Arkipelago är Chalmers arkitektstudenters arbetsmarknadsmässa och i år närvarade traineeprogtrammet Framtidens Samhällsbyggare för första året.

– Det var roligt att se hur många blivande arkitekter som var intresserade av programmet. Både jag och traineerna, Alexandra Blennow och Hoda Rajabi Gajin, som är planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret respektive bygglovsarkitekt på Lerums kommun, fick många frågor och intressanta reflektioner från studenterna, berättar Ann-Katrine Engström, projekt- och processledare för Framtidens Samhällsbyggare.

Som avslutning på mässan presenterads programmet även i Speakers Corner, då med förstärkning av Tania Sande Beiro, White Arkitekter och Alexandra Romanov, Kungsbacka kommun. Båda tidigare traineer i programmet.

Vad kommer efter BIM? Frågan kan kännas avlägsen när tekniken fortfarande är relativt främmande för delar av byggbranschen och när systemet hela tiden fortsätter att utvecklas. Men digitaliseringen av byggprocessen går framåt och nu har avdelningen för Construction Management på Chalmers, som forskar i ämnet, fått förstärkning via en gästprofessor från universitetet i Reading, Storbritannien – Christopher Harty.

– Vi är väldigt glada för att professor Harty kommer att arbeta tillsammans med oss här från och till under hela 2017, berättar avdelningschef Petra Bosch-Sijtsema. Chris forskning fokuserar just på digitalisering – det vill säga interaktionen mellan informationsteknologi, organisation och management i byggprocessen.

Förhoppningen är att det här internationella utbytet ska kunna komplettera och vidareutveckla den forskning som bedrivs på Chalmers idag.

– Vi hoppas att samarbetet kommer att stärka vår avdelning, både i Sverige och internationellt, och inspirera till att utveckla digitaliseringen av byggprocessen, säger Petra.

7000 bostäder ska färdigställas till år 2021. Skarpa deadlines och förändrat arbetssätt driver upp takten i planeringen i projekt BoStad 2021, men hur går det med kvaliteten och räcker resurserna?

Hur lyckas Göteborgs stad och övriga aktörer med de processer och den gemensamma kommunala projektorganisation som ska bidra till att 7 000 bostäder utöver den normala produktionen ska färdigställas senast 2021? En forskargrupp på Chalmers följer satsningen och på CMB:s Bygglunch i februari presenterade gruppen sina lärdomar, intryck, reflektioner och rekommendationer från det här första året.

Första delrapporten

Forskargruppen, ledd av Anders Svensson, Professor of the practice vid Chalmers arkitektur, arbetar på uppdrag av Göteborgs stad, Framtiden och övriga byggaktörer, avslutar just nu projektets första delrapport.

– Huruvida BoStad 2021 kommer kunna nå sina mål inom de snäva tidsramarna är för tidigt att utvärdera i nuläget, men en hel del lärdomar kan trots allt dras av de första 18 månaderna, berättar Anders.

Slutsatser

Kort sammanfattning av de slutsatser och rekommendationer som forskarna drar så här långt:

• Projektifiering med tydliga, politiskt antagna, mål verkar främja en snabbare framdrift och bör prövas i fler sammanhang.
• Det förändrade arbetssättet verkar gynna framdriften, men kan utvecklas i flera avseenden, inte minst ökat projektfokus på bekostnad av linjen.
• Kvalitetsstyrningen behöver utvecklas. Färre, precisare, uppföljningsbara styrdokument och gemensamma kvalitetssystem.
• Systematiska och samordnade åtgärder behöver vidtas för att förebygga och dämpa resursbristen, byggaktörernas medverkan i planering och genomförande bör öka.
• Den översiktliga planeringen bör stärkas. Samsyn kring bland annat infrastruktur behöver skapas mellan olika huvudmän.

Läs mer i Anders presentation_BoStad_2021

Projektets delrapport kommer inom kort

Läs intervjun med CMB:s vd Bengt Christensson ang kompetensförsörjning och effektivitet i samhällsbyggnadssektorn.  Analys Västra Götaland är en annonsbilaga till GP.

Analys Västra Götland »

(...) Jag startade min traineeperiod ute i produktionen på PEAB Anläggning där jag under tre månaders period fick vara med i mitt första byggprojekt! En spännande period som lärde mig mycket. Just nu är jag på Lerums kommun och har alltså gått från en privat aktör till en offentlig aktör. Jag har under min tid i Lerum exempelvis fått delta i byggmöten där Lerum varit beställare och där PEAB suttit på andra sidan bordet som entreprenör. Detta har varit jätte intressant och att vi traineer får tre breddningsperioder gör att vi får en förståelse för hela byggbranschen, vilket är otroligt bra när man kommer ut som ny i branschen (...)

Läs mer i bloggen »

Byggindustrin är nummer två på listan över avfallsproducenter i Sverige och producerar nära 8 miljoner ton avfall årligen. Av dessa härrör omkring 1 miljon ton från ombyggnad. Ahmet Anil Sezer, forskare på Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, berättar om sin studie av svenska platschefers syn på avfallshantering vid ombyggnation.

Avfallet kommer dels från rivning men även från nya material genom dålig materialhantering, felaktig installation och överskottsbeställningar. Den vanligaste aktiviteten kopplad till avfall ute på byggarbetsplatsen är sortering då blandat avfall, off-site sortering och deponi är kostsamt. Återanvändningen och återvinningen är begränsad.

Efter att ha genomfört intervjuer och enkätundersökningar med ett knappt hundratal platschefer och arbetsledare kunde Ahmet urskilja 39 faktorer som påverkade platschefernas insatser för avfallet. Dessa delades in i 5 kategorier: projektrelaterade, organisatoriska och personliga, tekniska, branschkulturella och lagstiftningsrelaterade faktorer. Läs mer om dessa faktorer i presentationen nedan.

Kundkrav och projektstorlek avgörande

Det visade sig också i studien att man lägger mer tid på avfallshantering efter tydliga – dock ej för detaljerade – kundkrav. ISO-standarder, miljöcertifieringar och väl disponerat utrymme för avfallshantering är tre andra faktorer som påverkar viljan att sortera. Det visade sig också finnas samband mellan projektstorlek och tid för avfallshantering.

Underentreprenörers påverkan

Hur underentreprenörer arbetar spelar också stor roll för hanteringen av avfall. Språk- och kulturella skillnader kan försvåra. Att informera om kostnader och konsekvenser är ett alternativ som kan fungera.

IT-stödet på arbetsplatsen är också viktigt. Idag används penna och papper, surfplatta och telefon, men framför allt bärbara datorer. I stora projekt kan projektspecifika it-stöd tas fram som en hjälp.

Kortrapport_Avfallshantering_ombyggnad »

BI-rapport_Sezer »

Artikel_Byggindustrin_20161109 »

Vetenskapliga publikationer via Chalmers webb  »

Artikel i Samhällsbyggaren  »

Alexandra Romanov, Kungsbacka kommun och Åsa Svahn, Älvstranden utveckling.

När traineerna i Framtidens Samhällsbyggare fick ta sig an Södra Lindholmen som casearbete såg de bred kommunikation och medborgarinflytande som två viktiga pusselbitar. Uppgiften från Älvstranden utvecklig AB var att ta fram underlag för en ny detaljplan på södra Lindholmen och att kritiskt granska samhällsbyggnadsprocessen.

Gruppen tog sig an uppgiften och formade två mål – att ta fram ideér för processen och komma med praktiska projektidéer. Fem processidéer skapades: platsbyggnads- och utvecklingsprojekt, kunskapsbank, medborgardialog, aktiv stadsplan och effektiva arbetsgrupper (se länk till rapport nedan). Hela arbetet presenterades i höstas i ett idéseminarium och i slutet av januari i år träffades representanter för både traineegruppen och Älvstranden utveckling.

– Nu är det ju ett tag sedan vi arbetade med det här och alla före detta traineer har börjat komma in i det ordinarie arbetet på sina respektive arbetsplatser. Det var roligt att återknyta till arbetet med Södra Lindholmen och få göra en lite mer riktad presentation för uppdragsgivaren, säger Alexandra Romanov, Kungsbacka kommun.

­– Det var intressant att få mer insyn i det arbete som traineerna utförde och det finns många aspekter, framför allt gällande processförfarandet, som vi tar med oss i det fortsatta arbetet med att utveckla Älvstranden, kommenterar Åsa Svahn, chef urban planering på Älvstranden Utveckling.

Projektrapport Framtidens samhällsbyggare 2

Vad orsakar den låga bostadsproduktionen i Sverige? Etapp 2

Varför lyckas Berlinarna bygga mer än Göteborgarna?

Anders Hagson, konstnärlig professor i Stadsbyggnad vid Chalmers Arkitektur, har tidigare undersökt vad som orsakar den låga bostadsproduktionen i Sverige i jämförelse med vårt grannland Norge (se länk till kortrapport nedan). Hans resultat väckte stort intresse i branschen och i denna uppföljningsstudie kommer han att jämföra Sveriges styrsystem med Finlands, Danmarks och Nordtysklands.

– Genom att gå igenom flera länders system blir det möjligt att med ”triangulering” öka validiteten d.v.s. tydligare urskilja vilka faktorer som är avgörande för en bostadsproduktion som går i takt med efterfrågan, förklarar Anders.

Påverkande faktorer

Just nu genomför Anders och hans kollegor expertseminarier i Finland, Danmark och Tyskland.

– Vi får hjälp med att i detalj beskriva bland annat bostadspolitiken och dess förhistoria, bostadsbeståndet, bostadsbyggandet och bostadspriserna, upplåtelseformer och hyressättning samt hur dessa system påverkar bostadsproduktionen.

Andra områden som belyses är:

·      Beskattning av boende och försäljning

·      Markåtkomsten för byggandet

·      Plansystemet – hur man får lov att bygga bostäder

·      Finansiering, beskattning, subventionering och prisreglering av produktion och förvaltning av bostäder

·      Byggkostnader

·      Betalningsviljan vs byggkostnaderna

·      Tillgången till infrastruktur av betydelse för bostadsbyggande

·      Plangenomförande och markförvärv

Beskrivning av valda länders system

Finland: I Finland är upplåtelseformerna annorlunda än i Norge och Sverige. I förhållande till Norge finns professionella bostadsuthyrningsbolag. Skillnaden mot Sverige är marknadshyra. I likhet med Sverige äger, köper och säljer kommunerna mark. Men markåtkomsten för kommunal byggnadsmark är reglerad på ett annorlunda sätt än i Sverige. Finland har ett planmonopol, men plansystemet har mer gemensamt med Norge.

Danmark: Jämfört med Sverige fungerar bostadshyrningssystemet annorlunda i Danmark. Fastighetsbeskattningen är starkt koordinerad med planeringen och inte jämförbart med Norge och Sverige. Planeringen er mer utpräglat ”top-down” jämfört med Norge och Sverige.

Nordtyskland: Berlin, Brandenburg, Niedersachsen/Hamburg har en stark federal/statlig koordinering av finansieringen av bostadsproduktionen. De har ett plansystem som kan jämföras med det svenska, men utan att bygglovsansökningen/prövningen är direkt kopplat till en gällande detaljplan. Istället används existerande bebyggelse som ”norm”.

Kortrapport: Varför byggs det dubbelt så många bostäder i Norge?