Författararkiv

Lyft fram den bästa ledaren!

Publicerad

Nyheter

Guldhuset_pingvin_1200x800

Lyft fram den bästa ledaren!

Hjälp oss att sätta Sveriges bästa unga ledare i rampljuset. Till trumpetfanfar och rungande applåder delar CMB, under Ledarskapsdagen den 24 april, ut ledarskapspriset Guldhuset. Se till att det är din chef eller medarbetare som står där!

– Syftet med Guldhuset är att lyfta fram unga förebilder som representerar olika slags ledarskap i företag och projekt. Vi har redan fått in ett antal nomineringar och hoppas få in många fler från hela landet. Så tveka inte att nominera, hellre en för mycket än en för lite, säger CMB:s vd Bengt Christensson.

Utmärkelsen tilldelas en person under 40 år som utmärkt sig som en god och framgångsrik ledare inom företaget eller projektet, avseende följande ledaregenskaper förändringsarbete, medarbetarrelationer, kundrelationer, affärsmässighet och måluppfyllelse.

Nominering av en kandidat kan ske från medarbetare, chef, kund, partner, eller annan person som har en yrkesmässig relation till kandidaten.

Utmärkelsen utgörs av äran samt ett diplom designat av Happy, Forsman & Bodenfors. Guldhuset delas ut av CMB i samarbete med Byggherrarna, tidningen Byggindustrin, Fastighetsägarna, Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Byggindustrier.

Sista dag för nominering är den 17 februari.

Nominera här »

Chalmers satsar på att utveckla bostadsbyggandet

Publicerad

Nyheter

CMB rekommenderar: Frukostseminarium 28 februari

Arrangör: Johanneberg Science Park

Bostadsbristen och allt större problem med kvalitet i de bostäder som byggs är bakgrunden till att Chalmers nu startar Centrum för boendets arkitektur (CBA). Träffa forskare och partners som berättar om samarbetet med att utveckla långsiktigt hållbara livsmiljöer.

I regeringens nya bostadspolitik med 700 000 nya bostäder till 2025 talas väldigt lite om kvalitet. Med CBA vill Chalmers lyfta fram arkitekturperspektivet i bostadsbyggandet. Målsättningen för CBA är att genom samverkan med branschen lyfta svensk bostadsarkitektur till internationell toppklass och medverka till nya bostäder som främjar hälsa och välbefinnande.

Medverkande: 
Ola Nylander, professor Chalmers
Mariette Hilmersson, vd Framtiden
Kajsa Crona, adjungerad professor, arkitekt Sweco Arkitekter
August Orrling, adjungerad tekniklektor, arkitekt, Liljewall Arkitekter

Moderator: Henriette Söderberg, styrkeområdesledare Building Futures, Chalmers

Tid: 28 februari 7.30-9.00 (Frukost 7.30-8.00, Seminiarum 8.00-9.00)
Plats: Johanneberg Science Park, Sven Hultins Plats 1-2, entréplan i svarta huset.

Johanneberg Science Park och Chalmers bjuder in till en morgonstund som inspirerar, ger nya kunskaper och tillfälle att knyta nya kontakter.

Varmt välkommen med din anmälan senast den 24 februari »

Kulturkrockar sänker höga hus

Publicerad

Nyheter

Hoga_hus_2Många speciella och symbolrika projekt är under förprojektering såväl i Stockholm som i Göteborg. Flera av dessa projekt har i idéstadiet stora ambitioner rörande gestaltning och inte minst höjd. Erfarenhet visar dock att sådana projekt ofta blir mycket utdragna – om de ens slutförs. Under planarbetet får byggnaderna ofta ett minskat symbolvärde genom att exempelvis byggnadshöjden måste sänkas.

Under CMB:s Bygglunch i december berättade Anders Klittmar från Integra Engineering om sina erfarenheter av att leda konstruktionsarbete i team med olika discipliner och kulturer.

Orsakerna till att idéstadiets ambition att skapa något helt unikt och högt inte blir förverkligat är många däribland:

* Design/fasader – det ska bli något vackert men även funktionellt och ekonomiskt gångbart

* Konstruktion – att ska fungera och samspela exv. brandskydd, el, logistik i form av hissar etc.

* Produktion – hur bygger vi snabbt – arbetskraft är dyrt!

* Myndighetskrav – detaljplaner osv.

* Allmänheten – positivt med rätt att protestera, men det försenar ofta bygget

­– Vi måste hjälpas åt för att lösa de svåra frågorna! konstaterar Anders.

Internationell jämförelse

I en internationell jämförelse är inte Sveriges höga hus så särskilt höga: Turning Torso: 190 meter, Kaknästornet 155 meter, Kista torn 120 meter, Victoria Tower 118 meter, Gothia Towers högsta 100 meter. Detta kan jämföras med Burj Kahlifa i Dubai 828 meter, CN Tower i Toronto 553 meter och Empire State Building i New York 381 meter.

I Sverige har även många byggnader fått sänkas i förhållande till ursprungsplanen. Ett exempel är Gasklockan i Hjorthagen som har sänkts flera omgångar från 170 meter till 110 meter. Orsaken är flera överklaganden från såväl Fortum som från flera föreningar och privatpersoner. Det är i dagsläget ännu osäkert om och hur byggnaden kommer att uppföras.

Karlavagnstornet

Även det höga Karlavagnstornet i Göteborg kommer troligtvis att bli lägre i verkligheten än i arkitekternas ursprungsförslag.

– Karlavagnstornet är resultatet av en arkitekttävling som vanns av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore. Enligt den ursprungliga skissen skulle skrapan bli 260 meter hög, men har nu sänkts till 240 meter. Här är problemet bland annat markbeskaffenheten som inte de utländska arkitekterna varit insatta i. Området ute på Lindholmen består av ca 50 meter lera ovanpå urberg.

 

Fler exempel finner du i Anders_Klittmars_presentation »

Nu startar skuggningen!

Publicerad

Nyheter

skugga

Under våren kommer totalt åtta studenter från mastersprogrammet DCPM – fyra svenska och fyra internationella – att få följa en erfaren projektledare i dennes arbete. Initiativet sker inom CMB:s nya studentsatsning ”Skugga en projektledare”.

– Det här är en första test av den idé som utvecklats inom CMB:s utbildningsutskott, berättar Lars Bankvall, utvecklingsledare på CMB. Målsättningen är att ge stöd åt studenter som inte har så mycket praktisk yrkeserfarenhet. Vi hoppas att de på detta sätt ska få ett bredare kontaktnät samt en inblick i hur det är att vara ledare i svensk byggsektor.

Bakgrunden är att utskottet hörsammat ett inspel från CMB:s studentråd angående att många studenter, framför allt internationella, upplever svårigheter att få kontakt med yrkesverksamma i svenska företag.

Förhoppningen är att denna pilotomgång ska permanentas och på sikt eventuellt kunna knytas till en kurs inom mastersprogrammet.

– I april ska samtliga student/projekledargrupper ha träffats vid minst tre tillfällen och då kommer vi att göra en utvärdering för att vidare kunna utveckla konceptet till kommande år.

Gör hållbart samhällsbyggande till en god affär

Publicerad

Nyheter

anna_graaf_2016-12-02Hållbarhetsarbete handlar inte längre bara om krav utan är en positiv drivkraft som innebär stora möjligheter för företagens affärsutveckling. Allt fler företag ser hållbarhet som en strategisk fråga. De företag och ledare som ännu inte har insett detta riskerar snart att hamna på efterkälken.

Anna Graaf, hållbarhetschef på White arkitekter, har arbetat med hållbarhetsfrågor i 15 år. Under denna tid har hon sett att intresset och engagemanget från företag har ökat och allt fler ser hållbarhetsarbetet som en positiv drivkraft i sin verksamhet.

– Shareholder value har blivit shared value vilket innebär att man inte bara har fokus på att tjäna pengar utan även på att bidra med något tillbaka till samhället, berättar hon på CMB:s frukostmöte den 2 december 2016.

Förutse konsumenternas krav

Hon ser också att det har blivit allt viktigare för företag att ligga i täten och försöka förutse vilka krav samhället och konsumenterna kommer att ha framöver. Som exempel nämner hon Electrolux som förutsåg förbudet mot freon i kylskåp på 1980-talet.

– Idag är dessutom konsumentmakten större än någonsin tidigare, fortsätter hon. Ta till exempel appen Buycott där konsumenter kan lyfta fram både goda och dåliga exempel på produkter eller tjänster. Sådana initiativ via sociala medier skapar idag snabbt en stark kraft.

Hållbarhetsmål

Under 2016 lanserade FN, i samarbete med näringslivet, 17 globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) som ersätter de så kallade milleniemålen. Uppmaningen från FN till näringslivet är ”Making Global Goals Local Business”. White arkitekter har tagit sig an målen, prioriterat sex av dem och integrerat i både affärsplan och uppdrag.

– Det handlar helt enkelt om att tydliggöra hur dessa mål kan omvandlas till konkreta handlingar för företaget och i uppdrag.

White har sedan starten på 50-talet haft ett stort samhällsengagemang, beskriver Anna. Det har bland annat tagit form i att företaget anställt personer med bakgrund i olika branscher såsom miljöspecialister, socialantropologer, samhällsvetare och nu ekonomer.

– För oss är det självklart att ha hållbarhet som drivkraft för arkitektur och gestaltning, men för att få riktigt genomslag i samhället så är det viktigt att också kunna uttrycka hållbara värden i ekonomiska termer.

Läs kort om ett par av de mål som White arkitekter prioriterar nedan.

Men hur lyckas man med sitt hållbarhetsarbete?

– Ibland är det till en början svårt att nå fram och få med sig ledning och medarbetare, men det handlar om kommunikation! Ofta kan det kännas svårt att ta till sig de stora frågorna om ändliga resurser i världen. Lösningen är att hitta din egen fråga och arbeta med den. Hitta din egen drivkraft och kommunicera vilka miljömässiga eller sociala värden det bidrar till och försök även uttrycka i långsiktig vinst. Alla kan alltid göra något som är ett mer hållbart val, och varje litet steg är ett steg framåt!

Se mer information och exempel i Annas presentation »

 

Mål 11: Sustainable cities and communities. Arkitekturen ska vara till för och involvera alla – kvinnor, barn, äldre, funktionshindrade. Infrastrukturen ska vara anpassad för översvämningar, bidra till bra luftkvalitet, möjliggöra god avfallshantering samt ha tillgängliga kulturbyggnader, grönområden och offentliga platser. Ex Frihamnen där Älvstranden Utveckling och Göteborgs stad fick planpriset 2016. I Stockholm har man exempelvis arbetat med så kallade Pocketparks, som bidrar till grönska och där invånarna i staden kan mötas och barn kan leka i en tät stad. En annan fråga som lyfts upp är hur man bättre anpassar staden för flickors behov och intressen. Trygghet är då en viktig fråga och det kanske inte är fotbollsplaner och skateparker man främst efterfrågar.

 Mål: 12: Responsible Consumption and Production. Hur hushåller vi med resurser – kan vi exempelvis bli bättre på att renovera/byta möbler i våra nya byggnader? Ett exempel är Borås kommun som hade gamla möbler från ett café och från stadsteatern. När man så uppförde Orangeriet återanvändes dessa möbler.  Detsamma gjordes i Luleå där Telias nya kontor hade som målsättning att återbruka möbler till 80 %. Man lyckades till 86%!

frukost_2016-12-02 

Vad är grejen med julgranen?

Publicerad

Nyheter

img_1377

En julgran måste ju inte alltid ha barr och traditionellt pynt - eller? Det tycker i alla fall inte Chalmers arkitekturstudenter som i år gjort denna kreativa - och något mer avskalade - version av den traditionella julsymbolen.

Kanske något att inspireras av hemma!?

Tusen tack till vår eminente fotograf, John Hermansson.

Resultat från Strategidagen 2016 i ny kortrapport

Publicerad

Nyheter

A young boy dreams of being a construction worker and building things.

De omkring 100 idéerna och tankarna som kom fram under årets Strategidag om kompetensförsörjning i samhällsbyggnadssektorn har vi nu sammanställt i en kortrapport. Det omfattande materialet har vi kokat ner till ett drygt 20-tal förslag, riktade till politiker, högskolor och universitet, sektorns företag och organisationer, kommunerna och CMB.

Nedan finner du den nedladdningsbara pdf-versionen. Kanske något att läsa mellan julskinkan och ris à la Maltan i jul?! Sprid den även gärna till personer i ditt nätverk som du tror är intresserade av ämnet kompetensförsörjning.

Rapporten trycks även  i pappersform och kommer att delas ut på CMB:s frukostar och luncher framöver. Vill du ha ett ex innan dess - kom upp till oss på kontoret!

Kortrapport_strategidagen_2016 »

”CMB är mötesplatsen för de stora gemensamma frågorna”

Publicerad

Nyheter

selma_gbglokaler

Selma stad byggs bland annat av Göteborgslokaler. Bild White arkitekter.

Sist ut i vår presentation av årets nya huvudmän i CMB är Göteborgslokaler. Magnus Ranch är hållbarhetschef och beskriver företaget som ett kommersiellt fastighetsbolag, helägt av Göteborgs Stad.

– Vi finns över hela Göteborg och vårt fokus är stadsdelsnära torg och centrumutveckling. Vi arbetar framför allt med två huvudprocesser: Fastighetsförvaltning och IT-tjänster inom koncernen Framtiden.

Bolaget äger och förvaltar 170 000 kvm lokaler i Göteborgsområdet. I eget ägda fastigheter ansvarar Göteborgslokaler för uthyrningen, den tekniska förvaltningen och förädlingen av fastigheten. Därutöver externförvaltar företaget ytterligare 315 000 kvm med andra ägare.

Göteborgslokaler är dessutom en av de aktörer som kommer att vara med och bygga Selma stad på Selma Lagerlöfs torg. I den första etappen planerar byggherrarna sammanlagt 750 bostäder varav 150 studentlägenheter samt ett helt nytt torg och butikscentrum.

Mötesplatsen

Som medlem i CMB ser Magnus framför allt nyttan i den mötesplats som centret utgör.

– Alla är ju där – byggande företag, förvaltare och konsultbolag. Det finns ju flera branschgemensamma frågor som vi behöver hitta lösningar på framöver, exempelvis kompetensförsörjningen. Där ser vi ser ett mycket stort underskott på förvaltningssidan.

Men även på byggsidan ser Magnus många frågor som är intressanta att lyfta.

– Vi säger att vi ska bygga billigare, men de lösningar som tas fram blir ibland till och med dyrare i längden? Tillsammans kan vi nog hitta nya spännande lösningar.

Stadsutveckling intressant

På forskningssidan tycker Magnus att det vore intressant att titta på framgångsrika stora stadsutvecklingsprojekt och applicera dessa redan mycket tidigt i nya projekt. Som exempel nämner han Södra Älvstranden.

– Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas med ett sådant område? Hur har man gjort i andra länder?

För lite mindre omfattande frågor ser Magnus också en möjlighet i att samarbeta med Chalmersstudenter som får göra sitt examensarbete inom Göteborgslokalers verksamhet.

– Det är ett område som vi verkligen skulle ville utveckla tillsammans med CMB, avslutar han.

Ledare: Brist på kunskap eller brist på överföring av kunskap?

Publicerad

Nyheter

Vi står just nu i en situation där beslut om stora samhällsinvestering har fattats och nya viktiga beslut fattas varje dag. Samtidigt som vi i Sverige ska bygga 700 000 nya bostäder till år 2030 förväntas det globalt på ett par årtionden byggas lika mycket ny stad som det finns på jorden idag.

ledare_4-16_figur

För att bygga fungerande bostäder krävs samtidigt en helhet av vägar, spår och annan infrastruktur liksom en stor mängd bebyggelse för andra ändamål som utbildning, vård och handel. Nya byggnader och stadsmiljöer måste formas till hållbara helhetssystem.

Utmaningen är att allt pågår nu och det måste byggas fort, med hög kvalitet och baserat på vår kunskap om hur mer hållbara städer byggs. Stadsmiljöer ska inte bara erbjuda tak över huvudet. Vi måste skapa både upplevd och verklig tillgänglighet, service, mötesplatser, attraktiva och fungerande mobilitetslösningar, ljudlandskap och mikroklimat. Och allt ska formas till en hållbar helhet. Vi måste i ännu högre grad hitta sätt som ger mer kunskap och se till att vi använder den. Vi behöver ta vara på den kunskapsutveckling som sker i branschen och förmedla den så vi kan förändra den gängse praktiken.

Kunskap för ökad kvalitet finns, men ofta händer något som gör att den tappas bort i processen. Det är idag minst lika stor kunskapsöverföringsbrist som kunskapsbrist. Här brukar vi landa i att samverkan är viktigt, men det räcker inte! Varje aktör måste utveckla och bidra med sin kunskap, och inte minst förändra sätten som kunskapen överförs till och mellan aktörer inom processen. Vi behöver tänka kring andra affärsmodeller, nya sätt att arbeta och vara beredda på att helt nya aktörer kan dyka på upp, men också tänka helt nytt kring kunskapsöverföring.

Fortsatt utveckling av verksamheten inom CMB kan bidra till just nya sätt för kunskapsöverföring. Nu är det hög tid att tänka till rejält så rätt kunskap kommer in i rätt processer och bidrar till det breda värdeskapande som vi ser som grundläggande för god kvalitet. Det vi bygger nu är struktur för många kommande generationer.

 

Henriette Söderberg, styrkeområdesledare Building Futures

Fredrik Nilsson, prefekt, Chalmers arkitektur

Läs om CMB-initativ i Byggindustrin

Publicerad

Nyheter

Urklipp www.byggindustrin.se

Urklipp www.byggindustrin.se

Tidningen Byggindustrin har intervjuat Carina Lindberg Glavå. Ämnet är de erfarenheter hon dragit efter att, på uppdrag av CMB, ha granskat bakgrunden till göteborgarnas nej till trängselskatt för medfinansiering av Västlänken.

..."Carina Lindberg Glavå fick direkt efter folkomröstningen en fråga från Centrum för Management i Byggsektorn, CMB, om att undersöka hur det kunnat gå så illa.

– Jag ägnade ett halvår åt att försöka förstå vad som hänt. Jag intervjuade bland annat ett tjugotal politiker och tjänstemän och läste runt tusen artiklar för att söka svar på när och hur tankarna om Västlänken dök upp."

Läs artikeln i Byggindustrin »

Användning av cookies

Cookies är små textfiler som lagras i din webbläsare när du besöker en hemsida. Det finns permanenta cookies som sparas på din dator eller mobila enhet en bestämd tid. Det finns även tillfälliga cookies som försvinner när du stänger din webbläsare.

Du som användare har möjlighet att blockera och ta bort lagrade cookies. Detta gör du i inställningarna i din webbläsare. Här kan du göra olika anpassningar. Exempelvis är det möjligt att tillåta cookies från betrodda webbplatser. Du kan också göra inställningar så att du aktivt får acceptera varje ny cookie som en webbplats skickar till din dator.

Vi använder cookies i syfte att förbättra vår hemsidan och göra ditt besök på vår hemsida till en bättre upplevelse.