Månadens forskarspaning: Det dolda värdet i den cirkulära omställningen

Sverige förlorar 600 miljarder årligen genom linjära praktiker. Med rätt ledarskap kan vi fånga det värdet.

Det förestående skiftet från en linjär till en mer cirkulär affärslogik öppnar nu nya möjligheter för de företagsledningar och entreprenörer som förstår hur potentialen kan fångas. För första gången har vi en ekonomisk indikation på den cirkulära affärspotentialen i Sverige och den är enorm! Rätt ledarskap blir avgörande för att skapa framtidens vinnare.

I en ny banbrytande studie, CGR Värdegapet Sverige, visar vi att Sverige årligen förlorar hela 600 miljarder kronor till följd av dagens linjära “slit-och-släng”-ekonomi, där produkter kasseras långt innan dess funktionella värde är slut. 600 miljarder kronor motsvarar 19 procent av det totala värdet av svensk ekonomi, eller cirka 50 procent av statsbudgeten.

Det finns alltså enorma summor att både spara och tjäna på att arbeta mer systematiskt cirkulärt, så att produkter - och därmed de resurser, material och energi som gått in i dem - används till sin fulla potential. Detta är ett viktigt budskap som kan förstärka det tidigare dominerande narrativet om den cirkulära ekonomin - att vårt slöseri med material och resurser orsakar stor miljömässig skada (t ex 50% av växthusgasutsläpp och 90% förlust av biologisk mångfald enligt Global Resource Outlook 2024). Vår förhoppning med studien är att vi med dessa siffror ska kunna nå ledare inom politik, näringsliv och offentlig sektor, som har lättare att agera på ekonomiskt data än på miljömässig.

De 600 miljarderna går till spillo på olika ställen i ekonomin. Vi har analyserat Sveriges ekonomi sektorsvis och ser att värdegapet skiljer sig mellan sektorer. Bygg- och fastighetssektorn har det största värdegapet av alla, 39%. Liksom för övriga sektorer består den största andelen av gapet av för tidig kassering av produkter. För bygg- och fastighetssektorn innebär det att 180 miljarder kronor går till spillo främst genom rivningar av byggnader med fullt funktionella material. Tidigare faser i byggprocessen hanterar material med lägre värden, men även där försvinner stora värden (37 miljarder kronor) i outnyttjad potential på grund av till exempel ineffektiva byggprocesser och överbeställningar.

Det är användarna av produkterna som är förlorarna när förluster på grund av bristfällig design, ineffektiva processer och för tidig kassation uppstår. Offentlig sektor skulle till exempel kunna spara pengar genom att inte köpa nytt när det finns funktionellt värde kvar i produkter, eller genom att inte betala för yta de inte behöver. Dessa pengar skulle i stället kunna gå till kärnverksamheten, eller med andra ord till de anställda som levererar de offentliga tjänsterna. För privat sektor och näringsliv finns naturligtvis också pengar att ”spara” på motsvarande sätt, men här uppstår också den oerhört intressanta möjligheten att tjäna mer pengar på de affärsmöjligheter som uppstår när det linjära ska bli cirkulärt. Här kan till exempel outnyttjad yta i hus och fastigheter eller stillastående transportmedel bli en inkomstkälla, samtidigt som möjligheterna till nya intäktsströmmar ökar när äldre produkter ska tas om hand, renoveras, repareras och erbjudas till kund igen.

Men hur ska man då som företagsledning eller entreprenör närma sig denna strategiska affärsmöjlighet? Det finns åtminstone tre viktiga steg att ta:

1. Styrelser och företagsledningar behöver lägga till en cirkulär lins på sitt strategiska utvecklingsarbete och utforska vilka värdegap som finns kopplat till den egna verksamheten. Det cirkulära affärslandskapet kommer att se annorlunda ut och kräva nya förmågor. Att kunna navigera och prioritera skickligt vilka steg man själv ska ta på den resan blir en konkurrensfördel.

2. Som ledare står man ofta inför att det är enklare och kortsiktigt lönsammare att fortsätta med det man redan gör (linjärt) i stället för att innovera. Men just nu ökar riskerna och i många fall kostnaderna med att fortsätta med det linjära. I grunden finns ökade kostnader och risk kopplat till begynnande brist på vissa material. När potentialen i cirkulära affärer växer så ökar också konkurrensen. Att hålla koll på vilka steg konkurrenter och nya aktörer tar blir en överlevnadsfråga för att undvika ”Kodak-moments”.

3. För entreprenörer som förstår omställningens dynamik finns enorma möjligheter att ta till vara. I skärningspunkten mellan framväxande policy, förändrade köpbeteenden, ny teknologi, data och affär finns framtidens cirkulära affärsvärden. Till exempel i nya tjänster och plattformar för cirkulära transaktioner, datahantering och logistik eller i mer traditionella tjänster inom renovering, återtillverkning eller rengöring av produkter.

Och i detta arbete blir rätt ledarförmågor i företagen avgörande för framgång. I ett cirkulärt affärsekosystem, med flera aktörer som ska samverka, har ledaren ett svagt formellt mandat och många potentiella målkonflikter att hantera. Ledarskapet måste då vara starkt och står för följande principer:

• idé- och värderingsdrivet
• mobiliserande snarare än styrande
• folkbildande och kapacitetsbyggande
• inriktat på samhällsförändring
• långsiktigt i sitt perspektiv på lönsamhet och hållbarhet

Alltså, inte helt olikt de ledarskapsprinciper som byggt våra folkrörelser!

Förändringen mot cirkulära lösningar är i rörelse. Genom vår rapport CGR Värdegapet Sverige finns nu tydliga ekonomiska data som ledare kan peka på för att motivera investeringar i ny riktning. Det är dags för ledarskapet att kliva fram!

Maj månads forskarspaning är skriven av:

Ann-Charlotte Mellquist
Senior forskare inom Cirkulär ekonomi och Cirkulära affärsmodeller
Enhetschef Beslutsstöd för hållbarhet, RISE

Pernilla Dahlman
Senior Advisor Business Strategy & Innovation, Lead Circular Business Lab
Business Strategist, Division Digital Systems, RISE