Bygga sjukhus – vilka krav ställs på projektledningen?
Sverige och Västra Götalandsregionen står inför stora investeringar avseende våra sjukhusbyggnader framöver. Bara på Östra sjukhuset i Göteborg bedömer man ett investeringsbehov på cirka 9 miljarder inom en 15-20-årsperiod. Mattias Ståhl, fastighetsförvaltare på Västfastigheter, och Magdalena Låstbom, projektledare Västfastigheter, berättade om utvecklingsplan och vision för Östra sjukhuset samt vad komplicerade sjukhusprojekt ställer för krav på projektledningen.
Intresset för ämnet var stort, och lokalen på Chalmers var fullsatt under höstens första CMB-frukost den 2 september.
- Ett stort byggprojekt kan ta 10-15 år. Under den tiden hinner det hända mycket, och när det gäller Östra Sjukhuset så gäller det inte minst på det medicintekniska området. Att jobba i en politiskt styrd organisation innebär också att förutsättningarna kan ändras i samband med val, vilket gör sjukhusprojekt både utmanande och spännande, säger Mattias Ståhl.
Många svenska sjukhus har inte genomgått stora förändringar sedan 1950-60-talet då de byggdes, utan har byggts till och förändrats i omgångar. Mattias Ståhl visar en flygbild över Östra Sjukhuset som det såg ut i mitten av 1960-talet.
- Trots all utveckling som skett under de senaste 50 åren så har verksamheten ändå funkat i de lokaler som byggdes då. Det ger perspektiv på dagens byggprojekt, att det vi bygger nu ska fungera bra under minst lika lång tid.
Strategin för projekt Östra Sjukhuset bygger på sju punkter: hållbarhet, struktur, förtätning, generalitet, gestaltning, försörjning, och inte mindre än 22 planeringsprinciper. De stora utmaningarna består i regional/nationell planering, försörjning och logistik, etableringsplaner (verksamhet dygnet runt), energikrav, konjunktur, och den omgivande staden.
Långsiktiga perspektiv en utmaning för projektledningen
Magdalena Låstbom berättade mer om de utmaningar som ett projekt av den här storleken innebär på projektnivå – idag pågår inte färre än 243 byggprojekt bara inom Östra Sjukhusets område. Själv är hon projektledare för ett projekt inom centralkliniken som innefattar verksamheterna operation, radiologi, forskning och utbildning, samt kvinnosjukvård.
- År 2026 ska de första patienterna kunna tas emot på den nya kliniken. Vi sitter tillsammans med verksamheten och diskuterar hur vi ska bygga för att deras framtida arbete ska fungera så bra som möjligt, och det gäller att bygga flexibelt eftersom utvecklingen sker snabbt inom till exempel vårdhygien och medicinsk utrustning, säger Magdalena Låstbom.
Som projektledare på centralkliniken är utmaningarna många, inte bara när det gäller flexibla lokaler och att sia kring framtidens verksamhet. Det gäller också att alla inblandade så långt som möjligt får en förståelse för varandras arbete, mål och processer, att hantera en situation där man bygger vägg i vägg med pågående verksamhet, tekniska krav och riktlinjer som är viktiga för framtida förvaltning, och kommunikation mellan de olika projekten.
- Som projektledare är det oerhört viktigt att se helhetsbilden och ta hänsyn till den innan man lägger sin egen pusselbit. Därför är god kommunikation a och o för att lyckas, och det gäller att projektledare, entreprenörer och konsulter tar sig tid att sitta tillsammans och prata ihop sig, säger Magdalena Låstbom.
