Författararkiv

När Radar arkitektur startades för 15 år sedan gjordes det utifrån utgångspunkten att man ville arbeta med en helhetssyn på samhällsbyggande snarare än med enskilda objekt. Efter tre år hade firman fem anställda med fyra olika utbildningar och erfarenheter.

Så här beskriver en av grundarna, Oskar Götestam (i mitten på bilden ovan), verksamheten:

– Vi har sammanfattat vår verksamhet i tre påståenden: Se helheten, utgå från människan, gestalta för framtiden. Dessa utgår vi ifrån i alla uppdrag vi arbetar med oavsett om vi ritar ett hus, formger ett parkområde eller tar fram underlag för en detaljplan.

Människan och miljön

Radars kontor ligger precis intill Esperantotorget i centrala Göteborg. Genom fikarummets stora fönster tar vi del av stadens puls när morgonens leveranser anländer till cafét mitt emot och med affärsklädda människor hastar förbi på väg till morgonens möten.

– Vi arbetar med att skapa en gestaltad livsmiljö där de sociala frågorna – människan och miljön – är grunden i arbetet. Vi har många offentliga kunder och arbetar exempelvis ofta med hela kvarter istället för enskilda byggnader, berättar Monika Levan som själv är utbildad landskapsarkitekt.

Som exempel nämner Monika ett projekt i Varberg, Apelviken.

– Varberg har en vision att bli norra Europas största surfort och vi blev kontaktade för att konkretisera den visionen i en förstudie. Och hur gör man det? Genom att tala med olika aktörer upptäckte vi att surfparkeringen där surfarna ställde upp sina vagnar och husbilar utgjorde ett centrum för den kultur som skapats på orten. Dock fanns många olika åsikter kring hur det området skulle nyttjas. Vår uppgift blev att sammanföra dessa olika viljor och försöka skapa en gemensam vision – och ett fungerande arbetssätt.

– Vi kontaktas ofta för att hjälpa till att förstå hur man skapar engagemang i ett område – att ge en förståelse för processen och hur man når slutmålet. Det är viktigt att börja arbeta med dessa frågor så tidigt som möjligt i processen eftersom den slutliga byggnationen kanske ligger 5-7 år fram i tiden när vi startar vårt arbete, säger Oskar.

Kunskap och evidens

Gemensamt för alla som arbetar på Radar är enligt Oskar intresset för nya idéer och ny kunskap.

– Dessutom arbetar vi evidensbaserat, kommenterar Joakim Forsemalm, docent i Etnologi. Vi strävar ständigt efter att arbeta strukturerat med kunskap och verifiering för att veta att vi arbetar med rätt saker. Det tror jag att hela sektorn skulle behöva bli bättre på.

Joakim tar täthet som exempel.

– Alla talar om att vi ska bygga tätare inne i städerna, men vad innebär det i verkligheten? Hur tätt? Vilken typ av byggnader och verksamheter behövs för en optimal funktionsblandning? Istället för att utgå från oss själva använder vi vetenskapliga mått och motiv. Vi vill pusha branschen att bli bättre på att ta forskningen till hjälp.

Att bli partner i CMB är ett sätt att arbeta vidare inom detta område – så välkomna in i gänget!

CMB fyller 20 år. Det vill vi fira tillsammans med alla er som på olika sätt är engagerade i CMB:s arbete.

Dag och tid är den 11 oktober, kl 15.00-19.00.

Det blir en festlig och avslappnad eftermiddag med inspiration, teamwork, god mat och mingel.

Personliga inbjudningar med anmälan har skickats ut. Har du inte fått någon inbjudan? Hör av dig till Kristin: kristin.ostling@cmb-chalmers.se

Två nya forskningsprojekt har under våren beviljats medel från CMB. Ett om strategisk fastighetsförvaltning och ett om flyttmönster vid renovering.

Professor Pernilla Gluch leder det ena projektet som handlar om strategisk fastighetsförvaltning för att uppnå energi- och klimatmål.  Ett stort antal fastigheter i behov av förnyelse tillsammans med ambitiösa energi- och klimatmål har tvingat kommunala fastighetsförvaltare att omvärdera sina befintliga verksamheter. Utmaningen handlar inte främst om bristande vilja eller attityd hos dessa, utan om en organisatorisk och institutionell tröghet som hindrar goda idéer från att få fäste och realiseras. Pernillas projekt syftar till att utreda var och varför denna tröghet uppstår, samt vilka åtgärder som behövs.
I projektet medverkar bland andra Lokalförvaltningen och det beräknas starta 2019.

I det andra projektet leder docent Paula Femenias en förstudie om varför människor väljer att flytta eller bo kvar vi renovering av hyresbostäder. Frågan forskarna vill ha svar på är om det finns något samband mellan de renoveringsåtgärder som utförs, vilken hyreshöjning det medför och i vilken mån det leder till flytt eller omflyttning. Förstudien ska vara klar under 2018 och ligga som grund till ett större projekt med bland andra kommunala och privata bostadsbolag.

BIM och digitaliseringsgruppen har, under ledning av Linda Strind, genomfört ett antal workshops kring affärsnyttor med BIM. Arbetet kommer att kompletteras med intervjuer med olika aktörer för att spegla dagens utveckling och vilka affärsmässiga tendenser vi kommer att möta i framtiden. Studien kommer att presenteras i en kortrapport i september.

Utbildningsgruppen inledde i maj en diskussion med programmet för affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn (AE-programmet) vid Chalmers. Gruppen har en positiv syn på programmets sammansättning som fyller ett behov inom samhällsbyggandssektorn. Vid en eventuell utökning av antalet platser i programmet skulle en tydligare profilering mot olika roller inom fastighets- och entreprenadföretag vara önskvärd. Kaj Sunesson, programansvarig, fick värdefulla inspel gruppen och förslag på kontaktpersoner att arbeta vidare med.

Stadsutvecklingsgruppen har under våren genomför en serie arbetsmöten kring ett forskningsprojekt för att utveckla ett verktyg för sociala indikatorer i stadsutveckling. Verktyget kommer att färdigställas av RISE under hösten.

Agila projektledningsmetoder är ämnet för en grupp som vill utveckla hur man kan tillämpa de agila principerna inom byggprojektring. Gruppen arbetar tillsammans för att analysera olika aktörers syn på och erfarenheter av agilt arbetssätt, med målet att följa ett case där principer och metoder tillämpas. Man hämtar inspiration och erfarenhet från andra branscher.

Partnering som affärsmodell är ett fokusområde för entreprenörer och byggherrar och konsulter inom CMB. Utgångpunkten är att se partnering som ett affärsmässigt förhållningssätt med både möjligheter och risker. Just nu pågår ett erfarenhetsutbyte mellan deltagarna i gruppen som ska mynna ut i gemensamma iakttagelser över hur partnering kan utvecklas till något mer än samverkan.

Gruppen kring byggandets logistik uppmärksammar logistik som påverkansfaktor för effektivt och hållbart byggande i täta stadsmiljöer. I gruppen medverkar förutom Trafikkontoret och Trafikverket även entreprenörer och fastighetsutvecklare som är beroende av att logistiklösningar som tillgodoser effektivt byggande samtidigt som stadens verksamheter med gods- och persontransporter måste fungera. Gruppen har inlett sitt arbete som beräknas pågå under en 3-årsperiod.

I CMB:s bok "På rörlig grund" möter vi sju personer i framskjutna positioner som ger sina reflektionen på utvecklingen i byggsektorn de senaste 20 åren. Ta chansen och använd deras erfarenhet för att bli en bättre ledare!

Den 4 juni presenterar våra masterstudenter sina examensarbeten inom Constuction Management här på Chalmers. Vi uppmanar företagsrepresentanter att komma och lyssna och ställa kniviga frågor !

Samtidigt delas CMB Master Thesis Award ut till de tre bästa examensarbetena. Vinnarna premieras med en prissumma på 10 000 kronor och ett diplom.

Tid: ca 12.45-17.30.
Plats: SB-huset, Sven Hultins gata 6, Sal SB-h1 (ring om ni inte hittar 0738-14 26 97)

Vad händer med startade dialogprocesser när ett projekt gör halt?

Det var frågan som diskuterades under CMB:s Bygglunch i maj. Då gästades vi av Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR och bitr. professor Inga Malmqvist, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad vid Chalmers. De berättade om följeforskningen av ett projekt där dialoger användes i tidigt skede vid planering av trygghetsbostäder i Lundbypark.  Projektet är ett tvärdisciplinärt samarbete mellan White arkitekter, Chalmers och FoU i Väst/GR.

Forskningssamarbetet initierades av Susanne Clase på White när företaget anvisats en tomt i Lundby där de ville bygga trygghetsbostäder. Detta var år 2013 och olika former av dialoger initierades. Emellertid kom projektet att kantas av förseningar och idag planeras byggstart år 2019.

– Med tanke på dialogprocessen är det naturligtvis inte idealiskt att tidsplanen ändras så många gånger under resans gång, kommenterade Lisbeth Lindahl. Emellertid upplever både vi och White att det varit värdefullt att genomföra dialoger i olika former. Det som krävs är att mötena har en tydlig struktur, med en klar målsättning och tid avsatt för noggrann dokumentation. Då kan resultaten från dialogmötena användas senare i processen och även av nya intressenter som kommer in i projektet.

Ladda ner presentationen här

Vilket värde har det att forskare följer processer i samhällsbyggandet? Se filmintervju med företagsrepresentant och forskare här:

Fredagen den 4 maj bjöd vi in till frukostseminarium med eftersnack. Temat var förvaltning  med fokus på vad som står i vägen för att vi ska uppnå de krav som finns, bland annat från EU, på hållbarhet inom miljö och ekonomi. Frågorna som lyftes var: Vilka hinder finns för uppnå hållbara förvaltningsmål ? Vilka lösningar skulle vi kunna införa för att nå målen? Vilka kompetenser behövs för att nå målen?

Se filmintervjuer från eftersnacket

Ladda ner bildpresentationen

20 års betraktelse av innovation i samhällsbyggande

Av Pernilla Gluch, professor vid avdelningen för Service Management och Logistik, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers

CMB firar i år 20 år. Under dessa år har omvärlden förändrats en hel del, men vad det gäller innovation i samhällsbyggnadssektorn är det många som tycker att det går för långsamt. Men stämmer det? Tillåt mig göra en reflektion. Dessa 20 år sammanfaller väl med min tid som forskare det var 1998 som jag började mina doktorandstudier. Jag skulle studera managementprocesser för hållbart byggande, ett spännande, innovativt och outforskat ämne. När jag då gjorde intervjuer med folk i sektorn för att ta reda på hur de såg på och arbetade med hållbart byggande fick jag till svar: ”Hållbart? Hållbar utveckling? Vad menar du, hur tålig en balk är?”.

Det var inte bättre år 2002 då 70% av 217 svarande i en enkät angav att de aldrig hört talas om begreppet hållbar utveckling. Idag förefaller en sådan sak ganska absurd. Under dessa 20 år har hållbart byggande utvecklats från ett vagt formulerat buzzword till något som fyllts med innehåll i form av ny teknik, nya managementprocesser, förändrade perspektiv på byggverksamhet, förflyttade organisatoriska gränser, förändrade och nya arbetsuppgifter, nya affärsmodeller, nya typer av ledarskap, samt inte minst ändrade attityder och värderingar. Samtliga är resultat av en rad av process- och produktinnovationer.

Parallellt med detta har digitalisering brutit mark och ses som en sån självklarhet att vi inte längre reflekterar över vilka innovationer som ligger bakom. Detta inom en sektor som sägs vara trög och oföränderlig. Men betyder det att vi är färdigutvecklade? Långt ifrån, tror jag de flesta av oss säger. För att använda en transportmetafor, från att 1998 ha legat i diket vad det gäller hållbar utveckling, är vi nu uppe på vägen och kör, men till självkörande bilar är det en bit kvar. Innovation är inte ett statiskt tillstånd, ett vara eller icke vara, utan en kontinuerlig och iterativ process med både floppar och framgångar, där vi lär av bägge.

Jag har fått ta del av det material som skapades tillsammans av alla deltagarna vid CMBs strategidag i höstas och det är fullt av goda insikter om vad som behövs för att ge förutsättningar för ett innovativt samhällsbyggande. Det finns förståelse för att innovationer tar tid, att det inte går att göra allt på samma gång. Betydelsen av att inte enbart fokusera på stora produktinnovationer utan även förstå och värdesätta mindre förändringar. Att inte glömma alla processinnovationer som genomförs för att anpassa sig till en snabbt föränderlig omgivning. I materialet framgår också vikten av långsiktighet och öppenhet i samarbetet mellan inblandade parter, att lära av varandra tvärs yrkesdiscipliner.

Många anger också betydelsen av att ha mod, att våga testa det oprövade och att våga satsa resurser. Den framtida utmaningen för sektorn ligger således inte enbart i tekniska lösningar utan att också i att finna ledarskap, medarbetarskap och organisering som möjliggör för personer i samhällsbyggnadssektorn att våga ta ut svängarna ibland (utan att köra i diket).