Författararkiv

När vi nu står inför nya renoveringar av bostadsbeståndet, borde vi då inte ta lärdom av tidigare erfarenheter? Paula Femenías är forskare på Chalmers och hon har genomfört en studie som belyser 1990-talets omvandling av Högsbohöjd samt en övergripande sammanställning av tidigare erfarenheter av renovering.

– Renovering av bostäder är inget nytt! Samma problem har funnits tidigare när man sett genomgripande renovering som lösning på aktuella problem. Samtidigt är det ett svårt område då många intressenter och intressen ställs mot varandra. Ett exempel är energi och ekonomi som ställs mot hyreshöjningar, social påverkan och kulturhistoriska värden, inledde Paula sitt frukostmöte på CMB i oktober.

Exempel från Högsbohöjd

Frågor som fastighetsägaren ställer sig inför en större renoveringssatsning är:

• När skall vi renovera?
• Hur mycket måste vi renovera?
• Lönar det sig att renovera mer när vi ändå håller på?
• Vad händer över tid?

Det finns många tidigare studier gjorda kring detta ämne. Förutsättningarna förändras hela tiden, men många av frågorna och problemen är desamma och Paula har gjort en historisk överblick över tidigare större renoveringar i Göteborg samt en fallstudie av Växelmyntsgatan och Pennygången i Högsbohöjd.

Båda bostadsområdena har renoverats tidigare och är i dagsläget återigen i skiftande behov av förbättringar. På Pennygången genomfördes under 1990-talet en mindre omfattande – ”lagom” – renovering av det nödvändigaste. Växelmyntsgatan genomgick
under samma tid en mycket omfattande renovering av typen ”turn-around”.

Slutsatser

Paula har genomfört ett antal intervjuer med nyckelpersoner, studerat dokument och utredningar från processen samt tagit del av rapporter och artiklar. Studien har genomförts i samarbete med CMB, Bostads AB Poseidon och Stena fastigheter. I bifogad kortrapport kan du läsa mer om både tillvägagångssätt och slutsatser.

– Den här studien ger inte några svar på vilken grad av renovering som är bäst, men det finns några intressanta slutsatser som vi kan dra: Det finns en stor efterfrågan, men tyvärr inte samma tillgång, på kvalitetssäkrad kunskap från tidigare renoveringar. Det är mycket viktigt att göra helhetsbedömningar och inte utvärdera omvandling och bostadsförnyelse utifrån en eller ett avgränsat antal värdeområden. Att utvärdera aspekter inom flera områden är komplext. Det kräver en stor datainsamling och bred kunskap om olika metoder och kunskapsområden, vilket pekar på vikten av att arbeta i öppen samverkan, både interdisciplinärt och mellan kommunala organisationer och näringsliv.

Framtiden

Paula påpekar även vikten av fortsatt forskning kring ämnet och vill du veta mer så följ hennes arbete inom SIRen som är en nationell transdisciplinär forskningsmiljö som arbetar med dessa frågor.

Slutrapport Hogsbohojd 2015
Läs mer om SIRen här »

Den hållbara samhällsutvecklingen siktar mot den täta och funktionsblandade staden. Men vad innebär egentligen begreppet blandstad och vilka hinder och möjligheter ser forskarna för att skapa denna typ av stad?

– Blandstad är ett allmänt begrepp och vi inledde studien med att försöka definiera vad vi menar när vi talar om blandstad, inledde Erik Linn, White Arkitekter, som tillsammans med Anders Hagson från Chalmers Arkitektur genomfört en CMB-finansierad forskningsstudie.

Täthetsfrågan har diskuterats livligt i litteraturen sedan 1980-talet och bland annat konstateras att blandstad i betydelse ”nära till matbutiken och hållplatsen” inte är ett verktyg, utan en funktion av täthet:

• Hög befolkningstäthet = högt exploateringstal
• Hög blandning av bostäder och arbetsplatser (god tillgänglighet till service av olika slag, potential för trivsamma, levande och trygga offentliga rum)

Andra viktiga egenskaper är:

• Hög korsningstäthet
• Centralitet (koncentration av arbetsplatser, koncentration av bostäder)

Studien

De metoder som använt i studien har varit en kartläggning av dag- och nattbefolkning, exploatering, blandning på fastighetsnivå, fördelning av lokaler/aktiva bottenvåningar samt identifiering av tydliga hinder och möjligheter för utvecklingen av blandstad.

Fyra kategorier av områden i Göteborg har undersökts: Kvartersstad: Linnéstaden, Gamlestaden, 1940-/50-talaområden: Guldheden, Axel Dahlströms torg, Miljonprogram: Landala och Opaltorget samt 1980-/90-/00-talsområden: Öster om Heden och Sannegården

Är blandstad vad vi tror?

Studien har genomförts genom att forskarna sammanfört och jämfört uppgifter i olika kommundatabaser. Man valde en kvadratkilometer som mått och jämförde förhållandet mellan mängden butiker, kontor, bostäder etc i både de olika områdena i Göteborg och med exempelvis centrala Manhattan.

– Vi har verkligen fått fundera över vad detta med blandstad egentligen innebär och bland annat såg vi att Linnéstaden, som av de flesta anses vara ett gott exempel på fungerande blandstad, har förhållandevis många bostäder med butiker i nedre plan jämfört med andra områden, konstaterade Anders Hagson.

– När vi jämförde Hammarby sjöstad i Stockholm med Sannegårdshamnen såg vi att dessa till synes relativt lika områden har helt olika struktur, fortsate Erik Linn. I Hammarby Sjöstad ligger alla butiker längs huvudstråket tillsammans med kollektivtrafiken, medan Sannegårdshamnen endast vid få tillfällen vänt sina bostadsentréer mot gatan och kollektivtrafiken. Några enstaka butiker har lagts vid kajen, men de flesta har placerats utanför området i Eriksbergs köpcenter.

Läs mer om studien i de nedladdningsbara filerna nedan.

Möjligheter och hinder

Avslutningsvis gjode Linn och Hagson en summering av möjligheter och hinder:

Möjligheter: Städerna växer – finns ett intressa av att bygga. Efterfrågan är stor på stadsmässiga kvaliteter, intresset för den urbana livsstilen breder ut sig, tätare städer ger möjlighet för bättre kollektivtrafik/minskat transportbehov, utvecklingen av 3D-fastigheter ger ökad möjlighet för fungerande handel

Hinder: Begreppet blandstad är oklart.  Kunskapsbrist en är stor – fakta saknas. i Sverige är ett relativt glest land vilket gör det svårt att få till blandstad. Samhället är funktionsseparerat  och det är svårt med bostäder exempelvis industriområden eller företag i villakvarter. Frimärksplanering – många små projekt som inte ger sammanhang ger samhällsplanerare problem att skapa sig överblick. Långa planprocesser – mediantid i Stockholm för ett byggprojekt är 2.5 år. Kommuner tolkar PBL olika och frågorna blir politiserade. Handeln vill endast satsa där det finns en god chans att få lönsamhet.

Ladda ner kortrapport »
Ladda ner presentation »

Tidigare DCPM-student och medlem i CMB:s studentråd intervjuad i tidningen Byggindustrin:

I logistiksammanhang ligger fokus ofta på bygg­entreprenörernas situation. Samtidigt står installatörer och andra underentreprenörer för merparten av allt arbete på en byggarbetsplats. Men nu finns en ny studie som belyser bygglogistik ur underentreprenörernas perspektiv.

Läs artikeln här »

CMB:s första frukostseminarium för hösten handlade om vilka lärdomar vi kan dra av tidigare stora renoveringar av flerbostadshus. Seminariet leddes av Paula Feminias vid Chalmers Arkitektur som nyss avslutat en förstudie i ämnet. Över 100 personer var anmälda och att döma av mängden frågor efter föredraget var intresset för ämnet stort. Ett referat kommer inom kort.

Ladda ner presentation »
Ladda ner kortrapport »
Ladda ner fullständig rapport »

Hej!

Efter många år som forskare och lärare på Chalmers jobbar jag sedan en månad tillbaka som utvecklingsledare på CMB.

CMB:s sekretariat är en liten organisation och mina arbetsuppgifter kommer variera, men jag kommer bl a jobba med de olika arbetsgrupper och utskott som vi organiserar. Jag kommer också arbeta mot institutioner och forskargrupper inom Chalmers, med en förhoppning och     ambition att fler avdelningar och enskilda forskare ska bli nyfikna på vad vi har att erbjuda.

Själv kom jag för första gången i kontakt med CMB för snart tio år sedan, då som nybliven doktorand på avdelningen för Industriell marknadsföring på Chalmers. Det CMB som jag nu är del av är dock till stor del ett annat än det som jag mötte då. Verksamheten har växt ordentligt och omfattar ju idag allt från forskningsfinansiering och utskottsarbete till seminarieverksamhet och traineeprogram (det senare i samverkan med GR). Med andra ord kan både forskare och företag engagera sig på olika sätt, beroende på behov och intressen. Detta är ett område som jag gärna vill belysa ännu tydligare framöver.

Jag ser nu mycket fram emot att vara del av den fortsatta utvecklingen av CMB:s verksamhet, samt lära känna alla forskare och huvudmän som är engagerade hos oss. Hör därför gärna av er till mig om ni har funderingar på vad vi gör, eller kanske idéer om vad vi borde göra…

Vi ses!

Lars i punkter

• Boråsare, nu boende i Nya Varvet i Göteborg
  
• Liten dotter, något större fru
  
• Tidigare doktorand* och postdoc inom Industriell marknadsföring och inköp
  
• Tidigare masterprogramansvarig för Supply Chain Management
  

*doktorandprojekt representerat i CMB:s årsbok från 2010, se sid 24-25 »

Det är dags att vässa oss ytterligare!

Vi behöver dig till CMB:s Strategidag den 12 november 2015

Vid förra årets Strategidag identifierade vi områden för forskning och innovation inom byggandets management. Resultatet har blivit flera nya forskningsprojekt under året. Dessutom utvecklade vi till temat för vårens Ledarskapsdag; kommunikationens betydelse för bättre projekt, utifrån Strategidagens diskussioner.

Nu  är det dags att ta ett steg till. Du och dina kollegor behövs för att ytterligare konkretisera vad CMB ska satsa på framöver!

Under Strategidagen 2015 får ni en inblick i aktuella forskningsprojekt som berör allt från sociala effekter av stadsbyggande till hinder och drivkafter för BIM. Därefter tar vi med era tankar och idéer till en gemensam workshop. Där tar vi fram konkreta forsknings- och utvecklingsprojekt för akademin och branschen.

Vi behöver alltså din hjälp att forma framtidens forskning så anmäl dig och dina kollegor direkt!

Praktisk information

Tid: Torsdag den 12 november 2015, kl 12.00-17.00 (lunch ingår)
Plats: Chalmers teknikpark, Sven Hultins gata 9, Göteborg
Anmälan: Anmäl dig via separat inbjudan som skickats ut via mejl eller genom att kontakta Kristin Fridholm, kristin.fridholm@cmb-chalmers.se

Program

12.00 – Lunch

12.30 – Aktuell Chalmersforskning - strategier och utmaningar. Prefekter för de fyra byggande institutionerna.

13.30 – Pågående forskningsprojekt. Korta parallella presentationer.

14.45 – Workshop (inkl. fika)

16.30 – Summering och inlämning av förslag

Ledare 2015-10-02: Kicki Björklund, vd Bostadsbolaget

Hej Kicki! Vi är glada att hälsa dig välkommen som ny ordförande i CMB:s forskningsutskott. Berätta lite om din bakgrund.

Tackar! Jag heter Kicki Björklund jag är sedan nästan ett år tillbaka vd för Bostadsbolaget. Jag var tidigare vd för SigtunaHem och har även en bakgund inom akademin då jag disputerat i ämnet lönsamhet i fastighetsföretag vid KTH.

Vad var det som intresserade dig för forskningsutskottet?

Jag ser mig själv som stående mitt emellan näringsliv och forskning och jag brinner för att se och förstå samband. Jag vill alltid fatta beslut utifrån förståelse och fakta och så långt det går undvika att ha förutfattande meningar.  Att tänka utanför boxen är viktigt för utveckling.
Bra forskning, baserad på en verklig och väldefinierad problembild, ger oss nya glasögon! Det sker redan idag mycket bra forskning inom samhällsbyggnad, men ibland har forskningen en tendens att gränsa till navelskåderi. Med en fot i akademin och en i näringslivet vill jag verka för användbara forskningsresultat.

Hur är det att, som du gör, stå med en fot i varje läger?

Ha ha, från forskarkollegor får jag ofta frågor i stil med ”Måste du alltid vara så praktisk?” och från mina näringslivskontakter ”Måste du alltid analysera allt?”. Och jag svarar alltid ja på båda frågorna. Jag vill arbeta för att föra sektorn framåt och då kan jag inte luta mig mot bara en känsla för hur verkligheten ser ut – jag måste ha kunskap och fakta.

Vilken prägel vill du sätta på CMB:s forskningsrelaterade arbete?

Det görs mycket bra redan idag med många intressanta projekt och samarbeten. Det jag skulle vilja tillföra är ett omvänt resonemang i ansökningsförfarandet där jag ser att näringslivet skulle kunna samla sig kring en viss fråga och säga ”Vi kan tänka oss att investera denna summa pengar, för att få fördjupad förståelse i en  specifika fråga eller område – vem eller vilka kan hjälpa oss  med det?”

Nu när höstens arbete dragit igång på allvar vill vi gärna presentera två personer på nya poster inom CMB. Efter att legat vilande under tid har arbetet i effektivitets- och produktivitetsgruppen startat upp på nytt med både ny akademisk ledare, professor Christian Koch, och ny ordförande, Tobias Nordlund, Prolog.

– Jag tycker det är väldigt roligt att ha fått förtroende att leda CMB:s grupp om produktivitet, säger Tobias. Det händer så otroligt mycket i branschen just nu och produktivitetsfrågan har aldrig varit mer aktuell. Jag ser fram emot alla härliga diskussioner och idéer som vi skall forma och förmedla ur det gemensamma perspektivet på effektivitet och produktivitetsfrågor i gruppen.

Även upphandlingsgruppen har fått en ny ordförande i Anna Nordén, Familjebostäder. Så här kommenterar hon sin nya roll:

– Jag är väldigt glad att ha fått förtroendet att vara ordförande. Upphandlingsfrågor är strategiskt viktiga för offentliga verksamheter med stor påverkan för hela marknaden. Att få vara ordförande för ett forum som förenar dessa två samt akademi är viktigt och något jag tar på stort allvar. Dialog mellan beställare och utförare kommer vara en viktig del för Göteborgs Stad framöver. Många stora projekt är på gång och vi är alla angelägna om att det skall vara attraktiva uppdrag här. Den sociala dimensionen är viktig i detta och något som vi arbetar intensivt med i Göteborg. Så den frågan kommer givetvis få fokus.