Författararkiv

15 mentorer från CMB:s huvudmän och 19 studenter från sista året på masterutbildningen Design and Construction Project Management (DCPM) på Chalmers har nu matchats ihop. Tisdagen den 1 november hölls den första gemensamma träffen på Chalmers.

Mentorerna och deras adepter samlades på Chalmers under tisdagskvällen för gemensamt fika, mingel och presentation av mentorprogrammet liksom av deltagarna själva.

– Att få möjligheten att ha en mentor som kontakt under sista året innan man ska ut i arbetslivet känns väldigt bra. Det kommer säkert att dyka upp många frågor som är intressanta att diskutera med någon som har lång erfarenhet av branschen, säger Rikard Landegren Hagen, som kommer att ha Christina Lööv, vd på Göteborgs Byggmästareförening, som mentor under 2016/2017.

– Det är alltid trevligt och intressant att få träffa och lära känna ambitiösa, målinriktade studenter som är intresserade av branschen. Och självklart är det bra att vi som varit med ett tag och har ett stort kontaktnät kan dela med oss av det, säger Christina Lööv, som nu är mentor för en DCPM-student för andra året i rad.

Under ett år träffas mentorer och adepter fyra gånger gemensamt i grupp kring ett tema, och fyra gånger på egen hand i mentorparen. Dessutom arbetar varje mentorpar, bestående av mentor och adept, med tydliga mål som ställs upp när samarbetet inleds. Vilka frågor som ska diskuteras samt var och hur ofta man träffas bestäms av varje mentorpar.

– Vi försöker matcha mentorer och studenter efter intressen och önskemål. I årets program deltar flera utbytesstudenter som är intresserade av den svenska arbetsmarknaden. Vi har också flera mentorer från några av de företag som under den senaste tiden blivit huvudmän i CMB, vilket är riktigt kul, säger Jonas Apelqvist, som läser andra året på DCPM och är samordningsansvarig för årets mentorprogram.

Mer information om CMB:s mentorprogram: https://www.cmb-chalmers.se/utbildning/mentorprogram/

Är du och ditt företag eller organisation intresserade av att delta i den fjärde omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare med start 1 september 2017? Behöver ni veta mer?

CMB och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har nu påbörjat arbetet inför den fjärde omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare, som genomförs 2017/2018. Programmet är unikt både på det sätt att traineerna får kunskap på tvären inom samhällsbyggnadsbranschen, och genom att både privata företag och offentliga organisationer deltar.

Programmet är exklusivt för företag och organisationer inom CMB samt kommuner inom Göteborgsregionen. Det ger även mindre och medelstora företag en möjlighet att rekrytera unga talanger som lockas av traineeprogram.

Målet med programmet är att traineerna efter ett drygt år ska ha skaffat sig kunskap och förståelse om affärslogik och politik  i samhällsbyggnadsprocessen och utvecklats till skickliga nätverksbyggare. Sökintresset från unga talanger har varit mycket stort till de två första omgångarna, vilket visar att Framtidens samhällsbyggare möter unga medarbetares intresse av att utvecklas i jobbet.

Anmäl er till våra informationsträffar:

15 november kl 9-11 eller
8 december kl 9-11
(kaffe serveras från 8.30)

Plats: GR, Anders Perssonsgatan 8 i Norra Gårda, Göteborg

Anmälan till: ann-katrine.engstrom@grkom.se

Mer information på traineeprogrammets egen webb: www.framtidenssamhallsbyggare.se

Mer information om traineeprogrammet på CMB:s webb

Under 14 månader har 16 personer i andra omgången av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare arbetat på uppdrag av Älvstranden Utveckling. Uppgiften har varit att ta fram ett underlag för utveckling av södra Lindholmen samt att undersöka och utveckla de tidiga skedena i samhällsbyggnadsprocessen.

Framtidens samhällsbyggare är traineeprogrammet som bryter gränser inom samhällsbyggnadssektorn. Programmet är sektorsövergripande genom att både privata företag och offentliga organisationer deltar, och exklusivt för företag och organisationer inom CMB samt kommuner inom Göteborgsregionen.

Den 21 oktober bjöd traineerna in till ett halvdags idéseminarium på Lindholmen där deltagarna fick ta del av  idéer och delta i diskussion kring hur man tillsammans kan utveckla branschen och lösa de utmaningar som södra Lindholmen står inför.  Traineegruppen har utifrån uppdraget tagit fram en vision med tillhörande mål och frågeställningar: att ta fram idéer för utveckling av en effektiv och hållbar process för området, samt att presentera ett praktiskt genomförbart förslag som ger förutsättningar för goda livsmiljöer där.

Traineegruppens presentation från idéseminariet

Projektrapport Framtidens samhällsbyggare 2

Vid CMB:s bygglunch den 18 oktober presenterade Therese Eriksson, PhD vid Teknikens Ekonomi och Organisation på Chalmers, och Lars Bankvall, CMB, en temperaturmätare kring partnering/samverkan inom samhällsbyggnadssektorn.

Genom en enkätstudie och personliga intervjuer har branschens perspektiv på bland annat frågor kring involvering, drivkrafter och möjliga fallgropar kartlagts. Vid den efterföljande diskussionen lyftes exempelvis betydelsen av branschgemensamma definitioner, behovet av utvärdering, samt värdet av att genom återkommande temperaturmätare kunna följa branschens perspektiv över tid.

Studiens resultat kommer nu bearbetas vidare inom ramen för CMB:s Upphandlingsgrupp.

För mer information kring studiens innehåll och Upphandlingsgruppens arbete, kontakta Lars Bankvall, 070-316 08 97, lars.bankvall@cmb-chalmers.se

Presentation av studien från Bygglunchen »

Magnus Månsson är koncernchef på Semrén & Månsson med kontor i Göteborg, Stockholm, Sankt Petersburg, Moskva och Szczecin. Under frukostmötet den 25 oktober  vill han inspirera fler genom att berätta om sina erfarenheter och vilka effekter du och ditt företag kan få av att utvecklas utanför den egna yrkesrollen och bygga kompetens i egen regi.

I sin roll som arkitekt upptäckte Magnus att det inte  längre räcker att enbart förmedla kunskap om estetik, utan att addera kunskap om de tekniska och resursmässiga förutsättningarna i ett byggprojekt. Med den insikten sjösatte Magnus Månsson ett bostadsbygge i egen regi för att i verkligheten dra lärdomar som kommer till nytta för företagets uppdragsgivare.

Frukostmötet är ett samarrangemang mellan Connect Sverige Region Väst, Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola.

Datum: 25 oktober
Tid: 07.00 – 08.45 (frukost serveras mellan 07.00 – 07.45)
Plats: Runan, Chalmers Tekniska Högskola
Adress: Chalmersplatsen 1, Chalmers Kårhus

Alla är välkomna! Anmäl dig här »

– Såväl världen som den svenska byggbranschen förändras i snabb takt. Stora stadsutvecklingsprojekt pågår i flera svenska städer, stora investeringar inom anläggning är på gång. Detta samtidigt som frågor kring digitalisering och kompetensförsörjning blir större och viktigare. Vi tror därför att frågor kring ledning och styrning blir allt ännu viktigare de kommande åren, säger Andreas Rydbo, vd AF Gruppen Sverige AB.

AF Gruppen ASA är en ledande entreprenörs- och industrikoncern, vars verksamhet omfattar projektutveckling, bygg, anläggning, miljö, energi och offshore. Bolaget är noterat på Oslo Børs. I Sverige bedriver AF Gruppen verksamhet inom anläggning, bygg, projektutveckling och rivning.

– Vi kommer att engagera oss CMBs utskott och vi vill gärna delta i utbildningsverksamheten. Vi vill få till oss best practice inom ledarskap, påverka forskning och utbildning inom vårt område och självklart utveckla oss till en mer attraktiv arbetsgivare för studenter och nyutexaminerade.

– Vi har sedan länge arbetat med juridiken inom samhällsbyggnadssektorn och är genuint intresserade av flera av de områden som CMB sysslar med. Att MAQS valde att gå med just nu beror mycket på en kontakt från CMB, säger CMB:s kontaktperson Jörgen Estving, advokat och partner på MAQS Advokatbyrå.        

MAQS Advokatbyrå är en fullservicebyrå som levererar kvalificerad affärsjuridisk rådgivning, och som bygger verksamheten på partnerskap med sina kunder. MAQS har 175 anställda, varav 125 jurister, på sina kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Vi kommer främst att engagera oss i frågor med anknytning till samhällsbyggnad och samhällsutveckling. Vi tror också att vi har möjlighet att bidra när det gäller upphandlingsfrågor. Samtidigt är vi helt nya i CMB och öppna för att känna av inom vilka övriga delar vi kan engagera oss.

Vad vill ni få ut av ert huvudmannaskap i CMB?

– Vi vill få till stånd närmare kontakter och samarbete med Chalmers och med CMB:s medlemmar. MAQS ser CMB som ett viktigt nätverk för att skapa synlighet. Vi har intresse av att få ut vår kunskap såväl som att ta del av andras.

– Bonava AB blev ett fristående bolag juni 2016, när vi separerades från NCC och börsnoterades. Vi har tidigare varit engagerade i CMB i egenskap av NCC Housing och tycker att det är naturligt att fortsätta vårt engagemang i vårt nya bolag, säger Magnus Ljung, strategi- och affärsutvecklingschef på Bonava.

Idag har Bonava  drygt 1 400 anställda med verksamhet i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland, Sankt Petersburg, Estland och Lettland och en omsättning på 13 miljarder kronor. Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.

– Som en av  norra Europas största bostadsutvecklare har vi ett naturligt stort engagemang för samhällsbyggnadsfrågor. Vi ser CMB som en bra plattform för kunskapsutbyte mellan forskning och näringsliv och planerar att vara aktiva i flera sammanhang inom CMB för att säkerställa att vi tillgodogör oss viktiga insikter och kunskaper i vårt fortsatta arbete på Bonava.

Vad vill ni få ut av ert huvudmannaskap i CMB?

– Bonava är ett ungt bolag med en stor förändringskraft över åtta marknader. Vi behöver konstant samverka med såväl forskare som andra aktörer i branschen för att kunna fortsätta utvecklas och förbli relevanta.

Grattis till disputationen Lea! Hur känns det?
– Det känns bra! Jag var faktiskt inte så nervös under själva försvarandet, utan mest glad att få möjligheten att diskutera den forskning som jag har jobbat med de senaste tre åren av mitt liv. Jag är också lite sentimental just nu, eftersom jag verkligen kommer att sakna att i ett intensivt och fokuserat treårigt forskningsprojekt, säger Lea Urup, som fredagen den 7 oktober disputerade vid Bygg- och miljöteknik/Construction Management på Chalmers med avhandlingen ”Integrated Design-Build Management – Studying Institutional Processes to Understand Project Coordination & Performance”.

Vad handlar din avhandling om?
– Mitt projekt handlar om förståelse av processer för samordning och projektresultat i design-build projekt inom design- och byggbranschen. Jag har tolkat samordning som en institutionell process där flera institutioner relaterar till varandra och antingen begränsar eller möjliggör samordning och projektresultat. I detta avseende spänner mitt projekt över både byggledning, organisation och sociologi.

Vilken nytta ser du att dina forskningsresultat kan leda till?
– Min forskning skapar betydande värde för aktörer inom byggbranschen eftersom den ger en djupare förståelse för de utmaningar som de upplever när de försöker att samordna projekt och samarbeta över organisationsgränser. Den erbjuder också ett vokabulär för praktikerna när de diskuterar samt även vissa specifika rekommendationer om hur de kan förbättra samordning, samarbete och projektresultat.

Vad är nästa grej då?
– Jag kommer att arbeta för MT Højgaard i Köpenhamn - den organisation som stod värd för min Ph.D. genom att genomföra min forskning, både genom förbättra samordning, samarbete och projektresultat i specifika projekt, samt hjälpa huvudorganisationen att omorganisera för att tillgodose mina förslag. Detta är en spännande utmaning - vi talar om ett företag med över 4000 anställda och det inom ett väldigt institutionaliserat område, så det kommer att finnas gott om utmaningar för många år framöver!

Ännu ett fullbokat CMB frukostmöte! Den 7 oktober presenterades en studie med fokus på modellsamordnarens roll och funktion som ledare och kunskapsbärare genom byggprocessen. Utmanar de nya rollerna som till exempel BIM-samordnare rådande strukturer, kulturer och beteendemönster inom byggindustrin – och i så fall hur?

Petra Bosch, docent och avdelningschef på Avdelningen för Construction Management, inledde inför en fullsatt lokal på Chalmers Teknikpark. Tillsammans med Pernilla Gluch, biträdande professor på avdelningen Service Management and Logistics, presenterade hon ett tvåårigt forskningsprojekt där man fokuserat på modellsamordnarens/specialistens roll och funktion som ledare och kunskapsbärare genom byggprocessen.

– Genom hela byggprocessen blir det allt viktigare med effektivisering, vilket man jobbar både genom standardisering men också genom att skapa specialisttjänster. Det vi intresserat oss för är hur den nya professionella rollen BIM-samordnare, som ofta även kallas BIM-koordinator eller modellförvaltare, utvecklas som kunskapsledare i processen, säger Petra Bosch.

De flesta av de företag som ingått i studien har tydligt definierade roller, men de kan se ganska olika ut i olika företag – vissa har fler uppgifter i sin roll, andra är mer avgränsade till enbart BIM. Studien visar att knappt hälften av de tillfrågade företagen menar att det är av stor betydelse att ha en person som är ansvarig för BIM-samordningen inom ett projekt för att det ska bli framgångsrikt. Efterfrågade egenskaper hos samordnaren är samarbets- och kommunikationsförmåga, engagemang, struktur och pedagogisk förmåga, medan ledaregenskaper anses vara av mindre vikt. Detta pekar på att BIM-samordnarrollen främst ses som en stödfunktion till projektledningen, samtidigt som det är viktigt att kunna navigera och förhandla inom organisationen –  egenskaper som är klassiska för en ledarroll.

– En BIM-samordnare måste kunna samarbeta med väldigt många parter, men har oftast inte beslutsrätt. Därför är förmågan att kommunicera avgörande för att få fram förändringar i BIM-modellen, och ofta ses erfarenhet av till exempel 3D-modellering och av byggprocessen som sådan som viktigare än en specifik utbildning, säger Petra.

BIM-samordnaren är en roll som fortfarande växer och definieras. En utmaning enligt forskarna är att samordnarna ofta är uppbundna i projekt och därmed inte hinner utveckla de egna kompetenserna, denna situation beror till stor del på i vilken utsträckning rollen har stöd från företagsledningen.

– BIM är inte teknik, BIM är en kultur. Gränserna för vad som är traditionell projektledning och BIM-management håller på att suddas ut, och om BIM-samordnaren ska ha möjlighet att uppfylla rollens fulla potential så gäller det att man inte bara anpassar en traditionell roll utan är även utvecklar nya arbetssätt. Där hamnar samordnaren ofta i motvind eftersom alla gillar BIM, samtidigt som man kanske inte är lika öppen för att ändra sina arbetssätt, menar Pernilla Gluch.

Petras och Pernillas presentation »