektnivå – idag pågår inte färre än 243 byggprojekt bara inom Östra Sjukhusets område. Själv är hon projektledare för ett projekt inom centralkliniken som innefattar verksamheterna operation, radiologi, forskning och utbildning, samt kvinnosjukvård.

-  År 2026 ska de första patienterna kunna tas emot på den nya kliniken. Vi sitter tillsammans med verksamheten och diskuterar hur vi ska bygga för att deras framtida arbete ska fungera så bra som möjligt, och det gäller att bygga flexibelt eftersom utvecklingen sker snabbt inom till exempel vårdhygien och medicinsk utrustning, säger Magdalena Låstbom.

Som projektledare på centralkliniken är utmaningarna många, inte bara när det gäller flexibla lokaler och att sia kring framtidens verksamhet. Det gäller också att alla inblandade så långt som möjligt får en förståelse för varandras arbete, mål och processer, att hantera en situation där man bygger vägg i vägg med pågående verksamhet, tekniska krav och riktlinjer som är viktiga för framtida förvaltning, och kommunikation mellan de olika projekten.

- Som projektledare är det oerhört viktigt att se helhetsbilden och ta hänsyn till den innan man lägger sin egen pusselbit. Därför är god kommunikation a och o för att lyckas, och det gäller att projektledare, entreprenörer och konsulter tar sig tid att sitta tillsammans och prata ihop sig, säger Magdalena Låstbom.

Mattias Ståhls presentation

Magdalena Låstboms presentation

Den 6 oktober anordnar Göteborg stad i samarbete med KTH ett seminarium på temat åldersvänlig tät stad. Bland annat presenterar forskare ett samarbetsprojekt med White och FO Peterson kring en dialogmetod för hållbara bostäder för seniorer i Rambergsstaden.

Snart är en fjärdedel av befolkningen över 65 år. Samtidigt förtätas både Stockholm och Göteborg i hög takt. Att ha med seniorperspektivet i stadsplaneringen är därför en nödvändighet.

White och byggföretaget FO Pettersson ska uppföra ett trygghetsboende i Rambergsstaden i Göteborg. I projektet utvecklas en metod präglad av dialog och samverkan mellan alla involverade. Projektet följs av två forskare genom medel från CMB och Göteborgs Stad.

Seminariet tar upp flera olika aspekter av seniorperspektivet i stadsutveckling, och riktar sig till näringsliv, akademi, offentlig sektor samt politiker. I samarbete med KTH.

Mer information och anmälan på Göteborgs stads webb »

Mer information och inbjudan (pdf) »

Nu startar snart 2016/2017 års CMB mentorprogram och vi vill ha DIG med som mentor! Varje år får programmet lysande recensioner från både mentorer och adepter, så vi vågar utlova ett mycket givande samarbete. Adepterna går sista året på masterprogrammet DCPM. Under ett år träffas mentorer och adepter fyra gånger gemensamt i grupp kring ett tema, och fyra gånger på egen hand i mentorparen.

– Det känns roligt att genom mentorskapet fortsätta hålla kontakten med Chalmers och på så sätt få insikt om vilka som är de stora frågorna inom samhällsbyggnadsutbildningarna idag. Vi lär oss också vilka krav dagens unga nyutbildade ställer på oss som arbetsgivare, vilket är viktigt om vi ska kunna attrahera kompetens i framtiden, sa Henrik Orrsjö, affärsutvecklingschef på JM och mentor, under avslutningen för förra årets mentorprogram.

– Som student får man en väldigt nyttig inblick i hur det funkar i arbetslivet. Genom min mentor får jag också möjlighet att börja bygga mitt professionella nätverk, och det är ovärderligt att ha någon med erfarenhet att bolla sina idéer med, säger Tim Jonsson, student på DCPM2 och koordinator för mentorprogrammet 2015/2016.

Är du själv intresserad av att vara mentor, eller vet du någon annan inom din organisation som skulle vilja ta chansen?

Mer information och anmälan »

Tim Jonsson, student DCPM2 och koordinator för mentorprogrammet 2015/2016, tillsammans med sin mentor Henrik Orrsjö, affärsutvecklingschef på JM, under avslutningen i maj 2016.

Idag lyser solen utanför fönstret och det där med varma klippor och bad i havet känns riktigt lockande. Kan man då samtidigt längta till hösten? Vi kan det! För i höst kommer det att hända mycket:

Redan i semptember så kör vi igång våra frukost- och lunch-seminarier. Det blir som vanligt en blandning av aktuell forskning och intressanta projekt ur ett management- och ledningsperspektiv. Redan nu är det klokt att boka in första fredagen varje månad för CMB-frukost och den tredje tisdagen varje månad för Bygglunch. Inbjudan och program får du i mailboxen, ta med dig dina kollegor och kom hit!

Missa inte heller Framtidens samhällsbyggares idéseminarium den 21 oktober på Chalmers på Lindholmen! Då avlutar nämligen traineerna i Framtidens Samhällsbyggare sina 14 månader i programmet genom att redovisa sina tankar och idéer som ska utveckla södra Lindholmen till en central del av staden. Den 1 september börjar 3:e årskullen i traineeprogrammet och redan i höst är det dags för företagen att göra intresseanmälningar till den 4:e omgången med start 2017.

I november, närmare bestämt den 10:e under CMB:s Strategidag, lyfter vi den fråga som alla ledare i branschen talar om. Hur löser vi kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn?  Då bjuder vi återigen in representanter från branschen och Chalmers och diskuterar, samt tar fram konkreta förslag kring, vad vi alla kan göra för att säkra rekryteringen inför framtiden. Det handlar om utbildning, men också om branschens attraktivitet i konkurrens med andra, liksom att våga tänka i nya banor – kanske är det inte bara ingenjörer och arkitekter som behövs för att bygga frmtidens samhälle? Apropå kompetensförsörjning  så det dags att anmäla sig för att vara mentor i CMB:s mentorprogram. Det gör du här på CMB:s webb.

Dessutom fortsätter vi  i våra grupper att utveckla forskning och ny kunskap med en hel rad möten och miniseminarier. Med det här brevet får du ett exempel på vad som utvecklats i vår BIM-managmentgrupp: BIM Management – Ett pilotprojekt för forskning och kunskapsutveckling. Blir du intresserad av att bidra i vårt arbete är du välkommen att höra av dig till oss!

Men visst blir det skönt med sommarledighet – vi kommer att att hänga på stranden mellan 15 juli och 5 augusti, innan vi drar igång höstens aktiviteter!

Ha en skön sommar!

Bengt Christensson, Lars Bankvall och Ulrika Håård

Samhällsbyggnadstrainee varnar: ”Om vi inte kommunicerar är vi körda”. Läs reportaget med Alexandra Romanov, trainee Framtidens samhällsbyggare, i tidningen Arkitekten.

Foto: Emelie Asplund

Länk till artikeln »

Hur gör vi Södra Lindholmen till en attraktiv plats, och hur kan vi förbättra samhällsbyggnadsprocessen?

Välkommen till ett spännande idéseminarium tillsammans med traineerna från Framtidens samhällsbyggare. Seminariet hålls på Lindholmen Conference Centre eftermiddagen den 21 oktober mellan klockan 13 och 16, med efterföljande mingel.

Reservera datumet i din kalender redan nu!

Mer information och program kommer efter sommaren, då anmälan öppnar. Välkommen!

Flyer idéseminarium 2016

För mer information:
Louise Johansson, trainee  Framtidens Samhällsbyggare
E-post: louise.johansson@ponf.goteborg.se

Under de senaste veckorna har  Therese Eriksson, avdelningen för Service Management and Logistics på Chalmers, genomfört en temperaturmätning av partnering/samverkansprojekt i branschen inom ramen för CMB:s Upphandlingsgrupp. Totalt har vi landat på en svarsfrekvens på hela 67 %, vilket är ett gott betyg på företagens engagemang i CMB!

Från svaren ser vi bland annat att ungefär 3 av 4 som svarat har personliga erfarenheter från projektpartnering, medan siffran är den omvända för strategisk partnering. Vi ser en otydlighet i definitionerna av partnering och samverkan, samt flera exempel på olika företagsinterna begrepp för partnering.

Vidare verkar det huvudsakligen vara projektets förutsättningar och behov, samt i vilket skede av projektet som entreprenören upphandlas, som avgör vilka parter som involveras. Slutligen visar svaren att tillämpningen av en startworkshop, öppna böcker, samt definierandet av gemensamma värden i en partnering/samverkansdeklaration är de mest vanligt förekommande aktiviteterna i ett partnering/samverkansprojekt.

Therese kommer nu att sammanställa enkätsvaren och kombinera dessa med de 10 kvalitativa intervjuer som hon också har genomfört under de senaste veckorna, varefter resultaten i sin helhet kommer presenteras i i början av hösten. Fortsättning följer alltså...

För mer information, kontakta:
Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB
Mobil: 070-316 08 97
E-post: lars.bankvall@cmb-chalmers.se

En av samhällsbyggnadsbranschens största utmaningar är att säkerställa framtida kompetensförsörjning. Under mitt första år på CMB har diskussionerna i våra utskott och grupper alltmer präglats av en gemensam fråga; hur hittar vi resurser för att genomföra alla de investeringar som planeras i Göteborgsregionen under de kommande 20 åren? Flera av årets aktiviteter i CMB har givit tänkvärda inspel i denna fråga.  

Vid CMB:s frukostmöte i december talade Tobias Nordlund och Fredrik Nilsson om vad som karaktäriserar nytänkande och modernt ledarskap. De gav flera exempel på hur branschens långsiktiga attraktivitet och effektivitet kan ökas, bland annat genom att delegera ansvar och befogenheter till de anställda på byggarbetsplatsen.

”Hire for attitude, train for skill!”. Så uttryckte sig Joachim Hallengren, ordförande i CMB, under CMB:s ledarskapsdag, när han gav sin syn på rekryteringsstrategier. Att bredda rekryteringsbasen, och därigenom skapa förutsättningar för personer med olika utbildningsbakgrund att bli samhällsbyggare, är en nyckel för att svara upp mot nuvarande och framtida resursbehov.

I vårt senaste nyhetsbrev pekade Sven-Erik Adolfsson på CMB:s roll som förändringskatalysator genom exempelvis mentorprogram och gränsöverskridande traineeprogram. Dessa initiativ fyller viktiga syften,  både för att öka branschens attraktivitet hos yngre och blivande medarbetare, men också för att driva på ett välbehövligt förändringsarbete.

Gemensamt för alla dessa inspel är att de utmanar branschens traditioner och rådande strukturer. Exempelvis främjar en traditionell syn på rekrytering den erfarne platschefen på bekostnad av unga nytänkare med kompletterande erfarenheter.

Vid höstens Strategidag, den 10 november, sätter vi fokus just på kompetensförsörjningsfrågan och diskuterar tillsammans med Chalmers och branschens aktörer hur man på kort och lång sikt kan skapa förutsättningar för fler framtida samhällsbyggare.

Välkomna då!

Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB

Göteborg kommer att påverkas mycket av alla stora infrastrukturprojekt som ska genomföras de närmaste åren, samtidigt som göteborgarna fortfarande måste kunna ta sig fram i staden. Anders Mikaelsson, Trafikverket, och Anita Jisonsund, Göteborg Stad ansvarar för arbetet med att så långt möjligt förhindra logistikproblem till följd av det Västsvenska paketet, i dialog med stadens aktörer, näringsliv och medborgare.

Vad händer med framkomligheten när vi drar igång det västsvenska paketet? Med den frågan inledde Anders Mikaelsson CMB:s sista frukostseminarium innan sommaruppehållet. Han beskrev uppdraget ”KomFram Göteborg”, där de övergripande uppgifterna är att samplanera projekten i tid och rum, identifiera, samordna övergripande åtgärder för bättre tillgänglighet och framkomlighet, samt att samordna kommunikationen. Gruppen KomFram Göteborg har till uppdrag att minimera trafikstörningarna under byggtiden genom att samordna alla projekt – både Trafikverkets och andra aktörers.

– KomFram ska fungera som smörjmedel mellan Trafikverket, Göteborgs stad och Västtrafiks insatser för en fungerande framkomlighet. Det ska vara enkelt, trafiksäkert och nå sin destination även under byggtiden. Det är viktigt att förbättra kommunikationen kring vad som händer med trafikläget i närtid, bara man som trafikant har möjlighet att planera sina resor i så är man oftast nöjd även om planerade trafikstörningar ger längre restid under en begränsad period, säger Anders Mikaelsson.

Anita Jisonsund, företagskommunikatör på Trafikkontoret i Göteborgs Stad, arbetar främst mot HR-avdelningar på företag och organisationer i Göteborg för att få till nya vägvanor, det vill säga ändra människors resebeteenden från till exempel bilpendling till cykel och kollektivtrafik, eller att om möjligt välja andra restider än de vanligaste.

– Göteborg ska bli en liten storstad, i stället som idag en stor småstad. Och då måste vi alla hjälpas åt, säger Anita Jisonsund, som genom samverkan med näringslivet arbetar för att höja kunskapsnivån och skapa en medvetenhet om vad som styr våra trafikmönster. På så sätt kan företag och organisationer få inspiration till en handlingsberedskap, och att uppmuntra sina medarbetare att hitta alternativa lösningar för resor framförallt under perioder då framkomligheten hindras av större byggprojekt.

Anita Jisonsunds presentation CMB 2016-06-03