Vi har i år ett 80-tal vetgiriga och driftiga masterstudenter som - enskilt eller i par - just nu söker efter intressanta ämnen för sina examensarbeten. Har ni en frågeställning eller ett problem i er organisation som ni skulle vilja få hjälp att belysa? Studenternas arbete startar igång efter årssiftet, så det är hög tid att lämna in era förslag på ämnen nu!
Författararkiv
Forskningsfrågor drog fullt hus på Business Arena!
På fastighetsmässan Business Arena i Stockholm den 16-17 september arrangerade CMB och Chalmers tillsammans med KTH i Stockholm, LTH i Lund och Malmö Högskola två seminarier. Första dagens arrangemang bestod av en paneldebatt med Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, och representanter från näringsliv och utbildning. Dag två debatterades Affordable Housing ur såväl forsknings- som industriperspektiv.
Första dagens seminarium leddes av Göran Lindahl, docent vid Construction Management, Chalmers. Temat för debatten var ”Forskningspolitik som stödjer näringslivet” med undertema “Betydelse av forskning för god samhällsutveckling". Bland deltagarna fanns Henrik Saxborn, Castellum, Staffan Hintze, NCC och Charlotte Ahlgren Moritz från Malmö Högskola. Nivån på diskussionerna var hög och ministern tackade för många givande inspel till arbetet med den forskningsproposition som läggs fram nästa år.
Prisvärt boende
Dag två var temat "Affordable Housing" och det stod snart klart att detta är ett ämne som engagerar samhällsbyggnadssektorn! Publiken strömmade till och när moderartor Hans Lind, professor vid KTH, inledde debatten var varje stol fylld och diskussionsglada besökare trängdes längs väggar och i dörrpost. Det finns med andra ord anledning att återkomma till detta ämne.
Enkätundersökning
Under båda dagarna genomfördes dessutom en enkätundersökning där 100 besökare intervjuades. Frågorna berörde genusfrågan i sektorn, näringslivets kontakt med akademin och Social Housing. Resultatet av undersökningarna presenterades och kommenterades av våra forskare på det som benämndes Speakers Corner på balkongen, vån 5. En kort presentation av svaren görs också på annan plats i detta nyhetsflöde.
Internationellt pris för forskningsartikel
Innovationsprogram: Smart Built Environment
Den 10:e september besökte Olle Samuelson från IQ Samhällsbyggnad CMB:s BIM Managementgrupp för att berätta om bakgrunden och det preliminära innehållet i ”Smart Built Environment”, ett strategiskt innovationsprogram samordnat av IQ Samhällsbyggnad. Den 12:e oktober anordnas en presentation och workshop i Stockholm för att definiera innehållet vidare.
Västfastigheter går med i CMB
Så här planeras det nya barnsjukhuset på Östra sjukhuset se ut när det är klart.
Foto/illustration: White arkitekter.
Mitt i en omfattande volymökning av verksamheten går Västfastigheter med i CMB. Bland annat för att man vill prioritera såväl det egna nätverksbyggandet som försöka bidra till ny forskning inom sektorn.
Västfastigheter ingår som en förvaltning inom Västra Götalandsregionen (VGR) med uppdraget att skapa en långsiktigt optimal lokalförsörjning inom VGR.
I fastighetsbeståndet finns regionens sjukhus samt ett antal naturbruksskolor, folkhögskolor och ett museum.
– Just nu är vi ca 400 anställda inom Västfastigheter. Ett antal som successivt kommer att öka i takt med att vår investeringsvolym fortsätter att växa, berättar Bosse Kjellstrand, chef område Projekt. Vår omsättning på investeringar beräknas öka från cirka 1,6 miljarder kronor 2014 till att de kommande åren uppgå till omkring 2,5 miljarder kronor.
Breddat nätverk
Totalt har Västfastigheter just nu cirka 850 pågående investeringsprojekt – både små och stora. Totalt förvaltas 1,7 miljoner kvadratmeter och ytterligare 700 000 kvadratmeter nyttjas via externa hyresavtal.
– I den snabba utveckling som vi är inne i, är vi beroende av branschens aktörer och det är därför viktigt att vi även ser till att förbättra och bredda vårt nätverk, fortsätter Bosse. Där ser vi medlemskapet i CMB som en god möjlighet att ta del av, och kunna vara med att påverka, utvecklingen inom branschen. Jag ser även Västfastigheters deltagande i seminarier, konferenser, grupper med mera som en god möjlighet till kompetensutveckling. Förhoppningsvis skall även vi kunna bidra med våra erfarenheter till övriga medlemmar.
Nyttan med BIM
Att satsa på forskning inom bygg, fastighet och samhällsbyggnad tycker Bosse är mycket viktigt och lyfter fram hållbarhet, energieffektivitet, och kvalitetskontroll som särskilt intressanta områden.
– Även BIM och att hitta bästa möjliga nytta i den senast tillgängliga tekniken – både för oss och för våra kunder – är ett område som vi vill prioritera, tillägger han.
Studentkontakt
Idag har Västfastigheter kontakt med akademin bland annat genom att man erbjuder studenter ex-jobbsplatser och sponsrar forskning inom hållbara vårdbyggnader.
– I och med medlemskapet i CMB kommer vi kunna utveckla dessa kontakter ytterligare. Bland annat ser mentorprogrammet inom CMB lovande ut. Det är ett bra sätt att komma i kontakt med intresserade och drivna studenter och få ökad insikt i deras tankar och önskemål om sin framtida arbetsplats. Vi ser verkligen fram emot att kunna engagera oss i CMB och bli en del i detta framgångsrika nätverk, avslutar Bosse.
Tekniklektor/universitetslektor sökes!
Avdelningen för Construction Management på Chalmers söker nu tekniklektor alt. universitetslektor för att vara med i utvecklingen och undervisningen av avdelningens profil inom samhällsbyggnadsområdet Utbildning. Construction Managements profil fokuserar på projekt, projektering och produktionsledning inom byggbranschen.
Kvalitet - byggsektorns ömma tå?
I alla projekt förekommer fel och brister. För att uppnå excellent kvalitet krävs att kvalitetsaspekten integreras i företagets strategi, det konstateras i en ny studie från Chalmers, Construction Management.
Undersökningen har fokuserats på kvalitet i byggbranschen och särskilt egenkontrollens roll.
– Få företag har kvalitet som affärsstrategi och i vår undersökning visade det sig att endast ett entreprenörsföretag i praktiken följer denna strategi, säger professor Christian Koch, som tillsammans med civilingenjör Rolf Jonsson har genomfört forskningsprojektet.
Effektiv pådrivare
När det fungerar som bäst är egenkontrollen en effektiv pådrivare för att upptäcka fel tidigt och sätta in åtgärder. Sådana arbetssätt är dock sällan understödda av företagen utan det finns ofta en stor skepsis mot formella egenkontrollsystem. Detta konstateras på CMB:s frukostseminarium den 6 mars som genomfördes i samarbete med Sveriges Byggindustrier
Lagkrav eller strategisk kvalitetsförbättring?
Rolf Jonsson är konsult inom utvecklingsfrågor och är bland annat ordförande i FOU Väst. Han har med åren sett att trots att man genomför egenkontrollerna så blir det fel.
– Jag konstaterade att branschen behöver bli bättre på detta och kontaktade Chalmers för att undersöka varför det ser ut som det gör, berättar han.
Christian Koch:
– Vårt syfte var att kartlägga och analysera nuläget kring hur egenkontroll fungerar i byggandet. Ses det som endast ett lagkrav eller använder man det till och med som ett strategiskt hjälpmedel att förbättra kvaliteten?
Tre synvinklar
Metoden man valde var att genomföra intervjuer med nyckelaktörer, göra platsbesök, tala med kontrollansvariga och göra en litteraturgenomgång.
– Vi såg framför allt att man såg på egenkontrollerna ur tre olika synvinklar:
- Kvalitet som företagsstrategi
- Platschef tar på sig rollen
- Hantverkarna kan själva – behöver ingen kontroll
En mer detaljerad beskrivning av dessa tre finns i presentationen »
Slutsatser:
- Ingen presterar excellent – det är inte tillräckligt. Man hittar alltid mer eller mindre allvarliga brister.
- Hur hämtar vi in de sista 8-10%? En bättre fungerande egenkontroll borde kunna hjälpa. Se ekonomin i detta.
- Varför gör inte företag kvalitet till strategi? I viss mån gör de det, men en del anser att det inte är genomförbart att ha en nollvision. Man försöker undvika de stora dyra felen, men handlingarna innehåller många fel.
- Huvudentreprenör, mindre egenproduktion ökar styrningskrav gentemot UE. Egenkontroll är inte prioriterat vid affär och detta gäller både underentreprenör och huvudentreprenör.
- Organiserad oansvarighet? Ser ut som om många tar ansvar, men gör det inte på riktigt. ”Någon annan” anses vara ansvarig vid brister.
- Platschefen – ”all by himself”. Det finns fördelar i att stärka dessa personer och stödja dem i deras ledarskap – men inte alltid resurser för detta. Lagledarskap är nödvändig,
- För samhälle och företag. Måste samhället ställa krav i lagstiftningen eller kan vi leva med att det är som det är? Företagen borde se kvalitetsfördelarna med egenkontroll och utveckla av en annorlunda företagskultur.
Rekommendationer:
- Utveckla upprepade kontroller vid 25, 50 respektive 75 % färdigställande.
- Undersöka om 4D och 5D integrerade IT-system, där egenkontroll är integrerad, gör egenkontrollen bättre.
- Utveckla mindre entreprenörers och underentreprenörers kompetens i användning och hantering av kvalitet.
- Förbättra huvudentreprenörens inköpssystem och –praxis och säkerställ att egenkontrollkompetenser beaktas vid inköp.
- Undersöka om nationellt rapportsystem kan förbättra egenkontrollen.
- Genomföra utvecklingsprojekt om excellent kvalitet hos entreprenörer.
- Komparativa studier ifrån andra länder av bygg- och planlagar kan lyfta fram möjliga reformer i det svenska kontrollsystemet.
Kungälvs kärna ska växa. Hur gör vi?
Under de närmsta åren planeras för cirka 1300 nya bostäder (en fördubbling), ett nytt resecentrum och ökad handel i Kungälvs stadskärna. Målbilden är tydlig – Kungälv ska utvecklas till en dynamisk stadskärna med hållbarhet och tillväxt i fokus – men hur gör man?
Cecilia Örtendahl, programansvarig för Stadskärnan och Henrik Haglund, chef Samhällsutveckling i Kungälvs kommun, presenterar kommunens arbete för hållbar utveckling och tillväxt i Stadskärnan. De menar att samverkan är nyckeln och den enskilt viktigaste faktorn för att driva utvecklingen framåt och nå målbilden. Kom och hör hur visioner ska bli verklighet.
Staden ska byggas ihop
Det är en stor del av det centrala Kungälv som ingår i utvecklingsarbetet. Bland annat ska ortens resecentrum flyttas närmare E6:an, staden ska byggas ihop och fördjupas västerut mot stadsdelenKomarken där det idag bor cirka 7 000 personer, jämfört med i citykärnans cirka 3 500 personer. Dessutom ska området där den tidigare gymnasieskolan låg, Kongahälla, utvecklas med bostäder, handel och kontor (se mer om projekten i bifogad presentation)
Målet är att skapa en mångfald gällande bostäder – storlek, bostadsrätt, hyresrätt. Och även exempelvis 4:or och 5:or som är små. Staden behöver fler kontor, trevliga ställen för After Work, butiker, restauranger etc.
Cecilia Örtendahl:
– Vi arbetar med frågor som hur utvecklar vi näringslivet och besöksnäringen? Hur knyter vi samman Gamla staden och Bohus fästning med city och butiksgator? Hur kan vi vara ett alternativ till Göteborg när hotellen där är fullbelagda vid stora evenemang? Hur nyttjar vi bäst vår Gymnasieskola, Mimers, som i dag har ett högt söktryck?
Samverkan
– Svaret tror vi är samverkan! Samverkan mellan näringsliv, staden och medborgarna inom stadsdelar, kommun och region. Vi har idag med oss Fastighetsägarna, kultur- och idrottsföreningar, näringsliv och handel, ideella föreningar etcetera i ett antal olika arbetsgrupper. Vi har också infört så kallade stråkgrupper – aktörer längs stråken i staden för att se hur de vill göra för att lyft just sitt område.
Programmål
Kungälvs kommun arbetar enligt ett antal programmål:
• Utveckla stadens innehåll och utbudets kvalitet
• Förädla stadsmiljön
• Fördubbla antalet boende i stadskärnan
• Stärka Kungälvs stolthet och stadskärnans anseende
– Vi vill att de som bor i Kungälv varmt ska rekommendera andra att bo här. Vi vill att ungefär 1/3 av invånarna aldrig ska vilja flytta härifrån, 1/3 ska vilja bo på annan ort under några år och sedan flytta tillbaka igen, och 1/3 ska flytta för gott och ersättas av nya invånare, förklarar Cecilia.
Strategiska val
Kommunens stora utmaning är att vara knutpunkten för samverkan. Kraften som knyter ihop arbetsliv, fritid, handel, restauranger etc.
– Vi söker efter stadens så kallade ”sweet spot” där interna och externa resurser och förmågor kan möta visionen. Vi måste hela tiden göra strategiska val för tillväxt och hitta rätt nivå – vad kan vi göra själva och vilken input behöver vi få från andra genom hjälp utifrån? Här gäller det att tänka till så att resurserna läggs på rätt ställen.
Styrning
Idag leds arbetet via ett projektkontor som styr genom att kliva ut i linjeorganisationen och skapa program inom olika projekt. Arbetet sker utifrån ett gemensamt ledningssystem (se mer om styrmodellen i presentation).
Stadskärnan är indelad i egna geografiska områden för att kunna arbetet ska kunna genomföras inom rimlig tid.
– Kommunikation och medborgardialog arbetar vi med gemensamt i alla områden. Vill ha med medborgarna tidigt i processen så att vi hela tiden vet vad de tycker – är vi på rätt väg?
Nu startar vårt traineeprogram omgång 2
Den 1 september är första dagen för våra 17 nya traineer som blivit antagna till Framtidens Samhällsbyggare 2016/2017. Framöver kommer du kunna läsa om vilka de är och vad de gör på deras gemensamma blogg (se länk nedan). Är du och din organisation intresserade av att vara med i omgång tre med start hösten 2016 är det en god idé att anmäla intresse redan nu! Rekryteringsarbetet startar redan efter årssiftet.
Utmana dig själv - bli mentor!
Nu startar snart 2015/2016 års CMB mentorprogram och vi vill ha DIG med som mentor! Varje år får programmet lysande recensioner från både mentorer och adepter så vi vågar utlova ett mycket givande deltagande. Adepterna går sista året på masterprogrammet DCPM och under ett år träffas mentorer och adepter fyra gånger gemensamt i grupp kring ett tema, och fyra gånger på egen hand i mentorparen.