Publicerad den 8 februari 2017

Månadens forskningsprojekt

 

Vad orsakar den låga bostadsproduktionen i Sverige? Etapp 2

Varför lyckas Berlinarna bygga mer än Göteborgarna?

Varför lyckas Berlinarna bygga mer än Göteborgarna?

Anders Hagson, konstnärlig professor i Stadsbyggnad vid Chalmers Arkitektur, har tidigare undersökt vad som orsakar den låga bostadsproduktionen i Sverige i jämförelse med vårt grannland Norge (se länk till kortrapport nedan). Hans resultat väckte stort intresse i branschen och i denna uppföljningsstudie kommer han att jämföra Sveriges styrsystem med Finlands, Danmarks och Nordtysklands.

– Genom att gå igenom flera länders system blir det möjligt att med ”triangulering” öka validiteten d.v.s. tydligare urskilja vilka faktorer som är avgörande för en bostadsproduktion som går i takt med efterfrågan, förklarar Anders.

Påverkande faktorer

Just nu genomför Anders och hans kollegor expertseminarier i Finland, Danmark och Tyskland.

– Vi får hjälp med att i detalj beskriva bland annat bostadspolitiken och dess förhistoria, bostadsbeståndet, bostadsbyggandet och bostadspriserna, upplåtelseformer och hyressättning samt hur dessa system påverkar bostadsproduktionen.

Andra områden som belyses är:

·      Beskattning av boende och försäljning

·      Markåtkomsten för byggandet

·      Plansystemet – hur man får lov att bygga bostäder

·      Finansiering, beskattning, subventionering och prisreglering av produktion och förvaltning av bostäder

·      Byggkostnader

·      Betalningsviljan vs byggkostnaderna

·      Tillgången till infrastruktur av betydelse för bostadsbyggande

·      Plangenomförande och markförvärv

Beskrivning av valda länders system

Finland: I Finland är upplåtelseformerna annorlunda än i Norge och Sverige. I förhållande till Norge finns professionella bostadsuthyrningsbolag. Skillnaden mot Sverige är marknadshyra. I likhet med Sverige äger, köper och säljer kommunerna mark. Men markåtkomsten för kommunal byggnadsmark är reglerad på ett annorlunda sätt än i Sverige. Finland har ett planmonopol, men plansystemet har mer gemensamt med Norge.

Danmark: Jämfört med Sverige fungerar bostadshyrningssystemet annorlunda i Danmark. Fastighetsbeskattningen är starkt koordinerad med planeringen och inte jämförbart med Norge och Sverige. Planeringen er mer utpräglat ”top-down” jämfört med Norge och Sverige.

Nordtyskland: Berlin, Brandenburg, Niedersachsen/Hamburg har en stark federal/statlig koordinering av finansieringen av bostadsproduktionen. De har ett plansystem som kan jämföras med det svenska, men utan att bygglovsansökningen/prövningen är direkt kopplat till en gällande detaljplan. Istället används existerande bebyggelse som ”norm”.

Kortrapport: Varför byggs det dubbelt så många bostäder i Norge?