Författararkiv

Guldhusjuryn om det goda ledarskapet #2

Publicerad

Nyheter

I den andra artikeln i vår serie Guldhusjuryn om det goda ledarskapet talar vi med Christine Räisänen,  professor emerita vid Chalmers. Ett gott ledarskap kan enligt henne karakteriseras på olika sätt. Men det handlar inte endast om drag hos ledaren, utan även om i vilken riktning hen tar arbetsgruppen och dess utveckling.

Text: Petra Hall

Christine ser att engagemanget hos en god ledare yttrar sig på många sätt. Självinsikt, civilkurage och en vilja till utveckling för både sig själv och andra är några exempel. Och just detta att arbeta för en fortlöpande positiv utveckling är viktigt.

– Engagemang kan och bör visa sig på många sätt. Att leva som man lär. Att be om feedback och låta alla komma till tals. Men även att se sina medarbetare och ge positiv feedback. Då förstärker man som ledare beteenden som lyfter individen, gruppen och arbetet, säger Christine Räisänen.

På så sätt stöttar man även arbetsgruppen till att nå sin fulla potential. Christine betonar även att när man gör detta måste man som ledare ha en tydlig riktning och ett tydligt mål som alla i gruppen strävar mot.

– En bra ledare ser olika möjligheter hos individen och har förmåga att kombinera individuella potential i sin grupp. Vi jobbar hela tiden med ’potential’ då vi aldrig kan veta säkert vad resultatet blir eller vad människor är kapabla till. Därför är det viktigt att en ledare har en klar riktning, en vision, och både kan uppfatta och utveckla individernas olika potential, uttrycker Christine.

En viktig del för att en grupp skall kunna nå sin fulla potential är att det finns en mångfald inom gruppen. Mångfald inom bland annat etnicitet, kompetenser, bakgrund och kön är viktigt. På så sätt kan man se de utmaningar samhällbyggnadsbranschen står inför ur olika perspektiv och tillsammans arbeta fram stabila och bra lösningar. Att ledaren har en viktig roll att spela i processen att skapa och upprätthålla en mångfald inom arbetsplatsen är Christine tydlig med.

– En ledare är en förebild, god eller dålig, som andra medvetet eller omedvetet imiterar vad gäller beteenden och attityder. Ledare sätter kulturen i ett team, ett projekt eller ett företag. Mångfald eller dess brist kan direkt kopplas till ledarskapet.

Ett sätt att skapa denna mångfald är att anställa personer med olika kulturell bakgrund, kön samt yrkes- och utbildningsbakgrund för att på så sätt få en bred kunskap- och erfarenhetsbas inom gruppen.

– Det finns visst en vinst med att anställa ledare, chefer och medarbetare från andra branscher och discipliner. Detta görs också mera nu än för bara 10 år sedan. Men för att skapa en synergi krävs att ledaren är ödmjuk inför sin uppgift, har förtroende i sina medarbetares förmågor, vågar delegera, och framförallt tar vara på andras kunskap.

Nominera din kandidat till Guldhuset 2021!

Guldhusjuryn om det goda ledarskapet # 1

Publicerad

Nyheter

Vad karakteriserar en god ledare? Några som funderat mycket kring detta är Rikard Silverfur, Christine Räisänen och Helena Hed. Alle tre medlemmar i den jury som skall utse vinnaren av Guldhuset 2021. I artikelserien Guldhusjuryn om det goda ledarskapet få vi ta del av deras tankar och reflektioner kring innebörden av ett gott ledarskap. Först ut är Rikard Silverfur, Chef Utveckling & Hållbarhet vid Fastighetsägarna, som vill lyfta fram vikten av de kommunikativa egenskaperna.

Text: Petra Hall

I och med att nomineringsprocessen för Guldhuset dragit igång är det åter dags att reflektera över vad det innebär att vara en god ledare. Någonting som kanske är av extra vikt ett år in i pandemin med de samhällsutmaningar den inneburit. Att ett gott ledarskap kan yttra sig på olika sätt blir tydligt när man talar med jurymedlemmarna, men en röd tråd som löper genom allt är vikten av att ledaren känner ett engagemang för sin uppgift. Enligt Rikard Silverfur är inkluderande och motivationsbyggande egenskaper viktiga för den som vill skapa engagemang.

– Jag tror mycket på inkludering och att ledaren lägger tid på att få acceptans för vad som ska åstadkommas och på vilket sätt det ska göras. Det betyder inte att alla ska vara överens men att alla ändå ställer sig bakom uppgiften, säger Rikard Silverfur.

För att kunna uppnå detta är det viktigt att både kunna förmedla ut information på ett bra sätt, men även att förstå de individer man arbetar med.

– En god ledare måste ha förmågan att motivera och kommunicera till de hen har runt omkring sig. Inför en så viktig och komplex uppgift som samhällsbyggande behöver ledaren såväl empati som förståelse för olika perspektiv.

Med dessa typer av egenskaper är det också möjligt för ledaren att utgöra en förändringsskapande kraft. Inte bara genom egna beslut, men även genom att skapa en självständig grupp som driver arbetet framåt.

– Det är klart att det kommer tillfällen då en ledare kan påverka viktiga beslut. Samtidigt är det en viktig egenskap hos en ledare att kunna delegera och i viss mån skapa ett självgående team där beroendet av ledarens beslut minskar.

Utöver detta så påverkar ledaren även människor på individnivå genom att vara en inspirerande förebild.

– Man leder genom att vara just en god förebild. Sen ska man ju vara medveten om att en persons ledarstil inte passar för en annan. Man måste finna inspiration hos andra men anta den ledarstil som känns rätt för en själv. Av det skälet bör man som ledare inte försöka överföra sin ledarstil på andra. Var som du är, och hoppas att folk vill ta efter åtminstone vissa delar, avslutar Rikard Silverfur.

Nominera din kandidat till Guldhuset 2021!

En Guldhusvinnares tankar om ledarskap

Publicerad

Nyheter

2020 vann Lisa Wistrand på White Arkitekter CMB:s ledarskapsutmärkelse Guldhuset. Det fick henne att reflektera mycket kring ledarskap generellt och även ledarskap under covidpandemin.

Lisa Wistrand2020 blev ett rekordår för Guldhuset med fler nomineringar än någonsin tidigare. Av alla dem blev Lisa Wistrand från White Arkitekter den som till sist valdes till vinnare. Inför Guldhuset 2021 har vi fått möjlighet att tala med henne om hennes tankar kring ledarskap och vad som krävs av en ledare under en pandemi.

Att Lisa skulle vinna ett ledarskapspris var inte någonting som tidigare slagit henne.  Vinsten och efterföljande samtal och diskussioner har dock fått henne att fundera mer kring ämnet.

– Självklart blev jag väldigt smickrad. Men det fick mig även att reflektera en hel del över mitt eget ledarskap, vilka som inspirerat mig och vad det innebär att vara ledare. Men även kring vilka möjligheter och ansvar som kommer med ledarrollen och hur den kan ses som ett verktyg i en arbetsprocess, till exempel för att prioritera och se gruppens behov och potential.

I pandemitider

I ljuset av covid19 har även funderingar kring vad det innebär att vara en god ledare under en pandemi funnits där. Inte minst när förutsättningarna för ledarskapet förändrats i samband med övergången till distansarbete.

– När man inte träffas fysiskt blir det svårt att upprätthålla det kollegiala. Man missar mycket av samtalen runt kaffemaskinen och får mindre koll på varandra. Och det är kanske inte lika självklart att man ett halvår in i pandemin fortfarande ringer upp kollegor bara för att småprata. På sikt tror jag detta kan ge psykosociala konsekvenser, vilket i sin tur skulle innebära nya utmaningar för ledare runt omkring.

I White Arkitekters fall har övergången till distansarbete gått smidigt då organisationen redan hade lösningar för digitalt distansarbete. Arbetet blev snabbt effektivt och har sedan utvecklats ytterligare. Organisationen har därmed sluppit administrativa och logistiska problem som annars lätt hade kunnat uppstå. Om man som ledare möter sådana är det dock viktigt att i den processen inte glömma arbetet för det kollegiala sammanhanget. Inte minst då många av de strukturer som arbetats fram under det senaste året troligtvis kommer finnas kvar efter att pandemin är över.

Men vad innebär det då att vara en god ledare?

– Detta har jag reflekterat en hel del kring. Det som för mig utmärker ett bra ledarskap är nyfikenhet på andra och på vad som sker. Att man coachar mer än leder, och ibland kanske även ger någon en knuff framåt. Men möter man nyfikenhet så föds också nyfikenhet.

Priser och utmärkelser är någonting Lisa inte funderat mycket kring tidigare. Men hon tycker att det är ett bra sätt att både lyfta fram och synliggöra positiva ledaregenskaper och viktiga branschfrågor. Dessutom är det ett sätt att bekräfta någon annan, vilket Lisa tycker är någonting vi alla behöver bli bättre på.

Text: Petra Hall

Nominera en kandidat till Guldhuset 2021!

Se intervjun med Lisa Wistrand efter prisutdelningen 2020

CMB kortrapport: Förutsättningar och principer för agil projektledning

Publicerad

Nyheter

CMB:s Grupp för Agila projektledningsmetoder har sedan 2018 diskuterat innebörden av och förutsättningarna för agila principer inom samhällsbyggnad. Dessa diskussioner har resulterat i en rapport, där gruppen primärt fokuserar på projekteringsskedet inom den större samhällsbyggnadsprocessen.

Gruppen har valt att beskriva samhällsbyggnads- sektorns förutsättningar och principer för agil projektering med stöd av två agila tankemodeller, dels Simon Sineks ”The Golden Circle”, dels de agila principer som beskrivs inom ramen för det som kallas ”Modern Agile”. Rapporten avslutas med förslag på ett antal vägledande agila principer vid projektering.

Läs rapporten →

 

Se våra seminarier i efterhand

Publicerad

Nyheter

Ta chansen att få koll på det senaste inom samhällsbyggnad genom att titta på våra digitala seminarier! Sedan våren 2020 filmar vi våra seminarier. Det betyder att  du som kanske inte hade möjlighet att delta då de sändes kan ta del av dem i efterhand på vår YouTube-kanal.

Några av alla de spännande ämnen som du kan ta del av är  innovation, hur vi kan arbeta effektivt med agil projektering, praktiknära forskning, AI-strategi och kommunikationens betydelse för framgångsrika organisationer.

Länk till våra seminarier →

Ledare: "Ett holistiskt perspektiv kan expandera begreppet ledarskap"

Publicerad

Nyheter

Per-Anders Ericsson, SkanskaLedarskribent: Per-Anders Ericsson, Regionchef Hus Göteborg, Skanska Sverige AB och ny ledamot i CMB:s styrelse

Under de år som jag har varit verksam i samhällsbyggnadssektorn – jag började på Skanska 1996 – har vi upplevt en positiv utveckling. Vi har sett en allt större mångfald på företagen, vi har kommit långt med värderingsfrågorna och vi har utvecklat arbetssätten avseende etik och transparens. Det är en bransch i förändring och det gör att ledarskap och management blir oerhört viktigt i alla dimensioner.

Digitaliseringen kommer starkt även inom samhällsbyggandet och jag tycker att vi nu börjar ställa in fokus rätt, det vill säga på värdeskapande. Digitalisering skapar förutsättningar för modeller och visualisering i 3D där vi nu även börjar koppla på tid och pengar för att kunna planera och följa en byggprocess i fem dimensioner. Nya tekniska lösningar ger också bättre projektmöten, enklare dokumenthantering och digitala ritningar som alltid är tillgängliga ute på bygget.

Ny teknik ska vara tillämpbar och göra nytta i byggprocessen – samtidigt som implementeringen måste gå i takt med den interna digitala mognaden.

Det finns ett tydligt samhällsintresse i att bedriva grundforskning som är fri från styrning – forskning kan ge oväntade svar och det är därför den behövs. Men det krävs samverkan för att insikter och resultat ska komma till nytta i samhällsutvecklingen. Som brygga mellan akademi, näringsliv och myndigheter fyller CMB en viktig funktion, det behövs en neutral plattform där de olika aktörerna kan mötas och tillsammans hantera våra stora samhällsutmaningar.

På längre sikt ser jag att CMB:s fokus på management och ledarskap kan förstärkas med kompletterande ämnesområden som till exempel psykologi och ekonomi, där det finns tydliga beröringspunkter med byggandet. En sådan breddning är något som byggsektorn, liksom andra branscher där det finns tydliga drag av specialisering, har mycket att vinna på. Därmed kan också det akademiska nätverket komma att utökas bortom Chalmers och inkludera fler nationella och internationella lärosäten och forskningsinstitut.

Som ny styrelseledamot i CMB vill jag bidra med ett holistiskt perspektiv, där vi nyfiket kan utforska och expandera begreppet ledarskap. En annan viktig fråga för branschens utveckling som jag gärna vill driva är att förstärka relationerna mellan kunder, entreprenörer och konsulter, till exempel med hjälp av smartare upphandlingsverktyg. Omställningen till ett mer klimatsmart byggande pågår och även här ser jag att CMB kan spela en viktig roll framöver.

Jag ser fram emot att få en ännu bättre inblick i CMB:s verksamhet och jag är glad över att få chansen att vara med och påverka inriktningen och utvecklingen framöver.

Trafikkontoret ny partner i CMB

Publicerad

Nyheter

"Det är viktigt att vi medverka i konstellationer där det finns kompetens och möjligheter att utveckla samverkan. Utan god samverkan går det inte att driva komplexa projekt på ett effektivt sätt."

Vi säger välkomna till Trafikkontoret Göteborgs Stad! Trafikkontorets uppdrag är att erbjuda boende, besökare och näringsliv i staden en hållbar rörlighet och en stad där de vill verka, vistas och mötas i.

Magnus Jäderberg är verksamhetsstrateg på Trafikkontoret. Berätta varför ni valt att bli partner i CMB?
Magnus Jäderberg, Trafikkontoret Göteborgs Stad

– Göteborg befinner sig i en enormt expansiv fas, där staden går från att vara en stor småstad till att bli en liten storstad. Från stadens och trafikkontorets sida är det viktigt att medverka i konstellationer där det finns kompetens och möjligheter att utveckla samverkan. Utan god samverkan går det inte att driva komplexa projekt på ett effektivt sätt.

Vilka frågor skulle ni vilja vara med och utveckla tillsammans med bransch och akademi?

– Vårt perspektiv är främst samhällsnyttan, och att minimera de negativa konsekvenserna av alla pågående projekt för tredje man. I och med all den utveckling som sker och alla byggen som pågår runt om i Göteborg just nu, så är frågan om bygglogistik och hur vi kan lösa den utmaningen på ett så effektivt sätt som möjligt en stor fråga. Till exempel, skulle det i högre grad gå att utnyttja de timmar på dygnet då vägarna är lågt trafikerade för att leverera till och från byggen? Hur vattenvägarna i Göteborg skulle kunna användas för transporter är också en intressant fråga.

Vilken är den största utmaningen för Trafikkontoret just nu?

– Den största utmaningen är inte logistiken vid varje enkilt bygge, utan hela stadens logistik med byggnationer som skapar barriäreffekter i trafiken och ökar antalet transporter.

Ny ordförande i CMB:s partneringgrupp

Publicerad

Nyheter

Torleif Harrysson, affärschef på NCC, är ny ordförande i CMB:s partneringgrupp. Han beskriver sig som en person som gillar knepiga, komplexa projekt, och vill lyfta frågan om samverkan från projektnivå till branschnivå.

– Jag tror att vi får ut mer samhällsnytta för pengarna genom samverkan och partnering. Genom att utveckla den diskussionen inom branschen kan vi förbättra förutsättningarna även för att lyckas i de enskilda projekten, säger Torleif.

Torleif Harrysson, ny ordförande i CMB:s partneringgrupp

Partneringgruppen har som syfte att utifrån CMB:s fokus på management och ledarskap undersöka hur partnering kan bidra till ökad effektivitet och produktivitet inom samhällsbyggnadssektorn.

– CMB är ett bra och neutralt forum för oss på NCC och andra partnerorganisationer där vi gemensamt kan lyfta diskussionen om samverkan till en nivå högre. Då projekt är centrala i branschen är det lätt att fastna på projektnivå i våra diskussioner, men partnering som koncept är så etablerat nu att vi alla – oavsett om vi är entreprenörer, beställare eller konsulter – måste bli bättre på att arbeta tillsammans för att höja nivån på vår samverkan även mellan organisationer. Det behövs en genuin förståelse hos alla aktörer inom samhällbyggnadsbranschen för det faktum att vi är beroende av varandra för att kunna leverera nytta till samhället, och att samverkan får positiva effekter även för tex miljö, lönsamhet, arbetsmiljö och tillväxt, säger Torleif.

Partneringgruppen arbetar även med att utveckla konceptet partnering och dess användbarhet genom kunskapsutbyte mellan CMB:s partners och akademisk forskning.

CMB har totalt sex olika grupper där deltagarna diskuterar aktuella ämnen inom sina respektive områden. Målsättningen är att gruppernas arbete ska mynna ut i nya forskningssamarbeten och/eller andra aktiviteter såsom enkätundersökningar, seminarier och liknande.

 

Intresserad av att delta i Partneringgruppen i eller i någon av CMB:s övriga tematiska grupper? Skicka ett mejl till kontaktpersonerna nedan:

BIM- och digitaliseringsgruppen utvecklar kunskap och erfarenheter kring utvecklingen av BIM/Digitalisering och dess effekter på bland annat styrning, ledning, management och nya arbetsformer.
Kontakt: Kristina Gabrielli, kristina@gabrieliidevelopment.se

Stadsutvecklingsgruppen utvecklar styrnings- och ledningsprocesser för den växande staden. Detta uppnås bland annat genom kunskapsutveckling och medverkan i samhällsdebatten.
Kontakt: gruppens ordförande Mariette Hilmersson, vd Castellum Region Väst, mariette.hilmersson@castellum.se

Byggandets logistik utveckla ny kunskap kring effektiva logistiklösningar kopplat till samhällsbyggnadssektorn.
Kontakt: gruppens ordförande Sofia Dehre, Produktionsutvecklingschef på Veidekke, sofia.dehre@veidekke.se

Partneringgruppen undersöker hur partnering, med fokus på management och ledarskap, kan bidra till ökad effektivitet och produktivitet inom samhällsbyggnadssektorn.
Kontakt: gruppens ordförande Torleif Harrysson, affärschef NCC, torleif.harrysson@ncc.se

Agila projektledningsgruppen utbyter erfarenheter och skapar ny kunskap kring agila metoder vid projektering. Gruppen stöttar forskningsinitiativ kopplade till agila principer, exv. genom frågeställningar inom beteendevetenskap och processeffektivitet.  Arbetet i gruppen leds av CMB:s sekretariat.
Kontakt: info@cmb-chalmers.se

Innovationsgruppen ökar organisationers innovationsförmåga, enskilt och tillsammans med andra.
Kontakt: gruppens ordförande Peter Fredriksson, Utvecklingschef på Skanska Hus Göteborg, peter.fredriksson@skanska.se
Kontakt: Kamilla Kohn Rådberg, forskare vid institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation på Chalmers, kamilla@chalmers.se

Kommunikationsgruppens främsta uppgift är att, via kreativa aktiviteter, hitta vägar till dialog kring CMB:s verksamhet och budskap. Målet är att nå ut med information om det arbete som bedrivs och arbetsredskapen är seminarier, debatter och andra aktiviteter. Dessutom driver gruppen ett fördjupningsarbete inom kommunikationens roll för ett effektivt samhällsbyggande.
Kontakt: gruppens ordförande Henrik Mortensen, fastighetsutvecklare på Akademiska Hus Henrik.Mortensen@akademiskahus.se

Kunskapsläget – varför kostar slöseri och byggskador i svenska byggprojekt 100 miljarder årligen?

Publicerad

Nyheter

Under hösten 2020 höll IQ Samhällsbyggnad tillsammans med Boverket och CMB två webbinarier på temat ”Så stoppar vi miljardförluster från byggskador och slöseri!”.

Enligt Boverkets byggskaderapport från 2018 kostar byggskador och slöseri i Sverige omkring 100 miljarder varje år.

– Vi har diskuterat den här frågan i trettio år eller mer, men trots olika rapporter, dialogmöten och satsningar så har det inte skett någon förändring. Det visar att vi har en form av strukturellt problem som vi måste ta hand om, även om det även finns delar som är rent tekniska, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket.

Han menar att frågan om hur branschen ska komma till rätta med byggskador och slöseri inte är något som varken Boverket, entreprenörerna, eller någon annan enskild del av branschen kan lösa på egen hand. I och med att byggbranschen till största delen består av typiska projektorganisationer, där många organisationer och personer samman för att lösa en uppgift, har Boverket genom resultaten från flera rapporter sett att frågan handlar mer om motivation och engagemang än bristande teknisk utveckling.

Att dagens utbildningar riktade mot samhällsbyggnadsbranschen fortfarande har ett betydligt större fokus på teknik än på hur människor arbetar tillsammans och hur grupper sätts ihop och fungerar innebär en utmaning. Branschen måste utvecklas och vara innovativ för att möta dagens och morgondagens krav när det gäller miljö och klimat. Anders Sjelvgren menar att en förändring är viktig inte minst för att vara en attraktiv bransch för ungdomar som vill arbeta i en positiv miljö och har ett driv att ta sig an stora samhällsutmaningar.

– För att få till stånd en förändring så tror jag att det är viktigt att alla i processen ställer sig frågan ”Vad kan jag göra, och vad kan vi göra tillsammans?”, säger Anders Sjelvgren.

Forskarna: Engagemanget finns – men det kommuniceras inte

Boverket har gett i uppdrag att ta fram rapporten ”Mer helhetssyn, mindre stuprörsmentalitet”, för att följa upp den enkätundersökning om värderingar och kultur i byggbranschen som genomfördes 2019. Ansvarig för rapporten var Sten Philipson, professor i etik och värderingsforskning med lång erfarenhet av ämnet både genom sin forskning och genom praktiskt arbete. Hans uppdrag var att koppla resultaten från enkäten till rådande kunskapsgrund inom ämnet, undersöka huruvida bristande motivation och engagemang är en förklaring till de många fel, skador och brister som uppstår i svenska byggprojekt.

– Huvudintrycket när jag studerat det här stora materialet är att de flesta som jobbar i branschen är motiverade, engagerade, och de vill göra en bra insats, säger Sten Philipson. Men på grund av den höga graden av komplexitet i byggprojekt och i samhällsbyggnadsbranschen, där många aktörer är verksamma och alla företag kommer in med sina värderingar och sin kultur, uppstår en rad problem.

Nio olika projekt har studerats, utifrån hela byggprocessen, där medarbetare och chefer har fått svara på ett stort antal frågor kring värderingar och kultur. Sten Philipson är förvånad över att han i undersökningen funnit ett så stort samförstånd bland såväl medarbetare som chefer kring en rad viktiga värderingar som till exempel sociala värderingar, förväntningar på sin chef eller arbetsledare, önskan om att göra nytta och skapa värde för andra, vikten av planering och utvärdering. Problemet är – man pratar inte om det.

– Det kommuniceras inte kring de här frågorna, och därför utnyttjar man inte det faktiska samförstånd som ändå finns, säger Sten Philipson. Undersökningen visar att det är en stor skillnad på vad chefen eller medarbetaren värderar, och vad den som svarat tror att ens medarbetare eller chef tycker. Det blir alltså missförstånd på det här området.

Han tror att en utmaning är att det är lätt att bara se sin egen arbetsuppgift och ta ansvar för enbart den i stället för att se den övergripande helheten – det uppstår helt enkelt ett glapp mellan individernas motivation och målet, för att detta inte kommunicerats. Sten Philipson menar att det inte bara krävs ökad kommunikation för att komma till rätta med detta, utan även en ökad förståelse för vad det är som ska kommuniceras – de värden som projektet ska leda till i slutänden.

– För att förbättra kulturen tycker jag att man ska utgå från den faktiska värderingsgemenskap som faktiskt finns, säger Sten Philipson. För att ta arbetet vidare måste samtliga aktörer börja ställa krav på projektkultur tidigt i byggprocessen och aktivt arbeta med ett värdebaserat ledarskap.

Martin Löwstedt, docent Chalmers, har undersökt ledarskap i stora organisationer. Även han konstaterar att det finns en tydlig samsyn kring ledarskap både inom och mellan de stora byggföretagen. Han lyfter frågan om huruvida det är ledarskapet som formar branschstrukturen eller snarare branschstrukturen som formar ledarskapet. Detta då han och hans forskarkollegor i sina studier ser att ”linjen” är av stor betydelse i stora byggföretag, vilket betyder att för att göra karriär och nå högre positioner inom organisationen förutsätts personen först och främst ”kunna bygg”.

Ta makten över projektkulturen – tidigt!

Daniel Andersson, Boverket, är projektledare för ett pågående projekt kring beställarstöd vid upphandling tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Arbetsmiljöverket. Detta arbete ska leda fram till ett stödmaterial som underlättar för beställare att ställa krav på projektkultur redan vid upphandling, något som en tidigare studie visat inte görs i någon högre utsträckning idag.

Tanken är att om beställaren tar makten över och planerar för en god projektkultur redan från start, genom att ställa krav vid upphandlingen, så kan den sedan följas upp under projekterings-, produktions- och förvaltningsstadiet – i stället för att låta kulturen bara ”bli vad den blir”. Parallellt med beställarstödet tar projektet en handbok om värdebaserat ledarskap fram, riktad till beställare, ledare och medarbetare inom byggbranschen.

– Även om motivation och engagemang inte är den enda lösningen för att förbättra projektkulturen i byggbranschen, så är detta något som var och en kan påverka och bidra till – därför är det viktigt, säger Daniel Andersson.

Han menar att branschen bör gå från att ha en kultur främst formad av aspekter som teknik, tidplaner, budget och logistik till en kultur även formad av sociala värden. På så sätt skapas förutsättningar att medarbetare och chefer i större utsträckning än idag kan förstå sin egen del i helheten, bli mer öppna för förändringar och undvika att skylla på andra.

Länkar

IQS webbinarium 1, 23 september 2020 (öppnas på YouTube) →

IQS webbinarium 2, 3 november 2020 (öppnas på YouTube)→

Framtidens ledarskap och projektkultur: kunskapsunderlag från Boverket, IQS webbinarier 2020 samt Strategidagen 2021 →