Publicerad den 4 september 2015

Kvalitet - byggsektorns ömma tå?

I alla projekt förekommer fel och brister. För att uppnå excellent kvalitet krävs att kvalitetsaspekten integreras i företagets strategi, det konstateras i en ny studie från Chalmers, Construction Management.

Undersökningen har fokuserats på kvalitet i byggbranschen och särskilt egenkontrollens roll.
– Få företag har kvalitet som affärsstrategi och i vår undersökning visade det sig att endast ett entreprenörsföretag i praktiken följer denna strategi, säger professor Christian Koch, som tillsammans med civilingenjör Rolf Jonsson har genomfört forskningsprojektet.

Effektiv pådrivare

När det fungerar som bäst är egenkontrollen en effektiv pådrivare för att upptäcka fel tidigt och sätta in åtgärder. Sådana arbetssätt är dock sällan understödda av företagen utan det finns ofta en stor skepsis mot formella egenkontrollsystem. Detta konstateras på CMB:s frukostseminarium den 6 mars som genomfördes i samarbete med Sveriges Byggindustrier

Lagkrav eller strategisk kvalitetsförbättring?

Rolf Jonsson är konsult inom utvecklingsfrågor och är bland annat ordförande i FOU Väst. Han har med åren sett att trots att man genomför egenkontrollerna så blir det fel.

– Jag konstaterade att branschen behöver bli bättre på detta och kontaktade Chalmers för att undersöka varför det ser ut som det gör, berättar han.

Christian Koch:

– Vårt syfte var att kartlägga och analysera nuläget kring hur egenkontroll fungerar i byggandet. Ses det som endast ett lagkrav eller använder man det till och med som ett strategiskt hjälpmedel att förbättra kvaliteten?

Tre synvinklar

Metoden man valde var att genomföra intervjuer med nyckelaktörer, göra platsbesök, tala med kontrollansvariga och göra en litteraturgenomgång.

– Vi såg framför allt att man såg på egenkontrollerna ur tre olika synvinklar:

  • Kvalitet som företagsstrategi
  • Platschef tar på sig rollen
  • Hantverkarna kan själva – behöver ingen kontroll

En mer detaljerad beskrivning av dessa tre finns i presentationen »

Slutsatser:

  1. Ingen presterar excellent – det är inte tillräckligt. Man hittar alltid mer eller mindre allvarliga brister.
  2. Hur hämtar vi in de sista 8-10%? En bättre fungerande egenkontroll borde kunna hjälpa. Se ekonomin i detta.
  3. Varför gör inte företag kvalitet till strategi? I viss mån gör de det, men en del anser att det inte är genomförbart att ha en nollvision. Man försöker undvika de stora dyra felen, men handlingarna innehåller många fel.
  4. Huvudentreprenör, mindre egenproduktion ökar styrningskrav gentemot UE. Egenkontroll är inte prioriterat vid affär och detta gäller både underentreprenör och huvudentreprenör.
  5. Organiserad oansvarighet? Ser ut som om många tar ansvar, men gör det inte på riktigt. ”Någon annan” anses vara ansvarig vid brister.
  6. Platschefen – ”all by himself”. Det finns fördelar i att stärka dessa personer och stödja dem i deras ledarskap – men inte alltid resurser för detta. Lagledarskap är nödvändig,
  7. För samhälle och företag. Måste samhället ställa krav i lagstiftningen eller kan vi leva med att det är som det är? Företagen borde se kvalitetsfördelarna med egenkontroll och utveckla av en annorlunda företagskultur.

Rekommendationer:

  • Utveckla upprepade kontroller vid 25, 50 respektive 75 % färdigställande.
  • Undersöka om 4D och 5D integrerade IT-system, där egenkontroll är integrerad, gör egenkontrollen bättre.
  • Utveckla mindre entreprenörers och underentreprenörers kompetens i användning och hantering av kvalitet.
  • Förbättra huvudentreprenörens inköpssystem och –praxis och säkerställ att egenkontrollkompetenser beaktas vid inköp.
  • Undersöka om nationellt rapportsystem kan förbättra egenkontrollen.
  • Genomföra utvecklingsprojekt om excellent kvalitet hos entreprenörer.
  • Komparativa studier ifrån andra länder av bygg- och planlagar kan lyfta fram möjliga reformer i det svenska kontrollsystemet.