Nyheter

Senaste kortrapporten om forskning från CMB handlar om utmaningar och roller inom en kommunal fastighetsförvaltning i förändring.

Det stora antalet kommunala fastigheter i behov av förnyelse, i kombination med ambitiösa nationella hållbarhetsmål, har blottlagt de utmaningar som dagens kommunala fastighetsförvaltare står inför. För att uppfylla hållbarhetsmål, ekonomiska, miljömässiga och sociala, behöver kommunala fastighetsförvaltande organisationer anta ett strategiskt synsätt med långsiktig och holistisk planering. Nuvarande arbetssätt måste omprövas, liksom synen på fastighetsförvaltarnas uppgifter och roller med nya former för samverkan och ett ökat samarbete mellan olika förvaltningar och inblandade byggaktörer som viktig del.

Ansvariga för forskningsprojektet och författare till rapporten är Pernilla Gluch, professor i projektbaserad organisation vid Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers,  och Ingrid Svensson, filosofie doktor vid Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.

Ladda ner och läs hela rapporten (pdf öppnas i nytt fönster) →

På arkitektbyrån Okidoki arbetar ca 50 medarbetare, framför i allt Göteborg och Stockholm. Janica Wiklander är bolagets vd och på frågan vad som framför allt utmärker Okidoki poängterar hon byråns arbete i gränssnittet mellan moral  och  design.  

 – Ordet hållbarhet används idag flitigt inom samhällsbyggnad och för oss är det viktigt att det inte vattnas ur och blir till någon slags ”Kejsarens nya kläder” utan egentligt innehåll. Därför har vi valt att låta just orden moral och design genomsyra allt vi gör, från hur vi leder bolaget till hur vi bemöter och rådgör med våra kunder, berättar Janica.

Tillgänglighet för alla
Som ett aktuellt exempel nämner hon Okidokis tävlingsförslag och vinst för ny utformning Rinkebyskolan i Stockholm.
– Vårt förslag bygger på att inkludera skolverksamheten mer i samhället och på så sätt göra den mer attraktiv. Utifrån det perspektivet såg vi en möjlighet att skapa en skolbyggnad som kunde utgöra motor i omställningen till hållbarhet för hela samhället. En viktig aspekt var att göra Rinkeby och skolan mer tillgänglig för alla. 
Utöver att skolan är byggd i trä och fungerar som ett learning lab för såväl elever som samhället, så var arbetet med att skapa socioekonomisk rörelse i området viktigt. Gymnastiksalen utökades därför till en truppgymnastikhall då truppgymnastik är en påvert finansierad genre och en större anläggning med möjliga träningstider ger Rinkeby besökare från andra delar av staden.   

Partnerskap i CMB
Även om Okidoki gör entré i CMB först nu är verksamheten inte ny för Janica som bland annat varit med i Stadsutvecklingsgruppen via en tidigare arbetsgivare.
– Jag tycker att namnet – Centrum för management i byggsektorn – talar för sig självt. För mig är det självklart att Okidoki ska finnas med på denna arena där vi tillsammans diskuterar frågorna om hur vi leder sektorn för att skapa förändring, förklarar hon och fortsätter:
– Allra helst skulle jag önska att vi hade tid att vara med och driva flera CMB-frågor men primärt vill vi delta i Stadsutvecklingsgruppen och bidra med vårt angreppsätt kring moral och design. Att ta ansvar för – och leda – samhällsutvecklingen mot en snyggare, smartare och bättre värld – på riktigt!

Nina Kiani Janson är chef för Plan och bygg på samhällsavdelningen, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Från och med november träder hon in i rollen som ordförande i CMB:s stadsutvecklingsgrupp. Vi träffade henne över en fika för att få veta vem hon är och vilka frågor hon brinner för. 

Hej Nina och välkommen till CMB!
Berätta om din ”resa” till dagens roll som chef för plan- och byggenheten på Länsstyrelsen?
Hej och tack så mycket! Jag är i grunden samhällsvetare och har alltid vetat att jag vill jobba inom det offentliga. Bland annat har jag en bakgrund som fritidspolitiker och har tidigare arbetat kommunalt med kultur- och fritidsfrågor, med digitaliseringsfrågor på Försäkringskassan och som administrativ chef med fokus på stadsbyggnadsfrågor inom teknisk förvaltning. Ledarskap, framförallt i relation till innovationsarbete, har gått som en röd tråd genom hela mitt yrkesliv. 

Men du har även hunnit med att arbeta inom konsultbranschen!?
Ja, efter några år på Göteborgs stads Stadsbyggnadskontor, där jag bland annat var med och utvecklade GEM – en tvärfacklig metod för gemensam planering mellan förvaltningarna, tog jag chansen att verka som utvecklingschef på Prolog och jobbade med bl.a. partnering. Det var roligt och mycket lärorikt att lära känna även ”den andra sidan”. Men jag kände efter en tid att de samhällsviktiga frågorna trots allt låg mig varmast om hjärtat.  Så när jag fick frågan om att söka den här tjänsten på Länsstyrelsen så kändes det som att komma hem igen.  

Vad är bäst med ditt nuvarande uppdrag?
Det finns inget bättre ställe att arbeta på! Jag trivs verkligen med att arbeta och leda utvecklingen med vår tids viktigaste frågor. Framför allt är det givande att verka i en organisation som inhyser så enormt många erfarna och kompetenta medarbetare inom alla tänkbara områden. Det är också spännande att som myndighet både få möjlighet att rådge i tidiga processer och därefter säkerställa att de blir rätt utfört. Samtidigt är det en svår balansgång, att få aktörer/personer att förstå skillnaden mellan dessa uppdrag.  

Vilka frågor för stadsutveckling ser du som viktiga framtidsfrågor? Vilka är våra utmaningar – och möjligheter?
Den kanske viktigaste frågan är om vi är där vi bör vara när det kommer till klimatfrågan!? Mycket bra och viktigt görs inom exempelvis Agenda 2030, Klimat 2030 för vår region och Politiken för gestaltad livsmiljö, men det avgörande är ju hur den omsätts i praktiken och hur det stöttar hållbarhetsmålen. Stadsutvecklingsgruppen på CMB är en intressant plattform att diskutera dessa frågor på. En annan viktig fråga för sektorn är digitaliseringen. Även här görs många bra satsningar, men är vi samstämmiga kring hur vi skall jobba och är vi rätt förberedda? 

Varför är det viktigt för en organisation som Länsstyrelsen att vara med i CMB? 
Vi samverkar med 49 olika kommuner, stora som små. Jag tror att det är en tillgång att vi för med oss dessa perspektiv i diskussionerna om storstadsutveckling. Det är också viktigt för Länsstyrelsen att vara proaktiv, exempelvis via fora som CMB, där vi även har med oss akademin. 

På CMB följer vi naturligtvis Folkhälsomyndighetens rekommendationer och kan därför komma att kräva vaccinationspass av deltagare på plats på våra evenemang från och med den 1 december 2021.

Har ni några frågor kring detta så hör av er till kristin.ostling@cmb-chalmers.se eller ring 0738-14 26 97.

Nu startar CMB en ny seminarieserie tillsammans med nätverket Managing Big Cities (MBC) vid Göteborgs universitet. Fokus kommer att vara samtal kring olika teman och begrepp inom planering, byggnation och förvaltning av stadsdelar och fastigheter. 

”En timme prakademi” (på engelska ”The pracademic hour”), som serien kallas, är en digital lunch i gränslandet mellan forskning och praktik och kommer att ha formen av ett digitalt möte varannan onsdag med start den 24/11. 

– Det är en stor fördel att vi nu verkligen lärt oss att mötas digitalt! Det gör att vi kan engagera forskare och praktiker som finns i olika delar av landet, eller för den delen i olika delar av världen, till öppna samtal med varandra. Upplägget är enkelt: man äter sin lunch, lyssnar och engagerar sig i den grad man vill i samtalet, beskriver Joakim Forsemalm, utvecklingsledare på CMB. 

Kostnadsfria seminarier via Zoom 

Seminarierna kommer att vara kostnadsfria och öppna för alla och kommer att genföras via Zoom. 

– Det är väldigt roligt att vi gör detta tillsammans med MBC. Vi vill bredda våra samverkansytor och varför inte börja med de plattformar och nätverk som finns närmast oss! fortsätter Joakim Forsemalm. 

MBC samlar några av landets främsta forskare inom organisering och management av städer och CMB har finansierat flera forskningsprojekt där forskare från MBC medverkat. 

Formen för seminarier kommer att variera och likaså ämnena. Det kan röra sig om en aktuell samhällsfråga, ett viktigt begrepp som fördjupas och förklaras eller ett projekt som diskuteras. Vem som helst som är verksam inom samhällsbyggnadssektorn och i forskarvärlden kan få möjlighet att berätta om något de vill ha konstruktiva inspel kring så återkom gärna till oss med förslag på teman. 

Praktik + Akademi = prakademi! 

Seminarierna kommer att återkomma varannan onsdag, med start 24/11 och det blir två seminarier innan jul. Första begreppet att diskuteras blir evidens, där Morten Sager, som driver Göteborgs universitets mastersprogram i evidensbasering, kommer att vara presentatör. Efterföljande tillfälle kommer handla om tid och ekologiska förändringar, då pratar Claudio Coletta, professor i sociologi och socialforskning vid University of Bologna. 

Samtalen leds omväxlande av CMB och MBC. 

Prenumerera på inbjudningar till kommande program 

Du hittar teman för de kommande seminarierna under kommande öppna aktiviteter.

Du som vill följa seminarierna och få zoom-länkar till dessa klickar vidare här. 

Vi var tillsammans över 300 personer som den 21 november äntligen fick vara med när traineerna i Framtidens samhällsbyggare omgång 7 presenterade sina ideér om "Framtidens stationsområde - en plats för alla i en föränderlig värld".

Traineerna valde att fokusera på fyra olika områden;

• framtidens arbetsliv
• innovation
• smart teknik
• social hållbarhet

Nyfiken på att veta mer om deras tankar och idéer? See det filmade eventet  i sin helhet nedan.

Ladda också gärna hem det sammanfattande arbetet i deras case-magasin här→

Bilder från seminariet finner du längre ned!

Ledarskap framställs ofta som en kärnprincip i moderna organisationer. Ett framgångsrikt ledarskap anses bland annat kunna stärka arbetsmoral och välmående bland medarbetarna, stärka självförtroendet och inspirera, främja kreativitet, öka handlingskraften och initiativförmågan samt skapa en gemensam målbild på organisationsnivå.

Rapporten presenterades under CMB:s Bygglunch den 19 oktober av Martin Löwstedt, forskare vid Chalmers och en av författarna till rapporten.

I den här studien har uppmärksamheten riktats mot ledarskap i byggföretag med hjälp av följande forskningsfrågor:

• Vad betyder begreppet ledarskap bland chefer i stora byggföretag? 
• Hur används ledarskap för att möta dagens och framtidens utmaningar i dessa företag? 

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Författare: Jonas Fasth, Martin Löwstedt och Alexanders Styhre.

Ladda ner och läs rapporten →

Nu erbjuder CMB ytterligare en möjlighet att söka forskningsmedel under 2021. En stor andel av våra pågående projekt kommer att avslutas under år 2022 och vi har därför möjlighet att finansiera fler projekt under de kommande åren.

Sista dag för ansökan är den 30 november 2021.

Mer information om hur du söker hittar du här: https://www.cmb-chalmers.se/forskning/ansok-om-forskningsmedel/

Kontakta utvecklingsledare Joakim Forsemalm om du har frågor eller funderingar: joakim.forsemalm@cmb-chalmers.se eller 0706-865419.

Idag kom beskedet att CMB, som sökt medel tillsammans med partnerföretagen RISE, AB Framtiden och Stena fastigheter samt med Volvo Cars, beviljats forskningsmedel från Vinnova.

Joakim Forsemalm.

– Det projektet vi sökt för handlar om att bygga upp en förändringskapacitet i arbetet med utsatta stadsdelar. Utifrån en kartläggning av vad vi kallar kollektiv kapacitet bland boende, organisationer och företag kommer vi att föreslå insatser som sedan prövas i ett pågående stadsutvecklingsprojekt, Destination Tynnered,  Därefter kommer vi löpande att utvärdera lärdomarna av dessa insatser med hjälp av olika vetenskapliga reflektionsmetoder, säger utvecklingsledare Joakim Forsemalm, som också har forskning i sin tjänst på CMB.

Erfarenheterna kommer därefter att omsätts till arbetsmodeller för hur fastighetsbolag och andra samhällsbyggande företag kan stödja socialt hållbara stadsutvecklingsprocesser. Projektet löper över fyra år och inleds redan 1 november.

Utlysningen det handlar om är Social hållbarhet i den fysiska miljön, ”en utlysning som vill främja aktörer och innovationer som syftar till att ta nästa steg i utveckling och implementering av modeller och  arbetssätt med målet att integrera sociala värden i utvecklingen av fysisk miljö”.

Ganska precis ett par månader in i min nya roll som utvecklingsledare här på CMB har jag hunnit att träffa alla gruppers och utskotts ordföranden och fått ett grepp om vilka frågor som är aktuella och hur grupperna har arbetat under de senaste åren. I kombination med att vi just startat ett arbete där vi genom en ny affärsplan ska skapa nya riktningar för vad CMB ska vara och göra, så kan en inte säga att det varit så mycket mjukstart. Det passar mig bra, jag är väldigt nyfiken på hur min lite annorlunda vetenskapliga bakgrund ska göra nytta för en bättre förståelse för de olika frågor vi behöver arbeta med för att skapa det hållbara samhället – och för varandra! 

Mitt forskningsvärv sedan jag antogs på forskarutbildningen i etnologi 2002 har fokuserat på vad vi övergripande kan kalla för ”stadsutvecklingsgöranden”. Det vill säga allt det som stadsutvecklare gör när de tar fram planer, ritar kvarter och byggnader, är med i EU-projekt för att nätverka och utbyta idéer, tar fram och använder kvalitetsprogram eller certifieringsverktyg eller gör fastighetsaffärer. Med mycket mera. Vilka berättelser är det man tar utgångspunkt i, vilka normer är i spel eller utmanas i olika projekt och processer? Och hur ska vi kunna lära oss något för att göra det bättre nästa gång och gången efter det? 

Just lärandet och förutsättningarna för olika kunskapssystem är något som är särskilt intressant i min roll på CMB. Det ska bli roligt och spännande att undersöka hur gruppernas sätt att ta sig an olika gemensamma utmaningar kan utvecklas med hjälp av metoder för reflektion. Just detta tror jag nämligen är nyckeln till ett lärande som skapar förändring. I den projektformaterade verklighet som präglar branschen i stort är det nödvändigt att hinna prata om vad vi lär oss och hur detta lärande utvecklar och omstrukturerar vårt arbete. Vi behöver inte bara tid för oss själva i en allt mer stressad vardag, utan också för varandra, för att förstå hur vi resonerar tillsammans, vad vi drivs av. CMBs grupper är, tänker jag, utmärkta arenor för den typen av samtal.  

CMBs grupper är förresten fluktuerande – om de finns kvar eller inte över tid beror på de medverkande personernas engagemang och partnerföretagens behov. För tillfället har vi grupper med fokus på Innovation, Byggandets logistik, Stadsutveckling, Agila projektledningsmetoder, BIM och digitalisering och Partnering samt utskott för Utbildning och Forskning. Vilka är framtidens viktiga utmaningar och hur vill eller behöver vi samverka kring dessa? Behövs kanske en grupp med fokus på de sociala frågorna, en som är fokuserad på cirkulära flöden, eller en som fokuserar på klimatfrågorna?  Det är upp till våra partners att bestämma. På det sättet är CMB en möjligheternas plattform för ditt företags utveckling inom ledarskap och utveckling för en hållbar stadsutveckling.

Varmt välkommen att ta kontakt med oss i CMBs stab för att diskutera hur du och din organisation resonerar! 

Joakim Forsemalm
Utvecklingsledare CMB, docent i etnologi