Författararkiv

Årets ”Skugga en projektledare” har nu avslutats. De flesta studenter och projektledare hann med sina planerade skuggningstillfällen, trots den rådande coronasituationen. Med glädje kan vi konstatera att deltagarnas utvärdering ger bilden av ett initiativ som bara växer i popularitet bland de studenter och projektledare som engagerar sig.

Studenterna har på samtliga punkter värderat årets skuggning högre än föregående år (och de siffrorna var verkligen inte dåliga…). Samtliga deltagande studenter har gett programmet och projektledarna högsta betyg gällande utformningen av individuella möten, den övergripande kontakten med projektledarna, samt deras intresse och flexibilitet i att hitta intressanta skuggningsmöjligheter.

Utvecklande för båda parter
Vidare säger studenterna att initiativet har stort värde för deras kommande studier och arbetsliv, samt att det är mycket viktigt att CMB fortsätter erbjuda kommande studentkullar samma möjlighet.

Även projektledarna uttrycker stor uppskattning gällande studenternas engagemang och intresse. Dessutom uppger de att den egna  involveringen i skuggningen är värdefull, dels för att det känns bra att stötta studenterna, men också för att de själva utvecklas i sin yrkesroll.

Personlig reflektion
Sebastian Bartek är förstaårsstudent på mastersprogrammet DCPM och han ger här sin personliga reflektion skuggningen av Stefan Eriksson, projektchef på Vasakronan:
– Jag hade turen att tillsammans med en klasskamrat kopplas samman med Stefan Eriksson på Vasakronan som var mycket driven i att visa upp sin vardag och Vasakronans arbete. Skuggningsprogrammet gav oss en unik insikt i hans dagliga arbete och hjälpte oss förstå projektledarrollen bättre. Detta är något som utbildningen på Chalmers inte erbjuder, och programmet blev således otroligt värdefullt för oss. Både branschen och vi studenter behöver fler aktiviteter som överbryggar vår resa från skolbänken ut i arbetslivet. Jag anser att skuggningsprogrammet är en unik och fantastisk tillgång för de studenter som får delta och rekommenderar alla DCPM-studenter att söka detta program i framtiden.

Med sådana utvärderingar kan vi inte annat än att satsa på ytterligare en omgång av skuggningen under 2021, då med ambition att intressera ännu fler studenter för denna unika möjlighet!

Dags att skicka in din nominering till Guldhuset 2022!

Guldhusvinnaren 2020 har ett brinnande engagemang för samhällsbyggandets sociala ansvar och drivs av en mission att förändra. Dessutom har hon mod att utmana normer och invanda mönster.

Så låter juryns entusiastiska motivering till varför Lisa Wistrand, stadsutvecklingsstrateg på White Arkitekter i Göteborg, får ta emot ledarskapsutmärkelsen Guldhuset 2020.

Se film från prisutdelningen →

– Antalet nominerade var i år rekordhögt med 40 starka kandidater från hela samhällsbyggnadssektorn så juryn hade ett tufft arbete att välja ut en person. Men Lisa stod ut med sitt mod att våga pröva nya vägar och sin förmåga att bygga ett effektivt lag. Hon lyckas även förena affärsnytta med socialt ansvar, säger Kicki Björklund, guldhusjuryns ordförande.

– Det känns fantastiskt roligt – och smickrande! Det är roligt också att frågorna som jag brinner för uppmärksammas genom det här priset, säger vinnaren, Lisa Wistrand.

Juryns motivering:

Lisa Wistrand har ett brinnande engagemang för samhällsbyggandets sociala ansvar. Hon drivs av en mission att förändra och har mod att utmana normer och invanda mönster. Med en stor portion tålamod ser hen till att olika intressen får ta plats i en traditionell bransch.

Lisa är en sann lagbyggare med delaktighet och relationskapande som främsta nycklar. Stöd, kunskap och förståelse, för kunder och medarbetare, är delar i en coachande ledarstil som inspirerar och vinner respekt. För Årets Guldhusvinnare är social hållbarhet en god affär för företag och samhälle.

Se film från prisutdelningen →
Träffa Lisa live på Ledarskapsdagen den 21 september →
Läs Byggindustrins intervju med Lisa →

Tidningen Byggindustrin har intervjuat de fyra finalisterna till Guldhuset 2020.

Är det ditt examensarbete som blir belönat med CMB Master Thesis Award 2020? Skicka in ditt arbete till oss på info@cmb-chalmers.se senast den 27 maj. Vinnarna presenteras vid en prisceremoni 3 juni.

Mer information om tid och plats för konferensen lite längre fram.

Ledarskribent: Bengt Christensson, vd CMB

För tre år sedan fattade styrelsen beslut om att stärka CMB:s gemensamma forskningssatsningar. Vi satte målet att från år 2020 kunna finansiera forskning med 5 miljoner kronor per år. Det är inte utan stolthet vi konstaterar att vi nu tillsammans har nått målet.

Att vi kan genomföra en sån här satsning är för mig ett bra bevis på engagemanget hos våra partners. Vi ser inte något liknande någon annan stans i landet. Det är unikt att både små och stora organisationer i CMB bidrar med finansiering och deltagande, oavsett om man är 12 eller 1200 medarbetare.

Det är också ett bra betyg för vårt i det närmaste unika sätt att arbeta tillsammans med akademi och praktiker. Genom engagemanget i våra olika temagrupper identifierar vi viktiga forskningsprojekt. Där omsätter vi också forskningen till kunnande hos medarbetare inom företag och kommuner.
I forskarledet har satsningen också uppmärksammats och vi får fler forskningsansökningar än tidigare. Sen låter vi alla ta del av resultaten på luncher och frukostar. Vi vill ju påverka branschen!

Vanligtvis är våren intensiv med en stor mängds aktiviteter och engagemang i våra temagrupper, seminarier och Ledarskapsdagen. Nu har allt gått i stå i och med coronavirusets framfart. Vi kommer att genomföra det vi planerat men det får skjutas fram i tiden. Ledarskapsdagen blir i stället den 21 september, med samma innehåll och talare.

Guldhusjuryn håller för fullt på med att värdera årets finalister. I år var det rekordmånga nomineringar från hela landet och priset börjar få det genomslag det förtjänar, för att uppmärksamma framstående ledare inom vår sektor. På något sätt kommer vi att dela ut priset under våren och vinnaren kommer att stå i centrum på Ledarskapsdagen som vanligt.

Även om våren i år blir annorlunda för oss så hoppas vi att du inte tappar sugen utan fortsätter följa CMB:s aktiviteter.

Vi har glädjen att välkomna EPG Projektledning som ny partner i CMB. Vi träffar Dennis Lundmark,  vd och grundare.

Välkomna till CMB! Berätta om EPG Projektledning – vad är det för företag?

Vi är ett företag som erbjuder olika projektledningstjänster inom bygg- och anläggningssektorn i Västsverige. Verksamheten startade 2004 och idag är vi ca 40 glada och engagerade medarbetare som huserar i Amerikaskjulet i Göteborg.

Hur ser ni på ert partnerskap, vilka möjligheter öppnar det upp för?

CMB är en arena där vi kan nätverka och få till bättre samarbeten med både branschkollegor och studenter. Vi hoppas även kunna ge våra medarbetare möjligheten att lära sig mer om branschens utveckling.

Vad ser du att EPG Projektledning kan bidra med som partner i CMB?

Vi vill vara med och bidra med vår kunskap, främst inom projektledning. Vi har kompetenta, engagerade och inte minst glada medarbetare som gärna vill bidra.

Är det något av CMB:s fokusområden som du ser som extra intressanta för era medarbetare att engagera er i?

Utbildning (DCPM), BIM/digitalisering samt Agil projektledning är några av de mest intressanta fokusområdena för oss.

Bra studentrelationer är viktigt för framtiden. Att kunna få vara med och påverka utbildningen för nästa generations byggprojektledare känns spännande. Dessutom vill vi gärna ställa upp med mentorer samt platser till tex ”Skugga en projektledare”

Vi ser fram emot ett gott samarbete!

Genom att deltagarna delar med sig av sin egen organisations digitaliseringsresa fokuserar BIM- & Digitaliseringsgruppen under 2020 på hur man organiserar för digitalisering i byggprojekten.

– Vi vill tillsammans med gruppens entreprenörer fånga hur bestående förändring skapas i praktiken. Under året planeras därför för fyra tillfällen med presentationer och workshops tillsammans med NCC, Skanska, Peab och Veidekke, berättar CMB:s utvecklingsledare Lars Bankvall och fortsätter:

– Varje tillfälle kommer att fokusera på ett företags digitaliseringsresa och tillsammans diskuterar vi därefter i smågrupper hur vi på olika sätt kan anta utmaningen med att implementera digitala verktyg och arbetssätt ute i produktionen/projekten.

Årets första tillfälle var på NCC, där Johanna Fredhsdotter Lager och Karl Liberg presenterade NCC:s arbete med VDC.

Vill ni initiera – eller utveckla – ert arbete med dialogprocesser? Som en vidareutveckling av ett tidigare forskningssamarbete mellan CMB och forskningsinstitutet RISE finns nu ett kostnadsfritt  processtöd för företag i stadsbyggnadssektorn som vill utveckla sitt arbete med dialogprocesser, PROLOG (inte att förväxlas med företaget med samma namn). 

Ambitionen har varit att ta fram ett forskningsbaserat och praktiskt användbart stöd för företag i stadsbyggnadssektorn som vill utveckla sitt dialogledningssystem. Med dialogledningssystem menas det formella eller informella system av riktlinjer, kompetenser, vanor, rutiner och verktyg som tillhandahålls.

Processtödet är relativt flexibelt utformat för att kunna användas i olika sammanhang och av olika typer av företag. Ingen organisation kan dock bedriva ett bra arbete med medborgardialog genom att enbart förlita sig på ledningssystem och formella rutiner. Nyckeln är först och främst att medarbetarna har rätt förutsättningar för att kunna möta och samtala med medborgare. Processtödet kan vara till hjälp för att skapa dessa.

Läs mer om verktyget här →

Ladda hem PROLOG här →

Framtagandet av verktyget har finansierats av Leif Blomkvist forskningsstiftelse.

I CMB:s grupp för Agila projektledningsmetoder diskuteras principerna och förutsättningarna för ett agilt förhållningssätt i projekteringsskedet. Vid sidan av gruppens egen utvecklingsresa inom området, följer man även ett pågående utvecklingsprojekt i Göteborg.

Lina Lundquist är projektledare på Lokalförvaltningen i Göteborg och involverad i ett byggprojekt som ska testa agila projektledningsmetoder. Vi har pratat med henne om bakgrunden till projekt och varför Lokalförvaltningen valt att utforska möjligheterna med agila metoder?

– På Lokalförvaltningen är vi nyfikna på vad ett agilt arbetssätt i projekteringen skulle kunna innebära och hur det eventuellt skulle kunna användas för att utveckla våra nuvarande arbetssätt. Vi vill ta reda på vad vi gör idag som är agilt och vi ser det som ett tillfälle att synas och bidra till utvecklingen av byggbranschen.

Vilka agila metoder, mer konkret, kommer projektet omfatta och hur gjordes detta urval?

– Vi har valt att börja med att titta på fem experiment. Vi kommer att utvärdera, reflektera och skruva på dem allt eftersom, vilket helt ligger i enlighet med det agila tankesättet.

De experiment Lokalförvaltningen valt att titta på är:

• Att jobba i två veckors-iterationer enligt Scrum, vilket innebär att agenda och innehåll på projekteringsmötet modifieras för att täcka målet med sprintplanering, review och retrospektiva möten enligt Scrum
• Införa status på punkter i beskedsloggen för att bättre visualiserar progressen i arbetet så att övriga teammedlemmar ser status. Punkterna får status: Att göra, Pågår, Granskning och Klar.
• Ha samlokalisering av teammedlemmarna för att öka informationsutbytet, vilket innebär att under en dag i veckan samlokaliserar projekteringsteamet och jobbar tillsammans i projektet.
• Regelbunden granskning av sakkunniga vilket sker genom att de sakkunniga kommer in tidigt och granskar handlingarna och granskar i flera omgångar istället för en första granskning först vid systemhandling.
• Handlingarna från respektive disciplin integreras tidigt och ofta vilket görs genom att ritningarna från de olika disciplinerna integreras så snart det är relevant och därefter regelbundet.

– Dessa fem experiment har vi tagit fram tillsammans med en agil coach som stöttar oss i projektet.

Kan ni redan nu se några resultat från arbetet och ser ni förutsättningar att utveckla något vidare?

– Det är lite tidigt att säga exakt vilka lärdomar som vi kommer att ta med oss från detta utvecklingsprojekt men min gissning är att regelbunden granskning av våra tekniskt sakkunniga är något som skulle gynna och förbättra vårt sätt att projektera.

Något som Lina konstaterat så här långt är att det är svårt att arbeta enligt Scrum fullt ut eftersom branschen inte fungerar så att projektörer jobbar 100% i ett projekt och att ”teamet”, dvs projekteringsgruppen, består av väldigt många fler personer i bakomvarande team. Detta skiljer sig från hur det brukar se ut för ett Scrum-team.

– De byggprojekt som ingår i utvecklingsprojekt bedrivs i samarbetsformen strategisk partnering och den reflektion och lärdom vi har lärt oss så här långt är även att strategisk partnering i sig är agilt.

I ett nytt samverkansinitiativ samarbetar CMB med Business Region Göteborg, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Älvstranden Utveckling i utformningen av Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program.

Mer specifikt berör samarbetet fokusområden ”infrastruktur och tillgänglighet”. Inom området finns ett antal definierade insatser, där det under insats 3 (”tillvarata Göteborgs unika kompetens inom hållbara transportsystem och mobilitetslösningar och låta det prägla stadens omvandling”) står formulerat att staden ska ta en aktiv roll, för att tillsammans med CMB utveckla effektiv bygglogistik under byggtiden.

Vilka mer specifika aktiviteter som detta samarbete kommer att innehålla ska definieras under våren. Vi ser fram emot ett samarbete där kompetensen i CMB:s Grupp för byggandets logistik kan komma staden till del och bidra till ett effektivt samhällsbyggande.