Publicerad den 16 november 2026

Månadens ledarskapsspaning: Bromsen kommer inte av sig själv

Hur skapar vi utrymme för återhämtning i en arbetsvardag där tempot sällan saktar ner? I månadens ledarskapsspaning delar Björn Nordberg, samtalsterapeut och föreläsare på Ledarskapsdagen 2027, sina perspektiv på hur ledarskapet kan förebygga stress och skapa förutsättningar för en mer hållbar arbetsmiljö.

Ledarskapsdagen 2027 har temat hälsa, trygghet och arbetsglädje i praktiken. Jag vill börja i det sista ordet: praktiken. För vi har blivit riktigt bra på att prata om stress, och sämre på att bygga arbetsveckor där återhämtningen faktiskt får plats. Återhämtning är ett schemaläggningsbeslut långt innan det är en karaktärsfråga. Det gäller dina medarbetare. Det gäller också dig.

Stress är inte problemet

Jag börjar där jag alltid börjar när jag möter en arbetsgrupp: stress i sig är inte farligt. Stress är ett beredskapssystem som vi människor måste ha. Det är beredskapen som gör att vi klarar en akut situation, en deadline, ett svårt samtal. Det är varaktigheten, inte intensiteten, som avgör om stressen bygger upp skada.

Tänk på nervsystemet som en gaspedal och en broms. Det sympatiska systemet gasar. Det parasympatiska bromsar – där smälter vi mat, lagar vävnad, sorterar intryck och sover. Adrenalinet är den snabba reaktionen, och den går över. Kortisolet är det långsamma, och det är kortisolet som gör skada över tid. Vid långvarig stress plattas dygnskurvan ut, och då är sömnen det första som rämnar. Det jag ser hos klienter som gått in i väggen är nästan aldrig en enskild hemsk vecka. Det är att bromsen aldrig fick komma till.

Återhämtning är ett schemaläggningsbeslut

De flesta organisationer jag möter erbjuder i dag något kring stress: en föreläsning, friskvårdsbidrag, en app, samtalsstöd via företagshälsovården. Det är bra, och det behövs. Men det svarar på fel fråga. Det lägger återhämtningen på medarbetarens fritid, medan arbetsveckan fortsätter att hålla gasen nere. Bromsen läggs in i veckan av den som lägger veckan.

I samhällsbyggnadssektorn är det extra tydligt. Tidplanerna är satta av någon annan, mötesstrukturen är given, och vare sig du sitter på beställarsidan eller i produktionen är det sällan du som bestämmer när etappen ska vara klar. Ledarskapsdagens tema för några år sedan handlade om att driva framåt utan tydliga mandat, och det är precis där de flesta chefer jag möter befinner sig. Mandatet över belastningen känns litet. Men mandatet över veckans utformning – vilka möten som behövs, vilka marginaler som finns, vad som faktiskt inte ska göras – det ligger hos dig.

Och förloppet smyger. Varje enskilt steg är litet nog att förklaras bort, av medarbetaren och lika ofta av chefen. ”Det är en intensiv period.” ”Efter den här etappen lugnar det ner sig.” Varningstecknet är sällan att någon ser stressad ut. Det är att återhämtningen slutar fungera. Den som sover bort en hel helg och kommer tillbaka på måndagen precis lika tom är inte sömnbrist-trött – det är ett system som slutat växla.

Ingen säger att de inte orkar förrän det är för sent

Här kommer den andra halvan av temat in. Jag har aldrig mött en klient som gick in i väggen utan att ha märkt det i förväg. Nästan alla har däremot låtit bli att säga det på jobbet. Skälen är rationella: tidplanen är pressad, alla andra sliter också, och i en bransch som löser problem vill man ogärna vara ett.

Trygghet är därför inte något mjukt ovanpå hälsoarbetet. Trygghet är det som avgör om du får veta i tid. Går det att säga ”jag har tappat marginalen” på ett veckomöte kan du göra något medan det fortfarande är enkelt. Går det bara att säga via sjukintyget får du veta när det är dyrt. Och tryggheten prövas inte när någon berättar – den prövas i vad du gör dagen efter.

Chefen har också ett nervsystem

Den grupp jag oftast ser för sent är cheferna själva. Du har ansvar både uppåt och nedåt, du är den som ska vara lugn i rummet, och det finns ingen som lägger in marginalerna i din kalender. Många chefer jag träffar har gjort återhämtning till ett projekt de ska hinna med, vilket är samma logik som gör att de aldrig hinner.

Två saker är sanna samtidigt. Du är den enda i gruppen vars återhämtning ingen annan bevakar. Och du är den vars beteende sätter normen: ett mejl klockan 23 säger mer om vad som gäller här än en policy någonsin gör.

Fyra saker du kan göra före nästa måndag

  1. Sänk belastningen innan du optimerar återhämtningen. Att lägga andningsövningar i en vecka som är tjugo procent för full är att be någon vila snabbare. Prioritering är ditt jobb, inte medarbetarens – säg högt vad som inte ska göras.
  2. Lägg in återhämtningen först. Det som ska rymmas i luckorna hamnar aldrig där. Marginalerna behöver stå i kalendern innan mötena gör det, också i din egen.
  3. Skydda växlingarna. Möte på möte ger nervsystemet inget läge att växla ner i. Tio minuter mellan mötena, en lunch som inte är ett arbetsmöte och en tydlig slutpunkt på dagen gör mer än de flesta insatser som kostar pengar.
  4. Fråga om återhämtningen, inte om stressen. ”Blir du utvilad på helgen?” ger dig riktningen. ”Hur mycket har du att göra?” ger dig ett tapperhetssvar.

Utmattning är avsevärt svårare att ta sig ur än att förebygga, och det tar lång tid. Just därför är det här hoppfullt arbete: det förebyggande är billigt, konkret och ligger nästan helt inom ditt mandat. Att tro att det går att påverka är ingen naiv hållning – optimismen fungerar som en stötdämpare, och den som har en stötdämpare orkar också göra de små ändringarna som faktiskt betyder något.

Så min spaning inför Ledarskapsdagen: byt fråga nästa gång hälsa står på agendan. Inte ”hur får vi medarbetarna att återhämta sig bättre?” utan ”var i vår arbetsvecka finns utrymmet att växla ner?” Ingen kan reglera någon annans nervsystem. Men veckan lägger du – och utrymmet i den är ditt beslut, inte medarbetarens. Det är goda nyheter.


Björn Nordberg är samtalsterapeut, författare och föreläsare och har arbetat med stress, trötthet och utmattning i över 20 år. Han håller spårföreläsning 1 på Ledarskapsdagen den 15 april 2027. Säkra din plats här!

Användning av cookies

Cookies är små textfiler som lagras i din webbläsare när du besöker en hemsida. Det finns permanenta cookies som sparas på din dator eller mobila enhet en bestämd tid. Det finns även tillfälliga cookies som försvinner när du stänger din webbläsare.

Du som användare har möjlighet att blockera och ta bort lagrade cookies. Detta gör du i inställningarna i din webbläsare. Här kan du göra olika anpassningar. Exempelvis är det möjligt att tillåta cookies från betrodda webbplatser. Du kan också göra inställningar så att du aktivt får acceptera varje ny cookie som en webbplats skickar till din dator.

Vi använder cookies i syfte att förbättra vår hemsidan och göra ditt besök på vår hemsida till en bättre upplevelse.