
Vad kan vi lära av tidigare renoveringar?
När vi nu står inför nya renoveringar av bostadsbeståndet, borde vi då inte ta lärdom av tidigare erfarenheter? Paula Femenías är forskare på Chalmers och hon har genomfört en studie som belyser 1990-talets omvandling av Högsbohöjd samt en övergripande sammanställning av tidigare erfarenheter av renovering.
– Renovering av bostäder är inget nytt! Samma problem har funnits tidigare när man sett genomgripande renovering som lösning på aktuella problem. Samtidigt är det ett svårt område då många intressenter och intressen ställs mot varandra. Ett exempel är energi och ekonomi som ställs mot hyreshöjningar, social påverkan och kulturhistoriska värden, inledde Paula sitt frukostmöte på CMB i oktober.
Exempel från Högsbohöjd
Frågor som fastighetsägaren ställer sig inför en större renoveringssatsning är:
- När skall vi renovera?
- Hur mycket måste vi renovera?
- Lönar det sig att renovera mer när vi ändå håller på?
- Vad händer över tid?
Det finns många tidigare studier gjorda kring detta ämne. Förutsättningarna förändras hela tiden, men många av frågorna och problemen är desamma och Paula har gjort en historisk överblick över tidigare större renoveringar i Göteborg samt en fallstudie av Växelmyntsgatan och Pennygången i Högsbohöjd.
Båda bostadsområdena har renoverats tidigare och är i dagsläget återigen i skiftande behov av förbättringar. På Pennygången genomfördes under 1990-talet en mindre omfattande – ”lagom” – renovering av det nödvändigaste. Växelmyntsgatan genomgick
under samma tid en mycket omfattande renovering av typen ”turn-around”.
Slutsatser
Paula har genomfört ett antal intervjuer med nyckelpersoner, studerat dokument och utredningar från processen samt tagit del av rapporter och artiklar. Studien har genomförts i samarbete med CMB, Bostads AB Poseidon och Stena fastigheter. I bifogad kortrapport kan du läsa mer om både tillvägagångssätt och slutsatser.
– Den här studien ger inte några svar på vilken grad av renovering som är bäst, men det finns några intressanta slutsatser som vi kan dra: Det finns en stor efterfrågan, men tyvärr inte samma tillgång, på kvalitetssäkrad kunskap från tidigare renoveringar. Det är mycket viktigt att göra helhetsbedömningar och inte utvärdera omvandling och bostadsförnyelse utifrån en eller ett avgränsat antal värdeområden. Att utvärdera aspekter inom flera områden är komplext. Det kräver en stor datainsamling och bred kunskap om olika metoder och kunskapsområden, vilket pekar på vikten av att arbeta i öppen samverkan, både interdisciplinärt och mellan kommunala organisationer och näringsliv.
Framtiden
Paula påpekar även vikten av fortsatt forskning kring ämnet och vill du veta mer så följ hennes arbete inom SIRen som är en nationell transdisciplinär forskningsmiljö som arbetar med dessa frågor.