Publicerad den 5 november 2020

Kunskapsläget – varför kostar slöseri och byggskador i svenska byggprojekt 100 miljarder årligen?

Under hösten 2020 höll IQ Samhällsbyggnad tillsammans med Boverket och CMB två webbinarier på temat ”Så stoppar vi miljardförluster från byggskador och slöseri!”.

Enligt Boverkets byggskaderapport från 2018 kostar byggskador och slöseri i Sverige omkring 100 miljarder varje år.

– Vi har diskuterat den här frågan i trettio år eller mer, men trots olika rapporter, dialogmöten och satsningar så har det inte skett någon förändring. Det visar att vi har en form av strukturellt problem som vi måste ta hand om, även om det även finns delar som är rent tekniska, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket.

Han menar att frågan om hur branschen ska komma till rätta med byggskador och slöseri inte är något som varken Boverket, entreprenörerna, eller någon annan enskild del av branschen kan lösa på egen hand. I och med att byggbranschen till största delen består av typiska projektorganisationer, där många organisationer och personer samman för att lösa en uppgift, har Boverket genom resultaten från flera rapporter sett att frågan handlar mer om motivation och engagemang än bristande teknisk utveckling.

Att dagens utbildningar riktade mot samhällsbyggnadsbranschen fortfarande har ett betydligt större fokus på teknik än på hur människor arbetar tillsammans och hur grupper sätts ihop och fungerar innebär en utmaning. Branschen måste utvecklas och vara innovativ för att möta dagens och morgondagens krav när det gäller miljö och klimat. Anders Sjelvgren menar att en förändring är viktig inte minst för att vara en attraktiv bransch för ungdomar som vill arbeta i en positiv miljö och har ett driv att ta sig an stora samhällsutmaningar.

– För att få till stånd en förändring så tror jag att det är viktigt att alla i processen ställer sig frågan ”Vad kan jag göra, och vad kan vi göra tillsammans?”, säger Anders Sjelvgren.

Forskarna: Engagemanget finns – men det kommuniceras inte

Boverket har gett i uppdrag att ta fram rapporten ”Mer helhetssyn, mindre stuprörsmentalitet”, för att följa upp den enkätundersökning om värderingar och kultur i byggbranschen som genomfördes 2019. Ansvarig för rapporten var Sten Philipson, professor i etik och värderingsforskning med lång erfarenhet av ämnet både genom sin forskning och genom praktiskt arbete. Hans uppdrag var att koppla resultaten från enkäten till rådande kunskapsgrund inom ämnet, undersöka huruvida bristande motivation och engagemang är en förklaring till de många fel, skador och brister som uppstår i svenska byggprojekt.

– Huvudintrycket när jag studerat det här stora materialet är att de flesta som jobbar i branschen är motiverade, engagerade, och de vill göra en bra insats, säger Sten Philipson. Men på grund av den höga graden av komplexitet i byggprojekt och i samhällsbyggnadsbranschen, där många aktörer är verksamma och alla företag kommer in med sina värderingar och sin kultur, uppstår en rad problem.

Nio olika projekt har studerats, utifrån hela byggprocessen, där medarbetare och chefer har fått svara på ett stort antal frågor kring värderingar och kultur. Sten Philipson är förvånad över att han i undersökningen funnit ett så stort samförstånd bland såväl medarbetare som chefer kring en rad viktiga värderingar som till exempel sociala värderingar, förväntningar på sin chef eller arbetsledare, önskan om att göra nytta och skapa värde för andra, vikten av planering och utvärdering. Problemet är – man pratar inte om det.

– Det kommuniceras inte kring de här frågorna, och därför utnyttjar man inte det faktiska samförstånd som ändå finns, säger Sten Philipson. Undersökningen visar att det är en stor skillnad på vad chefen eller medarbetaren värderar, och vad den som svarat tror att ens medarbetare eller chef tycker. Det blir alltså missförstånd på det här området.

Han tror att en utmaning är att det är lätt att bara se sin egen arbetsuppgift och ta ansvar för enbart den i stället för att se den övergripande helheten – det uppstår helt enkelt ett glapp mellan individernas motivation och målet, för att detta inte kommunicerats. Sten Philipson menar att det inte bara krävs ökad kommunikation för att komma till rätta med detta, utan även en ökad förståelse för vad det är som ska kommuniceras – de värden som projektet ska leda till i slutänden.

– För att förbättra kulturen tycker jag att man ska utgå från den faktiska värderingsgemenskap som faktiskt finns, säger Sten Philipson. För att ta arbetet vidare måste samtliga aktörer börja ställa krav på projektkultur tidigt i byggprocessen och aktivt arbeta med ett värdebaserat ledarskap.

Martin Löwstedt, docent Chalmers, har undersökt ledarskap i stora organisationer. Även han konstaterar att det finns en tydlig samsyn kring ledarskap både inom och mellan de stora byggföretagen. Han lyfter frågan om huruvida det är ledarskapet som formar branschstrukturen eller snarare branschstrukturen som formar ledarskapet. Detta då han och hans forskarkollegor i sina studier ser att ”linjen” är av stor betydelse i stora byggföretag, vilket betyder att för att göra karriär och nå högre positioner inom organisationen förutsätts personen först och främst ”kunna bygg”.

Ta makten över projektkulturen – tidigt!

Daniel Andersson, Boverket, är projektledare för ett pågående projekt kring beställarstöd vid upphandling tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Arbetsmiljöverket. Detta arbete ska leda fram till ett stödmaterial som underlättar för beställare att ställa krav på projektkultur redan vid upphandling, något som en tidigare studie visat inte görs i någon högre utsträckning idag.

Tanken är att om beställaren tar makten över och planerar för en god projektkultur redan från start, genom att ställa krav vid upphandlingen, så kan den sedan följas upp under projekterings-, produktions- och förvaltningsstadiet – i stället för att låta kulturen bara ”bli vad den blir”. Parallellt med beställarstödet tar projektet en handbok om värdebaserat ledarskap fram, riktad till beställare, ledare och medarbetare inom byggbranschen.

– Även om motivation och engagemang inte är den enda lösningen för att förbättra projektkulturen i byggbranschen, så är detta något som var och en kan påverka och bidra till – därför är det viktigt, säger Daniel Andersson.

Han menar att branschen bör gå från att ha en kultur främst formad av aspekter som teknik, tidplaner, budget och logistik till en kultur även formad av sociala värden. På så sätt skapas förutsättningar att medarbetare och chefer i större utsträckning än idag kan förstå sin egen del i helheten, bli mer öppna för förändringar och undvika att skylla på andra.

Länkar

IQS webbinarium 1, 23 september 2020 (öppnas på YouTube) →

IQS webbinarium 2, 3 november 2020 (öppnas på YouTube)→

Framtidens ledarskap och projektkultur: kunskapsunderlag från Boverket, IQS webbinarier 2020 samt Strategidagen 2021 →